Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

1

Nr 53

Utlåtande i anledning av motioner om företagsdemokrati.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 659 av herr Fälldin och II: 840 av herrar Johansson i Växjö och Sundkvist
hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla
om förutsättningslös och allsidig utredning rörande utbyggd företagsdemokrati
inom både den privata och den offentliga sektorn i enlighet med vad
i motionerna anförts.

Motionärerna anför att förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare
undan för undan har förbättrats i vårt land. Saltsjöbadsavtalet av år
1938 åtföljdes under 1940-talet av flera avtal rörande samarbetet mellan
företagsledning och anställda, och särskilt det år 1946 träffade avtalet rörande
företagsnämnder utgjorde ett betydelsefullt framsteg i fråga om
företagsdemokratin. Insikten om de dominerande gemensamma intressena
har alltmer kommit att överväga intressemotsättningar mellan arbetsgivare
och arbetstagare.

Motionärerna framhåller, att samarbetet inom företagsnämnderna har
medverkat till intressegemenskapen och haft stor betydelse bl. a. för att
skapa en förtroendefull atmosfär mellan företagsledning och anställda.
Frågan är om inte tiden nu är mogen att ytterligare utbygga detta samarbete
och den form av medinflytande som följer av aktivt verksamma
företagsnämnder. Härvid uppkommer frågan om de anställda bör beredas
ett mera reellt inflytande på företagens ledning, dvs. frågan om en ytterligare
utbyggd företagsdemokrati. Medan detta spörsmål knappast medför
problem i mindre företag, där syftet kan sägas vara tillgodosett informellt,
uppstår komplicerade frågor inom större företag.

Motionärerna uttalar, att det för de anställda givetvis är av intresse
att företagsdemokratin inte bara gäller inom den privata sektorn utan
också inom den offentliga. Sålunda uppkommer frågan hur en utbyggd
företagsdemokrati skall förenas med gällande rättsgrunder inom den kommunala
och den statliga sektorn. Inom den privata sektorn kan liknande
frågeställningar uppkomma, enär olika förutsättningar föreligger beträffande
aktiebolag och ekonomiska föreningar. Ett väsentligt spörsmål inom
både den offentliga och den privata sektorn synes vara hur en utbyggd
företagsdemokrati skall kunna etableras inom företag eller institutioner
med flera eller många arbetsplatser på olika håll i landet. Särskilda spörsmål
torde också uppkomma beträffande utländska aktiebolag som har föreBihang
till riksdagens protokoll 1967. 11 samt. Nr 53

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

tag inom landet. En principiellt viktig fråga är om en utbyggd företagsdemokrati
skall etableras genom företagsnämnderna eller om andra former
skall utvecklas vid sidan av dessa.

Det synes enligt motionärerna angeläget att bl. a. dessa spörsmål närmare
klarlägges så att grund erhålles för konkreta ställningstaganden.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 840.

Yttranden

Utskottet har inhämtat yttrande från statens personalvårdsnämnd och
berett Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige
(LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers
centralorganisation (SACO) och Statstjänstemännens riksförbund (SR)
tillfälle att yttra sig.

Personalvårdsnämnden framhåller, att personalvård är ett område där
insatser kan göras för ökad företagsdemokrati och att arbetsgivaren/staten
och arbetstagarna genom företrädare för personalorganisationerna gemensamt
arbetar inom nämnden för att utforma riktlinjer för en aktiviserad
personalvård inom statsförvaltningen. Någon särskild utredning, vid sidan
av det uppdrag som åligger nämnden, synes f. n. ej påkallad för att undersöka
hur denna del av företagsdemokratin bäst skall utvecklas. Frågan om
utredning beträffande företagsdemokrati i övrigt är erforderlig anser sig
nämnden ej böra ta ställning till.

