Bankoutskottets utlåtande nr 59 år 1967
1
Nr 59
Utlåtande i anledning av motioner om ett biografiskt verk om
ståndsriksdagen.
I de till bankoutskottet hänvisade likalydande motionerna 1:169 av herr
Schött in. fl. och II: 207 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. hemställes, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en utredning av möjligheterna
att snarast åstadkomma ett biografiskt verk om den svenska
ståndsriksdagens ledamöter.
Över motionerna har utskottet inhämtat yttranden från styrelsen för
riksdagsbiblioteket och från styrelsen för Svenskt biografiskt lexikon, vars
huvudredaktör sedermera inför utskottet lämnat ytterligare upplysningar
i ärendet.
Motionerna
Sverige saknar, framhåller motionärerna, ett biografiskt verk med uppgifter
om ståndsriksdagens ledamöter. Medan data om riksdagsmän från
det senaste seklet torde kunna insamlas ganska lätt, ställer det sig svårare
att få motsvarande biografiskt material från ståndsriksdagens tid.
Forskare och andra som behöver uppgifter om en riksdagsman från denna
period måste därför i varje enskilt fall göra ett tidsödande och kostsamt
arbete. Svårigheterna är särskilt stora när det gäller bonde- och borgarståndens
ledamöter. Kunskap om de personer som tidigare representerat de
olika svenska och finländska bygderna i vår riksdag är, säger motionärerna,
icke utan betydelse för den som vill förvärva insikt i vårt folks historia.
Riksdagsmännens sociala ställning, hemförhållanden och inflytande, bakgrunden
till deras politiska aktivitet och anledningen till deras val bör belysas.
Uppdraget att skapa ett biografiskt verk om ståndsriksdagens ledamöter
och ansvaret för insamling och redigering av de biografiska uppgifterna
bör lämnas åt styrelsen för riksdagsbiblioteket. Ett samarbete med
redaktionen för Svenskt biografiskt lexikon bedömes kunna bli fruktbärande.
Remissyttrandena
Styrelsen för Svenskt biografiskt lexikon
Ett biografiskt verk om ståndsriksdagens ledamöter betecknas av styrelsen
för Svenskt biografiskt lexikon som ett intressant men omfattande projekt.
För att ge ett begrepp om uppgiftens storleksordning framlägger styrelsen
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr 59
2
Bankoutskottets utlåtande nr 59 år 1967
i tabellform en preliminär kalkyl över antalet kända riksdagsmän fr. o. in.
år 1600. Kalkylen är, framhålles det, att betrakta som mycket approximativ.
Någon genomgång av riksdagshistoriska avhandlingar har inte kunnat göras.
Att upprätta en kalkyl för tiden före år 1600 är inte möjligt för samtliga
stånd, säger styrelsen och betonar att beräkningen av riksdagsmännens
antal i och för sig är en speciell forskningsuppgift. Den gjorda kalkylen har
följande utseende:
Riksdagarna 1600—171b (ca 40 riksdagar)
Ridderskåpet och adeln (kalkyl) ........
Prästeståndet (kalkyl) ................
Borgarståndet (kalkyl) ................
Bondeståndet (enl. förteckn.) ..........
Riksdagarna 1719—1800 (20 riksdagar)
Ridderskapet och adeln (kalkyl) .....
Prästeståndet (kalkyl) .............
Borgarståndet (enl. förteckn.) .......
Bondeståndet (enl. förteckn.) .......
Riksdagarna 1809—66 (17 riksdagar)
Ridderskapet och adeln .............
Prästeståndet .....................
Borgarståndet .....................
Bondeståndet .....................
Summa riksdagsledamöter 1600—1866
Antal ledamöter:
. . . 4 000
. . . 900
. . . 800
. . . 4 245 9 945
3 300
400
1 126
2 429 7 255
3 451
372
565
929 5 317
22 517
Till denna kalkyl lämnas följande kommentarer:
Beräkningarna bygger för perioden 1600—171b med ca 40 riksdagar på
delvis kalkyler, delvis siffror efter riksdagsakta.
