Nr 134— 136
Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1966
1
Nr 134
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående en tidsplan
för de beslutade skolreformernas genomförande.
(2:a avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren aN
herr Holmberg m. fl. (I: 392) och den andra inom andra kammaren av herr
Bohman m. fl. (II: 462), har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte hemställa att Kungl. Maj:t för riksdagen snarast måtte framlägga
en tidsplan för genomförandet av fattade beslut på skolväsendets
område.
Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen
I: 392.
Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttrande över motionerna från skolöverstyrelsen, som erinrat om att ämbetsverket
i sina förslag till ansiagsäskanden för budgetåret 1967/68 samt i
sin långtidsbedömning för budgetåren 1968/69—1971/72 redovisat sammanställningen
av prognosmaterial och andra uppgifter, som fordras för att bedöma
utvecklingen av skolväsendet i samband med de beslutade skolreformernas
genomförande.
Vidare anför överstyrelsen följande.
De av riksdagen beslutade reformerna beräknas i organisatoriskt avseende
vara i huvudsak genomförda under 1970-talets första år. Antalet ungdomar,
som utgör ramen för skolväsendets kvantitativa utveckling under
denna period, är känt. Olika riksdagsbeslut anger hur stor del av de
aktuella årskullarna, som beräknas bli mottagna i de olika skolorna. Mot
denna bakgrund kan erforderligt antal lärare, lokaler och undervisningsmateriel
beräknas.
Skolväsendets utveckling beror emellertid inte enbart på olika beslut
om reformer och antalet personer i skolåldrarna. Som en betydelsefull faktor
tillkommer bland annat befolkningsförändringarna inom landet.
Den obligatoriska skolans utbyggnad till att omfatta nio år i stället för
sju medför ökade krav på lärare och lokaler även vid en oförändrad befolkningssituation.
Därtill kommer emellertid att födelsetalen förändras
och — vilket är av speciell betydelse — den starka inrikes omflyttningen,
vilken ofta medför ett ökat antal klasser i inflyttningskommuner utan att
motsvarande reduktion kan ske i avflyttningskommunerna. På det gymnasiala
stadiet ökar andelen av en årskull som önskar dylik utbildning.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 saml. iXr 134—136
2
Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1966
Tack vare en utomordentligt omfattande utbyggnad under de senaste tio
åren — sålunda har antalet gymnasieorter ökat från 93 till 125 samtidigt
som yrkesskolväsendet tredubblats — har antalet elevplatser kunnat ökas i
samma takt som efterfrågan på utbildning.
I sin bedömning av de resurser, som fordras för att de aktuella skolreformerna
skall kunna genomföras planenligt, har överstyrelsen vägt in
effekten av möjliga rationaliseringsåtgärder.
Överstyrelsen kan för sin del inte tillråda att de beslutade tidsplanerna
ändras. Vad grundskolan beträffar har endast fem procent av landets kommuner
ännu inte infört den nya skolformen. Att förlänga genomförandeperioden
genom att uppskjuta övergången för dessa kommuner, skulle
medföra så stora olägenheter — inte minst med hänsyn till den omfattande
inrikes befolkningsomflyttningen — att denna åtgärd inte bör komma i
fråga, i synnerhet som resursbesparingen skulle bli obetydlig. Större effekt
skulle ernås, om samtliga kommuner, som redan har infört grundskolan
på låg- och mellanstadiet, inte tilläts fortsätta genomförandet på högstadiet.
Överstyrelsen finner emellertid ett så allvarligt ingrepp i kommunernas
skolorganisation med bibehållande av den gamla realskolan som
följd helt otänkbart.
Det nya gymnasiet införs enligt riksdagsbeslutet samtidigt över hela
landet med början innevarande läsår. Den slutgiltiga organisationen i de
enskilda kommunerna — främst den definitiva fördelningen på skolenhetei
- kommer i en del fall att kunna genomföras först sedan vissa byggnadsföretag
slutförts. Lokalfrågan löses under övergångstiden genom anordnmgar
av tillfällig karaktär. Det är emellertid med hänsyn till arbetsförhållandena
för såväl elever som lärare angeläget att denna övergångstid
i förekommande fall görs så kort som möjligt. Byggnads- och lärarbehovet
för gymnasiet skulle dessutom även utan de beslutade reformerna
ha varit betydande till följd av den snabba utbyggnad av gymnasieorganisationen
som ägt rum sedan slutet av 1950-talet.
Att nu ändra på de beslutade tidsplanerna skulle sålunda enligt överstyrelsens
bedömning få mycket olyckliga verkningar, överstyrelsen räknar
således med att erforderliga resurser för planernas fullföljande kommer
att ställas till förfogande i enlighet med de beräkningar, som överstyrelsen
redovisat i bl. a. bilagda handlingar.
