Nr kl—k8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr kl år 1961
1
Nr 47
Utlåtande i anledning av motioner om utredning angående den
äldre arbetskraften.
I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade likalydande motionerna
1:660 av herrar Fälldin och Sundin samt 11:836 av herrar Gustavsson
i Alvesta och Larsson i Norderön hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla
att frågan om åtgärder för lösning av den äldre arbetskraftens problem
måtte utredas i enlighet med i motionerna anförda riktlinjer och därav föranledda
förslag framläggas snarast möjligt,
att i anslutning till utredningsarbetet försöksverksamhet måtte bedrivas,
likaledes i enlighet med i motionerna anförda riktlinjer,
samt att åtgärder måtte vidtagas för bedrivande av upplysningsverksamhet
rörande den äldre arbetskraften i enlighet med vad i motionerna anförts.
Motionärerna framhåller de problem som näringslivets strukturomvandling
vållar för den äldre arbetskraften. När ett företag blir olönsamt eller en
bransch krymper i omfattning försvinner arbetsuppgifter och likvärdiga
arbetsmöjligheter. Inom expanderande grenar av näringslivet efterfrågas
främst yngre arbetskraft. Problemen blir särskilt framträdande vid nedläggningar
eller större inskränkningar inom industrin. För jordbrukets och
detaljhandelns del begränsas alltmer möjligheterna att, ehuru med låg
inkomst, behålla sysselsättning genom att driva enheter som från strikt
företagsekonomisk synpunkt blivit olönsamma.
Motionärerna uttalar att dessa problem är förknippade med den tekniska
och strukturella omvandlingen inom samhälle och näringsliv och att man
måste utgå från att de kommer att finnas så långt framtiden över huvud
taget kan överblickas. Man måste söka snabba lösningar, men det gäller
också att finna former som ter sig riktiga och hållbara på längre sikt.
Det framhålles i motionerna, att det finns många arbetsuppgifter som
äldre arbetskraft generellt sett har förutsättningar att klara lika bra som
yngre. Det bör klargöras vilka slags uppgifter detta är. ökad forskning behövs,
men för närvarande är det särskilt angeläget med en upplysningskampanj
för att undanröja fördomar i fråga om den äldre arbetskraften.
Även om förbättringar kan uppnås genom upplysning, ökade insikter och
strävande mot en hög och jämn sysselsättning lär man — anför motionärerna
— få räkna med en numerärt inte oväsentlig arbetslöshet, som gäller
s. k. svårplacerad arbetskraft, främst ur de högre åldrarna. Ekonomiska
bidrag i form av pension, försäkring eller understöd måste vara en sista
1—Bihang till riksdagens protokoll 1961. 11 samt. Nr kl—k8
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 47 år 1967
utväg och helst tillämpas endast temporärt. Åtgärderna måste i största
möjliga utsträckning inriktas på att öppna tillfällen till inkomstbringande
arbete.
Det torde enligt motionärerna finnas förutsättningar att successivt göra
omskolningen till ett betydligt mera effektivt instrument än hittills för den
äldre arbetskraften. En härför anpassad omskolningsverksamhet måste inta
en framträdande plats bland samhällets olika åtgärder.
Frågan om anpassningen av arbetsmarknaden till de äldres förutsättningar
kan inte lösas genom ett ensidigt krav på att inte kvalificerad eller
fullgod arbetskraft skall anställas. Dylika lösningar skulle medföra lägre
lönebetalningsförmåga och sämre konkurrenskraft inom näringslivet och
således resultera i mindre resurser, bl. a. för lösning av den äldre arbetskraftens
problem. Motionärerna uttalar, att stödåtgärder inom ramen för
beredskapsarbeten och halvskyddad sysselsättning bör anpassas så, att de
kan tillämpas för att bereda svårplacerad äldre arbetskraft sysselsättning.
Krav på särskild avdelning vid halvskyddad sysselsättning kan vara riktigt
för vissa handikappade men bör inte uppställas i andra fall. Stödet i form
av halvskyddad sysselsättning bör när så är lämpligt utgöra ett introduktionsstöd
men även kunna anpassas till att vara ett mer direkt utbildningsstöd.
Det bör kunna tillämpas också inom den offentliga sektorn.
