Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 196G
1
Nr 72
Utlåtande i anledning av väckt motion om inrättande av en civil
inskrivnings nämnd.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft en inom riksdagen väckt,
till lagutskott hänvisad motion, nr II: 101 av herr Werbro m. fl.
I motionen har hemställts, att riksdagen måtte besluta »att i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhålla om att utredning verkställes om inrättandet av en civil
inskrivningsnämnd med uppgift att verkställa inskrivning och beredskapsregistrering
av personal till totalförsvarsorganisationer som inte ingår i det
militära försvaret samt att länsarbetsnämnderna skall utgöra inskrivningsoch
personalregistreringsmyndighet för personal som uttagits eller inskrivits
till totalförsvarets myndigheter, med undantag för dem som hänföres
till det militära försvarets bestämmelser».
Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttrande över motionen från arbetsmarknadsstyrelsen och civilförsvarsstyr
elsen.
Motionen
I motionen erinras om att särskilda inskrivningsnämnder inrättats för
inskrivning av värnpliktig personal men att någon motsvarighet till dessa
nämnder inte finns, såvitt avser uttagning av personal för civilförsvaret eller
totalförsvaret i övrigt. Vidare anföres följande.
För närvarande sker endast ett mycket enkelt inskrivningsförfarande för
dem som skall inskrivas i civilförsvaret. Genom att ingen samordning sker
för uttagning till andra beredskapsuppgifter, kan onödig konkurrens uppstå,
och något avgörande om vederbörande uttagits till rätt uppgift har inte
förekommit. En samordning av all uttagning till beredskapsuppgifter utanför
det militära försvaret torde vara påkallad.
En lämplig form för denna uttagning och inskrivning torde vara att inrätta
en civil inskrivningsnämnd i likhet med den militära. I detta sammanhang
kan framhållas, att den beredskapsregistrering som nu sker vid länsarbetsnämnderna
lämpligen skulle omändras till att bli inskrivnings- och
personalregistreringsmyndighet för alla icke militära beredskapsorganisationer
och civilförsvaret inom länen. Därigenom skulle den erforderliga samordningen
ske och en kostsam registreringsorganisation vid ett flertal organisationer,
däribland länsstyrelsen, inte längre vara nödvändig.
Som en sammanfattning av vad som ovan framhållits skulle en civil inskrivningsnämnd
inrättas med uppgift att uttaga, inskriva eller beredskaps1
Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 2 avd. Nr 72
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1966
registrera personal för totalförsvaret som inte hänföres till bestämmelserna
i värnpliktslagen eller andra militära bestämmelser. Att lagbestämmelser
m. m. ändras så att länsarbetsnämnden övertager ansvaret för uttagning,
inskrivning och beredskapsregistrering av personal som här är fråga. Att
de myndigheter, som har behov av personal för sin beredskapsorganisation
eller civilförsvaret, har att till länsarbetsnämnden årligen lämna uppgift
därom. Att länsarbetsnämnden efter begäran från länsstyrelsen eller organisation
gives rätten att inkalla personal till tjänstgöring eller utbildning.
Gällande bestämmelser m. m.
I remissyttrandena, vilka återgives eller refereras i följande avsnitt av
detta utlåtande, lämnas i väsentliga delar redogörelse för gällande bestämmelser
inom förevarande område. På grund därav skall här lämnas endast en
kortfattad översikt över samordningen inom totalförsvaret samt en redogörelse
för militär inskrivningsnämnd, inskrivning i civilförsvaret och för de
särskilda personal pr övning snämnderna.
Samordningen inom totalförsvaret
Samordningen inom totalförsvaret vad gäller personalresursernas utnyttjande
åvilar i högsta instans Kungl. Maj:t. För underlydande myndigheter
är ansvaret för samordningen reglerat i ett flertal författningar.
Enligt Kungl. Maj :ts instruktion för överbefälhavaren (SFS 1961:467)
åligger det denne att samarbeta med myndigheter utanför krigsmakten, vilkas
verksamhet berör krigsmakten, samt främja samverkan mellan krigsmakten
och övriga myndigheter och institutioner inom totalförsvaret (12 §
1 mom.). Arbetsmarknadsstyrelsen — som är chefsmyndighet för länsarbetsnämnderna
— skall planlägga utnyttjandet av landets arbetskraft vid
krig (3 § Kungl. Maj :ts instruktion för arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna,
SFS 1965: 667).