Skolöverstyrelsen har även överlämnat en promemoria rörande tidsplan
m. in. för genomförandet av fattade beslut på skolväsendets område, vilken
promemoria fogats som Bilaga till detta utlåtande.
Utskottet. Av det omfattande material som redovisats av skolöverstyrelsen
i anslutning till remissyttrandet över förevarande motioner samt av
vad utskottet inhämtat i övrigt i anledning av motionerna framgår bl. a. att
detaljerade och, enligt vederbörande myndigheter, realistiska tidsplaner och
arbetsprogram föreligger avseende genomförandet av fattade beslut på
skolväsendets område. Ett förverkligande i enlighet härmed kommer, såvitt
utskottet kan finna, att ställa stora krav av såväl statsfinansiell som
samhällsekonomisk natur. Härtill kommer svårigheter i fråga om lärarpersonal.
Statsutskottets utlåtande nr 13i år 19(>6 3
Beträffande sistnämnda fråga har utskottet inhämtat att tillgången på
lärare bedömts något bättre i år jämtört med närmast föregående år samt
att lärarsituationen icke synes komma att förvärras under de kommande
åren.
I fråga om byggnadsarbeten inom skolväsendet har skolöverstyrelsen i
ovannämnda förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1967/68 dels föreslagit
konkreta åtgärder i rationaliseringssyfte, dels förordat att beslut
skall fattas vid 1967 års riksdag rörande investeringsramar för såväl budgetåret
1967/68 som budgetåren 1968/69 och 1969/70. Härvid har ämbetsverket
beträffande grundskolan redovisat detaljerade planer rörande
vilka byggnadsföretag som bör tillkomma ifrågavarande budgetår, överstyrelsen
har i anslutning härtill understrukit att de föreslagna lamarna
utgör ett absolut minimibehov samt att byggnadsföretagen i styrelsens beräkningar
skjutits så långt fram i tiden som det med hänsyn till länsskolnämndernas
karakteristik av dem och överstyrelsens kännedom i övrigt har
bedömts möjligt.
Utskottet har mot bakgrunden av vad sålunda anförts funnit sig kunna
förutsätta att Kungl. Maj :t vid sina förslag till riksdagen för budgetåret
1967/68 kommer att redovisa de åtgärder som bör vidtagas i anledning av
skolöverstyrelsens framlagda förslag rörande bl. a. förverkligandet av beslutade
skolreformer.
Med hänsyn härtill har utskottet, som delar den av överstyrelsen framförda
uppfattningen att en ändring av beslutade tidsplaner i fråga om
skolreformerna skulle få mycket olyckliga verkningar, ansett att förevarande
motioner 1: 392 och II: 462 icke bör föranleda någon särskild åtgärd
från riksdagens sida.
Utskottet hemställer,
att motionerna 1: 392 och II: 462 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 15 november 1966
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Närvarande: se under utlåtandet nr 135.
Reservationer
1) av herr Wallmark
2) av herr Nordstrandh.
4
Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1966
Bilaga
PM
av skolöverstyrelsen rörande tidsplan m. m. för att genomföra fattade beslut
på skolväsendets område
Vid en redogörelse för tidsplaneringen av skolväsendets utbyggnad är det
enligt skolöverstyrelsen lämpligt att utgå från ramen för skolväsendets kvantitativa
omfattning dvs. ungdomskullarnas storlek under aktuella år. I tabell
1 redovisas ungdomskullarnas storlek för vissa åldersgrupper avseende
åren 1960—1980. För året 1960 utgör det faktiska siffror under det att värdena
för övriga år är beräknade enligt statistiska centralbyråns medelalternativ
för befolkningsprognoser.
Tab. 1. Årskullarnas storlek 1960—1980. 1 000-tal personer SCB.s medelalternativ.
Ålders- grupp |
1960 kum |
1965 kum |
1970 kum |
19 |
75 kum |
1980 kum |
||||
V— 9 |
324,3 |
316,6 |
320,1 |
381,3 |
409,0 |
|||||
10—12 |
355,4 |
318,4 |
310,1 |
351,4 |
396,4 |
|||||
13—15 |
355,8 |
1 035,5 |
329,5 |
964,5 |
319,5 |
949,7 |
312,3 |
1 045,0 |
374,4 |
1 179,8 |
16—18 |
366,1 |
1 401,6 |
370,2 |
1 334,7 |
322,7 |
1 272,4 |
316,9 |
1 361,9 |
338,5 |
1 518,3 |
19—21 |
293,9 |
1 695,5 |
395,6 |
1 730,3 |
346,5 |
1 618,9 |
324.1 |
1 686,0 |
316.7 |
1 835,0 |
Enligt beslut av 1962 års riksdag skulle grundskolan läsåret 1965/66 vara
införd i årskurserna 1—5 i så många kommuner, att det sammanlagda invånarantalet
motsvarar 87,5 procent av rikets befolkning. Motsvarande procenttal
skulle vara 95,0 för läsåret 1966/67, 97,5 för läsåret 1967/68 och
100 procent för läsåret 1968/69.
