Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1966
1
Nr 133
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den psykiatriska
vården för värnpliktiga.
(l:a avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Erik Filip Petersson m. fl. (I: 70) och den andra inom andra kammaren
av herr Hamrin i Jönköping m. fl. (II: 107), har hemställts att riksdagen
i skrivelse till Ivungl. Maj :t anhåller om översyn av den psykiatriska
förbandsvården och att därvid bl. a. möjligheterna beaktas att genom särskilda
åtgärder ge snabba remissförfaranden för värnpliktiga till psykiatrisk
behandling.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 107.
Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttrande över motionerna från försvarets sjukvårdsstyrelse. Därjämte har
på utskottets begäran Svenska landstingsförbundet yttrat sig i ärendet. Se
Bilaga till detta utlåtande.
Utskottet anser den i motionerna väckta frågan om en översyn av den
psykiatriska förbandsvården vara värd stor uppmärksamhet.
Utskottet vill erinra om att de psykologiska undersökningar, som för närvarande
utföras i samband med inskrivningsförrättningarna, ske genom
militärpsykologiska institutets försorg. Möjlighet till närmare psykiatrisk
penetration i samband med inskrivningen är under vanliga förhållanden
ringa. 1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutredning, som den
30 september 1966 framlagt förslag till nytt inskrivnings- och personalredovisningssystem
för krigsmakten, har funnit, att de psykiatriska sjukdomsdiagnoserna
dominera bland orsakerna till förändrad besiktningsgrupp
under grundutbildningen. Utredningen har bl. a. föreslagit, att det nuvarande
undersökningsförfarandet vid inskrivningen kompletteras med utökad
hälsoundersökning, innefattande även psykiatrisk undersökning där
så bedöms motiverat ävensom psykologiska prövningar, som belysa personlighetsfaktorer
som äro av särskild vikt för beslut om den enskildes värnpliktsförhållanden.
Vad beträffar frågan om psykiatrisk undersökning i samband med de
värnpliktigas inryckning till första tjänstgöring och under deras värn1
Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 133
2
Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1966
pliktstid synas enligt sjukvårdsstyrelsen förhållandena icke överallt vara
helt tillfredsställande. Sjukvårdsstyrelsen har emellertid framhållit, att
inom styrelsen påbörjats en översyn av frågan om den militärpsykiatriska
vården och att styrelsen ämnar fullfölja denna översyn. Avsikten synes
härvid vara att söka åstadkomma en organisation av militärpsykiatriska
konsulter vid förbanden.
Med hänsyn till vad i ärendet sålunda förekommit synes någon riksdagens
åtgärd i anledning av motionerna icke vara påkallad.
Utskottet hemställer,
att motionerna I: 70 och II: 107 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 8 november 1966
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herr Näsström, fröken Andersson, herrar Einar
Persson, Birger Andersson, Fritz Persson, Per Jacobsson, Svensson, fru
Wallentheim, herrar Söderberg, Bengtson, Harry Carlsson, Nyman och
Strandberg; samt
från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olof ström, Ståhl,
Almgren, fröken Elmén, herrar Lindholm, Johansson i Norrköping, Gustafsson
i Kårby, Fagerlund, fru Holmberg, herrar Blomkvist, Nordstrandh,
Mundebo och Alemyr.
Statsutskottets utlåtande nr 133 år liHili
3
Bilaga
Yttranden över motionerna I: 70 och II: 107
Försvarets sjukvårdsstyrelse (11.10. 1966)
Remissen föranledde sjukvårdsstyrelsen att hos samtliga förband begära
aktuella synpunkter på frågan. I avvaktan på svar från samtliga förband
och för att få tillfälle att bereda ärendet, hade sjukvårdsstyrelsen för avsikt
att begära uppskov med yttrande till försvarsdepartementet. Hare er
har krigsrådet Åke Gyllenram varit i kontakt med sjukvårdsstyrelsen den
7. 10. 1966 och anhållit att styrelsen måtte avgiva utlåtande i ärendet direkt
till statsutskottet. , . , . , . ..
Med anledning av vad sålunda förekommit får sjukvårdsstyrelsen harmed
anföra följande. „ , .. , ...
I motionerna konstateras att värnpliktstiden för manga innebar kraftiga
omställningsproblem. Den psykiska balansen sättes ofta på stora prov, vilket
kan medföra att reaktiva insufficienser kan utlösas. Den militära förbandssjukvården
saknar i allmänhet de personella resurser, som en kvalificerad
psykiatrisk vård kräver. I motionerna diskuteras olika möjligheter att losa
denna problematik. En framkomlig väg anse motionärerna vara att förbandssjukvården
får remissmöjligheterna till psykiatriska kliniker vid
närliggande sjukhus så reglerade att en tidsutdräkt så långt som möjligt
undvikes.