Ridderskapet och adeln ökade genom nyadlande under perioden starkt i
numerär. Riksdagarna var mycket olika besökta; ibland var t. ex. ej
några representanter från Finland med. I de från 1627 tryckta protokollen
ingår närvarolistor. Som grund för kalkylen ligger en uppskattning av antalet
i riksdagarna deltagande adelsmän till ca 300 i medeltal (150 vid
periodens början, 404 år 1664, 500 år 1693). Om man förslagsvis minskar
antalet till en tredjedel på grund av ledamotskap i flera riksdagar, skulle
det röra sig om 4 000 adelsmän.
Prästeståndet har beräknats efter de för perioden 1642—1714 tryckta
protokollen. Där upptas namn på ca 1 400 präster. För de ej redovisade
riksdagarna har 400 präster tillagts och antalet minskats med hälften på
grund av återval, dvs. 900 präster under perioden. Omvalsprocenten kan här
visas vara låg under 1600-talet.
Borgarståndet har likaledes beräknats efter de tryckta protokollen från
perioden före frihetstiden som upptar ca 1 600 borgare. Även här var återvalsprocenten
låg. Minskat med hälften återstår 800 borgare.
Bankoutskottets utlåtande nr 59 år 1967
3
För bondeståndets del kan genom L. Mårtenssons förteckning över ståndets
ledamöter 1600—1697 en exakt siffra ges, 4 245 bönder.
Perioden 1719—1800 med 20 riksdagar bygger likaledes för ridderskapet
och adeln på kalkylerade siffror. Riksdagsbesluten undertecknades endast av
en liten del av de adelsmän som bevistat riksdagen. Antalet närvarande fluktuerade
avsevärt under frihetstidens långa riksdagar. Eu beräkning byggd
på 1693 års siffra med 500 adelsmän är låg men har lagts till grund för
beräkningen. Antalet skulle då bli 20 X 500, dvs. 10 000 minskat till en
tredjedel = 3 300 personer.
Prästeståndet har kalkylerats till 60 ledamöter per riksdag och minskats
till en tredjedel, vilket för hela perioden skulle motsvara 400 präster.
Borgarståndets ledamöter kan för denna period exakt anges tack vare V.
Millqvist, »Svenska riksdagens borgarstånd 1719—1866» (1911), som f. ö.
i de flesta fall lämnar korta uppgifter om föräldrar, yrke och levnadsår.
För tiden 1719—1866 anges 1 691 borgare. Då antalet 1809—66 uppgår till
565, kan ledamöterna av borgarståndet för perioden 1719—1800 beräknas
till 1 126.
Bondeståndets ledamöter har förtecknats av L. Mårtensson för perioden
1710—1800 och uppgår till 2 429 personer.
För perioden 1809—66 med 17 riksdagar har siffrorna sammanställts
efter »Personregister till rikets ständers protokoll för tiden från och med
år 1809 till och med år 1866» (1935) som förtecknar samtliga ledamöter.
Uppgiften att presentera biografier över samtliga de ca 23 000 personer
som det sålunda skulle röra sig om förefaller gigantisk, säger styrelsen och
tillägger:
Som jämförelse kan nämnas, att det beräknade antalet biografier i Svenskt
biografiskt lexikon uppgår till ca 15 000. Lexikonet behandlar i separatartiklar
och genom omnämnande i släktartiklar kontinuerligt ett urval av de mest
betydande riksdagsmännen. I band 16 upptas ca 90, och i Svenskt biografiskt
lexikon i sin helhet kommer enligt en ungefärlig beräkning ca 2 500 riksdagsmän
att behandlas. Då medräknas också riksdagsmän före 1600 och
efter representationsreformen.