I motionerna uttalas vidare, att det arbetsmarknadspolitiska stödet till
utbildning inom företag ej bör avgränsas till att utgå endast med anknytning
till lokaliseringspolitiken och inom det norra stödområdet. Man bör
snarast pröva möjligheterna till företagsutbildning för äldre och inleda försöksverksamhet.
I den mån åtgärder av nu angivna slag visar sig otillräckliga bör man enligt
motionärernas mening etablera sysselsättning i samhällets regi, med erforderligt
tillskott av skattemedel.
De förordade riktlinjerna måste prövas och konkretiseras. En utredning
är sålunda erforderlig. Försöksverksamhet bör ingå i utredningsarbetet
eller bedrivas parallellt med detta.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion 1: 660.
Utskottet bar inhämtat yttrande från arbetsmarknadsstyrelsen, som
framhåller att styrelsen sedan länge har ägnat uppmärksamhet åt frågorna
om den äldre arbetskraftens sysselsättningsförhållanden. Styrelsen antog
1961 ett program, reviderat senast 1966, med riktlinjer för en aktivering.
I en i januari detta år avgiven rapport som svar på ett frågeformulär
från OECD har närmare redovisats hur sysselsättningsförhållandena för den
äldre arbetskraften gestaltat sig under 1966 och vilka åtgärder som i samband
därmed vidtagits av arbetsmarknadsverket. Styrelsen har därvid bl. a.
behandlat frågor om antalet arbetslösa, arbetsförmedlingens organisation
och verksamhet, åldersspärrar och företagens inställning till äldre arbets
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 47 år 1967 3
kraft, utbildning, sysselsättningsskapande program och samordningsorgan.
I rapporten uttalas, att det är omöjligt att helt lösa de äldres arbetsproblem
genom en aktiv arbetsförmedling. Det krävs kompletterande sysselsättning
eller arbetsträning anordnad av samhället i form av beredskapsarbete, arkivarbete,
halvskyddad eller skyddad sysselsättning. Vidare framhålles i rapporten,
att arbetsmarknadens parter och andra organisationer stöder den
statliga politiken för främjande av den äldre arbetskraftens sysselsättning.
Styrelsen antog i januari 1967 ett särskilt program för arbetsmarknadspolitiska
åtgärder för i första hand den äldre arbetskraft som friställs.
I programmet ingår bl. a. att arbetsförmedlingen skall göras mera rörlig och
att dess uppsökande verksamhet skall utökas, att koncentrerade och kraftfulla
förmedlingsinsatser skall göras i avgränsade områden med sysselsättningssvårigheter
och i samband med driftsnedläggelser, att information
till arbetsgivare om den äldre arbetskraften skall utvidgas och förstärkas,
varvid AMS i första hand avses ta upp förhandlingar med SAF för en gemensam
aktion i syfte att påverka företagens inställning, samt att möjligheter att
vid omskolningscentra låta äldre arbetskraft praktiskt pröva olika yrkesområden
generöst bör komma till användning och ges prioritet före anvisning
till beredskapsarbete.
I särskilda skrivelser detta år till Konungen har styrelsen hemställt om
förbättrade möjligheter att bereda äldre arbetslösa utbildning inom företag
och om höjning av maximibeloppen och bemyndigande att jämka statsbidraget
till kommunala kontantunderstöd.
Styrelsen har till sitt yttrande även fogat sammanfattande rekommendationer
från OECD:s kommitté för arbetskraft och sociala frågor, grundade
på ett flertal utredningar om den äldre arbetskraften och dess problem.
Som exempel på initiativ till ökad informationsverksamhet nämner styrelsen
att den bär för avsikt att trycka en broschyr och att utarbeta en informationsserie
att publiceras i Platsjournalen.
De i motionerna framförda förslagen om halvskyddad sysselsättning, om
statsbidrag till utbildning i företag i samband med lokalisering även utanför
stödområdet, om företagsutbildning även för äldre och om sysselsättning
i samhällets regi för äldre arbetskraft finner styrelsen ändamålsenliga
och helt i linje med dess intentioner.
Styrelsen anmäler slutligen att en omfattande försöksverksamhet pågår
i länen för att finna ändamålsenliga former för att inordna den äldre arbetskraften
på arbetsmarknaden. Försöksverksamheten berör såväl förmedlingsområdet
som utbildnings- och sysselsättningsområdet.
Utskottet
Mot bakgrund av i motionerna framförda synpunkter på den äldre arbetskraftens
problem och förslag till åtgärder hemställer motionärerna om utredning,
försöksverksamhet och upplysningsverksamhet.
