8
Statsutskottets utlåtande nr 1U9 år 1966
Nr 149
Utlåtande i anledning av väckt motion angående inspektion och
inventering av statliga mgndigheters bibliotek.
(5 :e avd.)
I en inom andra kammaren av herr Hamrin i Jönköping väckt motion
(II: 569) har hemställts att riksdagen måtte besluta hos Kungl. Majrt göra
framställning om utfärdande snarast möjligt av föreskrifter rörande inspektion
och inventering av statliga myndigheters bibliotek.
Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkande får utskottet hänvisa
till motionen.
Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttrande över motionen från kungl. biblioteket som anfört följande.
Den sektor av biblioteksväsendet, som representeras av de statliga myndigheternas
bibliotek, är av betydande omfattning. Det totala antalet större
och mindre statliga bibliotek i Stockholm, där givetvis det stora flertalet
mom den aktuella kategorien är lokaliserade, uppgår till ca 125. Denna
siffra inkluderar även de bibliotek som utgör fristående institutioner samt
de som är knutna till universitetet och fackhögskolorna; med beaktande
harav kan antalet bibliotek som direkt betjänar den statliga administrationen
anges till ett hundratal. Administrativt är dessa, direkt eller via respektive
myndigheter, fördelade på samtliga statsdepartement. Biblioteksutbildad
personal torde endast disponeras av ett tiotal av de ifrågavarande biblioteken.
Vissa av de frågor som står i samband med vården och tillsynen av de
statliga myndigheternas bibliotek upptogs till behandling i ett betänkande
med utredning och förslag rörande Stockholms universitets biblioteksservice,
utarbetat av riksbibliotekarien på uppdrag av chefen för ecklesiastikdepartementet
och avlämnat den 30 december 1963. Som ett led i utredningsarbetet
genomfördes hösten 1963 en enkätundersökning, som avsåg biblioteken
vid justitie- och finansdepartementen samt dem underställda myndigheter.
Det sammanlagda antalet av dessa bibliotek var 20, representerande
ett bokbestånd om ca 11 000 hyllmeter; den totala årliga tillväxten beräknades
till ca 150 hyllmeter. Ifrågavarande 20 bibliotek förbrukade budgetåret
1962/63 for bokinköp 117 000 kr., varav 39 000 kr. eller 33 procent för tidskriftsabonnemang.
Av de 20 biblioteken hade vid undersökningstillfället
endast fyra tillgång till personal med biblioteksutbildning (biblioteksskolan
vid kungl. biblioteket eller motsvarande). Med utgångspunkt från enkätundersökningen
framhöll riksbibliotekarien i det nämnda betänkandet, att
ett stort behov förelåg av centraliserad sakkunnig upplysning, kontinuer
-
Statsutskottets utlåtande nr l''i!) år !!)(>(>
9
ligt löpande anvisningar av biblioteksteknisk art samt praktiskt understöd
från en gemensam basorganisation. Härigenom borde eu klar förbättring av
dessa mindre biblioteks service kunna uppnås, samtidigt som vissa ekonomiska
besparingar borde kunna påräknas. För löpande service åt verksfaihlioteken
borde inrättas två tjänster som förste biblioteksassistent resp. biblioteksassistent
i lönegrad Ag It) resp. Ag It, tills vidare placerade på kungl.
bibliotekets personalstat. Sistnämnda rekommendation anknöt till ett i samma
betänkande framlagt förslag beträffande den bibliotekstekniska skötseln
av institutionsbiblioteken vid universitetet i Stockholm. För att biträda
med skötseln av dessa föreslog riksbibliotekarien inrättande av en till kungl.
biblioteket knuten instilutionstjänst. 1 huvudsaklig överensstämmelse med
förslaget inrättades enligt statsmakternas beslut en dylik instilutionstjänst
fr. o. m. innevarande budgetår med en personaluppsättning bestående av en
bibliotekarie (Ag 23), eu förste biblioteksassistent (Ag 13) och ett förste
biblioteksbiträde (Ag !)).
Här refererade förslag och åtgärder har närmast avsett en breddning av
den rent konsultativa verksamhet som kungl. biblioteket under den senaste
tioårsperioden bedrivit gentemot bibliotek av skilda kategorier i den utsträckning
som varit möjlig inom ramen för verkets ordinarie resurser. Eu
vidgning av målsättningen i syfte att ställa de statliga myndigheternas bibliotek
under formlig tillsyn av kungl. biblioteket förutsätter utfärdande av
särskilda föreskrifter rörande inspektion o. s. v. i enlighet med vad motionären
föreslagit.