Uppenbarligen bör, fortsätter styrelsen, uppgiften på något sätt begränsas
i tiden eller på annat sätt. Härom anförs:
Uppenbarligen bör uppgiften på något sätt begränsas i tiden eller på annat
sätt. Som framgår av ovanstående tabell skulle antalet biografier för ståndens
samtliga ledamöter för perioden 1809—66 utgöra ca 5 300. Här föreligger
redan det tryckta personregistret som ger en god överblick av arbetsuppgiften.
Källmaterialet är fullständigare och mera lättillgängligt än för
tidigare perioder.
Av motionernas formulering synes framgå, att en biografisk behandlingav
honde- och borgarståndens ledamöter anses mest angelägen.
Ledamöter av bondeståndet 1600—1866
1600—97 .................... = 4 245
1710—1800 .................. = 2 429
1809—66 .................... = 929
7 603
4
Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1967
Ledamöter av borgarståndet 1600—1866
1600—1714
1719—1800
1809—6G .
= 800
= 1 126
= 565
2 491
Om ledamöterna av bondeståndet under 1600-talet kan säkerligen ej många
personliga uppgifter erhållas utöver vad som framgår av Mårtenssons förteckning.
Kyrkobokföringen införs först på 1680-talet. Identifikationssvårigheterna
är avsevärda. En systematisk genomgång av jordeböcker, domböcker
och roterings- och utskrivningslängder kan emellertid ge intressanta
historiska aspekter och belysa riksdagsmännens fördelning på skatte-, frälse-,
skattefrälse- eller kronobönder. För borgerskapets del torde möjligheten
att framskaffa personliga uppgifter vara något större.
Uppgiften kan t. ex. avgränsas till att gälla i första hand borgar- och bondestånden
1719—1866, vilket skulle betyda, att drygt 5 000 personer biograferades,
eller till riksdagarna 1809—66, vilket innebär ca 1 500 biografier.
Det kan påpekas, att en samling biografier över bondeståndets talmän och
vice talmän utgavs 1922 av redaktör Gust. Z. Hedenström som första del i
ett planerat personhistoriskt arbete om Sveriges bondestånd 1809—1866.
Om inventering av biografiska uppgifter i litteraturen anföres följande:
I den vetenskapliga och lokalhistoriska litteraturen finns en mängd personhistoriska
notiser om riksdagsmän från skilda tider, som endast till
en ringa del registrerats för Svenskt biografiskt lexikon. I ett flertal fall
föreligger också monografier och punktundersökningar för vissa riksdagar
eller riksdagsfrågor. Även finländsk forskning bör här beaktas. Ett kortregister,
byggt på denna litteratur och från början uppställt med tanke på
senare databehandling, kunde som en första åtgärd uppläggas. Detta bör
kompletteras med eu systematisk litteraturgenomgång, varvid litteraturanvisningar
och upplysningar påföres korten. Ett sådant register synes vara en
första förutsättning för ingångsättande av ett biografiskt verk av detta slag.
Kartoteket skulle lämpligen upprättas på riksdagsbiblioteket och finnas tillgängligt
där.
Med hänsyn till den tidsödande forskning som kräves och till de avsevärda
kostnaderna för ett uppslagsverk av föreslagen omfattning bör, uttalar
styrelsen avslutningsvis, en avgränsning övervägas. Svenskt biografiskt
lexikon kan med nuvarande arbetsstyrka och prestationskrav ej delta i arbetet
med utgivningen av ett sådant uppslagsverk, säger styrelsen, men all vederhäftig
personhistorisk forskning utgör en tillgång för lexikonet. Styrelsen
förordar en utredning om möjligheterna att i dess helhet eller med vissa
begränsningar åstadkomma ett biografiskt verk om ståndsriksdagens ledamöter.
I en sådan utredning anses såväl biografisk som historisk forskning
böra vara representerad.
