Tredje lagutskottets utlåtande nr 52 är 1966

1

Nr 52

Utlåtande i anledning av viss paragraf i riksdagens revisorers
berättelse över den år 1965 av dem verkställda
granskningen av statsverket.

Under justitiedepartementet, § 3, har revisorerna behandlat frågan om
vattendomstolarnas befattning med mål angående atomkraftanläggningar
(Del I s. 24—32).

Förklaringar över revisorernas uttalanden i denna del har avgivits av
vattenöverdomstolen, statens strålskyddsinstitut, delegationen för atomenergifrågor,
Aktiebolaget Atomenergi samt statens vatteninspektion (Del II s.
33—41).

Förevarande paragraf har hänvisats till lagutskott och behandlats av
tredje lagutskottet.

Utskottet. Frågor om tillstånd att släppa ut radioaktivt avloppsvatten i
vattenområde och de med sådant tillstånd förenade villkoren prövas, liksom
när det är fråga om utsläpp av annat industriellt avloppsvatten och kloakvatten,
enligt föreskrifter i vattenlagen. I vissa fall har det överlämnats till
den enskilde att själv bedöma vilka reningsåtgärder som bör komma i fråga
och huruvida han skall begära vattendomstolens prövning av frågan under
vilka villkor avloppsvatten må utsläppas. I andra fall har emellertid
detta tillvägagångssätt ansetts innebära alltför stor risk. Sålunda får enligt
den s. k. förprövningskungörelsen vissa slag av industriella inrättningar inte
anläggas innan frågan om erforderliga åtgärder för att motverka vattenförorening
blivit prövad. Denna ordning är bl. a. stadgad för atomenergianläggningar.

Revisorerna ifrågasätter nu om prövning vid vattendomstol av frågor om
utsläpp av radioaktivt vatten från atomkraftanläggning är motiverad och
ändamålsenlig. Revisorerna framhåller att förfarandet är tämligen omständligt
och tidskrävande. Vidare framhålls att vattendomstolarna, som är sex
till antalet i landet, väsentligen måste grunda sina ställningstaganden på
yttranden av vederbörande fackorgan. Dessa organ — främst delegationen
för atomenergifrågor och statens strålskyddsinstitut — verkställer den
mångsidiga och ytterst detaljerade prövning som beträffande andra riskmoment
än utsläpp av radioaktivt vatten föregår tillkomsten av en atomenergianläggning.
Revisorerna anser därför att det bör övervägas att även
för frågor om vattenavledning tillämpa ett administrativt förfarande.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 3 avd. Nr 52

2 Tredje lagutskottets utlåtande nr 52 år 1966

Revisorernas uttalanden har bland de förklarande myndigheterna fått
ett blandat mottagande. Skäl har andragits såväl för som mot en ändrinoav
nuvarande förhållanden.

Till förmån för uppfattningen att administrativ myndighet vore att föredraga
framför vattendomstol har främst åberopats det nämnda förhållandet
att ett flertal myndigheter av kvalificerad art redan handlägger frågor
om atomkraftanläggningar. Det har också framhållits att sex olika domstolar
kan komma att få pröva ärenden om utsläpp från sådana anläggningar.
Då dessa mål förekommit i begränsad omfattning har det inneburit att vattendomstolen
vid sin behandling av mål av förevarande slag fått sätta sig
in i ett praktiskt taget nytt område. Detta har försvårat en enhetlig bedömning.
Från vattenöverdomstolens sida har även framhållits att — i motsats

till den uppfattning som delegationen för atomenergifrågor redovisar _

vattendomstolarna inte lagligen är behöriga att ta befattning med frågor
om skada på grund av förorening bestående av radioaktivitet i avloppsvattnet
från sådan anläggning som avses i atomansvarighetslagen. Anknytningen
till vattendomstol beträffande sådana mål varom här är fråga skulle därför
inte vara påfallande stor.

Av de skäl som åberopats till stöd för ett bibehållande av den nuvarande
oidningen må följande nämnas. Atomkraftanläggningar kommer regelmässigt
att bli föremål för prövning hos vattendomstol på den grunden att exempelvis
vatten tillgodogörs för kyländamål, att ledningar anläggs för intag
och utsläpp av sådant vatten eller att vattnets lopp eljest förändras. Det har
också framhållits att utsläpp från atomenergianläggningar i vissa fall kan
ha samband med andra frågor om att utnyttja ett vattentäckt område, frågor
som inte bara i föroreningsmå! avgörs av vattendomstolarna. Det kan
till exempel gälla en reglering av en sjö, där radioaktivt vattenutsläpp redan
förekommer. Dessutom har gjorts gällande att atomkraftsstationer kan i
framtiden komma att ingå i större industriella komplex, som medför vattenföroreningar
av andra och vida skadligare slag än radioaktivt utsläpp.
Slutligen har framhållits värdet av den öppenhet i handläggningen av tillståndsfrågor,
som en vattendomstolsbehandling innebär. Den anses vara ägnad
att i det långa loppet skingra de ofta överdrivna farhågorna för radioaktiv
förgiftning som fortfarande finns hos befolkningen.

Även om vattendomstols prövning bibehålls har vattenöverdomstolen
ifrågasatt om inte lagstiftningen bör utformas så att hinder enligt vattenlagens
bestämmelser rörande svårare skadeverkningar på fiskerinäring eller
andra allmänna intressen inte skall anses föreligga, då Kungl. Maj:t i koncessionsärende
enligt atomenergilagen lämnat tillstånd till företaget.

Förklaringarna ger enligt utskottets mening vid handen att frågan om
överförande av den aktuella tillståndsprövningen från vattendomstol till administrativ
myndighet är så svårbedömbar att något ställningstagande i sakfrågan
inte nu är möjligt från riksdagens sida. Det torde få ankomma på

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 52 år 1966

Kung], Maj :t att närmare överväga huruvida åtgärder i denna riktning bör
företagas antingen i samband med behandlingen av det betänkande, som
immissionssakkunniga avser att framlägga inom kort och i vilket förevarande
spörsmål avses bli behandlat, eller ock i annat lämpligt sammanhang.
Vad sålunda anförts torde böra ges Kungl. Maj:t till känna.

På grund härav hemställer utskottet,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till
känna vad utskottet anfört beträffande riksdagens revisorers
berättelse i förevarande del.

Stockholm den 26 oktober 1966

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson, Ebbe Ohlsson, Knut Johansson*,
Erik Jansson, Nils-Eric Gustafsson, Åkesson, Paul Jansson* och
Torsten Hansson;

från andra kammaren: herrar Johansson i Torp, Nyberg, fru Torbrink,
herrar Svenning, Hammarberg, From och Krönmark.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660032