År 1963 beslöt statsmakterna (prop. 1, bil. 6, s. 15, statsutskottets utlåtande
nr 4) att planläggningen för de personella resursernas utnyttjande skall
ledas av överbefälhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen i samråd. Samordningen
mellan krigsmakten och totalförsvaret i övrigt vad gäller de personella
resursernas utnyttjande och planläggningen härför har närmare reglerats
bland annat i ett antal anvisningar, instruktioner och skrivelser. Härutöver
har åtgärder för samordning på den civila sidan i flertalet fall vidtagits
genom arbetsmarknadsstyrelsens försorg. Dessutom har direkta överenskommelser
träffats mellan krigsmaktens myndigheter och för försvarsplanläggning
ansvariga civila myndigheter samt mellan de senare inbördes.
En långsiktig planering till grund för arbetskraftsresursernas disposition
sker enligt 1963 års beslut. Denna skall grundas på uppföljning av behov
och tillgång på arbetskraft för aktuella verksamhetsområden.
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år Wlifi
Den för prognosperioden tillgängliga arbetskraften beräknas. Härvid används
regelmässigt sådant statistiskt underlag som framtagits genom arbetsmarknadsstyrelsens
och statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar
och särskilda branschundersökningar. Prognosen görs i den mån det är
möjligt med länsvis fördelning. Härefter beräknas de avgångar, som kan
förutses inom näringsgrenar eller branscher, till krigsmakten, civilförsvaret
samt till annan beredskapsuppgift vid sidan av näringsgrenar (branscher).
Återstoden utvisar den i krig sannolika personaltillgången inom respektive
näringsgren (bransch). Jämförelse mellan behov och sannolik tillgång ger
en överslagsmässig bild av situationen och underlag för fortsatt planläggningsarbete.
I krig eller vid beredskapstillstånd avses förmedling av arbetskraft ske,
då akut brist uppstår. Denna förmedling förbereds vid länsarbetsnämnden
dels genom att behov av tillskott på arbetskraft för skilda verksamhetsgrenar
utreds, bl. a. genom studium av personalplaner, dels genom att nämnden
klarlägger var tillgångar finns för förmedling till de verksamhetsställen, där
brister beräknas uppstå. Planeringsarbetet sker i samband med att länsarbetsnämnden
upprättar arbetskraftsbalans för verksamheten i krig.
Registrering av personal (arbetskraft) inom totalförsvarets civila delar
sker vid myndighet, organisation eller företag som avser ta personal i anspråk
för verksamhet i krig, i vissa fall även vid länsarbetsnämnd i form
av beredskapsregistrering.
Företagens etc. egen registrering syftar till att för uppdragsgivaren registrera
sådana persondata som är av betydelse för erforderlig kontakt med
den anställde (ianspråktagne). Denna registrering sker enligt uppdragsgivarens
bestämmande och är — i de fall personalen är anställd i fred — identisk
med för fredsbruk använd personalregistrering.
Beredskapsregistrering sker enligt Kungl. Maj :ts kungörelse den 30 augusti
1941 (nr 720, ändrad 1944: 649). Enligt denna kungörelse åligger det
länsarbetsnämnd att föra register över inom länet bosatta och till nämnden
anmälda personer, som är avsedda att tas i anspråk för civil beredskapsuppgift.
Vidare är myndighet, organisation eller företag, som handhar planläggning
av beredskapsuppgifter, skyldig att på anmodan av arbetsmarknadsstyrelsen
fortlöpande lämna uppgifter till länsarbetsnämnderna rörande
den personal, som disponeras. Ändamålet med beredskapsregistrering
är att möjliggöra en kontroll över det planlagda ianspråktagandet för olika
beredskapsuppgifter i krig. Genom registreringen förhindras att en och samma
person påräknas för två eller flera med varandra oförenliga beredskapsuppgifter.
Enligt rådande principer bex-edskapsregistreras följande kategorier av personal,
nämligen dels personal, som ingår (inskrivits) i organisationer med
beredskapsuppgift eller som uttagits för uppgift som ej finns i funktion
i fred, t. ex. civilförsvar och frivilligorganisationer, dels reservarbetskraft,
l-j- Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 2 avd. Nr 72
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1966
dvs. personal som avses tillföras en i fred befintlig verksamhet som komplettering
till den fredsanställda arbetsstyrkan, dels och personal, som är anställd
vid vissa företag med uppgift i krig och som avses tas i anspråk. I
fråga om sistnämnda personal gäller dock att beredskapsregistrering i regel
ej sker då huvuddelen av den fredsanställda personalen erfordras för verksamhet
i krig eftersom personalen skyddas mot annan beredskapsuppgift
med stöd av förteckning över för verksamhet i krig planlagda företag (Kföretag).
