Statsutskottets utlåtande nr dr l!l<!(>

1

Nr 163

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
rundradions fortsatta verksamhet m. in. jämte i ämnet
väckta motioner.

(4:e avd.)

I propositionen nr 136 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över komnrunikationsärenden för den 21 oktober
1966, dels berett riksdagen tillfälle att yttra sig över vad föredragande
departementschefen anfört rörande rundradioverksamhetens organisation
och fortsatta utveckling samt licensavgifterna för televisionen och
ljudradion, dels föreslagit riksdagen att på tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1966/67 under televerkets fond anvisa ett investeringsanslag
av 4 500 000 kr., dels ock föreslagit riksdagen att medge att televerket
lämnas i statsrådsprotokollet förordade beställningsbemyndiganden.

Propositionen

I propositionen föreslås att ett andra TV-program införs omkring årsskiftet
1969/70. För detta bör utbyggnaden av ett nytt sändarnät påbörjas så
snart som möjligt. Utbyggnaden avses ske i sådan takt att det nya TV-programmet
redan från början kan mottas av drygt 75 % av befolkningen.
För det nya sändarnätet föreslås dels investeringsmedel för innevarande
budgetår, dels bemyndiganden för televerket att lägga ut beställningar på
den utrustning som erfordras under de närmaste åren. Vidare bör Sveriges
Radio tilldelas licensmedel för programförberedelserna, bl. a. för anställning
och utbildning av personal för TV-2.

I propositionen förordas också en ny organisation för programverksamheten,
som i sammanfattning innebär följande. Ledningen av Sveriges Radio
utövas av styrelsen och radiochefen. Företaget bör ha sex självständiga programenheter:
en för ljudradio, en för TV-1, en för TV-2, en enhet för utbildningsprogram
och en för utlandsprogram. Distrikten bör utgöra en egen
organisation. Därjämte bör finnas en självständig teknikavdelning.

Ledningen för de olika programenheterna bör ha ett direkt ansvar för
resp. program. Därigenom skapas förutsättningar för rörelsefrihet och
oberoende, variation och stimulerande tävlan, när det gäller idéer och utformning
av programmen. För att skapa avsedd självständighet och stärka

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 163

2

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 11)66

kostnadsmedvetandet bör det för varje programenhet fastställas en kostnadsram,
inom vilken enheten får göra sina egna dispositioner. Kostnadsramarna
bör inte endast avse löner, gager och liknande direkta kostnader
utan också kostnaderna för teknik, lokaler, utlagd produktion, filminköp
m. m. Rekrytering av personal och avgöranden i andra personalfrågor av
betydelse bör i allt väsentligt delegeras till resp. programenheter.

Speciellt intresse ägnas distriktens ställning. Motivet för eu väl utbyggd
regional organisation är att som ett positivt värde ta till vara den särprägel
och den egenart som finns på skilda håll samt att kunna spegla utveckling
och händelser i landets olika delar. För distrikten förordas en organisatorisk
och ekonomisk ställning som bör skapa förutsättningar för ett väl
utvecklat samarbete mellan distrikten och de centrala programledningarna.

I propositionen förordas med hänsyn till den utvidgade programverksamheten
en ytterligare förstärkning av Sveriges Radios intresseförankring
i samhället. Detta bör ske på liknande sätt som år 1956 då aktiekapitalet
ökades efter överläggningar om dess storlek och fördelning. Därigenom bör
en ytterligare breddning av folkrörelserepresentationen i Sveriges Radio
kunna uppnås.

Radionämnden föreslås få en självständigare ställning. Den efterhandsgranskning
nämnden utför har till främsta uppgift att pröva om radiooch
TV-verksamheten bedrivs i enlighet med de allmänna riktlinjer som gäller
för programverksamheten. I propositionen framhålls att radions och
televisionens aktiva samhällsreportage och behandling av andra frågor
som kan vara kontroversiella i och för sig motiverar en effektivisering
av radionämndens arbete. Nämnden kan bl. a. med kort varsel behöva göra
uttalanden om beriktigande av felaktig sakuppgift i radio- eller TV-program.
Antalet ledamöter i radionämnden föreslås minskat från nuvarande 24
till 5.

I anslutning till starten av ett andra TV-program behövs en höjning av
licensavgifterna. I fråga om licenserna förordas dessutom en omläggning till
gemensam licens för radio och TV med kvartalsbetalning. Erforderlig licensavgift
vid starten har beräknats till 40 kr. per kvartal, vilket jämfört med
nuvarande licensavgifter motsvarar en höjning med 25 kr. per år. För hushåll
med enbart radiomottagare föreslås en särskild radiolicens. Bilradiolicensen
föreslås bli slopad. Vidare förordas gemensam fondering av licensmedel
för radio och TV.

I statsrådsprotokollet redovisas de i förevarande sammanhang aktuella
frågorna under följande rubriker och å nedannämnda sidor av protokollet:

I. Inledning .......................................... 3—8

II. Programverksamhetens förutsättningar ................ 9—26

III. Televisionen ........................................ 27—42

IV. Ljudradion ......................................... 43—54

Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1900

3

V. Särskild rundradio ..................................

VI. Bildnings- och undervisningsverksamheten i radio och television
............................................

VII. Finansieringsfrågor .................................

VIII. Konstitutionella och organisatoriska frågor ............

IX. Anslagsframställningar från Sveriges Radio ..........

55—63

63—76

77—89

89—111

111—112

Departementschefens anförande återfinns i statsrådsprotokollet på s.
113—141.

Beträffande den närmare innebörden av Kungl. Maj :ts förslag får utskottet
hänvisa till statsrådsprotokollet.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Hultell m. fl. (I: 340) och den andra inom andra kammaren av fröken
Ljungberg m. fl. (11:414), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte anhålla om en allsidig och samlande utredning rörande
etermediernas roll i barns och ungdoms hemmiljö;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Adolfsson och Werner (I: 773) och den andra inom andra kammaren
av herr Hermansson m. fl. (II: 946), i vilka hemställts att riksdagen
vid sin behandling av förevarande proposition måtte uttala sig för följande:
att radio-TV helt förankras i samhället och de folkliga organisationerna,
att radio-TV :s utveckling och målsättning frikopplas från beslut om
licensavgifterna,

att lekmannainflytandet bevaras i radionämnden och att denna får
minst 15 ledamöter,

att försök görs att hålla egenproduktionen på nuvarande relativa nivå,
att Sveriges Radio övertar samtliga nyhetssändningar från TT,
att utskottet vid behandlingen av propositionen beaktar vad i motionerna
i övrigt anförts om radio-TV:s ställning och funktion i samhället;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Torsten Andersson m. fl. (I: 774) och den andra inom andra kammaren
av herr Hedlund m. fl. (II: 949), i vilka yrkats att riksdagen matte

I. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att distributionsnätet vid utbyggnaden
för det andra televisionsprogrammet även utbygges i syfte att
möjliggöra sändning av färgtelevision,

II. uttala att igångsättning av färgtelevisionssändningar bör ske samtidigt
med att det andra programmet i televisionen börjar sändas,

lf Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 163

4 Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

III. uttala att ett organ för kostnadskontroll och räntabilitetsstudier inrättas
inom Sveriges Radio,

IV. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att Sveriges Radios egenproduktion
begränsas till 40 procent av de totala originalsändningarna samt
att den därigenom nödvändiga ökningen av inköpen sker hos s. k. fria producenter
i vårt land,

V. i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att i överenskommelsen mellan
svenska staten och Sveriges Radio angående rundradioverksamheten intas
en bestämmelse som reglerar skyldigheten att sända undervisningsprogram,

VI. i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att en relativ omfördelning av resurserna
inom Sveriges Radio sker med den målsättningen att 25 procent
tillfaller distriktsorganisationen,

VII. att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att radionämnden må bestå
av 7 ledamöter;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Blomquist (1:775) och den andra inom andra kammaren av herr
Rubin m. fl. (11:957), i vilka yrkats att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t hemställa att inom Sveriges Radios organisation inrättas ett
programråd bestående av tjugoen ledamöter, att dessa ledamöter utses av
Kungl. Maj :t, samt att instruktion för rådets verksamhet måtte utarbetas
med beaktande av vad i motionerna framhållits;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Blomquist (I: 776) och den andra inom andra kammaren av herr Sjöholm
m. fl (II: 959), i vilka yrkats att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställa att tidpunkten för introduktionen av färg-TV fastställes till
årsskiftet 1969/70;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Dahlberg m. fl. (I: 777) och den andra inom andra kammaren av
herr Jonasson m. fl. (II: 950), i vilka yrkats att riksdagen måtte besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att kommunerna helt befrias
från skyldighet att erlägga radio/TV-licens för de mottagningsapparater,
som nyttjas i skolorna;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
heir Hilding in. fl. (I: 778) och den andra inom andra kammaren av herr
Löfgren m. fl. (II: 952), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj .t måtte begära sådan ändring av gällande bestämmelser att
i framtiden licensavgift kan avkrävas apparatinnehavare endast för radiomottagningsapparaten
och ej för till mottagningsapparaten anslutna extra
högtalare samt att vederbörande utskott utarbetar härför erforderlig lagtext;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Holmberg m. fl. (I: 779) och den andra inom andra kammaren av
herr Bohman m. fl. (II: 948), i vilka hemställts att riksdagen måtte

Statsutskottets utlåtande nr 1(13 är 1966

5

I. avstyrka vad Kungl. Maj:t i prop. nr 136 anfört rörande rundradioverksamhetens
organisation och fortsatta utveckling samt licensavgifterna
för TV- och ljudradio,

II. anvisa å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1966/67 under televerkets
fond ett investeringsanslag å 4 500 000 kronor,

III. avslå av Kungl. Maj :t i prop. nr 136 begärt beställningsbemyndigande,

IV. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att 1966 års reklamutredning
måtte i tilläggsdirektiv erhålla uppdrag att snarast utreda och framlägga
förslag till erforderlig reglering av den reklamverksamhet som fordras för
fristående, bl. a. av pressen ägt TV-företag, så att verksamheten kan påbörjas
samtidigt med att de tekniska förutsättningarna för den andra kanalen
föreligger, varvid det i propositionen nr 136 förutsatta och av Sveriges
Radio drivna andra TV-programmet kan ersättas,

V. besluta att radionämnden måtte utses av riksdagen i stället för av
Kungl. Maj :t;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lundberg in. fl. (I: 780) och den andra inom andra kammaren
av herr Löfgren in. fl. (11:953), i vilka hemställts att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att uppbörden av den kombinerade TVoch
ljudradiolicensen av den som så önskar kan fullgöras i förskott för
helt år i stället för en uppdelning i fyra olika terminer;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lundström in. fl. (I: 781) och den andra inom andra kammaren
av herr Ohlin m. fl. (11:956), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta
att

1. avslå propositionen i vad den avser ensamrätt för Sveriges Radio att
sända även ett andra televisionsprogram,

2. a) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning och
förslag om ett från Sveriges Radio fristående reklamfinansierat företag för
program 2 i TV, organiserat enligt i motionerna angivna riktlinjer, som
tryggar en självständig programverksamhet utan inflytande på programmen
från ägares eller reklamköpares sida och med samma förpliktelser
i fråga om opartiskhet och mångsidighet som de vilka f. n. åvilar Sveriges
Radio,

2. b) i den händelse förslaget i punkten 2. a) ovan avvisas bör de av
radioutredningen och Sveriges Radio påvisade möjligheterna till ett tidigare
påbörjande av starten av TV-2 utnyttjas, vilket bör ske senast den 1
januari 1969 och inte som departementschefen föreslagit först ett år senare,