Planeringen för landets indelning i högstadieområden blev stabiliserad i
och med att Ivungl. Maj :t våren 1964 slutförde utfärdandet av förteckningar
över elevområden för grundskolans högstadier.
Ett förverkligande av de önskemål som 1964 redovisats från kommunerna
och länsskolnämnderna skulle inneburit att grundskola läsåret 1965/66
skulle omfattat 98 procent av rikets folkmängd. Läsåret 1966/67 skulle motsvarande
procenttal utgöra 99,4. En övergång till grundskola i en takt som
motsvarar kommunernas egna önskemål är således icke möjlig med hänsyn
till den knappa tillgången på lärare och lokaler.
En av skolöverstyrelsen uppgjord tidsplan, vilken anslöt sig till 1962 års
riksdagsbeslut, har till huvudsaklig del fastställts av Kungl. Maj :t.
Statsutskottets utlåtande nr 13b år 1966
;>
Tabell 2. Procenttal elever som går (beräknas gå) i grundskolans årskurser ö—9 läsåren
1961162—1971j72
Läsår/årskurs >>
1Qf>1 ............ |
.................. 51,2 |
44,8 |
38,5 |
25,8 |
15,7 |
10fi9. /fi3 .......... |
5-1,5 |
46,0 |
37,1 |
23,1 |
|
1 / fi4 ....... |
................. 69,3 |
57,4 |
57.5 |
47,0 |
35,5 |
1964/65 ................... |
................ 79,5 ............... 86,5 |
71,6 81,3 |
64,0 74,9 |
57,7 63,1 |
45,4 54,6 |
1 Q(\f\ l(\l ......... |
87,8 |
84,6 |
74,9 |
61,0 |
|
1967/68 .................. 1968/69 .................. 1969/70 .............. |
............... 97,5 .................. 100 ............. 100 |
95,5 97,8 100 |
91,1 97,5 98,7 |
84,6 91,1 97,5 |
72,8 82,5 89,0 |
1970/71 .................. 1971/72 .................. |
........... 100 ................ 100 |
100 100 |
100 100 |
98,7 100 |
95.4 98.5 |
I tabell 3 (nästa sida) presenteras eu sammanställning av antalet elever
(beräknat fr. o. m. läsåret 1966/67) i grundskolan och tolkskolan läsåren
1963/64—1971/72 fördelade på årskurser och stadier.
Andelen elever som undervisas i grundskolans specialklasser, antas vara
oförändrad läsåren 1965/66—1970/71 dvs. 4,1 procent för årskurserna 1—3
och 5,1 procent för årskurserna 4—9. Övriga elever går sålunda i vanliga
klasser.
För att bl. a. lärar- och lokalbehovet skall kunna prognosticeras maste
klassmedeltalen för olika årskurser beräknas. På grundval av tillgängliga
statistiska uppgifter har det genomsnittliga antalet elever i grundskolans
vanliga klasser beräknats, och av denna statistik framgår att dessa klassers
storlek sjunkit.
1957 års skolberedning (SB) angav att klassmedeltalen kunde beräknas
bli 20—21 i a-klasser, 26—27 i A-klasser i årskurserna 4—8 samt 22 i års
kiiTS
9»
Förhållandena läsåret 1965/66 visar att klassernas genomsnittliga storlek
redan detta läsår nått ned till den av skolberedningen angivna nivån på lågstadiet
och högstadiet, medan klassmedeltalet på mellanstadiet var väsentligt
lägre än det beräknade. Gjorda undersökningar tyder på att en fortsatt
minskning av klassmedeltalen — väsentligt under de av skolberedningen
angivna — kunde förväntas om åtgärder ej vidtogs.
Mot denna bakgrund framhöll departementschefen i 1966 års statsverksproposition
att det ankommer på skolmyndigheterna att tillse att antalet
klassavdelningar begränsas i den utsträckning som under hänsynstagande
till olika förhållanden är möjligt.
Skolöverstyrelsen har i anledning härav utfärdat anvisningar angående
elevernas fördelning på klasser i grundskolan (ASÖ 1965/66: 38) vari bl. a.
framhålls nödvändigheten av att antalet klasser begränsas i den utsträckning
det är möjligt och alt en anpassning till de av skolberedningen beräknade
genomsnittstalen successivt sker.