Undantagna från registrering är värnpliktiga och personer, som är
att hänföra till fast anställda vid krigsmakten. Värnpliktiga som inskrivits
i civilförsvaret registreras dock av praktiska skäl.
Uppskov med tjänstgöring under beredskapstillstånd och krig medges vissa
värnpliktiga, vilka inom totalförsvaret måste avses för särskilt kvalificerade
civila uppgifter. Även i andra fall kan uppskov medges för att det
oundgängligen erforderliga behovet av personal för totalförsvaret (utom
krigsmakten) skall kunna tillgodoses.
Sedan arbetsmarknadsstyrelsen meddelat riktlinjer för fördelning av arbetskraftsresurserna
är det länsarbetsnämndens uppgift att fördela dessa
och att vidta sådana förberedelser att arbetskraftsförsörjningen vid krigsviktiga
arbetsplatser fungerar.
Viss fördelning sker redan i fred genom den s. k. 47-åringsfördelningen.
I övrigt avses fördelning ske genom normal arbetsförmedling då behoven
blir akuta.
47-åringsfördelning används i de fall det är nödvändigt att arbetsgivaren
får kontakt med ifrågavarande personal redan i fred.
Det samordnande ansvaret för medicinalpersonalens utnyttjande åligger
medicinalstyrelsen. Fördelning av personal sker enligt krigssjukvårdskungörelsen
i samråd med försvarets sjukvårdsstyrelse.
Militär inskrivningsnämnd
För inskrivning och territoriell redovisning av värnpliktiga är riket indelat
i 21 inskrivningsområden. Chef för inskrivningsområde är en av Konungen
förordnad regementsofficer på aktiv stat — inskrivningschef. Denne biträdes
av en inskrivningsexpedition.
För inskrivning av värnpliktiga organiseras årligen en inskrivningsnämnd
inom varje inskrivningsområde, i vissa fall dessutom extra nämnder. Under
de senaste åren har det totala antalet nämnder varit 24.
Inskrivningsnämnd består av ordförande och lägst två, icke militära ledamöter.
Inskrivningschefen är nämndens ordförande. Såsom ordförande i
extra nämnd förordnar Konungen annan regementsofficer. De civila ledamöterna
utses av vederbörligt landsting eller — för stad som icke deltar i landsting
— av stadsfullmäktige.
Till inskrivningsnämnds förfogande ställs en eller två läkare, beordrade
5
Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år
i konimandoväg, två eller tre psykologer samt provledare (officer, i vissa tall
underofficer) genom försorg av chefen för militärpsykologiska institutet
eller beordrade i konimandoväg efter framställning av chefen för militärpsykologiska
institutet, expeditionspersonal samt därjämte viss biträdespersonal.
Nämnd jämte personal till nämndens förfogande dimensioneras för
daglig undersökning och fördelning av 50—70 inskrivningsskyldiga. Beroende
pa dagskapaciteten brukar nämnderna kallas »liten» respektive »stor»
nämnd. Vid stor nämnd tjänstgör två läkare och tre psykologer.
Prövningen av de inskrivningsskyldiga sker vid besiktningssammanträde.
Vid sådant sammanträde äger läkarbesiktning samt psykologiska undersökningar
och prov rum.
Inskrivning i civilförsvaret
Om riket befinner sig i krig eller krigsfara, äger Konungen förordna, att
civilförsvaret inom riket eller del därav skall inta förstärkt beredskap (civilförsvarsberedskap).
Personal, som är avsedd att under sådan beredskap
tjänstgöra i det allmänna civilförsvaret eller verkskyddet, må på förhand
uttas härför genom inskrivning. Inskrivning sker såvitt möjligt på frivillig
grund, i den mån inte viss personal bör uttas med anledning av kommunal
anställning eller av annan särskild orsak. Inskriven civilförsvarspliktig är
skyldig underkasta sig viss fredsutbildning och deltaga i civilförsvarsövning.