3. uttala att viss del av TV-produktionen inom Sveriges Radio i förbilligande
syfte i ökad omfattning bör utläggas i form av beställningar hos
s. k. »fria producenter»,

4. uttala att erforderliga investeringar och förberedelser för färg-TV -

6

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

sändningar bör färdigställas senast under år 1970, så att dylika sändningar
kan påbörjas senast följande år, för att genom ett sådant beslut en
ur samhällsekonomisk synpunkt rationell planering av bl. a. den svenska
TV-industriens kapacitet och av konsumenternas köp av färg-TV-apparater
skall bli möjlig,

5. uttala att antalet ledamöter i radionämnden bör vara sju;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fröken Mattson (I: 782) och den andra inom andra kammaren av
herr Mellqvist (11:954), i vilka yrkats att riksdagen må i skrivelse till
Kungl. Maj :t hemställa att antalet ledamöter i radionämnden fastställes
till sju jämte tre suppleanter, att en av ledamöterna i radionämnden, företrädesvis
sekreteraren, bör ha långvarig juridisk sakkunskap, samt i övrigt
beakta de i motionerna framförda synpunkterna;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Ferdinand Nilsson och Blomquist (1:783) och den andra inom
andra kammaren av herrar Nelander och Zetterberg (11:955), i vilka
hemställts

1) att en särskild avdelning med tillräcklig bemanning skapas för de
religiösa programmen inom radio-TV,

2) att ett programråd med representanter för de kristna rörelserna tillsättes
för radio/TV :s religiösa program,

3) att den för programgranskning avsedda radionämnden får sju ledamöter
samt att föreskriften om juridisk kompetens för nämndens ordförande
utgår,

4) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t i övrigt ger till känna vad
i motionerna angivits beträffande programutformningen på det religiösa
området —- att i möjlig mån beaktas vid utformning av det kommande
avtalet mellan staten och Sveriges Radio;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Nyman m. fl. (1:784) och den andra inom andra kammaren av
herr Kållstad (II: 951), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t i lärarbesparande syfte begär skyndsam utredning och förslag
angående ökad användning av radio och TV för undervisningsändamål,
särskilt beträffande följande punkter:

1. att beakta de möjligheter som kan komma att erbjuda sig genom
s. k. särskild rundradio, innefattande även frågan om nyttjande av ytterligare
sändningsmöjligheter med hjälp av regionala TV-, FM- och AMstationer
samt trådradionätet,

2. att antalet sändningstimmar i radion och TV utökas på lördags- och
söndagsförmiddagar i ämnen av speciellt intresse för vuxna i arbetslivet,

3. att sändningstiden i ämnen för ungdom, som vill komplettera sin
gymnasieutbildning för postgymnasiala studier, för yrkesundervisning och
för husmödrar som önskar komplettera sina kunskaper i allmänhet och
inför sitt återinträde på arbetsmarknaden, utökas,

7

Statsutskottets utlåtande nr 163 är 11)66

4. ait möjligheter till ett TV-, radio- och korrespondensuniversitet som
komplement till nuvarande universitetsorganisation skyndsamt skapas,

5. att i samband med skolöverstyrelsens läroplansrevision för grundskolan
och vid liknande revisioner för gymnasiala skolor undervisning via
etermedia i ökad omfattning kommer till stånd,

ö. att skolor i glesbygder och på öar genom eterburen undervisning får
möjlighet i framtiden att stanna kvar på orten;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fru Segerstedt Wiberg in. fl. (I: 785) och den andra inom andra kammaren
av herrar Björkman och Kellgren (11:947), i vilka hemställts att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning av
möjligheterna att inrätta ett permanent nordiskt TV-program;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Sörenson (I: 787) och den andra inom andra kammaren av herr
Wiklund i Stockholm in. fl. (II: 961), i vilka hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t uttalar sig för inrättande av ett programråd
av den art och storlek radioutredningen föreslagit (med förutsatt god representation
i detta råd av folkrörelserna) eller, därest detta förslag inte
kan godkännas, utbyggnad och effektivisering av det nu befintliga systemet
med rådgivande programkommittéer för vissa intresseområden och
sektorer i samhällslivet med särskild inriktning på bevakning av folkrörelsernas
verksamhet och tillgodoseende av även deras berättigade intresse
att bättre än f. n. komma till tals i etermedierna;

dels en inom första kammaren av herr Strandberg väckt motion (I: 786),
vari hemställts att riksdagen måtte uttala att övergång till kombinerad licens
och slopande av bilradiolicensen snarast bör ske under bibehållande
av nu gällande licensavgifter;

dels en inom andra kammaren av herrar Sjöholm och Rubin väckt motion
(II: 958), vari yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer
att en kommande utredning om reklamfinansierad TV måtte beredas
tillgång till apparatur i syfte att genom provsändningar vinna erforderlig
erfarenhet i den fråga utredningen har att behandla;

dels ock en inom andra kammaren av herr Wiklund i Stockholm väckt
motion (II: 960), vari yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t dels
uttalar sig för införande av färg-TV i vårt land 1971 och för ett definitivt
val av tekniskt färg-TV-system snarast möjligt, dels hemställer, att Kungl.
Maj :t utan dröjsmål måtte för riksdagen framlägga de förslag, som ett
sådant uttalande må erfordra.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
lår utskottet hänvisa till motionerna II: 414, I: 773, II: 949, II: 957, II: 959,
I: 777, II: 952, I: 779, II: 953, II: 956, I: 782, II: 955, I: 784, I: 785, II: 961,
I: 786, II: 958 och II: 960.

8

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

Utskottet

I förevarande proposition föreslås att ett andra TV-program införs omkring
årsskiftet 1969/70. Avsikten har ursprungligen varit att starta programmet
ett år tidigare. Med beaktande bl. a. av det samhällsekonomiska
läget har det emellertid ansetts svårt att tillgodose önskemålet att både förbättra
nuvarande program och snabbt bygga ut ett andra program. Ett alltför
pressat tidsprogram innebär också vissa nackdelar från planerings- och
förberedelsesynpunkt. Den nu förordade utbyggnaden avses ske i sådan
takt att det nya TV-programmet redan från början kan mottas av drygt
75 % av befolkningen mot drygt 60 % därest starten sker ett år tidigare.

Den sålunda angivna tidpunkten för starten av det andra TV-programmet
har utskottet funnit sig kunna godtaga. Genom den längre förberedelsetiden
torde också en bättre planering av verksamheten uppnås inte minst
i fråga om utbildning och personalrekrytering. Samtidigt bör rimligtvis
strävandena att konsolidera och förbättra nuvarande TV-program underlättas.

I fråga om programverksamhetens organisation har departementschefen
funnit det vara angeläget att finna ett system som ställer etermedierna fria
från kommersiella intressens eller politiska gruppers ensidiga inflytande.
En grundläggande förutsättning anges därvid vara att en fri etableringsrätt
i etern är en omöjlighet redan på grund av det begränsade antalet frekvenser.
Frihet i etern måste med denna utgångspunkt i första hand förenas med
en medveten strävan till objektivitet och saklighet i det samlade programutbudet
och innefatta möjligheter för olika åsikter och meningsriktningar
att komma till tals samt garantier mot obehöriga påtryckningar. I anslutning
härtill erinras om det i flera västeuropeiska demokratier förekommande
»public service-systemet», d. v. s. ett system där man gett rätten till rundradiosändningar
åt ett eller flera allmännyttiga företag som haft stor självständighet
och frihet att verka som »en rundradio i allmänhetens tjänst».
Företagen anses i de flesta fall ha lyckats bevara sin integritet, sin självständighet
och sitt oberoende. De anses också ha i stor utsträckning svarat
för de djärva initiativen, förnyelsen av programstoffet och originaliteten i
presentationen.

Förslaget att i Sverige införa kommersiell privatägd television avvisas
helt i propositionen under hänvisning bl. a. till erfarenheterna från andra
länder. Som huvudskäl mot kommersiell TV anföres för det första att den
skulle innebära generellt sett sämre kvalitet på programmen och en minskad
valfrihet för publiken. Vidare anses den innebära uppenbara risker
för att mediet blir utnyttjat för de ekonomiska och politiska intressen som
finansiärerna representerar. Ett företag utan egna kommersiella intressen
anges också vara den bästa för att inte säga den ena garantien för att vä -

Statsutskottets utlåtande nr Kol år 1!)C>(>

9

sentliga lokala och regionala synpunkter verkligen speglas i ett landsomfattande
program.

Utskottet ansluter sig för sin del till sålunda anförda synpunkter. Dessa
ligger också helt i linje med riksdagens tidigare ställningstaganden i denna
fråga. Utskottet vill därvid erinra om att riksdagen så gott som varje år
efter dess beslut 1956 om televisionens införande i vårt land haft att pröva
motionsledes väckta yrkanden om reklamfinansierad TV och fri etableringsrätt
m. m. samt därvid avvisat dessa. Någon anledning att nu ändra
ståndpunkt föreligger enligt utskottets uppfattning icke — så mycket
mindre som inga nya skäl förebragts till stöd härför.

Ej heller kan utskottet tillstyrka att vid sidan av Sveriges Radio inrättas
ett icke privatägt kommersiellt företag, finansierat helt med reklaminkomster.
Ett system med Sveriges Radios verksamhet licensfinansierad och ett
med TV-reklam förbehållet företag skulle i realiteten innebära att vid sidan
av Sveriges Radio ett kommersiellt monopol på TV-reklam etablerades.
Konkurrensen mellan företagen skulle heller inte komma att ske på lika
villkor, eftersom det ena företaget skulle finansieras genom licensavgifter
och det andra genom reklaminkomster. Därest endast reklamfinansiering
eftersträvas, kan man f. ö. som departementschefen framhållit lika gärna
föreslå reklamsändningar i Sveriges Radios program. Utskottet, som icke
funnit sig kunna förorda något sådant, vill i anslutning härtill erinra om
att med stöd av Kungl. Maj :ts beslut den 14 oktober 1966 särskilda sakkunniga
tillkallats för att verkställa utredning rörande reklamens verkningar
med särskild hänsyn till reklamsändningar i televisionen.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker de i motionerna I: 779 och
II: 948 samt I: 781 och II: 956 framförda yrkandena i dessa frågor. Utskottet
avstyrker alltså även yrkandet i sistnämnda båda motioner om skyndsam
utredning och förslag om fristående reklamfinansierat företag för
TV 2. Likaledes avstyrkes förslagen i motionerna I: 779 och II: 948 om tillläggsdirektiv
till 1966 års reklamutredning.

Ej heller kan utskottet finna behov föreligga av att, som i motionen
II: 958 yrkats, riksdagen fattar särskilt beslut om att utredningen om reklamfinansierad
TV måtte beredas tillgång till apparatur för provsändningar.
Motionen avstyrkes följaktligen.

Det finns enligt departementschefen ingen anledning att ändra de grundläggande
principerna för rundradioverksamheten i vårt land. Ljudradion
och TV bör således även i fortsättningen bedriva en i förhållande till statsmakterna
och sidointressen självständig verksamhet. En kraftig ökning av
sändningstiden anses ge en vidgad valfrihet för publiken. Den ökade sändningstiden
måste dock i detta syfte medföra en större variation av programutbudet
som tillgodoser skilda publikintressen och en rimlig grad av samordning
i programsättningen.