Den närmaste förebilden för en tillsynsverksamhet av denna typ finner
man, såsom framhålles i motionen, på arkivväsendets område. I riksarkivets
uppgifter som arkivmyndighet för de centrala ämbetsverken m. fl. myndigheter
ingår sålunda bl. a. att lämna råd och upplysningar rörande arkivbildning
och arkivvård samt biträda vid gallring och andra arkivarbeten, att
inspektera arkiv och att granska förslag till ny- eller ombyggnad av arkivlokaler.
För sådana uppgifter som uppordnande och gallring av myndighetsarkiv
föruisättes i regel insats av riksarkivets personal, eftersom respektive
myndigheter vanligen saknar kvalificerad expertis. Riksarkivet har vidare
ansvaret för utbildning av de tjänstemän vid respektive verk, som sköter
verksarkiven. Arkivets nu nämnda funktioner behandlas ingående i en promemoria
angående riksarkivets organisation som bifogats arkivets anslagsframställning
för budgetåret 1966/67 och som utförligt refererades i prop.
196G: 1 (bil. 10 s. 49 ff.). Vid sin anmälan av riksarkivets avlöningsanslag
underströk departementschefen särskilt vikten av de synpunkter som framförts
angående behovet av ökad arkivservice åt ämbetsverken i syfte att
biträda dem med skötsel och gallring av arkiv samt förordade en relativt betydande
utbyggnad av riksarkivets personalorganisation; riksdagen har sedermera
fattat beslut härom i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag.
De synpunkter rörande verksarkivens behov av service som framförts i
den nämnda promemorian, vilken är resultatet av ett utredningsarbete i
samråd med statskontoret, äger i stor utsträckning giltighet även för verksbibliotekens
del. Rent allmänt kan konstateras, att behovet av eu central
tillsynsmyndighet för denna bibliotekskategori på senare år av olika skäl
starkt har accentuerats. Den statliga verksamhetens väldiga ökning har rent
automatiskt inneburit en betydande expansion för statsförvaltningens bibliotek.
Parallellt härmed kan konstateras en ökad insikt om behovet av snabb
och effektiv dokumentation inom de fackområden där resp. myndigheter är
verksamma. Vidare har litteraturtjänstens ökade omfattning lett till ett på
-
10
Statsutskottets utlåtande nr lb9 år 1966
tagligt behov av centrala åtgärder i rationaliseringssyfte. Genom en striktare
arbetsfördelning mellan de olika biblioteken i fråga om tidskriftsabonnemang
och bokinköp skulle sålunda otvivelaktigt i några fall besparingar
kunna göras. På motsvarande sätt skulle enhetliga normer för inbindning
och andra bibliotekstekniska åtgärder utan tvekan innebära en viktig rationalisering.
Även arkivens gallringsproblem har sin motsvarighet på bibliotekssidan.
Många verksbibliotek innehåller utrymmeskrävande sviter av
i stort sett inaktuella tidskrifter, offentligt tryck etc., som i vissa fall torde
kunna utmönstras, i andra fall däremot kan komma till nytta genom att
placeras i andra bibliotek eller i statens biblioteksdepå. Avgörandet av ärenden
av detta slag kräver emellertid biblioteksmässig sakkunskap och överblick.
En viktig fråga i detta sammanhang är slutligen utbildningen av den
personal som handhar skötseln av myndigheternas bibliotek. På framställning
från olika myndigheter har under senare år ett antal befattningshavare,
i regel som extraelever, deltagit i de av kungl. biblioteket alltsedan 1946
anordnade kurserna för utbildning av biblioteksassistenter. Denna verksamhet
behöver intensifieras, och det bör övervägas om behov föreligger av en
koncentrerad, speciellt för de statliga bibliotekens behov avpassad kurs.
Kungl. biblioteket hemställer att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t begära,
att riksbibliotekarien erhåller uppdrag att, lämpligen i samråd med
statskontoret, utarbeta en promemoria rörande de statliga myndigheternas
bibliotek och deras behov av central tillsyn och service.
Utskottet. Den i motionen väckta frågan har ingående belysts i det av
kungl. biblioteket avgivna yttrandet. Av detta framgår att motionernas syfte
i vad gäller institutionsbiblioteken vid universitetet i Stockholm numera
i viss mån blivit tillgodosett genom att fr. o. in. innevarande budgetår till
kungl. biblioteket knutits en enhet, bestående av en bibliotekarie, en förste
biblioteksassistent och ett förste biblioteksbiträde, med uppgift att biträda
med skötseln av nämnda institutionsbibliotek. Utskottet anser det rimliat
att värdet av denna nya institutionstjänst någon tid prövas innan ytterligare
åtgärder på området vidtas. Utskottet finner sig på grund härav
inte böra tillstyrka motionen.
Utskottet hemställer,
att motionen II: 569 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 22 november 1966
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Närvarande: se under utlåtandet nr 148.