Andra lagutskottets utlåtande nr 77 år 1960

1

Nr 77

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändrad lydelse av 12 § och 13 §
1 mom. sjöarbetstidslagen den 30 juni 1959 (nr 404,).

Genom en den 21 oktober 1966 dagtecknad proposition, nr 138, vilken
hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet
förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om ändrad lydelse av 12 § och 13 § 1 mom. sjöarbetstidslagen
den 30 juni 1959 (nr 404)

Härigenom förordnas, att 12 § och 13 § 1 mom. sjöarbetstidslagen den
30 juni 1959 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

12 §.

överstiger den ordinarie arbets- överstiger den ordinarie arbetstiden
tiden

a) 45 timmar under loppet av en a) 42 timmar 30 minuter under

vecka då fråga är om sjöman som loppet av en vecka då fråga är om

avses i 4 § och vars ordinarie ar- dagman eller sjöman som avses i 4 §

betstid till sjöss utgör högst 8 tim- och vars ordinarie arbetstid till sjöss

mar om dygnet eller utgör högst 8 timmar om dygnet eller

b) 90 timmar under loppet av två b) 85 timmar under loppet av två

veckor i följd då fråga är om an- veckor i följd då fråga är om annan

nan sjöman, sjöman,

skall sjömannen — ---— — -—- — stycket sjömanslagen.

13 §.

1 mom. Nyttjas fartyg vars brut- 1 mom. Nyttjas fartyg vars bruttodräktighet
understiger 500 regis- todräktighet understiger 500 registerton
i lokalfart inom svensk hamn, terton i lokalfart inom svensk hamn,
må ordinarie arbetstid ej överstiga må ordinarie arbetstid ej överstiga 42
45 timmar i veckan, raster oräkna- timmar 30 minuter i veckan, raster

de. Arbetstiden må ej något dygn oräknade. Arbetstiden må ej något

överstiga 9 timmar. ’ dygn överstiga 9 timmar.

Bedrives arbete med regelbunden Bedrives arbete med regelbunden
skiftindelning, må annan arbetstid skiftindelning, må annan arbetstid

än nyss angivits tillämpas, såframt än nyss angivits tillämpas, såframt
arbetstiden under en tidrymd av arbetstiden under en tidrymd av

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 2 avd. Nr 77

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 77 år 1966

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

högst tre veckor icke överstiger i ge- högst tre veckor icke överstiger i genomsnitt
45 timmar i veckan. nomsnitt 42 timmar 30 minuter i

veckan.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1967.

De i 12 § och 13 § 1 mom. angivna arbetstiderna för en vecka och två
veckor skola dock, i stället för 42 timmar 30 minuter och 85 timmar, utgöra
44 och 88 timmar under tiden den 1 februari 1967—den 31 januari
1968 samt 43 och 86 timmar under tiden den 1 februari—den 31 december
1968. För tiden till och med den 31 december 1968 får avsteg göras från
dessa tidsbestämningar i den ordning som föreskrives i 18 §.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att principen om 42 1/2 timmars arbetsvecka inskrivs
i sjöarbetstidslagen och att lagen även i övrigt bringas i överensstämmelse
med huvudlinjerna för de arbetstidsförkortningar som avtalats vid
1966 års kollektivavtalsförhandlingar, övergången sker successivt. Den börjar
den 1 februari 1967 och är helt genomförd den 1 januari 1969.

Departementschefen

Föredragande departementschefen, statsrådet Palme, har anfört.

Sjöarbetstidsutredningens förslag till ändring av sjöarbetstidslagen bygger
på arbetstidsförkortningar som avtalats vid 1966 års kollektivavtalsförhandlingar.
Förslaget innebär att arbetstidsförkortningen, för annan fart än
lokalfart enligt 13 §, kommer till uttryck genom att vederlag införs eller utvidgas
(12 §), att ingen ändring genomförs för lokalfarten utom hamn enligt
13 § 2 mom. och att bestämmelserna om ordinarie arbetstid ändras för
lokalfarten inom hamn (13 § 1 mom.). Utredningen kommer att avge sitt
slutbetänkande senare.

I remissyttranden har ifrågasatts om det är lämpligt, att sjöarbetstidslagen
innehåller så detaljerade regler för arbetstiden som nu är fallet, och
dessutom om lagen alls bör bibehållas.

Eftersom sjöarbetstidsutredningens arbete inte är avslutat, anser jag det
inte lämpligt att principiella frågor om sjöarbetstidslagen tas upp i detta
sammanhang.

Enligt min mening bör sjöarbetstidslagen enligt utredningens förslag, i
väntan på att utredningens arbete slutförs, nu bringas i överensstämmelse med
huvudlinjerna för arbetstidsförkortningarna enligt 1966 års kollektivavtal
på motsvarande sätt som chefen för socialdepartementet tidigare i dag förordat
i fråga om arbetstidslagarna för de landanställda.

Invändningar kan resas mot utredningens förslag att för de sjömän som
avses i 2 kap. bibehålla ordinarie arbetstider och ändra endast vederlags -

Andra lagutskottets utlåtande nr 77 år 19(Ui 3

reglerna. Om (lön ordinarie arbetstiden minskades för vaktindelad personal,
skulle emellertid nuvarande vaklsystem brytas. Enligt utredningen
bär ej heller arbetsmarknadens parter avsett att minska den ordinarie arbetstiden
för vare sig vaktindelad eller icke vaktindelad personal som avses
i 2 kap. Utredningens förslag att såvitt gäller dessa arbetstagarkategorier
låta eu arbetstidsförkortning komma till uttryck genom utökat vederlag
bör därför godtas.