En ökad sändningstid erbjuder såsom i propositionen framhållits ett vid -

10

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

gat register för dem som skapar programmen. Det bereder utrymme för
flera programtyper och fler människor får möjlighet att delta i programarbetet.
De kan representera starkt varierande temperament och infallsvinklar
på problemen. Det gäller sålunda att skapa en organisation som så starkt
som möjligt kan låta mångsidighet och mångfald komma till uttryck i de
program som bjuds allmänheten. Utskottet vill i detta sammanhang också
understryka Sveriges Radios kulturella ansvar och dess kulturfostrande
uppgift.

Departementschefen säger sig ha övervägt möjligheten att skapa två helt
fristående företag med likvärdiga ekonomiska möjligheter för sitt arbete.
Med hänsyn till de kostnadsökningar bl. a. med avseende på teknisk och
administrativ uppbyggnad detta skulle medföra avvisas dock den lösningen.
Avsevärda svårigheter skulle vidare uppstå att ernå en med hänsyn till intresset
av att ge publiken valfrihet rimlig samordning av programsättningen.

Den organisation för programverksamheten som departementschefen förordar
innebär i sammanfattning följande.

Ledningen av Sveriges Radio utövas av styrelsen och radiochefen. Företaget
skall ha sex självständiga programenheter: en för ljudradio, en för
TV1, en för TV2, en enhet för utbildningsprogram och en för utlandsprogram.
Distrikten skall utgöra en egen organisation. Därjämte skall finnas
en självständig teknikavdelning.

Ledningen för de olika programenheterna får ett direkt ansvar för resp.
program. Därigenom skapas förutsättningar för rörelsefrihet och oberoende,
variation och stimulerande tävlan, när det gäller idéer och utformning av
programmen. För att skapa avsedd självständighet och stärka kostnadsmedvetandet
fastställs det för varje programenhet en kostnadsram, inom
vilken enheten får göra sina egna dispositioner. Kostnadsramarna avser inte
endast löner, gager och liknande direkta kostnader utan också kostnaderna
för teknik, lokaler, utlagd produktion, filminköp m. in. Rekrytering av personal
och avgöranden i andra personalfrågor av betydelse delegeras i allt
väsentligt till resp. programenheter.

Utskottet tillstyrker för sin del ett genomförande av den sålunda föreslagna
organisationen men vill i anslutning härtill understryka vikten av
att de kostnadsramar som årligen fastställs för televisionens båda programledningar
är likvärdiga. Detta innebär att då det nya program 2 i TV byggts
ut så att sändningstiden där är densamma som i program 1 de båda programledningarna
bör tilldelas lika stora belopp. Innan program 2 nått en
sådan utbyggnadsgrad bör ramarna i huvudsak bestämmas i relation till
de sändningstider som gäller för resp. programkanal.

Beträffande distriktens ställning framhålles att speciellt intresse bör ägnas
frågan härom. Motivet för en väl utbyggd regional organisation anges
vara att som ett positivt värde ta till vara den särprägel och den egenart

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

11

som finns på skilda håll samt att kunna spegla utveckling och händelser i
landets olika delar. För distrikten förordas en organisatorisk och ekonomisk
ställning som anses skapa förutsättningar för ett väl utvecklat samarbete
mellan distrikten och de centrala programledningarna.

Den i propositionen sålunda föreslagna organisationen av Sveriges Radios
programverksamhet har bl. a. syftat till att ekonomiskt och programmässigt
stärka distriktens ställning. Tanken har därvid varit att åstadkomma
en hättre programbevakning av landets olika delar och att säkerställa att
de regionalt producerade programmen bereds ett ökat utrymme i riksprogrammen.
Utskottet vill för sin del understryka angelägenheten av att en
sådan förbättring av betingelserna för den regionala programverksamheten
kommer till stånd. Utan att vilja mera exakt ange den andel av programproduktionen
som distrikten bör svara för — vilket kan vara både principiellt
och praktiskt olämpligt — finner utskottet en rimlig målsättning vara
att omkring en fjärdedel av programproduktionen sker regionalt. Att —- på
sätt i motionerna I: 774 och II: 949 yrkats — direkt föreskriva en häremot
svarande procenttilldelning har utskottet dock icke funnit sig berett tillstyrka
samt avstyrker därför motionerna i denna del.

I motionerna 1:774 och 11:949 har bl. a. yrkats att ett organ för kostnadskontroll
och räntabilitetsstudier inrättas inom Sveriges Radio. Utskottet,
som i och för sig finner motionärernas yrkande beaktansvärt, vill dock
framhålla, att inom företaget redan bedrivs en omfattande verksamhet av
sådant slag. Dessutom vill utskottet understryka att den nya programverksamheten
förutsätter ett effektivt fungerande ekonomisk-administrativt
system inom företaget. Detta avses grunda sig på kännedom om alla relevanta
kostnadsfaktorer och medge tillfredsställande budgetering och budgetuppföljning.
interndebitering av kostnader samt för- och efterkalkylering
av program, vilket allt utskottet finner synnerligen angeläget. Inom
Sveriges Radio pågår redan ett utredningsarbete, som beräknas ge underlag
för utformning av ett sådant mera utvecklat ekonomisk-administrativt
system. En mera långsiktig ekonomisk planering av företagets hela verksamhet
avses också enligt propositionen komma till stånd — i syfte att ge
underlag för en avvägning på sikt av kostnader och intäkter i rundradioverksamheten.
En sådan planering — vilken utskottet likaledes finner
angelägen — avses utföras av Sveriges Radio och televerket i samarbete
och med ett samordningsansvar hos endera av dem. Beträffande formerna
m. m. härför avser departementschefen återkomma i annat sammanhang.

Vad sålunda anförts torde innebära ett tillgodoseende i allt väsentligt av
motionärernas syfte. Med hänsyn bl. a. härtill synes motionerna inte böra
föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd.

Vad departementschefen anfört beträffande gemensamma organ har
inte givit utskottet anledning till erinran. Detta innebär bl. a. att icke oväsentliga
besparingar kan uppnås genom inrättande av sådana organ inom

2f Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 163

12

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

särskilt angivna programområden. En dubbelbevakning av vissa större evenemang
såsom exempelvis en Nobelfest, ett statsbesök eller en sporthändelse
bör således inte förekomma. Vidare torde en fullt utbyggd nyhetsorganisation
på varje programenhet medföra en betydande merkostnad. En
gemensam nyhetsredaktion bör i stället inrättas som en service åt de självständiga
programenheterna. Den skall svara för insamling, bearbetning och
utsändning av korta nyhetsprogram av enbart faktagivande karaktär, medan
de olika programenheterna bör vara fria att söka också andra nyhetskällor
men koncentrera sina insatser på kommentar, analys och reportage. Det kan
inte heller vara motiverat att både ljudradion och de båda TV-programmen
var för sig skall disponera över egna symfoniorkestrar. En samverkan härvidlag
bör därför ske. Samordning bör också ske av vissa inköp och anskaffningar.
Ett gemensamt organ bör vidare lämpligen inrättas för engagemang
av artister och musiker etc. samt för upphandling av hyrfilmer. Detsamma
torde gälla för kontakterna med Eurovisionen och Nordvisionen jämte övriga
utländska radio- och TV-företag.

Det i motionerna 1:773 och 11:946 framställda yrkandet att riksdagen i
förevarande sammanhang skall uttala sig för att samtliga nyhetssändningar
från TT övertas av Sveriges Radio har utskottet icke funnit sig kunna biträda.
Spörsmålet härom torde f. ö. närmast vara en förhandlingsfråga mellan
radioföretaget och TT, vartill riksdagen inte bör ta ställning.

I fråga om företagsledningen innebär propositionen att företaget skall ha
en stark sådan som bär ansvaret för att samplaneringen genomförs, att
riktlinjerna för företagets verksamhet upprätthålls samt att verksamheten
i stort bedrivs ekonomiskt och rationellt. Även i fortsättningen skall
finnas en överenskommelse mellan staten och radioföretaget som innefattar
de allmänna riktlinjerna för programverksamheten. Det anses
självklart kunna krävas av företagsledningen att den med kraft skall kunna
ingripa om den finner att programverksamheten i något hänseende skulle
bedrivas på ett sätt som inte är förenligt med de angivna riktlinjerna.

För att programenheterna skall få den självständighet som är önskvärd
begränsas samordningen av programplaneringen i princip till fördelning av
sändningstider på olika huvudkategorier, exempelvis nyheter, underhållning,
teater etc. Det blir företagsledningens uppgift att se till att denna
samplanering kommer till stånd. Med en sådan ordning uppnås att program
av samma typ inte sänds på samma tid och att man får de gemensamma
ut- och ingångar mellan programmen som behövs för att publiken
skall kunna på ett smidigt sätt växla mellan kanalerna.

I förhållande till programledningarna skall radiochefen ha att verka för
att avsedd självständighet, variation och programkvalitet upprätthålls, men
han skall också övervaka att Sveriges Radios förpliktelser enligt lag och avtal
iakttas och att inom företaget utfärdade programregler efterföljs. En
central samordning erfordras i fråga om anordnandet av partipolitiska

Statsutskottets utlåtande nr 1(13 är !!)(>(>

13

program och andra program, där bestämmelserna om opartiskhet ställer
speciella krav på en för företaget enhetlig policy. Företagsledningen har vidare
att företräda företaget i avtals- och löneförhandlingar, att framlägga
företagets medelsäskanden och redovisa utbyggnadsbehov etc. samt att besluta
om dispositionen av anvisade medel genom alt fastställa kostnadsramar
för de olika programenheterna i företaget. Slutligen bär företagsledningen
att tillsammans med ledningarna för programenheterna och teknikenheten
svara för långsiktig planering av rundradiorörelsen.

Vad departementschefen anfört härom har ej givit utskottet anledning
till erinran liksom ej heller uttalandena rörande långtidsplanering och
byggnadsärendenas handläggning.

Med avseende på konstitutionella frågor innbär Kungl. Maj :ts förslag att,
med hänsyn till den utvidgade programverksamheten, en ytterligare förstärkning
av Sveriges Radios intresseförankring i samhället kommer till
stånd. Detta avses ske på liknande sätt som år 1956, då aktiekapitalet ökades
efter överläggningar om dess storlek och fördelning. Breddningen av
intresserepresentationen i företaget avses ske genom att en nyteckning av
aktier — motsvarande exempelvis en fördubbling av aktiekapitalet — i huvudsak
kommer folkrörelserepresentationen till godo. Frågan om aktiekapitalets
storlek och den närmare fördelningen av aktieposterna blir i första
hand en förhandlingsfråga mellan staten och de nuvarande aktieägarna och
avses tas upp till avgörande först sedan riksdagen tagit ställning till utbyggnaden
och riktlinjerna för verksamheten i stort.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och har inte heller något att
erinra mot förslaget att styrelsen även i fortsättningen skall ha ett odelat
ansvar för företagets verksamhet och alltjämt bestå av 11 ledamöter.

Radionämnden föreslås få en självständigare ställning. Den efterhandsgranskning
nämnden utför har till främsta uppgift att pröva om radio- och
TV-verksamheten bedrivs i enlighet med de allmänna riktlinjer som gäller
för programverksamheten. I propositionen framhålls att radions och televisionens
aktiva samhällsreportage och behandling av andra frågor som
kan vara kontroversiella i och för sig motiverar en effektivisering av radionämndens
arbete. Nämnden kan bl. a. med kort varsel behöva göra uttalanden
om beriktigande av felaktig sakuppgift i radio- eller TV-program. Antalet
ledamöter i radionämnden föreslås minskat från nuvarande 24 till 5.