SAF erinrar om att en uppgörelse träffats den 29 april 1966 mellan
SAF, LO och TCO om ett nytt samarbetsavtal (avtal om företagsnämnder
in. in.), som trätt i kraft den 1 januari 1967. Utöver det nya nämndavtalet
innehåller uppgörelsen en överenskommelse mellan SAF, LO och TCO om
främjande av samarbetet mellan företagsledning och anställda och ett uttalande
av SAF och LO beträffande skolningsfrågorna. I anslutning till
överenskommelsen har organisationerna inrättat ett nytt gemensamt organ,
»Utvecklingsrådet för samarbetsfrågor», med uppgift att genom information,
utbildning och forskning främja det lokala samarbetet. De avtalsmässiga
möjligheterna att anpassa nämndverksamheten efter de lokala förutsättningarna
har genom de nya samarbetsavtalen vidgats. Den väg, som
organisationerna beträtt, torde vara ägnad att främja en lugn utveckling
av demokratiseringen i arbetslivet, präglad av ömsesidigt förtroende mellan
parterna.

Någon anledning till utredning föreligger således icke.

Även LO, TCO och SR erinrar om det nya samarbetsavtalet. LO, SR och
SACO åberopar vidare pågående förhandlingar angående nya företagsnämndsavtal
för den offentliga sektorn. Ingen av de fyra organisationerna
tillstyrker utredning.

LO anför vidare, att det ligger i fackföreningsrörelsens natur att kon -

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 53 år 1967 3

tinuerligt verka för att öka de anställdas inflytande i företaget. Så långt
möjligt bör detta ske genom avtal mellan parterna på arbetsmarknaden.

LO delar ej uppfattningen att frågan om företagsdemokrati i mindre
företag knappast medför några problem. Undersökningar visar att de
anställda i mindre företag i många fall är t. ex. sämre informerade än
anställda i större företag.

Även TCO och SACO framhåller, att frågorna om företagsdemokrati bör
lösas genom överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter.

Utskottet

I motionerna hemställes om en förutsättningslös och allsidig utredning
rörande utbyggd företagsdemokrati inom den privata och den offentliga
sektorn.

Utskottet har åren 1965 och 1966 avgivit utlåtanden (nr 1965:23 och
1966: 11) över motioner med närliggande yrkanden. Utskottet har därvid
anslutit sig till den i remissyttranden från huvudorganisationer på arbetsmarknaden
uttalade uppfattningen, att frågor om de anställdas insyn i
och inflytande över enskilda eller statliga företags verksamhet i första
hand bör behandlas genom förhandlingar och överenskommelser mellan
berörda parter. Motionerna har avstyrkts av utskottet och avslagits av
riksdagen.

Den ovan angivna uppfattningen har även kommit till uttryck i yttranden
från LO, TCO och SACO över de nu föreliggande motionerna. I vad
avser den enskilda sektorn har erinrats om de nya avtal om företagsnämnder
m. in. som träffats mellan SAF och LO respektive TCO och som gäller
fr. o. m. den 1 januari detta år. Genom dessa avtal har fastslagits, att man
i företagsnämnderna skall informera och samråda om för företaget och
dess personal väsentliga frågor och att de anställda bl. a. skall beredas insikt
i verksamhetens ekonomiska och tekniska betingelser samt rörelsens
resultat. I avtalen har även behandlats frågor om företagsnämnder inom
rörelse förlagd till olika orter eller omfattande flera produktionsenheter.

Av betydelse är vidare det uttalande SAF och LO gjort i skolningsfrågorna
utgående från att utbildning av dem som är engagerade i företagsnämnder
och motsvarande lokala samarbetsorgan är en förutsättning för
att förverkliga de mål rörande samarbetet på arbetsplatserna, som uppställts
i en samtidigt träffad överenskommelse om främjande av samarbetet
mellan företagsledning och anställda.

Avtalet om företagsnämndsverksamhet inom de statliga bolag som företräds
av statens avtalsverk har reviderats och ansluter sig nära till motsvarande
avtal inom den enskilda sektorn. För statsförvaltningen och för
det kommunala verksamhetsområdet pågår överläggningar — vilka inom
kort väntas bli slutförda — till grund för nya bestämmelser eller avtal.