Styrelsen för riksdagsbiblioteket
Styrelsen för riksdagsbiblioteket lämnar först följande redogörelse för
tillgången på biografiskt material rörande riksdagsledamöter under skilda
tider i Sverige och andra länder:
Bankoutskottets utlåtande nr 59 år 1967
u
Förteckningar över riksdagens ledamöter återfinnes i växlande form och
utsträckning i riksdagens tryckta och otryckta handlingar. Uppgifter om
riksdagarnas ledamöter kan erhållas genom exempelvis de serier, som innehåller
fullmakter, liksom genom riksdagsbesluten. Riksdagen har själv i
betydande omfattning sörjt för utgivandet av matriklar över sina ledamöter,
den äldsta fullständiga gäller riksdagen i Nyköping 1640. Från och med
1720 års riksdag har ledamotsförteckningar utkommit, frånsett riksdagen
1751—52 och enstaka stånd vid ett par riksdagar.
Äldre riksdagshandlingar, som utgivits genom offentlig försorg, har
försetts med personregister. De två stora jubileumsverken, som utkommit
vid riksdagens femhundraårsjubileum och till tvåkammarsystemets hundraårsminne
har erhållit register, som förtecknar bl. a. även omnämnda personer.
Slutligen kan nämnas att riksdagen bestritt tryckningen av förteckningar
över bondeståndets ledamöter 1600—1800.
Riksdagstryckets årliga register liksom de s. k. epokregistren har efter
växlande principer förtecknat riksdagsledamöterna. En något utförligare
matrikel har av riksdagen bekostats i senaste årgång i Tidens kalender, vilken
utarbetats inom förlaget med biträde av riksdagsbiblioteket.
Bland arbeten, som utgivits och bekostats på huvudsakligen enskilt initiativ,
vill styrelsen framhålla följande. En förteckning över borgarståndets
ledamöter med jämförelsevis fullständiga uppgifter utgavs 1911 av Viktor
Millqvist för tiden 1719—1866. 1 »Svenskt porträttgalleri», xitkommet omkring
sekelskiftet, omfattade den sista avdelningen riksdagens ledamöter
under tvåkammarsystemet med biografiska upplysningar, tryckt 1904—05.
I Tidens kalender har under senare decennier publicerats förteckningar över
riksdagens ledamöter med porträtt och kortfattade uppgifter.
I utlandet återfinnes regelbundet utkommande listor av svensk typ. Men
det är också påfallande hur allmänt utförligare förteckningar, utgivna med
porträtt och omfattande biografiska uppgifter, förekommer. Så är exempelvis
fallet med de nordiska grannländerna, England, Tyskland, Österrike
m. fl. stater.
Mera omfattande biografiska arbeten finnes också talrika exempel på.
I Frankrike påbörjades hundra år ef Ler den stora revolutionen ett dylikt
arbete för tiden 1789—1889, vilket slutfördes 1891. En fortsättning för tiden
till 1940 har sedan 1960 utkommit i tre delar. Motsvarande arbeten har
utgivits för Danmark, Förenta staterna och Schweiz samt i viss mån Tyskland.
I Nederländerna föreligger planer på ett större verk av samma typ.
Det land, vars parlament kan jämföras med Sveriges riksdag i ålder, är
England, där ett arbete påbörjats, vilket närmast torde motsvara motionärernas
avsikter. Under senare hälften av 1920-talet igångsattes utgivandet av eu
fullständig biografisk översikt över parlamentets ledamöter, vars första resultat
utgavs 1986 i två volymer, som omfattade tiden 1439—1509. Under
det andra världskriget beslöts arbetets fortsättande, och 1964 kunde tre
volymer publiceras för tidrymden 1754—1790.
Styrelsen erinrar om att den tidigare framlagt förslag till matriklar över
riksdagens ledamöter i ungefärlig överensstämmelse med dem som utkommer
i de nordiska grannländerna. Dessa förslag har inte bifallits av riksdagen;
däremot har riksdagen bl. a. beslutat att biblioteket skall samla och
hålla tillgängliga biografiska uppgifter om riksdagens ledamöter. De uppgifter
som till följd liärav insamlats säges vara mycket efterfrågade i låneexpeditionen
och av riksdagens upplvsningstjänst. Styrelsen understryker.