I likhet med remissinstanserna anser jag, att förslaget till ändring i bestämmelserna
om lokalfart inom hamn bör godtas.

Såvitt gäller lokalfart utom hamn har vid remissbehandlingen framförts
förslag både om att den ordinarie arbetstiden enligt lagen skall
minskas och om att rätt till vederlag skall lagfästas. Skäl kan anföras föi
att, med den konstruktion sjöarbetstidslagen har, arbetstidsförkortningen
på något sätt kommer till uttryck i lagen även i fråga om lokalfart utom
hamn. Frågan bör emellertid utredas ytterligare. Om de av sjöarbetstidsutredningen
föreslagna lagändringarna skall kunna genomföras till dess
arbetstidsförkortningarna börjar enligt kollektivavtalen, kan någon ytterligare
utredning inte avvaktas. Jag är därför inte beredd att nu föreslå ändring
av lagens regler för lokalfart utom hamn.

Utredningen har uppmärksammat, att sjöarbetstidslagens bestämmelser i
17 § 2 mom. om övertidsersättning för arbete under vardag siffermässigt
kommer att ligga något under de krav som ställs i ILO-konventionen nr 109.
Enligt konventionen får övertidsersättningen i intet fall understiga 125 % av
grundlönen räknat för en timme. Utredningen anmärker emellertid, att konventionens
»grundlön» understiger lagens »månadslön», på vilken övertidsersättningen
beräknas enligt lagen. De föreslagna ändringarna kan därför,
enligt utredningen, inte anses medföra att konventionens krav åsidosätts.

Enligt maskinbefälsförbundet och fartygsbefälsföreningen bör lagens bestämmelser
om övertidsersättning ändras. Föreningen uppger att för ett
stort antal ombordanställda lön utgår endast med vad som i konventionen
avses med grundlön.

Arbetsmarknadens parter har inte avtalat om annan övertidsersättning
än den som anges i lagen. Frågan om ändring i lagens regler om övertidsersättning
bör undersökas ytterligare i det fortsatta utredningsarbetet. Jag
är därför inte beredd att nu föreslå någon ändring av ifrågavarande lagregler.

Det första steget i arbetstidsminskningen enligt kollektivavtalen tas den
1 februari 1967. Ändringarna i lagen bör därför, så som utredningen föreslagit,
träda i kraft vid den tidpunkten.

Enligt kollektivavtalen skall arbetstiden minska stegvis så, att förkortningen
helt slår igenom först den 1 januari 1969. I likhet med utredningen
anser jag, att lagregler i anledning härav bör ges i form av övergångsbestämmelse.
Det bör anmärkas att de sjöanställdas huvudavtal med redare -

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 77 år 1966

föreningen skiljer sig från de landanställdas huvudavtal bl. a. därigenom
att arbetstiden stegvis förkortas två år med en timme och ett år med en halv
timme och inte med 50 minuter varje år.

De av utredningen föreslagna tidpunkterna för lagregeln om den stegvisa
arbetstidsminskningen, den 1 februari åren 1967 och 1968, överensstämmer
med bestämmelserna i huvudavtalen mellan redareföreningen och
de ombordanställdas organisationer. Enligt de avtal som slutits med arbetsgivareföreningens
allmänna grupp har emellertid tidpunkterna för arbetstidsförkortning
under åren 1967 och 1968 förlagts en månad senare.
Sågverksförbundet har, enligt vad som inhämtats vid ärendets beredning,
ännu inte träffat alla avtal för bl. a. bogserflottan. Arbetsgivareföreningens
allmänna grupp och Sågverksförbundet anser med hänsyn till dessa förhållanden,
att en särskild övergångsbestämmelse behövs. De anser sig utan en
sådan bestämmelse inte ha möjlighet att avtala om avsteg från lagens bestämmelser
om vederlag.

I 18 § sjöarbetstidslagen har arbetsmarknadens parter getts möjlighet
att genom kollektivavtal göra avsteg från lagens bestämmelser om ordinarie
arbetstid och om arten av det arbete som får åläggas sjöman som
ordinarie arbete. Såvitt gäller vederlag kan parterna enligt 12 § avtala om
vederlagets form och storlek. Avsteg från tidsbestämningarna för vederlag
kan däremot förekomma endast efter dispens enligt 1 § 3 mom.

Eftersom här synes kunna bli fråga om endast begränsade avsteg under
en övergångsperiod, anser jag att lagstiftningen genom en särskild övergångsbestämmelse
bör ge parterna möjlighet att frångå tidsbestämningarna
i lagens vederlagsregler. Möjligheten bör anknyta till det sätt att avtala,
som anges i 18 §, och avse endast tiden till dess den nu föreslagna arbetstidsförkortningen
helt genomförs.

Lagrådet

Lagrådet har lämnat lagförslaget utan erinran.

Utskottet

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr
138.

Stockholm den 22 november 1966

På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND

Andra lagutskottets allålande nr 77 år 1966

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, fru Hamrin-Thorell,
herr Lars Larsson, fru Nilsson, herrar Edström, Hiibinette och fru Elvy
Olsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Lundberg,
Bengtsson i Varbcrg, Johansson i Södertälje, Fredriksson, Gomér, Ringaby
och Ullsten.

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660031