Överstyrelsens beräkningar av det framtida antalet klasser i grundskolan
i 1966 års reviderade långtidsbedömning grundades på den förutsättningen
att de vidtagna åtgärderna skulle leda till en sådan förändring av de genomsnittliga
klassmedeltalen att dessa inte skulle understiga de av skolberedningen
beräknade. Åtgärderna kan endast påverka årskurserna 1, 4 och 7
O)
Tabell 3. Antal elever i grundskolan och folkskolan, samtliga årskurser (klasser), 1963164—1971172 (inklusive frivilliga folkskolklasser
och motsvarande klasser vid privata skolor) '' '' 1 invuuga joik
Ak
År
M
H
Summa
1963/64 ..... |
..... 106 582 |
1964/65 ..... |
..... 106 494 |
1965/66 ..... |
..... 105 205 |
1966/67 ..... |
..... 104 731 |
1967/68 ..... |
..... 102 377 |
1968/69 ..... |
..... 104 319 |
1969/70 ..... |
|
1970/71 ..... |
..... 111337 |
1971/72 ..... |
..... 119 477 |
107 |
513 |
104 |
181 |
108 |
174 |
106 |
715 |
106 |
101 |
103 |
456 |
106 |
319 |
106 |
803 |
105 |
591 |
104 |
900 |
105 |
945 |
106 |
335 |
104 |
413 |
104 |
543 |
105 |
491 |
102 |
101 |
104 |
041 |
104 |
104 |
103 |
964 |
101 |
774 |
103 |
595 |
106 |
759 |
103 |
576 |
101 |
357 |
110 |
921 |
106 |
349 |
103 |
133 |
106 |
438 |
106 |
239 |
93 |
141 |
107 |
699 |
106 |
329 |
91 |
853 |
103 |
872 |
107 |
219 |
98 |
609 |
105 |
728 |
103 |
642 |
101 |
581 |
106 |
482 |
105 |
469 |
100 |
010 |
105 |
647 |
106 |
218 |
104 |
091 |
104 |
261 |
105 |
396 |
105 |
788 |
103 |
745 |
104 |
018 |
105 |
483 |
101 |
525 |
103 |
505 |
104 |
in |
77 |
143 |
46 |
612 |
318 |
276 |
82 |
225 |
56 |
498 |
319 |
310 |
85 |
947 |
66 |
755 |
318 |
327 |
94 |
437 |
70 |
428 |
315 |
576 |
99 |
312 |
81 |
780 |
311 |
333 |
99 |
057 |
90 |
722 |
310 |
461 |
103 |
894 |
94 |
031 |
312 |
877 |
105 |
715 |
101 |
923 |
321 |
672 |
105 |
578 |
105 |
086 |
336 |
747 |
320 851 216 896 856 023
317 484 230 576 867 370
316 682 251 311 886 320
315 705 266 446 897 727
317 442 281 102 909 877
315 969 293 870 920 300
313 252 303 713 929 842
309 120 313 121 943 913
308 163 314 775 959 685
L = Lågstadiet
M = Mellanstadiet
H = Högstadiet
Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1966
7
Statsutskottets utlåtande nr 1.U år I9(iti
läsåret 1966/67, därjämte årskurserna 2, 6 och 8 läsåret 1967/68 och samtliga
årskurser 1—8 först läsåret 1968/69. . .
I tabell 4 redovisas klassmedeltalen i grundskolans vanliga klasser i årskurserna
1, 4 och 7 läsåret 1966/67, baserade på länsskolnämndernas beslut
i juni 1966 om klassanordningar. Därjämte redovisas motsvarande klassmedeltal
dels enligt överstyrelsens beräkningar i 1966 års reviderade långtidsbudget
dels enligt beräkningar utifrån den förutsättningen att den under
läsåren 1962/63—1965/66 påvisade minskningen av antalet elever per klass
fortgick (oförändrad trend). Som framgår av tabell 4 förutsatts klassmedeltalen
vid prognosperiodens slut (1970/71) uppgå till 21,0 26,5 och 27,0 foi
respektive årskurser.
Tab. 4. Klassmedeltal i grundskolans vanliga klasser av a- och A-typ.
Årskurs 1 1965 1966 /66 / 67 |
1970 |
Årskurs 4 1965 1966 /66 / 67 |
1970 /71 |
Årskurs 7 1965 1966 /66 / 67 |
1970 |
||||
LB 1967 .......... Rev LB 1966 ...... Oförändr. trend ---- SB (skolberedningen) |
20,51 |
21,08 20,5 20,25 20—21 |
21,0 20,5 19,89 |
23,68 |
24,27 26,5 23,60 26—27 |
26,5 26,5 23,25 |
26.80 |
27,22 26,5 26,30 26—27 |
27,0 26.5 25.5 |
De vidtagna åtgärderna i avsikt att förhindra en fortsatt minskning a\ antalet
elever per klass har sålunda — enligt de preliminära uppgifter som
för närvarande finns tillgängliga — inneburit att antalet vanliga klasser i
grundskolan kommer att minska jämfört med tidigare beräkningar (oförändrad
trend) enligt följande tablå.