6
Bankoutskottets utlåtande nr 59 år 1967
att den alltjämt finner den föreslagna matrikeln vara en angelägenhet som
i första hand bör komma i fråga.
Ytterligare hänvisar styrelsen till överväganden inom kommittén för
firande av representationsreformens 100-årsjubileum rörande ett översiktsarbete
över riksdagens ledamöter för ifrågavarande sekel. På uppdrag av
kommittén utarbetade, upplyses det, överbibliotekarien år 1960 ett förslag
soin omfattade tre olika alternativ men som icke föranledde något yrkande
av kommittén. Enligt styrelsens uppfattning bör bland retrospektiva arbeten
av ifrågavarande slag en redovisning av tvåkammarsystemets riksdagsledamöter
anses som en jämförelsevis väsentlig angelägenhet.
Bibliotekarien hos riksdagsbiblioteket Torsten Dahl ingav 1966 till styrelsen
ett förslag om insamling och publicering av biografiska data rörande
öländska riksdagsmän under tiden fram till ståndsriksdagens slut 1866.
Över detta förslag har yttranden avgivits av olika sakkunniga. Styrelsen har
tillsammans med sitt remissyttrande överlämnat Dahls förslag och yttrandena
däröver för kännedom. Av dessa handlingar framgår att det föreslagna
arbetet skulle baseras främst på genomgång av arkivmaterial, i första hand
vid landsarkivet i Vadstena. Arbetet skulle delvis utföras av en för ändamålet
engagerad släktforskare. Därutöver skulle medverka dels Dahl, dels
en hos riksdagen anställd vaktmästare; för dessa har förutsatts tjänstledighet
för ändamålet under högst 14 dagar resp. under 2—3 månader. Förutom
de kostnader som denna tjänstledighet skulle förorsaka har räknats med
kostnader av 5 200 kronor (mars 1966), varvid inberäknats framställning
i 1 000 exemplar av en tryckt presentation av forskningsresultaten. Projektet
har av de tillfrågade sakkunniga, vilka avgivit skriftliga yttranden, bedömts
såsom i stort sett realistiskt upplagt och såsom intressant särskilt i egenskap
av provundersökning, avseende ett begränsat område.
Styrelsen konstaterar avslutningsvis att flera olika förslag till biografering
av riksdagens ledamöter framkommit och att dessa förslag har vitt skilda
syften med hänsyn till omfattning och tid. Styrelsen anser det uppenbart, att
dessa förslag måste prövas med hänsyn till kostnader och behov, och hemställer
att riksdagen skall föranstalta om en utredning av hela frågekomplexet.
Denna utredning anses böra äga rum genom en kommitté av riksdagsledamöter
jämte representanter för Svenskt biografiskt lexikon och
riksdagsbibliotekets styrelse.
Utskottet
Förslag om utarbetande av biografiska arbeten om riksdagsledamöter har
vid flera tillfällen framlagts för riksdagen. Bl. a. har -— senast 1965 på
hemställan av styrelsen för riksdagsbiblioteket (BaU:s uti. nr 44) — prövats,
huruvida riksdagen borde utge en regelbundet återkommande, mera omfattande
matrikel över sina ledamöter. Riksdagen har dock inskränkt sig till
Bankoutskottets utlåtande nr 59 år 1967 7
att föranstalta om utgivning av en summarisk porträttmatrikel (BaU :s uti.
1966 nr 18).
De nu föreliggande motionerna avser ett biografiskt verk av annat slag,
nämligen om ståndsriksdagens ledamöter. Förslaget dikteras sålunda helt
av det historiska intresset. Rent praktiskt skulle ett arbete av den avsedda
typen få värde så till vida som det skulle bespara forskare inom olika historiska
fält de kostnader och den tidsutdräkt som förorsakats därest de, som
nu ofta är fallet, själva måste genom undersökningar i arkiv och bibliotek
skaffa fram erforderliga uppgifter om sådana riksdagsmän i äldre tider
som inte behandlas i Svenskt biografiskt lexikon eller annat uppslagsverk.