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

Utskottet finner det angeläget, att den fortsatta utvecklingen leder till
ett ökat inflytande för de anställda, inte minst inom de små företag där
företagsnämnder inte inrättats. Enligt utskottets mening bör det i första
hand ankomma på arbetsmarknadsparterna att verka för en sådan utveckling.

Utskottet finner ej skäl att tillstyrka yrkandet om utredning utan hemställer,

att de likalydande motionerna I: 659 och II: 840 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 november 1967

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sörlin (s), Hellebladh (s), Eric Gustaf
Peterson (fp), Oscar Carlsson (s), Axel Kristiansson ( ep), Hedlund (s)*,
fru Hultell (h), herr Nyman (fp), fru Elvy Olsson (ep), herrar Helge
Karlsson (s) och Wååg (s) samt fru Diesen (h);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), fru Jäderberg
Os), herrar Hamrin i Kalmar (fp), Dickson (h), Haglund (s), Rimås (fp),
Wikner (s), Larsson i Borrby (ep), Johansson i Växjö (ep)*, Nilsson i
Agnäs (h)*, Wiklund i Härnösand (s) och Hugosson (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Axel Kristiansson (ep), fru Elvy Olsson (ep) samt herrar Larsson
i Borrby (ep) och Johansson i Växjö (ep), vilka ansett att utskottets utlåtande
och hemställan bort ha följande lydelse:

»I motionerna---(lika med utskottet)----av riksdagen.

Utskottet vill inledningsvis erinra om den stora betydelse, som Saltsjöbadsavtalet
och andra av arbetsmarknadsparterna träffade avtal, framför
allt rörande företagsnämnder, har haft för att åstadkomma det ömsesidiga
förtroende och det goda samarbete, som i dag kännetecknar förhållandet
mellan arbetstagare och arbetsgivare. I yttranden över de nu föreliggande
motionerna har erinrats om de nya avtal om företagsnämnder m. m. som
träffats mellan SAF och LO respektive TCO och som gäller fr. o. m. den 1
januari detta år. Genom dessa avtal har fastslagits, att man i företagsnämn -

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 53 år 1967 5

derna skall informera och samråda om för företaget och dess personal
väsentliga frågor och att de anställda bl. a. skall beredas insikt i verksamhetens
ekonomiska och tekniska betingelser samt rörelsens resultat. I avtalen
har även behandlats frågor om företagsnämnder inom rörelse förlagd
till olika orter eller omfattande flera produktionsenheter.

Av betydelse är vidare det uttalande SAF och LO gjort i skolningsfrågorna
med utgångspunkt från att utbildning av dem som är engagerade i företagsnämnder
och motsvarande lokala samarbetsorgan är en förutsättning
för att förverkliga de mål rörande samarbetet på arbetsplatserna, som uppställts
i en samtidigt träffad överenskommelse om främjande av samarbetet
mellan företagsledning och anställda.

De åtgärder som hittills vidtagits för att fördjupa företagsdemokratin
är residtatet av överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter. Utskottet
finner det önskvärt att den utbyggnad av företagsdemokratin, som är
angelägen, även i fortsättningen så långt möjligt sker efter överenskommelser
mellan arbetsmarknadens parter.

Enligt utskottets mening är det angeläget, att för utbyggnaden av företagsdemokratin
även andra åtgärder vidtages än de, som nu kan åstadkommas
inom ramen för gällande företagsnämndsavtal. Det är angeläget,
att statsmakterna tar initiativ till en förutsättningslös och allsidig utredning
av frågan om hur de anställdas insyn i företagen skall kunna förbättras
och i vilken omfattning de anställda kan ges ökat inflytande i företagen.
Den bör belysa olika vägar att fördjupa företagsdemokratin. Möjligheten
att ge de anställda insyn och medinflytande genom representation i företagsstyrelsen
och möjligheten att ge en representant för de anställda samma
insyn i företaget som en revisor bör belysas. Frågan om andel i vinst
för de anställda bör också bli föremål för överväganden.