Lågstadiet......
Mellanstadiet ...
Högstadiet......
Hela grundskolan
1966/67 1970/71
- 169 — 736
- 68 - 1 356
- 221 — 429
- 458 - 2 521
Totala antalet klasser i grundskolan och folkskolan beräknas sålunda
uppgå till:
1966/67 1970/71 1980/81
38 752 38 915 48 593
4 174 4 516 5 648
42 926 43 431 54 241
Vanliga klasser .
Specialklasser .
Samtliga klasser
Statliga realskolor, kommunala allmänna och praktiska realskolor, i folkskolan
inbyggda realskolor, högre folkskolor och flickskolor, s. k. avvecklingsskolor,
förutsätts bli avvecklade i takt med grundskolans införande
enligt den upprättade tidsplanen. Antalet nybörjaravdelnmgar i de aktue la
kommunernas avvecklingsskolor har i de gjorda berakningarna av antalet
elever och klasser förutsatts ej öka jämfört med läsåret 1966/67. Till foljd
av årskullarnas minskning och — i vissa fall — en reduktion av upptagningsområdena
möjliggörs sålunda en viss frekt ensökning.
8
Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1966
Totala antalet elever i avvecklingsskolorna beräknas bli 6 900 läsåret
1970/71 jämfört med 77 500 läsåret 1965/66. Motsvarande tal för antalet
klasser utgör 225 resp. 2 700.
Efterfrågan på gymnasial utbildning har ökat mycket snabbt sedan mitten
av 1950-talet. Denna utveckling sammanfaller med en utomordentligt omfattande
utbyggnad av såväl gymnasiets som yrkesskolans kvantitativa resurser.
Sedan 1963 har därtill fackskolans successiva utbyggnad ytterligare
ökat antalet elevplatser i de gymnasiala skolorna.
Under senare år har skolöverstyrelsen till ledning för bl. a. den regionala
och lokala skolplaneringen redovisat utredningsmaterial för gymnasiets,
tackskolans och yrkesskolans kvantitativa omfattning med beräkningar av
bl. a. elevunderlaget under 1960-talet (Skolöverstyrelsen, Byrå P 1, September
1965). En fortlöpande revidering av dessa beräkningar sker.
Målsättningen för det gymnasiala skolväsendets dimensionering har av
1964 års riksdag angetts sålunda. Av 16-åringarna skall ca 30 % beredas
plats i gymnasiet och ca 20 % i fackskolan år 1970. För att uppnå denna
målsättning krävs emellertid ett större antal elevplatser än som svarar mot
dessa procenttal. Under 1960-talet äger stora organisatoriska förändringar
rum, främst grundskolans successiva införande. Detta får bl. a. till följd att
då eleverna för första gången lämnar årskurs 9 utexamineras även elever
från realskolan. Detta innebär att elever från mer än en åldersgrupp samtidigt
söker till gymnasiala skolor. För att möjligheten att komma in i
dessa skolor inte skall vara mindre och således frekvensen temporärt pressas
ner i berörda regioner, erfordras ett extra antal platser, som kan beräknas
motsvara 1,5 procentenheter. Antalet kvarsittare torde kunna beräknas
bli ca 0,5 %. Därtill kommer privata skolor, utgörande ca 1 % av hela rikets
16-åringar. Detta innebär att platser måste erbjudas ett antal elever
motsvarande ca 33 % av 16-åringarna för att nettointaget skall motsvara ca
30 %. På liknande sätt erfordras i fackskolan platser för ca 22 % av en årsklass
16-åringar.
I följande tablå redovisas beräknat antal elever i samtliga klasser i kommunalt
gymnasium.
1965/66 1970/71
Gymnasium .............................. 95 631 102 180
Ovr tekn o ekon utbildning.................. 3 049 2 740
Samtliga.................................. 98 680 104 920
Sedan elevernas val våren 1966 blivit kända har det visat sig, att fördelningen
fÖl vissa linjer inte oväsentligt avviker från det av gymnasieutredningen
angivna räkneexemplet. Organisationen på de enskilda orterna blir
dock i stor utsträckning anordnad i enlighet med elevernas fria val. Preliminärt
beräknas humanistisk-samhällsvetenskaplig tillvalsgrupp få ca 35 %
av totalantalet intagna, ekonomisk ca 15 %, naturvetenskaplig ca 29% och
teknisk tillvalsgrupp ca 21 %. Enligt GU:s beräkningar skulle motsvarande
procentsatser år 1970 vara 26 %, 22 %, 30 % resp. 22 %. I anslutning till
dessa procentuppgifter vill skolöverstyrelsen erinra om departementschefens
yttrande i prop. 1964: 171, s. 104, där överstyrelsen anmodas genom
statistiska och andra undersökningar noggrant följa utvecklingen.