Det i anslutning härtill i motionerna 1:773 och 11:946 framförda yrkandet
att radio-TV helt förankras i samhället och de folkliga organisationerna
_- genom att pressen och näringslivet utesluts från representation i

företaget — kan utskottet inte biträda och avstyrker följaktligen motionerna
i denna del.

Beträffande antalet ledamöter i radionämnden har detta i sistnämnda
motioner ansetts böra vara 15. I motionerna I: 774 och II: 949 samt I: 781
och II: 956 föreslås antalet bli sju samt i motionerna I: 782 och II: 954 sju

14 Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

jämte tre suppleanter. I sistnämnda båda motioner föreslås dessutom att
en ledamot, företrädesvis sekreteraren, skall ha juridisk sakkunskap. Även
i motionerna I: 783 och II: 955 yrkas att antalet ledamöter skall bestämmas
till sju, varvid dock föreskriften om juridisk kompetens för ordföranden
anses kunna utgå.

Utskottet bär vid sin prövning av förevarande fråga funnit starka skäl
tala för en ökning av antalet ledamöter i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag.
Med hänsyn salunda till nämndens ställning samt angelägna och
grannlaga arbetsuppgifter anser utskottet antalet ledamöter böra uppgå till
sju. En av ledamöterna — dock nödvändigtvis icke ordföranden — bör vara
en erfaren jurist.

Det i motionerna 1:779 och 11:948 framförda yrkandet att radionämnden
skall utses av riksdagen kan utskottet icke biträda och avstyrker därför
motionerna i denna del.

I motionerna I: 775 och II: 957 samt I: 787 och II: 961 har yrkats att ett
särskilt programråd måtte inrättas för Sveriges Radio. Inrättandet av ett
sådant skulle emellertid enligt utskottets uppfattning på ett i skilda avseenden
olyckligt sätt verka förhindrande och försvårande för verksamhetens
fria och obundna utövande. Om ett sådant organ skall få någon egentlig
betydelse, synes risken vara stor att det utvecklas till en överinstans över
Sveriges Radio i programfrågor samt att en form av förhandscensur tillskapas.
Såsom enbart rådgivande organ åter — utan formella befogenheter
att fatta bindande beslut — kan det befaras bli relativt betydelselöst men
likväl bli ett tyngande byråkratiskt organ. Dess existens skulle vidare
sudda ut ansvarsgränserna. Utskottet kan därför inte biträda motionärernas
yrkanden men vill i sammanhanget erinra om de programkommittéer
som redan nu finns och som även i fortsättningen förutsätts vara verksamma
samt de möjligheter som genom dessas arbete erhålls att få en levande
och nära kontakt med skilda intressegrupper och ämnesområden.

Av liknande skäl kan utskottet ej heller tillstyrka de i motionerna I: 783
och 11:955 framställda yrkandena om beslut av riksdagen att en särskild
avdelning för de religiösa programmen inrättas inom radio-TV samt att
speciellt programråd för de religiösa programmen tillsätts in. m. Såsom
hittills torde sålunda få ankomma på företagets ledning att inom den ram
för programverksamhetens allmänna inriktning och utformning som anges
i avtalet mellan staten och företaget pröva härmed sammanhängande frågor.
Motionerna avstyrkes följaktligen.

Ej heller har utskottet funnit sig kunna tillstyrka det i motionerna I: 785
och 11:947 framförda förslaget om särskild utredning av möjligheterna alt
införa permanent nordiskt TV-program. Såsom motionärerna erinrat om
pågår emellertid redan ett omfattande samarbete de nordiska radio- och
TV-företagen emellan, såväl på det tekniska området som programmässigt.

Statsutskottets utlåtande nr 163 är 1966 15

En ytterligare utveckling härav torde vara att förvänta och framstår även
enligt utskottets uppfattning som önskvärd.

Utskottet vill dessutom i likhet med departementschefen erinra om de
möjligheter härvidlag som Nordvisionen erbjuder. Rundradioföretagen i
Norden har sålunda redan funnit en smidig och ändamålsenlig form av samarbete
som innebär goda förutsättningar för program med nordisk prägel,
för gemensamt producerade program och för programutbyte. En ökad
sändningstid ger också förbättrade möjligheter till nordiskt samarbete på
ljudradions och televisionens område.

Beträffande bildnings- och utbildningsverksamhet erinras i propositionen
om att den verksamhet av ifrågavarande slag som f. n. bedrivs av Sveriges
Radio avser dels program för i första hand grundskolans, fackskolans och
gymnasiets behov — s. k. skolradio-TV — dels program av folkbildningskaraktär.
Skolradio-TV-verksamheten, som finansieras med särskilda över
riksstaten anvisade anslagsmedel, bedrivs i samråd med vederbörande utbildningsmyndigheter
och byggs successivt ut i huvudsaklig överensstämmelse
med en av radioutredningen tidigare framlagd, i 1964 års statsverksproposition
redovisad utvecklingsplan. Folkbildningsprogrammen faller inom
ramen för Sveriges Radios allmänna licensfinansierade programverksamhet.

Vid sina överväganden om rundradions utvecklingsmöjligheter har radioutredningen
skilt mellan olika slag av programaktiviteter, nämligen dels
sådana som ingår som led i målinriktade studier vilka åsyftar viss kompetens
och anknyter till det allmänna skol- och utbildningsväsendets kurser,
dels sådana som har folkbildningskaraktär och avser fria ej målinriktade
studier. Det förra slaget av aktiviteter sammanfattas under benämningen
utbildningsradio-TV — som förutom nuvarande skolradio-TV inrymmer
olika slag av målinriktad vuxenutbildning — medan det senare
slaget av aktiviteter går under benämningen studieradio-TV.

Utskottet finner i likhet med departementschefen att etermedierna i
ökad utsträckning bör kunna tas i anspråk för utbildnings- och bildningsändamål.
Såsom i propositionen framhållits kan det dock finnas anledning
att ställa sig tveksam till den av utredningen föreslagna gränsdragningen
av utbildnings- och bildningsområdet. I fråga om de program som av utredningen
betecknats som tillhörande studioradio-TV synes dessa sålunda
i huvudsak vara av den karaktär att de rimligtvis bör falla inom Sveriges
Radios allmänna programverksamhet och av radioföretaget böra beaktas i
samband med den fortsatta allmänna programutvecklingen. Beträffande
vuxenutbildningen hänvisas i propositionen till de förslag härom som kommer
att föreläggas 1967 års riksdag. Vad avser de förslag som i vissa motioner
anförts om programverksamheten på utbildnings- och främst då vuxenutbildningsområdet
— bör dessa enligt utskottet prövas i samband därmed.

16 Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

Till den del förslagen avser vad som enligt det föregående är att betrakta
som allmänna programfrågor bör det, såsom nämnts, vara Sveriges Radios
sak att beakta dessa inom ramen för sitt programansvar.

Utskottet avstyrker med hänsyn härtill de i motionerna I: 784 och II: 951
framställda yrkandena att riksdagen nu begär särskild utredning samt förslag
rörande en utökning av antalet sändningstimmar för sådan verksamhet
och för korrespondensuniversitet per radio-TV m. m.

Ej heller kan utskottet tillstyrka att — på sätt i motionerna I: 774 och
II: 949 yrkats — riksdagen nu beslutar att Sveriges Radio i avtalet med
staten skall åläggas skyldighet att sända undervisningsprogram. Utskottet
vill dock i anslutning härtill understryka departementschefens förenämnda
uttalande om behovet av att i ökad utsträckning ta etermedierna i anspråk
för utbildnings- och bildningsändamål samt att det i programkanalerna
bör finnas utrymme för en fortsatt utbyggnad av den programverksamhet,
som redan bedrivs på detta område, och för en utvidgning av densamma
till nya utbildningsstadier och bildningsformer.

I fråga om särskild rundradio framhåller departementschefen att radioutredningen
vid sina överväganden av förutsättningarna för ett ökat utnyttjande
av etermedierna för utbildnings- och bildningsverksamhet även
beaktat de möjligheter, som kan komma att erbjuda sig genom den av utredningen
föreslagna s. k. särskilda rundradion.

Utredningens förslag anses dock vara alltför skissartat för att kunna läggas
till grund för några närmare ställningstaganden. Härtill kommer att
man ännu inte med full säkerhet kan uttala sig om kanalklyvningssystemets
tekniska användbarhet och tillförlitlighet. Härför fordras ytterligare
prov under viss tid. För det fall tekniska och ekonomiska betingelser för
systemets användning skulle konstateras föreligga säger sig departementschefen
emellertid vara beredd att överväga frågan om en fortsatt utredning
av förutsättningarna och formerna för utnyttjandet av ifrågavarande sändningsmöjligheter.
En sådan utredning anses även böra innefatta frågan om
nyttjande av de ytterligare sändningsmöjligheter, som kan åstadkommas
med hjälp av lokala TV-, FM- och AM-stationcr samt trådradionätet. I sammanhanget
anses böra kartläggas vilket intresse som kan föreligga hos olika
undervisningsmyndigheter, intresse- och bildningsorganisationer, folkrörelser
etc. Vidare bör närmare övervägas i vilken utsträckning föreliggande
programbehov kan och bör tillgodoses genom tilldelning av sändningsrätt, i
vilka administrativa och juridiska former sådan rätt bör meddelas och
vilket programinnehåll sändningsrätten bör avse.

Utskottet delar departementschefens uppfattning härvidlag och finner
följaktligen ingen anledning föreligga att — såsom i motionerna I: 784 och
II: 951 yrkats — en särskild framställning i ämnet nu göres från riksdagens
sida. Motionerna avstyrkes därför i denna del.

Beträffande televisionens utbyggnad anföres i propositionen att de former,

17

Statsutskottets utlåtande nr lti.l år l!)ti(>

1 vilka programutvecklingen härefter skall ske, har samband med hl. a. det
förslag till organisation av programverksamheten som framlagts. Det sägs
vara angeläget att televisionens hådu program såvitt möjligt utvecklas under
likvärdiga betingelser, bl. a. i fråga om sändningstiden. Redan i starten
måste program 2 få en så pass väl tilltagen sändningstid, att det kan ges
någorlunda slagkraft och profil och av publiken uppfattas som ett alternativ
till program 1. En sändningstid av omkring 20 timmar per vecka -motsvarande en programtid av 2,5—3 timmar per dag • framstår som en
lämplig volym vid igångsättningen av det nya programmet. De fortsatta ökningarna
av televisionens sändningstider hör i sin helhet komma program

2 till godo ända fram till den tidpunkt, då sändningstiden dar är densamma
som i program 1. Det innebär alltså, att sändningstiden i sistnämnda program
fram till angivna tidpunkt i princip bör bibehållas vid nuvarande nivå,
dvs. drygt 40 timmar per vecka.

I syfte att dämpa trycket på företagets utbildningsapparat och administrativa
resurser genom en något mindre omfattande rekrytering under
de närmaste åren anses utrymmet för den personalkrävande andelen egenproduktion
i programutbudet böra relativt minskas från f. n. ca 55 % av
de totala originalsändningarna till förslagsvis något under 50 % i inledningsskedet.
En sådan åtgärd beräknas medge en minskning av nyanstallningsbehovet
under förberedelsetiden med ca 25 %. Med hänsyn härtill och
eftersom det dessutom förutsättes att den extra programproduktion som
följer med förberedelserna inför starten av program 2 inte skall leda till
någon temporär ökning av sändningstiden i nuvarande TV-program beräknas
medelsbehovet i anledning av förberedelserna till 21,8 milj. kr. Utifrån
den ändrade förutsättningen att det andra TV-programmet skall starta
kring årsskiftet 1969/70 bedöms inte någon del av angivna belopp behöva
tas i anspråk under innevarande budgetår. Däremot bör ett belopp av 5
milj. kr. beräknas för förberedelser under budgetåret 1967/68.