Försvarets sjukvårdsstyrelse har, för att erhålla en aktuell och saker
uppfattning om dagens situation i hithörande frågor, tillskrivit samtliga
militära förband för att få en översyn av förbandens eventuella svårigheter
att erhålla psykiatriska undersökningar och behandlingar av de värnpliktiga.
Tyvärr har ännu ej svar från samtliga förband inkommit, varför
en statistisk bearbetning ännu ej går att utföra. Av de hittills inkomna
svaren framgår dock följande. o .
De flesta förbanden har bedömt sina möjligheter att erhålla psykiatriska
undersökningar och behandlingar såsom goda, några t. o. m. såsom mycket
goda. En del förband påpekar dock en relativt lång väntetid för dylika
undersökningar och behandlingar. Det påpekas från flera håll att behovet
av psykiatriska undersökningar ökar för varje år. Några förband
anser att det skulle kunna vara motiverat med en deltidsanställd psykiatriker
för varje garnison eller militärområde.
En del förband uttalar förhoppningen att man redan vid inskrivningen
får möjligheter att använda psykiatrisk expertis. Detta torde ligga inom
verksamhetsramen för den utredning som f. n. pågår angående ett ändrat
framtidsförfarande beträffande inskrivningsverksamheten (IPU 64).
Enligt Go nr 3097, TLB nr 82/1946 och Go 2990, TLB nr 10/1955 skall
i samband med inryckning till första tjänstgöring utföras en psykiatrisk
bedömning av samtliga värnpliktiga, som vid inskrivningen hänförts till
provgrupp 1 och de som nergrupperats enligt besiktningsnumren 050 057,
d. v. s. av psykiska orsaker. Denna verksamhet ledes av försvarets sjukvårdsstyrelse,
som årligen förordnar psykiatriker för dessa undersökningar.
4
Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1966
En viss svårighet föreligger att erhålla villiga psykiatriker härför, kanske
mest beroende på låg arvodering. Varje förband har dessutom i flera fall
avtal med psykiatriker, som utför undersökningar och behandlingar av de
värnpliktiga, som äro i behov härav under övrig tid av tjänstgöringen.
Vid en del förband är man tyvärr hänvisad till psykiatriska polikliniker,
varvid man tyvärr, på grund av att läkarna vid poliklinikerna växla i mycket
stor omfattning, ej kan påräkna att den undersökande läkaren har
någon större erfarenhet av just de komplicerade förhållanden, som militärtjänsten
utgör. Sjukvårdsstyrelsen har sin uppmärksamhet riktad på dessa
problem och har för avsikt att fullfölja den redan påbörjade översynen av
den militärpsykiatriska vården. Med ledning av resultat som redan erhållits
är ämbetsverket inställt på att söka åstadkomma en organisation av
militärpsykiatriska konsulter vid förbanden. En dylik förefanns under
1940-talet men har tyvärr upphört p. g. a. vederbörande läkares pensionering
eller övergång till högre mera krävande befattningar.
Den militära och civila sektorn måste ha lika goda möjligheter till psykiatrisk
vård. Behovet av psykiatrisk vård måste bedömas med utgångspunkt
från graden av sjukdomens natur och ej från andra synpunkter.
Svenska landstingsförbundet (18.8. 1966)
I motionerna konstateras att värnpliktiga under sin tjänstgöringstid har
att anpassa sig i en social miljö av helt annan struktur än den de tidigare
konfronterats med. Motionärerna framför i samband därmed allmänna
synpunkter på önskvärdheten av en i vidsträckt bemärkelse mera aktiv
personalvård.
I motionerna föreslås att möjligheter beaktas att genom särskilda åtgärder
ge snabba remissförfaranden för värnpliktiga till psykiatrisk behandling.
Förbundsstyrelsen vill i anslutning därtill framhålla att enligt
dess mening graden av vårdbehov skall vara det avgörande vid medgivande
av företräde till behandling och icke andra omständigheter såsom förhållandet
av anknytning till viss grupp. Styrelsen förutsätter att eu allsidig
bedömning av vårdbehov innefattar beaktande även av de specifika miljöfaktorer,
som präglar den värnpliktiges institutionaliserade tillvaro.
MAACUS BOKTA. STHLM TOS itOOlT