Statsutskottets utlåtande nr IM år 1966
9
överstyrelsen har i enlighet med sitt uppdrag till Kungl. Maj:t överlämnat
en tidsplan för fackskolans successiva utbyggnad, vilken i enlighet med
Kungl. Maj :ts beslut skall tjäna till huvudsaklig ledning. Fackskola är 1966/
67 införd i 50 kommuner.
Enligt planen kommer fadkskola att införas i följande antal kommuner
resp. år, nämligen 1967/68: 13, 1968/69: 20, 1969/70: 9 och 1970/71: 27.
överstyrelsen har räknat med en successivt stigande frekvens i de regioner,
som inför fackskola. Antalet erforderliga elevplatser svarar mot följande
procentandel av antalet 16-åringar i de regioner, som infört fackskola,
nämligen:
1965 .............. 16,7 % 1968 .............. 18,0 %
1966 .............. 17,7 % 1969 .............. 20,4 %
1967 .............. 18,0 % 1970 .............. 22,0 %
Frekvensen 1971 har räknats oförändrad jämfört med 1970 i avvaktan
på riksdagens beslut i anledning av YB:s förslag.
I efterföljande tablå redovisas det beräknade elevantalet i fackskolan.
1965/66 1970/71
Samtliga.................................. 9 690 40 920
Kvantitativa beräkningar av antalet yrkesskolelever försvåras dels av den
förhållandevis stora åldersspridningen bland eleverna, dels av yrkesskolans
starkt varierande struktur dels ock av att ändamålsenlig statistik endast
finms i vissa avseenden, överstyrelsen har försökt att beräkna frekvensen
i yrkesskolornas nybörjarkurser på det gymnasiala stadiet. Eleverna motsvarade
1963/64 ca 23 % av antalet 16-åringar. ökningen under 1950-talet
syns ha varit i genomsnitt 1 procentenhet per år.
Vid beräkningen av elevantalet har elevernas fördelning inom olika undervisningsområden
successivt anpassats till den av YB angivna fördelningen
på sätt som framgår av nedanstående tablå.
Den tekniska utbildningen har förutsatts vara avslutad 1971/72, då fackskolan
är helt införd i hela riket. Även utbildningen inom den husliga sektorn
har reducerats medan vårdutbildningen förutsatts öka mycket snabbt
under de närmaste åren, vilket står i överensstämmelse med vad överstyrelsen
anförde i sina petita för budgetåret 1966/67.
Eleverna i heltidskurser i primär- och sekundärkommunala yrkesskolor
antas få följande fördelning på undervisningsområden.
1965/66 |
1970/71 |
|
Industri och hantverk .......... |
.......... 31400 |
38 370 |
Handel och kontor.............. |
.......... 13 210 |
13 780 |
Husligt arbete.................. |
.......... 9 450 |
5 590 |
Vårdyrken .................... |
.......... 4 070 |
11 920 |
Teknisk utbildning.............. |
.......... 7 370 |
1 490 |
Övriga ........................ |
.......... 2 420 |
3 350 |
Samtliga ...................... |
.......... 67 920 |
74 500 |
För genomförandet av de beslutade skolreformerna är det av största betydelse
att -— med hänsyn till de stora investeringar, som samhället gör i
samband med skolorganisationens fortlöpande utbyggnad — planeringen
sker med beaktande av optimala kostnadsbesparingar utan att kvalitetskra
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 13b år 1966
ven eftersatts. Målsättningen för skolplaneringen är att regionalt och IcVkalt
skapa en organisation av skolväsendet, som med hänsyn till olika relevanta
faktorer ger optimala utbildningsmöjligheter till lägsta kostnad.
Se redogörelse för skolöverstyrelsens rationaliseringsverksamhet i den
sammanfattande överlämnandeskrivelse, som utgör ingressen till ämbetsverkets
förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1967/68, utgiven som särskild
skrift med titeln »Skolväsendet» (s. 13 ff om organisationsrationalisering).
Beträffande skolbyggnadsverksamheten skall här nämnas att behovet av
permanenta grund skolbyggen kartlagts. En preliminär men detaljerad plan
för byggnadsverksamheten under budgetåren 1967/68—1971/72 redovisas i
efterföljande tablå. Planen är mot bakgrunden av de synpunkter på den
statliga och statsunderstödda byggnadsverksamheten, som redovisats avchefen
för finansdepartementet i prop. 1966:125, uppgjord utifrån förutsättningen,
att varje byggnadsarbete igångsätts först när det ej kan uppskjutas
längre utan våda. Byggnadsverksamheten och därmed investeringsramarna
utjämnas enligt planen så som framgår av följande sammanställning:
-
Byggnadsverksamhet, grundskolan, permanenta skollokaler
Budgetår (66/67) 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72
Byggverksamhet tusental m* .............. (201) 266 290 290 276 200
Investeringsramar, Mkr.................... (310) 420 410 410 380 275
Skolbyggandet bör enligt skolöverstyrelsen samordnas bättre med bostadsbyggandet,
och kommunernas möjlighet att på längre sikt planera fondinvesteringarna
bör ökas väsentligt. Därför har överstyrelsen föreslagit att investeringsramar
fastställs för tre år framåt, och ej endast för permanenta
utan också för provisoriska grundskolbyggen liksom för skolbyggnader för
dol gymnasiala stadiet. Bl. a. skulle därmed rationella etappbvggen möjliggöras
långt mer än nu.