Det synes utskottet angeläget, att frågan om hur en utbyggd företagsdemokrati
skall kunna förenas med gällande rättsgrunder inom såväl den
privata som den kommunala och statliga sektorn belyses. I sammanhanget
bör uppmärksammas att staten som arbetsgivare åt ett stort antal anställda
bör vara ett mönster när det gäller de anställdas möjligheter till insyn. Vidare
är det angeläget att utreda hur en utbyggd företagsdemokrati skall
kunna etableras inom företag och institutioner med flera arbetsplatser på
olika håll i landet, liksom beträffande enheter som är i utländsk ägo.

Den översyn av de företagsdemokratiska spörsmålen, som utskottet finner
önskvärd, bör även omfatta en redovisning av erfarenheterna från andra
länder.

Utskottet hemställer,

att riksdagen med bifall till motionerna 1: 659 och II: 840
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om förutsättningslös
och allsidig utredning rörande utbyggd företagsdemokrati
inom både den privata och den offentliga sektorn.»

6

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

Särskilt yttrande

av herrar Eric Gustaf Peterson (fp), Nyman (fp), Hamrin i Kalmar (fp)
och Iiimås (fp).

Som framhålles i de likalydande motionerna 1: 659 av herr Fälldin och
II: 840 av herrar Johansson i Växjö och Sundkvist har förhållandet mellan
arbetstagare och arbetsgivare undan för undan förbättrats i vårt land. I
fråga om företagsdemokrati är kanske främst företagsnämndsverksamheten
förtjänt av uppmärksamhet. De nya avtalen om företagsnämnder som träffats
mellan SAF och LO respektive TCO och som gäller fr. o. m. den 1
januari detta år innebär förbättringar. Vår bestämda uppfattning är emellertid
att frågorna om demokratin inom företagen — framstegen till trots —
ännu inte är lösta på ett tillfredsställande sätt.

Motiven för att stärka företagsdemokratin är klara. Genom företagsdemokratiska
former kan de anställda både få större utrymme för sin egen
personlighet och ökade möjligheter att ta i anspråk egenskaper som ansvarskänsla,
initiativkraft och strävan efter ökad kunskap. Trivseln på arbetsplatsen
kan alltså förbättras till fördel både för löntagare och arbetsgivare.

Företagsdemokratin kan stärkas genom åtgärder som gäller bl. a. information,
insyn och medbestämmanderätt. De flesta åtgärderna för att fördjupa
och bredda företagsdemokratin bör i första hand ankomma på arbetsmarknadens
parter. I några viktiga fall kan det dock övervägas om inte samhället
genom stimulansåtgärder bör söka skapa ett ökat intresse från de berörda
parternas sida för ett aktivare företagsdemokratiskt reformarbete. För att
vinna ökat intresse t. ex. för lämpliga vinstandelssystem kan vissa stimulansåtgärder
komma i fråga; ändringar av för utvecklingen av andel i vinst
oförmånliga skattebestämmelser som nu gäller är ett exempel. Försöksverksamhet
med representation för de anställda i styrelserna för såväl kommunala
och statliga som privata och kooperativa företag är värdefull.

I de flesta fall bör alltså besluten i företagsdemokratiska frågor fattas
av arbetsmarknadens parter och bör samhället inskränka sig till att undanröja
hinder för företagsdemokratiska reformer och ibland ge stimulans.
Aktiebolagens redovisningsskyldighet regleras i aktiebolagslagen. Frågan
om en ändring av redovisningsskyldigheten måste bedömas ur flera olika
synvinklar. Självklart bör en fyllig redovisning lämnas inför företagsnämnderna.
Detta sker i betydande utsträckning redan nu.

Vi kan inte acceptera utskottsmajoritetens skrivning eftersom den enligt
vår mening har ett alldeles för snävt betraktelsesätt på de företagsdemokratiska
problemen. Motionärerna har en positivare syn på frågorna men
beaktar inte i tillräcklig grad vissa väsentliga aspekter på demokratin i
företagen, vilka vi berört i detta yttrande och vilka det kunde vara motiverat
att närmare undersöka.

ESSELTE AB, STHLM 67