Medel beräknas vidare för en viss allmän konsolidering och förstärkning
av såväl den administrativa sidan som programsidan av Sveriges Radios
organisation, detta för att göra företaget bättre rustat att möta de ökade
krav som den förestående programexpansionen innebär. Dessutom beräknas
medel för vissa inredningsarbeten och utrustningsanskaffningar av vilka en
del avser distrikten. Sammanlagt upptas för 1967/68 — med inräknande av
de nyssnämnda förberedelsekostnaderna avseende nämnda budgetår —- ett
belopp av 156 milj. kr. för televisionens program- och driftkostnader, vilket
innebär en ökning i förhållande till innevarande budgetår med 25 milj. kr.
Ökningen innefattar sedvanligt tillägg för löne- och prisstegringar. För den
regionala programverksamheten anses det vara angeläget, att ett nytt radiooch
TV-hus i Göteborg så snart som möjligt kommer till utförande. Med
hänsyn till det rådande arbetsmarknadsläget i göteborgsregionen förklarar

18

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

sig departementschefen dock inte beredd att nu ta ställning till tidpunkten
for byggnadsföretagets utförande.

Utskottet har i nu förevarande sammanhang inte funnit anledning till
erinran mot Kungl. Maj :ts sålunda framlagda förslag.

Det i motionerna I: 773 och II: 946 framförda yrkandet att försök görs att
hålla egenproduktionen på nuvarande relativa nivå avstyrkes av utskottet.

Ej heller har utskottet funnit sig berett tillstyrka yrkandet i motionerna
1:774 och 11:949 att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att
Sveriges Radios egenproduktion begränsas till 40 % samt att härigenom
erforderlig ökning av inköpen sker hos s. k. fria producenter. Detsamma
galler yrkandet i motionerna I: 781 och II: 956 om sådana inköp. Företagets
programproduktion bör dock i princip ske i konkurrens med fria producenter
samt med vederbörligt beaktande av de synpunkter härom som
framförts såväl i propositionen som i förenämnda motioner. Under hänvisning
till det anförda avstyrkes motionerna i nämnda delar.

Enligt den föreslagna utbyggnadsplanen kommer vid starten och under
de narmaste månaderna därefter praktiskt taget hela Svealand och Götaland,
storre delen av norrländska kustlandet längs radiolänklinjen Gävle—
Sundsvall—Boden samt östersundsområdet att nås med det nya programmet.
Under budgetåret 1970/71 koncentreras utbyggnadsarbetena huvudsakligen
till de inre och norra delarna av Norrland. Redan vid utgången av
namnda budgetår dvs. fyra och ett halvt år efter utbyggnadsbeslutet och ett
och ett halvt år efter starten av program 2 — beräknas en täckningsgrad av
93 % ha uppnåtts. Denna utbyggnadstakt innebär en investeringskostnad
av 152 nnlj. kr. under femårsperioden 1966/67—1970/71, därav 7 milj kr
under 1966/67, 10 milj. kr. under 1967/68, 26 milj. kr. under 1968/69, 50
milj. kr. under 1969/70 och 59 milj. kr. under 1970/71.

Därefter återstår investeringar för täckning av kvarstående områden.
Det galler narmast vissa glesbygder och mera avgränsade geografiska områden
med ogynnsamma topografiska förhållanden. Kompletterande investeringar
erfordras även för att öka distributionsnätets driftsäkerhet. Kostnaderna
för de återstående utbyggnads- och kompletteringsarbetena har i
1966 års prisläge beräknats uppgå till närmare 250 milj. kr.

Det for innevarande budgetår erforderliga beloppet — 7 milj. kr._ryms

delvis inom ramen for det för budgetåret anvisade investeringsanslaget till
rundradioanläggningar. Till ett belopp av 4,5 milj. kr. krävs emellertid ytterligare
medelsanvisning på tilläggsstat till innevarande års riksstat. Utskottet
tillstyrker en sådan medelsanvisning.

Vad beträffar det för budgetåren 1967/68—1970/71 beräknade medelsbehovet
tillstyrker utskottet vidare att televerket — för att kunna göra erforderliga
materielbestallnmgar — lämnas bemyndigande att ikläda sig betalningsansvar
intill de för resp. år upptagna beloppen. Utskottet kan följaktligen
icke biträda det i motionerna I: 779 och 11:948 framlagda yrkandet
om avslag å Kungl. Maj :ts förslag om sådant bemyndigande.

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

19

Departementschefen är inte beredd att nu ange en tidpunkt för införande
av färg-TV i Sverige. Som motivering härför anföres dels samhällsekonomiska
skäl och dels de fördelar ur teknisk-ekonomisk synpunkt på produktionssidan
och från konsumentsynpunkt, när det gäller mottagarnas utförande
och pris, som kan vinnas genom att avvakta utvecklingen utomlands.
Utbyggnaden av sändarnätet för TV 2 sker tekniskt så att nätet medger
sändning av färg-TV. En tillbyggnad av sändarnätet för TV1 så att detta
nät också kan sända färg-TV beräknas enligt vad utskottet erfarit ta en tid
av ca två år och dra en kostnad av ca 15 milj. kr. Därest en utbyggnad av
sändarnätet för TV 2 beslutas, är således kostnaderna för erhållande av
färgsändningsmöjligheter på båda näten ganska ringa. Samhällsekonomiskt
skulle det däremot innebära betydande påfrestningar om allmänhetens
inköp av färg-TV-mottagare bleve av stor omfattning och tidsmässigt koncentrerade.
Utländska erfarenheter har visserligen sagts tala för att någon
mycket kraftig och omedelbar uppgång i apparatanskaffningen icke kommer
att äga rum då färg-TV-sändningar introduceras. Å andra sidan kan
ett tryck komma att uppstå genom att många hushåll i Sverige redan nästkommande
år lär få möjlighet att motta färg-TV-överföringar från utlandet.
Den svenska industrien har angetts behöva minst 18 månaders varsel
innan svenska apparater kan saluföras. Utskottet har också inhämtat, att
även om den svenska industrien kommer med i produktionen ca 25 % av
apparatvolymen bedöms komma att utgöras av importprodukter. Från industriens
sida görs gällande att ju längre framåt i tiden man skjuter på frågan
om införande av svensk färg-TV-sändning ju större del kommer att
importeras genom att den svenska industrien då kommer i ett sämre konkurrensläge.
En annan faktor av betydelse är ålderssammansättningen hos
det nuvarande apparatbeståndet. Det stora antalet apparater som tillfördes
marknaden under åren 1958—1962 beräknas vara förbrukade i slutet av
1960-talet och i början av 1970-talet. Från allmänhetens sida är det därför
ett intresse att få kännedom om tidpunkten för införande av färgsändningar
så att apparatinköpen kan rättas härefter.

Av det sagda framgår att skäl talar för ett klarläggande och ett fixerande
av tidpunkten för införande av färg-TV. Utskottet finner dock, att ytterligare
analyser av såväl teknisk som samhällsekonomisk art erfordras, innan
riksdagen binder sig för en bestämd tidpunkt. Riksdagsbeslutet måste
dock komma i god tid och senast minst två år före införande av färg-TV.

Utskottet vill med hänsyn härtill föreslå riksdagen att hos Kungl. Maj :t
begära att frågan om införande av svensk färg-TV i såväl program 1 som
program 2 göres till föremål för fortsatta överväganden och att förslag i
ärendet snarast möjligt föreläggs riksdagen. Av vikt är i sammanhanget att
samråd sker med våra nordiska grannländer.

I motionerna I: 774 och II: 949 har yrkats att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte hemställa att distributionsnätet vid utbyggnaden för det

20

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

andra televisionsprogrammet även utbygges i syfte att möjliggöra sändning
av färgtelevision. Såsom i det föregående framhållits kommer genom den i
propositionen föreslagna utbyggnaden att så ske, varför någon särskild framställning
härom från riksdagens sida inte torde vara erforderlig. Nämnda
motionsyrkande avstyrkes därför.

I fråga om ljudradions utbyggnad erinras om tillkomsten av ett andra
program under år 1956, inledandet av de s. k. melodi- och nattradiosändningarna
under år 1961 och utbyggnaden av en tredje programkanal med
beräknat ianspråktagande i full utsträckning kring årsskiftet 1966/67.

De av radioutredningen och Sveriges Radio framlagda utvecklingsplanerna
för ljudradions riks- och regionalprogram siktar till ytterligare ökningar
av sändningstiden. Sveriges Radios förslag innebär sålunda, att de årliga
sändningstiderna i riksprogrammen fram t. o. m. budgetåret 1971/72 ökar
med närmare 2 800 timmar och de årliga sändningstiderna i regionalradion
med ca 2 700 timmar. Departementschefen framhåller i anslutning härtill
att det inte är möjligt att i dagens läge ta ställning till i vilken takt och i
vilken utsträckning planerna lämpligen bör förverkligas. Utskottet delar
denna uppfattning. Frågan om utökning av de olika programmen torde således
få bedömas successivt i samband med den årliga prövningen av radioföretagets
medelsbehov.

I fråga om Sveriges Radios medelsbehov för nästa budgetår avseende
ljudradions allmänna programverksamhet säger sig departementschefen vid
sina överväganden ha beaktat behovet av en viss ökning av sändningstiderna
i riks- och regionalprogrammen samt behovet av en konsolidering i
olika hänseenden av programverksamheten. Med hänsyn härtill beräknas
för budgetåret 1967/68 ett belopp av 87,5 milj. kr., vilket innebär en uppräkning
med 11,2 milj. kr. i förhållande till vad som upptagits för innevarande
budgetår. Beloppet inrymmer sedvanligt tillägg för löne- och prisstegringar.

Vidkommande frågan om kostnader och finansiering med avseende på
de i propositionen framlagda förslagen erinras om att bemyndigande nyligen
lämnats departementschefen att tillkalla särskilda sakkunniga för utredning
av bl. a. frågan om en eventuell reklamfinansiering. Propositionen
utgår från att — i avvaktan på resultatet av ifrågavarande utredning —-rundradioverksamheten liksom hittills helt skall finansieras med licensmedel.
Skolprogramverksamheten och programverksamheten till utlandet skall
dock även i fortsättningen finansieras med särskilda över riksstaten anvisade
medel. I fråga om licenssystemets fortsatta utformning föreslås följande.

Principen ett hushåll — en licens ges en vidare tillämpning genom att nuvarande
licenser ersätts med en kombinerad ljudradio- och TV-licens knuten
till innehavet av TV-mottagare. Förutom den kombinerade licensen skall
finnas en särskild ljudradiolicens, som skall lösas av hushåll med enbart
radiomottagare.