Föreslagna investeringsramar för treårsperioden 1967\68—1969\70, Mkr
Budgetår |
(66/67) |
67/68 |
68/69 |
69/70 |
Grundskolan permanenta byggnader . . |
(310) |
420 |
410 |
410 |
provisoriska byggnader .. |
( 80) |
80 |
80 |
80 |
Gvmnasiala skolor........ |
(ISO) |
245 |
230 |
230 |
Summa................. |
(570) |
745 |
720 |
720 |
För att ett industriellt byggande skall kunna tillämpas, bör planering på
ännu längre sikt möjliggöras, överstyrelsen föreslår därför, att redan 1967
års riksdag skall fastställa delinvesteringsramar för budgetåren 1970/71
och 1971/72 om 50 mkr. för vartdera budgetåret, att genom mycket tidiga
förhandsbesked utnyttjas för kommuner, som anmäler sig kunna bygga industriellt.
De i tabellerna angivna beloppen är beräknade med utgångspunkt i genomförandet
av vissa av överstyrelsen angivna rationaliseringsåtgärder och
i samband därmed gjorda antaganden. Sålunda skulle vid ett rationellt utnyttjande
av skol byggnads resurserna enligt beräkningar utförda av skol
-
Statsutskottets utlåtande nr 1.1) år 196G
11
överstyrelsen bl. a. kostnaden per m- nettogolvyta för permanenta skollokaler
bli sänkt genom två åtgärder:
a) Basbeloppet 900 kronor i kostnadsläget 1/1 1956 förmodas — efter anbefalld
utredning om relationerna mellan permanenta och provisoriska lokaler
— kunna minskas med omkring 5 % till 850 kronor m2 fr. o. m. budgetåret
1968/69.
b) För närvarande överstiger de beräknade kostnaderna för permanenta
lokaler summan av bidragsunderlaget och kostnaderna för utvändiga ledningar
och planering med omkring 6 %. Denna överkostnad, som belastar
investeringsramarna, tänks i princip ej bli tillåten från budgetåret 1967/68
och slutgiltigt i pralktiken från budgetåret 1968/69.
En översyn av hittills gällande lokalnormer för grundskolan har företagits
under våren 1966. Den har inte lett till några mera avsevärda begränsningar
av utrymmet för de enskilda lokalerna. Däremot har vissa inte obetydliga
vinster kunnat göras, genom att från lokalprogrammen har avförts
vissa lokaler i sin helhet. En tillämpning av de ändrade normerna på det lokalbehov,
som är aktuellt för de närmast kommande åren, har beräknats leda
till en genomsnittlig sänkning av investeringskostnaderna för grundskolan
med omkring 4 %, vilket beaktats vid beräkningen av de föreslagna investeringsramarna.
Om åtgärder för att motverka lärarbristen se »Skolväsendet» s. 21—22.
Med stöd av den senast publicerade lärarstatistiken — läsåret 1963/64 —
har siffrorna i tabellen över läraråtgången (i hela lärartjänster) vid grundskolan
och folkskolan beräknats under förutsättning att läroplanerna förblir
oförändrade.
Tab. 5. Beräknat antal hela lärartjänster i grundskolan och folkskolan
Läsår
Lärarkategorier 1965/66 1970/71 Förändring
Rektorer.................... 1396 1433 + 37
Småskollärare .............. 15 559 14 623 — 936
Folkskollärare .............. 18 557 15 049 — 3 508
Övningslärare .............. 8 303 9 859 + 1 556
Yrkeslärare ................ 999 1 379 + 380
Adjunkter .................. 5 963 8 462 + 2 499
Ämneslärare ................ 3 975 5 641 4- 1 666
Speciallärare (S) 728 1502 + 774
Speciallärare (F) ............ 623_1 596_+ 973
S:a hela lärartjänster ........ 56 103 59 544 + 3 441
För gymnasiet (inklusive privata A-skolor) fackskolan och de s. k. avvecklingsskolorna
har motsvarande sammanställts i följande tablå med lärartjänsterna
uppdelade på vissa ämnesgrupper och beräknade på sätt som
anges i skolöverstyrelsens Iångtidsbedömning.