Under tid då civilförsvarsberedskap icke råder, skall i det allmänna civilförsvaret
inskrivas det antal civilförsvarspliktiga, som erfordras med hänsyn
till behovet av utbildad personal i det lokala och regionala civilförsvarets
krigsorganisation. Den som inskrivits skall efter utbildning krigsplaceras
i befattning vid vederbörlig civilförsvarsenhet. Förutom nu nämnd
personal skall ytterligare inskrivas och krigsplaceras den personal, som av
beredskapsskäl bör vara uttagen redan i fredstid men som icke behöver genomgå
särskild civilförsvarsutbildning.
Då civilförsvarsberedskap råder, skall ytterligare inskrivas och krigsplaceras
det antal civilförsvarspliktiga, som erfordras, för att det allmänna civilförsvaret
skall kunna fullgöra sina uppgifter.
Inskrivning av personal verkställs i regel av länsstyrelsen. Denna skall årligen
före den 1 juni lämna uppgift till länsarbetsnämnden om det antal personer
med fördelning på kön samt ålders- och yrkesgrupper, som beräknas
komma att tas i anspråk nästföljande år för inskrivning i allmänna civilförsvaret.
Sedan länsarbetsnämnden yttrat sig häröver, upprättar länsstyrelsen
förteckning över dem, som bör komma i fråga till inskrivning. Därvid
skall länsstyrelsen samråda med civilförsvarschefer, kommunala myndigheter
och andra, som genom sin personkännedom kan ge upplysningar till
ledning för bästa möjliga personurval. Förteckningen skall sändas in till
länsarbetsnämnden. Motsätter sig nämnden inskrivning, kan länsstyrelsen
6 Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1966
hänskjuta frågan till eu särskild personalprövningsnämnd i länet. Länsarbetsnämnden
kan också påkalla, att inskrivning skall upphävas. I sådant
fall har civilförsvarsmyndigheten att besluta härom eller att underställa personalprövningsnämnden
frågan.
Civilförsvarspliktig åligger att, då fråga kommit upp om hans inskrivning
i civilförsvaret, efter kallelse personligen inställa sig på utsatt tid och plats
i det civilförsvarsområde, där han vistas.
Av intresse i förevarande sammanhang är vidare den allmänna skyldighet
som stadgats för civilförsvarspliktig att på anmaning av civilförsvarsmyndighet
lämna erforderliga upplysningar om personliga förhållanden av
betydelse för hans tjänstgöring i civilförsvaret. Genom skyldigheten i fråga
har den myndighet, som skall pröva inskrivningen, tillförsäkrats möjlighet
att i förväg inhämta erforderliga uppgifter om vederbörandes hälsotillstånd,
arbetsförhållanden in. fl. förhållanden, som kan inverka på beslutet, liksom
att även i övrigt erhålla upplysningar som kan beröra hans tjänstgöring.
Uppenbarligen kan även från de civilförsvarspliktigas sida finnas önskemål
om att till inskrivningsmyndigheten meddela förhållanden, som har betydelse
för inskrivningen och därför bör komma till myndighetens kännedom
innan inskrivningen sker. Därför har föreskrivits att den som uttagits
till inskrivning skall beredas tillfälle att före inskrivningen framföra erinran
mot uttagningen. Dylik erinran kan vara grundad på olika skäl. I civilförsvarskungörelsen
stadgas uttryckligen, att den som styrker att han ansökt
om att bli antagen till hemvärnsman eller eljest till krigsfrivillig, inte
bör skrivas in i civilförsvaret utan synnerliga skäl, om det finns anledning
att anta att ansökningen kommer att bifallas. Bestämmelsen har tillkommit,
förutom för att tillgodose skäliga anspråk på frihet för den enskilde att
själv avgöra sin beredskapstillhörighet, för att också övriga beredskapsorganisationers
intressen i fråga om personalrekrytering skall bli tillgodosedd.
För att trygga den erforderliga samordningen har i civilförsvarskungörelsen
intagits en föreskrift om att inskrivning av personal i civilförsvaret får
ske endast efter länsarbetsnämndens tillstyrkan eller personalprövningsnämndens
medgivande i varje särskilt fall.
Länsstyrelsen skall enligt 42 § civilförsvarskungörelsen föra register över
inskriven personal. Registret skall innehålla uppgift om de inskrivnas tjänstgöring
i civilförsvaret samt de uppgifter i övrigt, som äger samband med
tjänstgöringsskyldigheten.