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 sand. Nr 47—48
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 47 år 1967
Utskottet har tidigare i skilda sammanhang behandlat frågor om den
äldre arbetskraftens sysselsättning (utlåtanden nr 28/1960, 15/1961, 19/1963,
55/1964 och 23/1966) och därvid starkt betonat vikten av att den äldre
arbetskraft som önskar kvarstanna eller återinträda i förvärvsarbete också
skall ha möjlighet därtill.
Efter sitt beslut i anledning av sistnämnda utlåtande har 1966 års riksdag
på grundval av propositionen nr 1966: 52 antagit riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken,
vilka bl. a. syftar till att förbättra möjligheterna till förvärvsarbete
för äldre personer. Genom beslut av årets riksdag, vilka i vissa
delar redovisas nedan, har skapats underlag för vidgade insatser.
Arbetsmarknadsstyrelsen har i januari detta år antagit ett program för
åtgärder, avseende i första hand den äldre arbetskraft som friställs och som
beräknas få svårigheter att utan intensiva arbetsmarknadspolitiska insatser
erhålla nya, meningsfulla sysselsättningar. För länsarbetsnämnderna skall
en ny kontorsorganisation med större och mer välutrustade enheter genomföras.
Arbetsförmedlingen, som detta budgetår tillförts 35 nya tjänster för
kvalificerade arbetsförmedlare, yrkesvägledare och arbetsvårdare, har gjorts
mer rörlig, och dess uppsökande verksamhet hos arbetssökande och arbetsgivare
har utökats. I avgränsade områden med sysselsättningssvårigheter
sker koncentrerade och kraftfulla förmedlingsinsatser i samverkan med
kommuner, länsorgan, arbetsgivare- och arbetstagareorganisationer.
Beträffande frågan om upplysningsverksamhet i syfte att undanröja fördomar
mot den äldre arbetskraften har arbetsmarknadsstyrelsen anfört, att
man planerar att göra en informationsserie om utbildning och arbetsplacering
och att framställa en broschyr, som skall ersätta en 1964 utarbetad
broschyr om äldre arbetskraft. Utskottet har även erfarit, att överläggningar
rörande information i dessa frågor har upptagits med inrikesdepartementet
och Arbetsgivareföreningen.
En förbättring av de ekonomiska bidragen vid arbetslöshet har nyligen
föreslagits i ett delbetänkande av KSA-utredningen.
Omskolning kan enligt de år 1966 fastställda riktlinjerna komma i fråga
även om någon risk för nära förestående arbetslöshet inte föreligger. Anslagsberäkningen
för detta budgetår har skett med riktpunkten att cirka
60 000 personer skall kunna utbildas. I denna verksamhet eftersträvas en
anpassning till de äldres förutsättningar genom att utbildningstiden för
olika moment vid behov förlänges. I viss utsträckning förekommer att kurser
är direkt tillrättalagda för äldre deltagare. Efter initiativ från OECD
studerar arbetsmarknadsstyrelsen i samråd med skolöverstyrelsen frågan
om metoder att utbilda särskilt äldre arbetskraft.
I årets statsverksproposition har anmälts (bil. 13, s. 73), att resultatet
av en inom inrikesdepartementet pågående översyn av arkivarbetsverksamheten
beräknas kunna redovisas för 1968 års riksdag. Denna översyn innefattar
av förra årets riksdag berörda frågor om möjligheterna att göra vissa
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 47 år 1967 5
arkivarbeten till fasta tjänster och att inordna arkivarbete såsom en speciell
form av skyddad sysselsättning under den av primär- och sekundärkommunerna
bedrivna skyddade verksamheten.
Personer med olika slag av arbetshinder kan beredas halvskyddad sysselsättning.
Årets riksdag har bifallit förslag i statsverkspropositionen (bil. 13,
s. 87) om försöksverksamhet med bidragsgivning i nya former i syfte att
pröva om man därigenom kan öka intresset inom näringslivet för att anordna
sysselsättning av detta slag. Enligt vad utskottet inhämtat synes man —
såvitt läget nu kan bedömas — ha anledning räkna med ett positivt gensvar
till den nya bidragsformen. Ytterligare erfarenheter torde få avvaktas innan
statsmakterna tar ställning till om det nu gällande kravet på särskild avdelning
skall slopas.