1965/66 1970/71 Förändring
Teoretiska läroämnen ........ 10 774 10 251 — 523
övningsämnen .............. 1 762 825 — 937
Övriga ämnen1 .............. 99_212_+ 113
Sta ........................ 12 635 11288 - 1 347
1 Inklusive praktiska läroämnen
12
Statsutskottets utlåtande nr 13b år 1966
Av övriga Iärarkrävande utbildningsområden har riksdagen ännu icke beslutat
om yrkesutbildning, lärarutbildning och vuxenutbildning. Den från
LB 1967 beräknade förändringen av läraråtgången avseende 5-årsperioden
utgör för yrkeslärare, lärare i husligt arbete, lärare i vårdyrken samt lärare
i handels- och kontorsyrken resp. +360, —280, +380 och +40. Motsvarande
förändringar för övriga Iärarkrävande utbildningar inklusive lärarutbildning,
vuxenutbildning och inrättandet av gymnasieinspektörstjänster beräknas
här till 300 tjänster vad avser lärare i läroämnen.
Som tidigare nämnts har statistiska centralbyrån icke publicerat någon
lärarstatistik senare än sammanställningarna från läsåret 1963/64. Uppgifter
för här aktuellt läsår — 1965/66 — saknas med undantag för klasslärarna,
som undersöktes hösten 1965 genom den s. k. snabbstatistiken. För
övriga kategorier har beräkningar av lärarbristen utförts med utnyttjande
av storleken av vakanserna läsåret 1963/64 exempelvis för adjunkter och
lektoiei (ca 33 %). Vid yrkesskolorna bygger motsvarande beräkning av
bristen på lärare utan pedagogisk utbildning på SÖ:s undersökning våren
1965.
Det i detta sammanhang använda ordet lärarbrist är enligt skolöverstyrelsens
uppfattning icke klart definierat. Bristen på lärare i ett ämne är sannolikt
inte hävd på exempelvis vissa perifera orter, även om det råder jämvikt
inom detta ämne för hela landet. Överstyrelsen anser att en utredning avseende
lärarbristbegreppet och dess olika tolkningar skulle vara av stort
värde.
Prognosinstitutet vid statistiska centralbyrån har för avsikt att under hösten
1966 presentera en lärarprognos avseende klasslärare och lärare i teoretiska
läroämnen.
Av lärarutbildning, ej redovisad i LB 1967, förefinns vid de yrkespedagogiska
instituten bl a följande totala utbildningskapacitet under läsåren
1965/66—1969/70:
Yrkeslärare .......................................... 2 440
Yrkeslärare (speckl.) .................................. 42o
Lärare i vårdyrken ..................................... 450
Lärare i handelsyrken......... 512
Lärare i merkantila ämnen.............................. 125
Ämneslärare (gymnasieing.) ............................ 450
Ämneslärare (gymnasieek.).............................. 380
Ämneslärare (15 veckors) .............................. 140
ADB-lärare .......................................... 120
Den totala lärarbristen torde läsåret 1965/66 uppgå till 7 000 hela tjänster.
Rekryteringsbehovet (brist + utvidgningsbehov + ersättningsbehov) för
lärare i läroämnen under närmaste 5-årsperioden syns vara 9 000 lärartjänster-
På lärarhögskolornas ämneslärarlinjer finns en utbildningskapacitet
(jämför LB 1967) under motsvarande tidsperiod på 6 300 kandidater, övliga
eventuella lärarkandidater kan mottas vid praktiska lärarkurser, läsåret
1965/66 utbildades 900. Det bör därför betonas att utsläppet från universiteten
av kandidater till läraryrket blir avgörande. Vissa beräkningar
tyder på ett utsläpp av 1 100—1 700 i genomsnitt per år. Detta tillskott är
lör litet för att täcka bristen fram till läsåret 1970/71, varför pensionerade
lärare m. fl. måste ännu några år utnyttjas för att ersätta vakanserna.
Med den utbildningskapacitet som finns angiven i LB 1967 kommer en
klasslärarbrist att förefinnas för folkskollärare under hela perioden. All
-
Statsutskottets utlåtande nr 13b år 1960
13
mänt antas vid dessa beräkningar att verksamhetsgraden och övergången
till yrket är av samma storleksordning som de av LUS angivna. Vidare har
för tillskottet lärare icke antagits något bortfall från utbildningen. Beho\et
av folkskollärare är slutligen beroende — förutom av antalet klasser i grundskolan
och folkskolan som skall undervisas av folkskollärare — av andelen
ämneslärare på grundskolans högstadium som skall utgöras av vidareutbildade
folkskollärare.
I »Skolväsendet» är ett avsnitt ägnat pedagogisk rationalisering inklusive
pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete (s. 10—13).