Styrelsen för riksdagsbiblioteket har i sitt remissyttrande ånyo fört fram
tanken på en större matrikel över riksdagsledamöter i modern tid. Utskottet
inskränker sig emellertid till att behandla det projekt som motionerna avser.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att tillgången till ett biografiskt
verk om ståndsriksdagens ledamöter skulle kunna bli av stort värde. Detta
torde gälla från både rikshistoriens och lokalhistoriens synpunkt. Inte minst
skulle arbetet kunna få betydelse för forskningen inom speciella historiska
discipliner, såsom socialhistoria och konstitutionell historia. När utskottet
övervägt projektets praktiska genomförbar het har detta alltså skett i en positiv
anda.
Styrelsen för Svenskt biografiskt lexikon har i sitt remissyttrande närmare
belyst den kvantitativa innebörden av motionärernas förslag. Styrelsens
slutsats har blivit att uppgiften att förverkliga projektet i hela dess vidd
ter sig synnerligen omfattande och att en kraftig begränsning av projektets
omfattning i vart fall är ofrånkomlig. Olika möjligheter till en sådan begränsning
bär angivits; ytterligare må häjvidlag nämnas möjligheten att
utesluta de personer vilkas parlamentariska verksamhet omfattat blott viss
kortare tid, t. ex. högst en riksdag.
Utskottet har för sin del kommit till slutsatsen att projektet även om det
väsentligt begränsas — något som för övrigt skulle reducera dess värde —
skulle kräva stora personella resurser för att kunna genomföras inom överskådlig
tid. Oavsett vilken tidrymd som anslogs för att förverkliga projektet
skulle vidare den totala medelsåtgången bli betydande. Då en utredning i
ämnet inte synes kunna leda till någon annan slutsats förefaller det utskottet
rimligt att riksdagen redan nu tar ställning till om projektet är av
natur att böra prioriteras på det sätt som motionärerna ytterst avser. Utskottet
anser icke detta vara fallet och avstyrker därför förslaget om utredning.
I sammanhanget må erinras om att det material varpå biografierna skulle
grundas är av bestående art och att ett uppskov med projektet således icke
försämrar förutsättningarna för att detta en gång skall kunna framgångsrikt
förverkligas.
I remissyttrandena har berörts vissa möjligheter till mindre omfattande
insatser på det område som motionerna behandlar. Sålunda framhåller sty
-
8
Bankoutskottets utlåtande nr 59 år 1967
relsen för Svenskt biografiskt lexikon att åtskilliga uppgifter om ståndstidens
riksdagsmän torde vara tillgängliga i litteraturen och att därför en
litteraturgenomgång vore värdefull som grundval för en mera omfattande
forskning i ämnet. Styrelsen för riksdagsbiblioteket har överlämnat en av en
tjänsteman vid biblioteket framlagd plan för en mindre provundersökning,
avseende biografering av ståndstidens öländska riksdagsmän. Utskottet vill
uttrycka sitt intresse för båda dessa mindre projekt och framhålla att ett
bibliografiskt arbete av den typ som den föreslagna litteraturgenomgången
utgör skulle kunna vara en uppgift för riksdagsbiblioteket. I nuvarande läge,
då enligt utskottets förslag (uti. nr 62) bibliotekets organisation och arbetsmetoder
skall bli föremål för översyn, anser utskottet det emellertid icke
lämpligt att riksdagen pålägger biblioteket nya uppgifter av här aktuellt slag.
Åberopande vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att motionerna 1:169 och 11:207 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 12 december 1967
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Åke Larsson (s), Palm (s), Åkerlund
(h), Hilding (fp), Lundin (s), Nils Theodor Larsson (ep), Enarsson (h)
och Larfors (s);
från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Berglund (fp), Börjesson
i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona (s), Rask (s), Fridolfsson i
Rödeby (s) och Ullsten (fp).
Reservation
av herrar Nils Theodor Larsson (ep) och Börjesson i Glömminge (ep).
ESSELTE AB, STHLM 67
715014