I det av arbetsmarknadsstyrelsen antagna programmet för åtgärder ingår
att man generöst skall tillämpa möjligheterna att låta äldre arbetskraft
praktiskt pröva olika yrkesområden vid omskolningscentra. En betydelsefull
förbättring har vidare inträtt genom riksdagens bifall till förslag i
årets proposition nr 105 att bidrag enligt samma grunder som gäller för utbildning
av handikappade skall kunna utgå till företag som binder sig för
att anställa och utbilda arbetslösa som är 50 år eller äldre. I anslutning
till vad som i motionerna anförts rörande arbetsmarknadspolitisk! stöd
till utbildning inom företag i samband med lokalisering vill utskottet erinra
om att gällande villkor inte utesluter bidrag till utbildningsverksamhet
vid lokaliseringspolitiska insatser även utanför norra stödområdet.
Som framgår av det nu anförda utvecklar samhället stor aktivitet för
att den äldre arbetskraftens sysselsättningsmöjligheter skall förbättras och
olika stödformer nå ökad effekt. Pågående och planerad verksamhet främst
inom arbetsmarknadsverket synes till stor del tillgodose motionärernas
önskemål. Utskottet anser sig därför ej böra tillstyrka motionsyrkandena
utan hemställer,
att de likalydande motionerna 1: 660 och II: 836 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 31 oktober 1967
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sörlin (s), Hellebladh (s)*, Eric Gustaf
Peterson (fp), Oscar Carlsson (s), Axel Kristiansson (ep), Hedlund (s), fru
Hultell (h), herr Nyman (fp)*, fru Elvy Olsson (ep), herr Helge Karlsson
(s) och fru Diesen (h);
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), fru Jäderberg
(s), herrar Dickson (h), Lundmark (s), Rimås (fp), Wikner (s), Nilsson
i Bästekille (h), fru Ekroth (s) samt herrar Andersson i Örebro (fp),
Johansson i Växjö (ep) och Hansson i Piteå (s).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
6
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 47 år 1967
Särskilt yttrande
av herrar Eric Gustaf Peterson (fp), Axel Kristiansson (ep), Nyman (fp),
fru Elvy Olsson (ep), herrar Rimås (fp), Andersson i Örebro (fp) och
Johansson i Växjö (ep).
Till följd av det ekonomiska läget har nedläggningar eller större inskränkningar
av driften förekommit inom industrin på senare tid. Vidare har
strukturomvandlingen i näringslivet intensifierats. Främst av dessa anledningar
har den äldre arbetskraftens problem förvärrats, något som nödvändiggör
vidgade arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Bland de många åtgärder som behövs för att lösa den äldre arbetskraftens
svårigheter kan nämnas ökad upplysning i syfte att undanröja fördomar
mot denna arbetskraft. Det är väsentligt att arbetsmarknadsstyrelsen
snarast intensifierar ifrågavarande informationsverksamhet.
Härutöver är det viktigt att den äldre arbetskraften erhåller arbetsmarknadspolitisk!
stöd till utbildning inom företag. Detta utgår numera endast
i samband med lokaliseringspolitiska insatser. Med hänsyn till strukturrationaliseringens
verkningar för den äldre arbetskraften bör en sådan
avgränsning inte förekomma. Stöd till utbildning inom företag bör kunna
utgå över hela landet och utan att vara avhängigt av lokaliseringspolitiska
insatser. Det är angeläget att möjligheterna till företagsutbildning för äldre
prövas snarast.
KSA-utredningen har i ett delbetänkande föreslagit vissa förbättringar
av de ekonomiska bidragen vid arbetslöshet. Tyvärr kommer dock, enligt
utredningsmajoritetens förslag, åtskilliga, som förlorar sin sysselsättning i
samband med företagsnedläggelse eller liknande, att sakna rätt till omställningsbidrag.
För rätt härtill krävs nämligen att vederbörande skall ha utfört
arbete för annans räkning mot avlöning under minst 24 av de sistförflutna
36 månaderna. Detta krav utesluter t. ex. småföretagare, lantbrukare, entreprenörer
och underleverantörer. Eu stor del av denna grupp torde vara
äldre arbetskraft och enligt vår mening är det nödvändigt att KSA-ntredningens
förslag kompletteras med andra trygghetsåtgärder för dessa
människor.