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

21

Den föreslagna kombinerade licensavgiften skall erläggas kvartalsvis, medan
den särskilda ljudradiolicensen — liksom i fråga om nuvarande radiolicens
— betalas vid ett betalnings!illfälle per år. Den särskilda bilradiolicensen
slopas. Den föreslagna befrielsen avser dock inte radioapparater i
fordon, som i huvudsak används i yrkesmässig trafik. För dessa apparater
löses även i fortsättningen en särskild licensavgift i likhet med vad som på
licensområdet i övrigt gäller för radio- och TV-mottagare, som finns på arbetsplatser
etc. och som alltså inte är anknutna till bostaden-hushållet.
De angivna förändringarna i licenssystemet avses ske i samband med de
höjningar av licensavgifterna som föreslås av departementschefen.

Utskottet biträder till alla delar Kungl. Maj :ts förslag i förevarande avseenden.

Såsom departementschefen framhållit föreligger inte längre någon anledning
att hålla de båda etermedierna ekonomiskt åtskilda. En ordning
synes i stället böra gälla, som innebär att av de samlade licensmedel som
inflyter vartdera mediet tilldelas de belopp, vilka med hänsyn till programverksamheten
bedöms erforderliga. Eventuella överskott tillförs en
gemensam, av televerket förvaltad fond för att kunna användas för de båda
mediernas behov under andra år, då de löpande inkomsterna inte förslår
att täcka utgifterna. Sålunda reserverade medel bör liksom hittills kunna
utnyttjas av televerket såsom rörelsemedel mot erläggande av ränta, vilken
tillförs fonden. Med en sådan gemensam disposition av licensmedlen undviks
de olägenheter, som följer med den nuvarande uppdelningen av dessa
och som består i att ett underskott för det ena mediet kan nödvändiggöra
en höjning av licensavgiften samtidigt som det andra mediet kan uppvisa
överskott.

För televisionens del beräknas intäkterna av de nuvarande TV-licenserna
—- inklusive vissa ränteinkomster — för nästa budgetår uppgå till ca 246
milj. kr. Med kalkylerade kostnader om 216 milj. kr. skulle därmed uppstå
ett överskott för 1967/68 på omkring 30 milj. kr., vilket i motsvarande
mån ökar behållningen av de från tidigare år ackumulerade överskottsmedlen.
En viss minskning av denna behållning följer å andra sidan av det
tilläggsanslag på 7 milj. kr., som för innevarande budgetår föreslås tilldelat
televerket. Behållningen vid utgången av budgetåret 1967/68 beräknas under
angivna förutsättningar utgöra ca 323 milj. kr. — För ljudradions del
beräknas intäkterna av den nuvarande radiolicensen — inklusive vissa ränteinkomster
— för sistnämnda budgetår till ca 105 milj. kr. Eftersom
samtidigt kostnaderna uppskattas till ca 125 milj. kr. och behållningen av
de från tidigare år ackumulerade ljudradiolicensmedlen utgör ca 6 milj.
kr., behövs för ljudradion under budgetåret 1967/68 ett tillskott av ca 14
milj. kr.

Såsom i propositionen framhållits är de fonderade TV-licensmedlen avsedda
att användas för den nu aktuella utbyggnaden. Fram till tidpunkten
för omläggningen av licenssystemet bör det tillskott av licensmedel som

22

Statsutskottets utlåtande nr 163 dr 1966

fordras för ljudradion lämpligen också täckas av dessa medel. Intäkterna
av nuvarande licensavgifter kan tillsammans med de fonderade licensmedlen
beräknas täcka kostnaderna för programverksamhet och utbyggnad
fram till år 1969. Den därefter följande utbyggnaden av programverksamheten
får sålunda vid ett bibehållet finansieringssystem täckas med löpande
licensintäkter. Detta medför behov av en successiv höjning av licensavgifterna.
Erforderlig avgift i anslutning till starten av TV 2 har vid nuvarande
pris- och lönenivå beräknats till 40 kr. per kvartal, vilket jämfört med nu
gällande licensavgifter (100 resp. 35 kr./år) motsvarar en höjning med 25
kr. per år. Den särskilda ljudradiolicensen bör från samma tidpunkt fastställas
till 50 kr. per år.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag.

De i motionerna I: 773 och II: 946 framställda yrkandena om att radioTV:s
utveckling och målsättning frikopplas från beslut om licensavgifterna
avstyrkes under hänvisning härtill.

Ej heller kan utskottet biträda vad i motionerna 1:779 och 11:948 anförts
rörande licensavgifternas beräkning och storlek m. m.

I motionerna I: 777 och 11:950 har yrkats att kommunerna helt befrias
från radio-TV-licens för skolapparater. Därest så skulle ske bör detta enligt
utskottets uppfattning komma till stånd genom att ett särskilt anslag under
åttonde huvudtiteln efter vederbörlig prövning av Kungl. Maj :t anvisas för
täckande av bidrag till kommunerna för dessa kostnader. Utskottet anser
sig följaktligen inte kunna tillstyrka motionerna.

Inte heller har utskottet funnit sig berett att tillstyrka det i motionerna
I: 778 och II: 952 framlagda yrkandet att licensavgift skall kunna avkrävas
apparatinnehavare endast för mottagningsapparat och ej till denna anslutna
extra högtalare. Frågan härom torde komma att övervägas i samband
med förberedelserna för den förestående omläggningen av licenssystemet.

Vidkommande det i motionerna I: 780 och II: 953 framlagda yrkandet att
den kombinerade TV- och ljudradiolicensen skall kunna betalas i förväg
för helt år vill utskottet framhålla att möjlighet till helårsbetalning av licenserna
redan nu föreligger. Enligt vad utskottet erfarit torde även framdeles
så bli fallet. Någon särskild framställning i ämnet från riksdagens
sida synes därför inte erforderlig.

Utskottet avstyrker likaledes yrkandet i motionen I: 786 att övergång till
kombinerad licens och slopande av bilradiolicensen snarast bör ske under
bibehållande av nu gällande licensavgifter.

Vad i motionerna I: 340 och II: 414 anförts rörande angelägenheten av att
etermediernas roll i barns och ungdoms hemmiljö utreds finner utskottet
värt beaktande. Enligt vad utskottet erfarit har vissa experimentella undersökningar
på hithörande område utförts genom Sveriges Radios försorg.
Utskottet anser sig kunna utgå från att fortsatta undersökningar såväl

Statsutskottets utlåtande nr lt>3 år 1906

23

på detta område som beträffande exempelvis filmens inverkan kommer till
stånd samt att i samband härmed jämte de allmänna programundersökningar
in. in. som utförs ytterligare material framtas som kan tjäna till
ledning vid bedömningen av de aktualiserade spörsmålen. Vidare förutsätter
utskottet att Kungl. Maj:t uppmärksamt följer utvecklingen samt föranstaltar
om den utredning som därvid eventuellt befinnes påkallad.

Vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt anfört och
förordat har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer,

1. att motionen 11:958 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

2. att motionerna I: 774 och II: 949, såvitt de avser
distriktsorganisationen, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

3. att motionerna I: 774 och II: 949, såvitt de avser särskilt
organ för kostnadskontroll och räntabilitetsstudier inom
Sveriges Radio, icke må av riksdagen bifallas;

4. att motionerna I: 773 och II: 946, såvitt de avser att
Sveriges Radio bör överta samtliga nyhetssändningar från
TT, icke må av riksdagen bifallas;

5. att motionerna I: 773 och 11:946, såvitt de avser att
radio-TV helt förankras i samhället och de folkliga organisationerna,
icke må av riksdagen bifallas;

6. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 773
och II: 946 samt I: 782 och II: 954 ävensom med bifall till
motionerna 1:774 och 11:949, 1:781 och 11:956 samt
I: 783 och 11:955, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
besluta att antalet ledamöter i radionämnden skall vara sju
samt att en ledamot skall vara erfaren jurist;

7. att riksdagen må, med avslag å motionerna I: 779
och II: 948, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, besluta
att radionämnden skall utses av Kungl. Maj:t;

8. att motionerna 1:775 och 11:957 samt 1:787 och
II: 961, icke må av riksdagen bifallas;

9. att motionerna I: 783 och II: 955, såvitt de avser särskild
avdelning för religiösa program jämte särskilt programråd
härför samt skrivelse till Kungl. Maj :t, icke må av
riksdagen bifallas;

10. att motionerna I: 785 och II: 947 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;

11. att motionerna I: 784 och II: 951, såvitt de avser särskild
rundradio, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd; -

24

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

12. att motionerna I: 774 och II: 949, såvitt de avser bestämmelse
rörande skyldighet för Sveriges Radio att sända
undervisningsprogram, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

13. att motionerna I: 784 och 11:951, såvitt de inte berörts
under punkten 11., icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

14. att motionerna I: 773 och II: 946, såvitt de avser Sve*-riges Radios egenproduktion, icke må av riksdagen bifallas;

15. att motionerna 1:774 och 11:949 samt 1:781 och
II: 956, samtliga motioner såvitt de avser begränsning av
Sveriges Radios egenproduktion samt beställningar hos s. k.
fria producenter, icke må av riksdagen bifallas;

16. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 774
och 11:949 samt I: 781 och 11:956, samtliga motioner såvitt
nu är i fråga, samt motionerna I: 776 och II: 959 ävensom
II: 960, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad
utskottet anfört om införande av färgtelevision;

17. att motionerna 1:774 och 11:949, såvitt de avser
skrivelse till Kungl. Maj :t rörande möjligheter till sändning
av färgtelevision, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

18. att motionerna I: 773 och II: 946, såvitt de avser licensavgifterna,
icke må av riksdagen bifallas;

19. att motionerna I: 777 och 11:950 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;

20. att motionerna I: 778 och II: 952 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;

21. att motionerna I: 780 och II: 953 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;

22. att motionen I: 786 icke må av riksdagen bifallas;

23. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 340
och II: 414, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad
utskottet anfört beträffande den i motionerna begärda utredningen; 24.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:779 och 11:948
samt I: 781 och II: 956, samtliga motioner såvitt nu är i
fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
— utöver vad som följer av bifall till utskottets
hemställan under momenten 16. och 23. -— anfört rörande
rundradioverksamhetens organisation och fortsatta utveckling
samt licensavgifterna för televisionen och ljudradion;

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

25

25. att riksdagen må till Rundradioanläggningar på lillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1966/67 på kapitalbudgeten
under televerkets fond anvisa ett investeringsanslag
av 4 500 000 kr.;

26. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ls förslag
samt med avslag å motionerna 1:779 och 11:948,
nämnda motioner såvitt nu är i fråga, medge att televerket
lämnas i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 21 oktober 1966 förordade beställningsbemyndiganden.

Stockholm den 9 december 1966

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Ivar Johansson, Fritz Persson, fru Wallentheim,
herrar Mårtensson, Bertil Petersson, Kaijser, Eric Gustaf Peterson,
fru Myrdal, herrar Dahlén, Wååg, Sundin, Nyman och Strandberg;
samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Blidfors,
Ståhl, Almgren, fru Lewén-Eliasson, fröken Elmén, fröken Olsson, herrar
Johansson i Norrköping, Gustafsson i Kårby, Fagerlund, Björkman, Nelander
och Lindahl.

Reservationer

1) av herrar Kaijser, Strandberg, Bohman och Björkman, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 14, som börjar med »Det
i» och slutar med »denna del», bort ha följande lydelse:

»Det i motionerna 1:779 och 11:948 framförda yrkandet att radionämnden
skall utses av riksdagen anser utskottet ligga väl i linje med den mera
självständiga ställning som radionämnden förutsätts få. Då det måste vara
en av radionämndens uppgifter att söka se till att radioföretaget bedriver
sin verksamhet utan inflytande från regeringen är det också en naturlig
konsekvens att radionämnden utses av riksdagen själv och inte av Kungl.
Maj :t. Utskottet tillstyrker alltså motionerna i denna del.»