Föreskrifter beträffande personalprövningsnämnder
Personalprövnings nämnder har inrättats för att dels pröva enskild medborgares
erinran mot inskrivning i civilförsvaret, dels slita vissa tvister mellan
totalförsvarets olika delar beträffande företrädesrätt vid ianspråktagande
av enskild person (SFS 1944: 648, 1953:22).
I varje län samt i Stockholms stad skall finnas en personalprövnings -
Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1966
7
nämnd. Den skall avgöra sådana frågor rörande inskrivning i civilförsvaret
eller upphävande av sådan inskrivning, som enligt civilförsvarskungörelsen
underställs nämndens prövning och beslut. Nämnden har vidare att behandla
till denna hänskjutna frågor rörande civilförsvarspliktigs skyldighet
att tjänstgöra vid krigsmakten. Personalprövningsnämnden äger vidare på
framställning av civilförsvarsmyndighet eller länsarbetsnämnd förordna, att
viss person, som är bosatt eller stadigvarande vistas inom länet, med hänsyn
till särskild lämplighet eller utbildning för viss kvalificerad uppgift inom
civilförsvaret eller för visst arbete av väsentlig betydelse för det allmänna,
icke må vara krigsfrivillig eller hemvärnsman eller inom frivillig försvarsorganisation
tilläggas särskild beredskapsuppgift; dock att sådant förordnande
icke må meddelas beträffande någon, som är krigsplacerad i befattning,
som enligt gällande mobiliseringslabeller och konstitueringsföreskrifter skall
besättas med personal av officers tjänstegrad eller tjänsteställning.
Personalprövningsnämnd står under ordförandeskap av landshövdingen
(i Stockholms stad överståthållaren) i vederbörligt län med landssekreteraren
(underståthållaren) som ersättare. Såsom ledamöter ingår civilförsvarsdirektören,
länsarbetsnämndens ordförande med dess vice ordförande
såsom ersättare, vägdirektören samt en av militärbefälhavaren utsedd
officer. Är landshövdingen tillika länsarbetsnämndens ordförande, ingår
nämndens vice ordförande såsom ledamot, och ersättare för denne utses ur
länsarbetsnämnden av arbetsmarknadsstyrelsen. För ledamöterna i övrigt
utses ersättare enligt i kungörelsen givna bestämmelser.
Sammansättningen av ledamöterna i personalprövningsnämnden i Stockholms
stad avviker något, dock icke principiellt, från vad ovan sagts.
Remissyttrandena
Arbetsmarknadsstyrelsens yttrande har — sedan däri företagits smärre
redaktionella jämkningar — följande lydelse.
Samordning av personalanläggning
1. Enligt statsmakternas beslut 1963 skall uppgiften för totalförsvarets
personaltjänst vara att säkerställa att landets personella tillgångar i krig
eller krigsfara används på det för totalförsvaret lämpligaste sättet och att
erforderliga åtgärder härför vidtas i fred. Uppgiften skall omfatta bl. a. följande
moment:
a) inventering och kontinuerlig uppföljning av personalbehov och personaltillgång,
b) långsiktig planering under hänsynstagande till den personella utvecklingen
inom samhället,
c) fortlöpande samordning och normering av handläggningen av personalfrågor
inom totalförsvaret samt
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1966
d) sådana registreringstekniska och administrativa åtgärder som erfordras
för att säkerställa en snabb organisering av totalförsvaret vid krigsutbrott
med kort förvarning.
Vad gäller personaltjänstens ledning har arbetsmarknadsstyrelsen ålagts
det ledande och samordnande ansvaret inom totalförsvarets civila delar.
Ansvaret i regional instans har vad gäller den civila sektorn icke reglerats
av statsmakterna. Det är dock naturligt att detta tillkommer länsarbetsnämnderna.
Arbetsmarknadsstyrelsen bar därför i överensstämmelse härmed
meddelat länsarbetsnämnderna uppgifter om ansvar för samordning
av personalplanläggning inom länet. Detta framgår dels av arbetsmarknadsstyrelsen
på grundval av ovan angivna beslut utarbetade grunder för
arbetsmarknadens funktion vid beredskaps- och krigsförhållanden samt för
arbetsmarknadsverkets förberedelser härför, dels av arbetsmarknadsstyrelsens
anvisningar om länsarbetsnämndernas planläggning för verksamhet under
beredskaps- och krigsförhållanden.
2. Eu av arbetsmarknadsverkets huvuduppgifter på beredskapsplanläggningens
område är att utarbeta regler för och fördela arbetskraftsresurserna
mellan olika totalförsvarsuppgifter.