26

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

dels ock att utskottets hemställan under 7. bort ha följande lydelse:

»7. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 779 och
11:948, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, besluta att
radionämnden skall utses av riksdagen;»

2) av herrar Kaijser, Eric Gustaf Peterson, Dahlén, Nyman, Strandberg,
Bohman, Ståhl, fröken Elmén, herrar Björkman och Neländer, vilka ansett dels

att den del av utskottets yttrande, som på s. 8 börjar med »I förevarande»
och på s. 11 slutar med »centrala programledningarna», bort ha
följande lydelse:

»I förevarande proposition har departementschefen framlagt förslag om
riktlinjer för rundradions fortsatta verksamhet och därvid också presenterat
en plan för utbyggnad av ett andra televisionsprogram med start vid
årsskiftet 1969/70.

Därvid har utgångspunkten varit att all rundradioverksamhet skall handhas
av ett monopolföretag och finansieras med licensmedel.

År 1962 utfärdades tilläggsdirektiv till den då sittande radioutredningen
varigenom utredningen anmodades att även behandla frågan om televisionens
framtid. I dessa direktiv förutsattes att ett andra TV-program skulle
starta under senare delen av 60-talet. I direktiven slogs uttryckligen fast att
det nuvarande statsmonopolet för rundradiosändningar skulle bestå, och reklamfinansiering
avvisades. Under riksdagsbehandlingen tog den socialdemokratiska
riksdagsmajoriteten mycket bestämt avstånd från en mer förutsättningslös
utredning — en utredning som skulle få pröva de viktiga
principfrågorna samt reklamfrågan.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 oktober 1966 har departementschefen
emellertid tillsatt en utredning om reklamens roll i samhället
och bl. a. just TV-reklamen. Denna utredning skall således behandla
ett av de viktiga problem som man från höger och folkpartihåll redan år
1962 ville att radioutredningen skulle få ta upp — ett förslag som alltsedan
dess riksdagsmajoriteten motsatt sig. När detta krav nu plötsligt framföres
av den socialdemokratiska regeringen sker det i ett så stort och allmänt
sammanhang att en belysning av TV-reklamen inte kan komma att föreligga
förrän efter beslutet om organisationen av TV.

Detta märkliga handläggande av en stor och viktig fråga resulterar i ett
allmänt försenande av TV 2. Det leder till en betydande oklarhet i finansieringsfrågorna.
Det vittnar om en betydande brist på framsynthet och vilja
till långsiktig planering.

Genom att dogmatiskt vidhålla monopolprincipen har Kungl. Maj:t inte
bara fört åt sidan en reform av stor principiell innebörd utan också försvårat
en välmotiverad och av allmänheten länge väntad utbyggnad av televisionens
och radions verksamhet. De praktiska svårigheter som vidlåder

Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1966

27

en planerad utbyggnad av rundradioverksamheten inom statsmonopolets
ram illustreras inte minst av den osäkerhet, för att inte säga förtegenhet,
med vilken de ekonomiska kalkylerna i propositionen behandlats.

Radioulredningen beräknade för sin del att den planerade utbyggnaden
skulle medföra avsevärda licenshöjningar. För alt täcka utgifterna beräknade
man att licensavgiften åren 1974—1975 skulle uppgå till 270 kronor.

Flera remissinstanser, däribland Sveriges Radio och telestyrelsen, anförde
betänkligheter mot hållbarheten i dessa beräkningar. Dessa båda
instanser ansåg det sannolikt att betydligt högre licensavgifter än de av
utredningen förordade måste uttagas för att täcka kostnaderna för utbyggnaden
av ett andra TV-program. I propositionen skjuter departementschefen
problemet på framtiden genom att endast tala om kostnaderna i ett
initialskede och gör gällande att den nya radio- och TV-licensen blott skulle
behöva höjas med 25 kronor för helt år. Samtidigt lämnar han öppet vad
den verkliga kostnaden kommer att bli i ett utbyggt skede. Att licensavgifterna
inte kommer att stanna under 300 kronor förefaller ganska uppenbart.
Hushåll med mera blygsamma inkomster kommer att få svårigheter
att orka med en sådan avgift. Det kan inte vara rimligt att genom alltför
höga licensavgifter göra TV svårtillgänglig för vissa samhällsgrupper, exempelvis
pensionärer. Avgifter av denna storlek kan komma att påverka
tillväxttakten i fråga om antalet TV-licenser och därmed ytterligare rubba
de redan tidigare osäkra kalkylerna.

Till detta kommer att licensinnehavarna får räkna med ökade kostnader
i samband med köp av tillsatser för att kunna ta emot TV 2 samt betydande
investeringar i samband med introduktion av iärg-TV, vilken för
färgmottagning förutsätter nya TV-apparater. De investeringskostnader
som snabbt tränger sig på blir av den storleksordningen att de har en påtaglig
samhällsekonomisk innebörd.

Det råder allmän enighet om att konkurrens på tidningsmarknaden är
en väsentlig förutsättning för att pressen skall kunna fylla sin uppgift och
medborgarna få en mångsidig nyhetsförmedling. Konkurrensen innebär en
garanti härför. Det finns ingen anledning att anlägga en rakt motsatt uppfattning
när det gäller etermedierna.

Förekomsten av flera från varandra oberoende radio-TV-företag skulle
skapa bättre förutsättningar för en fri och allsidig opinionsbildning och
samhällsdebatt. Ett enda statligt företag med monopolställning innebär i
dessa avseenden påtagliga risker för ensidighet, även om en viss konkurrens
mellan olika programledningar ordnas. Ett fåtal människor bestämmer
vilka nyheter som skall bevakas, hur de skall kommenteras och vilka
personer som skall släppas fram. Det är ofrånkomligt att personliga värderingar,
medvetet eller omedvetet, präglar en sådan verksamhet. Fullständig
opartiskhet är visserligen omöjlig att uppnå. Men redan förekomsten av
två självständiga konkurrerande företag med målsättning att var för sig ge

28 Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

så allsidig bild av verkligheten som möjligt innebär en klar förbättring i
detta avseende. Urvalet av åsikter, nyheter och information blir rikare.
Olika grupper inom samhället får lättare att komma till tals. Vid vägran
av det ena företaget kan man vända sig till det andra.

Risken för ensidighet hos monopolet finns givetvis inte bara beträffande
nyheter och samhällsreportage. Den gäller lika väl litteratur, musik, teater
och underhållning. På en del av dessa områden är radions och televisionens
ställning ganska dominerande. Någon »objektivitet» kan givetvis aldrig skapas.
Men konkurrens mellan fristående företag skulle väsentligt öka möjligheterna
för ett brett och mer allsidigt utbud. De många människor som
behöver få framträda i radio-TV för att slå igenom — musiker, skådespelare,
författare etc. — får därmed också reella valmöjligheter.

Genom konkurrens skapas över hela fältet helt andra förutsättningar för
en bättre programproduktion än vad fallet kan bli även med olika programledningar
inom ett i realiteten hårt sammanhållet och enhetligt lett
företag. För radion och televisionen liksom för andra massmedia krävs beredskap
att bryta det invanda, vilja och förmåga att satsa på nya initiativ.
Detta är knappast egenskaper som kan tillgodoses i ett stort monopolföretag.
För de mer än tusen anställda inom radio-TV-branschen medför förekomsten
av flera företag, med oberoende ledning, klart förbättrade förhållanden.
Dessa människor blir inte längre för sin yrkesverksamhet beroende
av en enda arbetsgivare. Detta har viktiga konsekvenser också för programpolitiken:
det stimulerar till en större självständighet och initiativkraft.

Förekomsten av flera företag innebär också att man motverkar Sveriges
Radios utveckling till ett tungrott och byråkratiserat jätteföretag inom
branschen. Varje jätteföretag som inte har att arbeta under konkurrens
innebär risker för otillräckligt kostnadsansvar. Konkurrens skapar incitament
för rationellare metoder, ett mer effektivt utnyttjande av tillgängliga
resurser. Utomordentligt starka skäl talar därför enligt vår uppfattning för
ett upphävande av systemet med ett enda statligt företag i monopolställning
och för inrättande av ett friare system.

Ett nytt helt självständigt företag som arbetar under konkurrens och
med levande kostnadsansvar skulle med all säkerhet kunna finna nya
vägar inom den svenska televisionen, ge uppslag för nya och mer rationella
metoder och kanske också göra en satsning på väsentligt mer programtid än
vad departementschefens beräkningar ger utrymme för.

Kungl. Maj :t förslag är också kortsiktigt i den meningen att man endast
inriktar sig på TV 2. Mycket talar dock för att vi redan under 1970-talet
måste överväga ett TV 3.

Dessbättre förhåller det sig inte alldeles så, som departementschefen vill
ge ett intryck av, att det utrymme som kan stå till vårt förfogande i etern är
bundet en gång för alla till Stockholms-planen 1961. Redan ett mer tekniskt
fullgånget utnyttjande av de frekvenser som där tilldelades oss skulle

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

29

kunna ge utrymme för fler program. Dessutom kommer med stor sannolikhet
nya tekniska rön att inom en tämligen nära framtid ge oss väsentligt
vidgat utrymme i etern. Under dessa omständigheter bör det radio-TVsystem
som skapas vara flexibelt; det hör lätt kunna anpassas till de nya
förutsättningar som kan råda och de nya krav vi kan ställa på verksamheten.
Ivungl. Maj :ts förslag innebär i detta avseende en låsning till ett
redan i dag föråldrat statsmonopolsystem, försvarligt i en tid då det endast
fanns en programmöjlighet men föga utvecklingsbart och inte tillräckligt
befrämjande för en allsidig och stimulerande programproduktion.

Av motståndarna till en från statsmakterna fristående radio- och televisionsverksamhet
har ofta anförts att reklamfinansiering skulle medföra
en obehörig påverkan på programutformningen. Man har därvid pekat på
den amerikanska televisionen.

Som av motionärerna tidigare framhållits kan och bör verksamheten uppbyggas
så att reklamfinansieringen är helt skild från själva programproduktionen
och inte ges möjlighet att påverka dennas utformning. Vad därvid
åsyftats är närmast en uppläggning i enlighet med vissa europeiska
system, vilka fungera enligt stränga och detaljerade regler på ett sätt som
visar att det generaliserande talet om programmens kommersialisering i en
fri radio och TV helt saknar grund.

Planeringen måste i första hand inriktas på att skapa ramarna för ett
självständigt företag för TV 2. Hur dessa ramar exakt skall utformas är
här inte platsen att ange; detta bör bli föremål för övervägande av en snabbt
arbetande expertutredning. En rad olika förslag hur man kan ordna ett
sådant system har framförts i den allmänna debatten. I detta sammanhang
vill utskottet endast kortfattat ange några principer som utskottet anser
bör vara vägledande vid uppbyggande av det nya systemet.

Statsmonopolet upphör. Koncession för TV 2 ges till ett gentemot statsmakterna
fristående och av Sveriges Radio oberoende företag. För att förhindra
att detta blir dominerat av en enda politisk eller ekonomisk maktgruppering
bör särskilda bestämmelser stipuleras vid starten av och gälla
för aktieteckningen i bolaget. En naturlig möjlighet är att press och folkrörelser
får förvärva huvudmannaskapet för ett sådant fristående radioTV-företag.
TV 2-företaget skall arbeta under samma regler för opartiskhet
och ansvar som gäller för Sveriges Radio eller kommer att gälla då nya
radioansvarighetslagen trätt i kraft.

TV 2-företaget må finansiera sin verksamhet genom försäljning av reklamtid.
Frågan om lokala eller regionala TV-företags eller radioföretags
möjlighet att likaledes försälja reklam bör bli föremål för särskild utredning.
Därvid bör bl. a. hänsyn tas till verkningarna på dagspressens ekonomiska
villkor och önskvärdheten att inte alltför plötsliga och genomgripande
förändringar inträder. Tidningsföretagens möjligheter att bli intressenter
i TV-företag och därigenom uppnå vissa ekonomiska fördelar

30

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

bör beaktas. Vissa regler bör gälla för annonseringen. Reklam bör endast få
förekomma mellan olika program eller i sammanhängande programblock.
Reklamen skall således klart åtskiljas från den övriga programverksamheten.
Den skall presenteras på ett sådant sätt att allmänheten inte svävar i
tvivelsmål om att det rör sig om annonsering. Det får inte förekomma att
ett visst program bekostas eller understöds av en viss annonser eller annan
person.

Genom dessa och andra preciserade regler för reklam verksamheten och
de befogenheter som bör ges en statlig myndighet för kontroll att reglerna
efterlevs undviks de risker som eventuellt kan vara förenade med reklamfinansierad
radio—TV. Annonsörerna får inget inflytande över programproduktionen
och man slipper reklam såsom störande inslag.

Med den här förordade organisationen får inte heller företagets styrelse
och finansiärer inflytande över programverksamheten. Denna bör med
samma oberoende och självständighet ledas av företagets chef som f. n. är
fallet med radiochefen i Sveriges Radio. Han bör alltså vara bunden av de
regler för opartiskhet och ansvar som är betingelsen för TV-koncessionen.
Samma regler vilka gäller för det statliga företaget bör gälla för nytillkommande.

Slutligen bör påpekas att radio-TV-företag av här skisserad typ självfallet
har att täcka sina egna kostnader, däribland full ersättning till televerket.
Härav följer att ett sådant företag inte kommer att belasta apparatinnehavarna
med ökade licensavgifter, varför utskottet inte heller kan biträda
vad departementschefen i denna del anfört.

Utbyggnaden av TV-2 i enlighet med de riktlinjer som ovan angivits är
endast första steget på vägen mot friare konkurrens på radio-TV-området.
Riktlinjerna för den fortsatta utbyggnaden av rundradion bör tillvarata alla
de möjligheter till ökad konkurrens som den tekniska utvecklingen erbjuder.
De TV-kanaler som tilldelats Sverige medger samtidig sändning av tre
å fyra rikstäckande TV-program. För ljudradions del har radioutredningen
förordat s. k. kanalklyvning, varigenom sändningsmöjligheterna fördubblas.
Dessutom frigöres radiosändare för mellan- och kortvåg, när ljudradion
täcker hela landet via ultrakortvågskanaler. Den tekniska utvecklingen innebär
alltså att allt flera möjligheter successivt erbjudes för sändningar inom
landet. Härtill kommer att möjligheterna att även från utlandet kanske
inom en femårsperiod anordna direkta sändningar från rymdsatelliter till
hushållens TV-mottagare kan medföra en radikalt ändrad situation inom
etermediasektorn.

Svenska tidningsutgivareföreningen har framfört förslag att tidningspressen
skall få ta huvudansvaret för ett programbolag mot att den avstår från
ägarinflytande i Sveriges Radio. Detta uppslag är värt att pröva. Det är
uppenbart att pressens intressen och särskilda förutsättningar måste ingående
beaktas vid den spridning av radio- och TV-kanaler på flera företag,
som vi anser bör komma till stånd.

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1066

31

En utredning bör tillsättas med uppgift att skyndsamt utarbeta förslag
om dels ett från Sveriges Radio fristående reklamfinansierat företag för
program 2 i TV, organiserat enligt här angivna riktlinjer, dels en fortsatt
spridning av radio- och TV-kanaler på flera företag med beaktande av de
möjligheter som den tekniska utvecklingen erbjuder.»

dels att följande stycken i utskottets yttrande bort utgå, nämligen
på s. 13. »Vad departementschefen anfört härom har ej givit utskottet
anledning till erinran liksom ej heller uttalandena rörande långtidsplanering
och byggnadsårendenas handläggning.»

på s. 13. »Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och har inte heller
något att erinra mot förslaget att styrelsen även i fortsättningen skall ha ett
odelat ansvar för företagets verksamhet och alltjämt bestå av 11 ledamöter.
»

på s. 18. »Utskottet har nu i förevarande sammanhang inte funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj :ts sålunda framlagda förslag.»

på s. 21. »Utskottet biträder till alla delar Kungl. Maj :ts förslag i förevarande
avseenden.»

på s. 22. »Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag.»
på s. 22. »Ej heller kan utskottet biträda vad i motionerna 1:779 och
II: 948 anförts rörande licensavgifternas beräkning och storlek m. m.»
dels ock att utskottets hemställan under 24. bort ha följande lydelse:

»24. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
ävensom motionerna I: 779 och II: 948 samt I: 781 och
II: 956, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse
till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet — utöver
vad som följer av bifall till utskottets hemställan under
momenten 16. och 23. — anfört rörande rundradioverksamhetens
organisation och fortsatta utveckling samt licensavgifterna
för televisionen och ljudradion;»

3) beträffande bilradiolicensen (moment 22) av herr Strandberg.

4) beträffande beställningsbemyndigandet (moment 26) av herr Strandberg.

Särskilda yttranden

1) av herrar Ivar Johansson, Kaijser, Eric Gustaf Peterson, Dahlén, Sundin,
Nyman, Strandberg, Bohman, Ståhl, fröken Elmén, herrar Gustafsson
i Kårby, Björkman och Neländer, vilka anfört:

»Den proposition som förelagts riksdagen angående rundradions fortsatta
verksamhet innehåller i väsentliga delar helt andra förslag än radioutred -

32 Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

ningens. Det hade därför varit av stort värde att innan riksdagen måste
fatta beslut få ta del av remissmyndigheternas åsikter jämväl om här förehggande
förslag. Som ärendet nu blivit upplagt är man helt lämnad i okunnighet
om hur remissmyndigheterna skulle ha reagerat. Detta är uppenbarligen
ägnat att försvåra för riksdagen att ta en tillräckligt väl genomtänkt
position. Riksdagens möjligheter att tränga djupare in i problemet har ytterligare
försvårats genom att propositionen inte lagts på riksdagens bord förrän
så sent som den 3 november 1966.

Behandlingen av dessa viktiga problem har därför måst ske under pressen
av en alltför knappt tillmätt tid. Med hänsyn till de betydande investeringar
som det andra TV-programmets introducerande för med sig hade
det f. ö. varit av värde att kunna se dessa investeringar mot bakgrunden av
den finansplan och den nationalbudget som kommer att föreligga vid början
av nästa år.»

2) av herrar Kaijser, Eric Gustaf Peterson, Dahlén, Nyman, Strandberg,
Bohman, Slåhl, fröken Elmén, herrar Björkman och Neländer, vilka anfört: »Departementschefen

har i förevarande proposition anmält, att framförda
förslag om programverksamheten på utbildningsområdet och likartade
spörsmål bör prövas i samband med att vissa förslag om vuxenutbildningens
framtida utbyggnad beräknas komma att framläggas till 1967 års riksdag.
Enligt vår uppfattning är det angeläget att följande synpunkter därvid beaktas.

Behovet av utbildning är stort på alla områden. Förutom för det allmänna
skolväsendet torde eterburen undervisning i ökad omfattning främst komma
att efterfrågas av olika kategorier vuxenstuderande. Att behovet av för
vuxna särskilt avpassad undervisning är betydande dokumenterades inte
minst av det stora intresse det s. k. radiouniversitetets ettbetygskurs i statskunskap
rönte. Flera sådana kurser i olika ämnen och på skilda nivåer bör
enligt vår mening snarast möjligt komma till stånd i både radio och TV.
Motioner med yrkanden om ett radio-, TV- och korrespondensuniversitet
väcktes vid 1965 års riksdag men avstyrktes med hänvisning till förevarande
proposition. Snara åtgärder måste nu vidtas för att bättre än hittills
utnyttja radions och televisionens möjligheter i utbildningssyfte.

Också för fortbildning, vidareutbildning eller återinträde i arbetslivet
kan särskilda utbildningsprogram sändas. Av vikt är att sändningstiden för
dessa programtyper utökas.

På ett speciellt område kan radions och televisionens möjligheter komma
att få stor betydelse. Eterburen undervisning kan möjliggöra för glesbygder,
öar eller andra mindre lättillgängliga bygder att få behålla sina skolor, varigenom
långa skolskjutsvägar eller internatsvistelse kan undvikas. Erfarenheterna
från »School of the Air» i Australien och liknande anordningar i
andra länder bör tillvaratagas.

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1066

33

Redan radioutredningen framhöll rundradions stora utvecklingsmöjligheter
på utbildningsområdet. Genom s. k. kanalklyvning skulle 3 nya FMkanaler
kunna tillkomma, varigenom ytterligare bildnings- och utbildningsprogram
skulle kunna sändas i en särskild rundradio, vilken utredningen
föreslog borde införas. Vi finner det angeläget, att en utredning i detta syfte
snarast möjligt kommer till stånd. Möjligheterna att sända regionala och
lokala utbildnings- och studieprogram i radio och TV bör därvid också utredas.
»

3) av herrar Kaijscr, Eric Gustaf Peterson, Dahlén, Sundin, Nyman,
Strandberg, Bohman, Gustafsson i Kårby, Björkman och Neländer, vilka
anfört:

»I anslutning till förevarande proposition har väckts ett par motioner nr
I: 783 och II: 955, i vilka bl. a. yrkats att en särskild avdelning med tillräckliga
personalresurser skapas för de religiösa programmen inom radioTV.
Utskottsutlåtandet hävdar att det torde få ankomma på företagets ledning
att inom den ram för programverksamhetens allmänna inriktning och
utformning som anges i avtalet mellan staten och företaget pröva härmed
sammanhängande frågor.

Många önskemål har framkommit om att man — utöver traditionella
andakter och gudstjänster — jämväl skall få religiösa debattprogram, liksom
reportage för belysning av engagemang i ungdoms- och socialvård, av
kristen studieverksamhet, av samverkan mellan samfunden, av utbildningsoch
biståndsverksamhet i utvecklingsländerna, av kyrkors och samfunds
söndagsskol-, barn- och ungdomsverksamhet etc.

Med hänsyn till de kristna samfundens omfattande verksamhet i vårt
land och andra länder är det därför av största vikt, att de religiösa programmen
ges samma resurser som tillkommer övriga självständigt arbetande
avdelningar inom Sveriges Radio. F. n. finns inom Sveriges Radio
ett mycket begränsat antal program tjänstemän för de religiösa programmen.
Mot bakgrund av vad sålunda anförts om samfundens verksamhet
samt det faktum att de religiösa programmen har en så stor lyssnarfrekvens
är det enligt vår mening angeläget att ledningen för Sveriges Radio/
TV tar största möjliga hänsyn till här berörda intressen, såväl i fråga om
organisation som programverksamhet. Emellertid synes de anförda önskemålen
uppenbarligen kunna tillgodoses dels genom avtalet mellan staten
och Sveriges Radio och dels genom interna åtgärder.»

MARCUS BOKTR. STHLM I966 660027