Vad gäller fördelningen mellan militära och civila intressen ger värnpliktslagen
krigsmakten företräde att ta i anspråk värnpliktig personal. Möjligheter
finns emellertid att genom uppskovsinstitutet (SFS 1959: 146) friställa
sådana värnpliktiga från inkallelse till krigstjänstgöring, som är oundgängligen
erforderliga för krigsviktiga, civila uppgifter. Arbetsmarknadsstyrelsen
är tillsyningsmyndighet för detta system. I länsnivå bar länsarbetsnämnderna
enligt av arbetsmarknadsstyrelsen utfärdade anvisningar skyldighet
att i samordnande syfte avge yttrande i uppskovsfrågor. Viss uppskovshandläggning
åligger dock länsstyrelserna. Frågan om överflyttningav
dessa uppgifter till länsarbetsnämnderna påtalades av 1954 års utredning
rörande totalförsvarets personalbehov (SOU 1962: 3). Något beslut fattades
dock icke av statsmakterna som ålade arbetsmarknadsstyrelsen fortsatt utredning
av frågan. En överflyttning av ifrågavarande uppgifter från länsstyrelse
till länsarbetsnämnd avses ske men kan icke genomföras för närvarande
då nämnderna saknar resurser för att överta uppgifterna.
3. För fördelning av ej värnpliktig personal inom den civila sektorn gäller
att manlig personal, som frikallats från värnpliktens fullgörande eller
utträtt ur värnpliktsåldern, fördelas för totalförsvarsuppgifter genom länsarbetsnämndernas
försorg. Av arbetsmarknadsstyrelsen utfärdade anvisningar
härför framgår bl. a. att fördelningen av arbetskraft för beredskapsuppgifter
inom hela den civila sektorn — således även vad avser civilförsvaret
— sker genom länsarbetsnämndernas försorg, att erforderlig samordning
åligger länsarbetsnämnderna, att uttagning till civilförsvarsuppgift
sker bland av länsarbetsnämnden anvisad arbetskraft genom länsstyrelsens
försorg, att länsarbetsnämnden har överblicken över till förfogande stående
resurser som under året fördelas.
För kvinnor har motsvarande fördelning icke ansetts erforderlig.
4. I de fall myndigheter, organisationer och företag i länet icke åtnöjes
med länsarbetsnämndens fördelning finns möjlighet att hänskjuta ärendet
till personalprövningsnämnd (SFS 1944:648).
5. Ett betydande ansvar för samordning har vidare ålagts länsarbetsnämnderna
genom den planläggning till grund för arbetskraftens fördelning,
som enligt arbetsmarknadsstyrelsens anvisningar ålagts nämnderna.
6. Arbetsmarknadsstyrelsen är emellertid medveten om att den samord -
Andra lagutskottets utlåtande nr 72 År 1906 9
ning, som enligt ovan åligger länsarbetsnämnden, icke i alla avseenden fungerar
tillfredsställande. Orsakerna härtill är närmast att finna i bristande
personella resurser vid länsarbetsnämnderna. Arbetsmarknadsstyrelsen har
i sina förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1963/(54 och senare föreslagit
Kungi. Maj :t ökade resurser för ändamålet, dock hittills utan resultat.
7. Det är vidare sannolikt att 1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutredning,
som enligt direktiven har att beakta samordning inom totalförsvaret,
kommer att framlägga förslag i ifrågavarande avseenden.
8. Det bästa sättet att för närvarande förbättra samordningen vad gäller
personalplanläggningen i regional nivå synes vara att ge länsarbetsnämnderna
av arbetsmarknadsstyrelsen föreslagna personalförstärkningar.
Inskrivningsnämnder
För uppgifter inom krigsmakten och civilförsvaret sker inskrivning, uttagning
samt tjänstgöring såväl i fred som i krig med stöd av lag. För andra
uppgifter inom totalförsvaret — utom vad gäller medicinalpersonal —
ianspråktas personer för beredskapsuppgifter efter frivilligt åtagande.
Behovet av särskild nämnd för uttagning föreligger endast i det fall en uttagning
sker tvångsvis.
Vad gäller civilförsvarstjänst kan därför skäl finnas att inrätta särskild
inskrivningsnämnd i likhet med vad som finns för uttagning och tjänstgöring
inom krigsmakten.
Med hänsyn till uttagningens karaktär av frivillig överenskommelse för
civila beredskapsuppgifter i övrigt saknas anledning att inrätta särskild inskrivningsnämnd.
Beredskapsregistrering m. in.
Vad gäller beredskapsregistreringen vill styrelsen framhålla följande.
1. Ändamålet med beredskapsregistreringen är att förhindra att ej värnpliktiga
personer får två eller flera med varandra ej föreningsbara beredskapsuppgifter
(SFS 1940: 720).
2. En beredskapsregistrering av all personal med beredskapsuppgifter
inom den civila sektorn, sålunda även den krigsviktiga industrins och jordbrukets
personal, är tekniskt möjlig att genomföra men skulle nödvändiggöra
en avsevärd utökning av länsarbetsnämndernas personalstyrka. Ett
mycket arbetskrävande moment är aktualiseringsarbetet som med hänsyn
till rörligheten inom industrins arbetskraft, skulle bli mycket omfattande.
Ifrågavarande personal skyddas mot dubbel beredskapsuppgift kollektivt
genom länsarbetsnämndens försorg nämligen i egenskap av anställda vid
s. k. K-företag.
Frågan utreddes av 1954 års utredning rörande totalförsvarets personalbehov
(SOU 1962:3 s. 158, 159) som dock konstaterade att de praktiska
möjligheterna att hålla en så omfattande registrering aktuell och de ekonomiska
möjligheterna härtill vore små varför en begränsning av registreringen
borde eftersträvas. Statsmakterna har beslutat i överensstämmelse härmed.
De ändrade former för beredskapsregistrering som övervägs i samråd
med Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden bygger på samma
grund.
3. Det torde icke vara möjligt att — utan en genomgripande förändring
av organisation och ansvar för försvarsförberedelserna, till länsarbetsnämnden
samla all erforderlig personalredovisning inom den civila sektorn på
10
Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1966
ett sådant sätt att den kunde utgå vid de myndigheter som för närvarande
har det direkta ansvaret för verksamheten i fråga.
4. En ny utredning om beredskapsregistreringens omfattning och inriktning
synes således icke vara påkallad med hänsyn till
att beslut i ärendet fattas så sent som 1963 efter förslag från 1954 års utredning,
att ytterligare underlag från utredningen bearbetas inom ansvariga myndigheter,
att utredning om beredskapsregistreringens framtida utformning pågår
vid arbetsmarknadsstyrelsen,
att frågan om samordning in. in. torde komma att beröras av 1964 års
inskrivnings- och personalredovisningsutredning.
Sammanfattning
Som sammanfattning vill arbetsmarknadsstyrelsen framhålla
att samordning av uttagning för civila beredskapsuppgifter redan åvilar
länsarbetsnämnderna,
att länsarbetsnämndernas kapacitet för uppgiften icke är tillfyllest varför
av arbetsmarknadsstyrelsen föreslagen förstärkning av deras personalresurser
är bästa sättet att förbättra samordningen,
att särskild inskrivningsnämnd synes motiverad vad gäller uttagning till
civilförsvarsuppgifter men icke till sådana beredskapsuppgifter som baseras
på frivilligt åtagande,
att ytterligare utredning av beredskapsregistreringens omfattning samt
om centralisering av registreringsåtgärder till länsarbetsnämnd icke för närvarande
är påkallad.
Civilförsvarsstgrelsen anför till en början följande.
Den personal, som är avsedd att under civilförsvarsberedskap tjänstgöra
i civilförsvaret uttas därtill nästan enbart genom inskrivning. Denna
inskrivning sker för närvarande i regel vid personlig inställelse inför en
av länsstyrelsen utsedd tjänsteman. Den tid som denne tjänsteman kan ägna
åt var och en av de personligen kallade är beroende på den kapacitet, som
finns på en länsstyrelse för detta ändamål, i genomsnitt endast 5—6 minuter.
För att underlätta inskrivningen lämnar den inskrivningsskyldige en
persondeklaration. I vissa fall sker inskrivningen enbart med ledning av
persondeklarationen och eventuellt andra skriftliga uppgifter som vederbörande
företer.
Civilförsvarsstyrelsen bedömer det vara av synnerligen stor vikt att den
person som skall inskrivas tas ut till rätt befattning — kanske främst med
hänsyn till förvärvade civila yrkeskunskaper — det kan var till befäl eller
till någon av de många differentierade manskapsbefattningarna. Endast i
fall av att vederbörande placeras i rätt befattning går det att hålla de korta
utbildningstider som civilförsvaret nu har. Länsstyrelsernas resurser för
inskrivning är emellertid som nämnts begränsade och räcker i dagens läge
inte till för den mera omsorgsfulla prövning vid inskrivningen som vore
önskvärd för att med största möjliga sannolikhet få rätt man på rätt plats.
Frågan om ett nytt testsystem utreds av civilförsvarsstyrelsen. När denna
utredning är färdig kan behovet av personal närmare preciseras.
I enlighet med statsmakternas beslut har arbetsmarknadsstyrelsen ålagts
det ledande och samordnande ansvaret för personalplanläggningen inom
totalförsvarets civila delar. Ansvaret i regional instans har i detta hänse
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 79CG
11
ende inte reglerats av statsmakterna men del tillkommer av naturliga skäl
länsarbetsnämnderna. Dessa bär överblicken över till förfogande stående
resurser som under året fördelas och fördelar arbetskraften för beredskapsuppgifter
inom hela den civila sektorn — således även vad avser civilförsvaret.
De uppgifter, som åvilar länsarbetsnämnden, är sålunda i stort sett desamma
som motionärerna önskar alt eu nyinrättad inskrivningsnämnd
skall lia.
De hittillsvarande erfarenheterna från det nu gällande systemet bedöms
vara i huvudsak goda. Det syns därför inte finnas anledning att göra någon
ny utredning i frågan. En viss eftersläpning av ärendenas behandling och
brister i prövningen av viss personal har dock konstaterats. Arbetsmarknadsstyrelsen
har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1963/64 och senare
föreslagit ökade resurser för dessa ändamål; dock utan resultat. Civilförsvarsstyrelsen
vill därför framhålla att det är nödvändigt att länsarbetsnämnderna
förses med den personal som krävs för att de skall kunna fylla
de uppgifter som nu är lagda på dem.
Civilförsvarsstijrelsen anför vidare bl. a. att många skäl talar för att det
bör vara någon form av läkarundersökning i anslutning till inskrivning i
civilförsvaret samt att sådan undersökning även torde vara av stort värde
för att bedöma vederbörandes placering inom övriga delar av den civila
sektorn av totalförsvaret.
Vidare yttrar civilförsvarsstyrelsen.
Frågan om ett för den civila sektorn gemensamt register måste ses mot
bakgrunden av att de olika beredskapsorganisationerna har behov av helt
olika uppgifter för sin registrering. Ett dylikt register skulle därför —
även med automatiskt datasystem — bli ganska svårbearbetat.
För att få en planering av civilförsvarets uppbyggnad, varvid hänsyn har
tagits till behovet av materielanskaffning, fördelning av kostnaderna härför,
materielens åldrande, prisutveckling, beredskapssynpunkter i form av
att vissa områden skall byggas upp snabbare, rekrytering, utbildning samt
personalredovisning, har civilförsvaret tillgripit automatisk databehandling.
Genom denna databehandling dirigeras materielbeställningar, leveranser
till förråd, rekrytering, utbildning och krigsplacering av personal så att
civilförsvarets enheter får såväl materiel som personal till tider och ställen
i enlighet med uppgjord uppbyggnadsplan. Det personalredovisningssystem
som nu prövas i Södermanlands län kommer att omfatta beräkning av vakanser,
beställningar till länsarbetsnämnd av personal, kallelse till utbildning,
framställning av samtliga redovisningshandlingar, krigsplaceringsorder,
mobiliseringsrullor etc.
Att bryta ut personalregistreringen ur detta integrerande system för att
låta registreringen ingå i den form av beredskapsregistering som motionärerna
föreslagit skulle innebära väsentligt ökade svårigheter att bilda de
enheter som vid krig har att snabbt träda i aktion.
Sammanfattningsvis anför civilförsvarsstyrelsen följande.
Inskrivningsnämnder är motiverade närmast för personal som tas i anspråk
av totalförsvaret med stöd av tjänsteplikt. Länsarbetsnämnderna
samordnar och fördelar i dag personal till totalförsvarets civila organisationer
och myndigheter. Övervägande delen av personalen i totalförsvarets
12 Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1960
civila del beredskapsregistreras hos länsarbetsnämnderna. Personalredovisningen
inom civilförsvaret kan ej brytas ut från ett integrerat automatiskt
datasystem gällande civilförsvarets fortsatta verksamhet. Länsarbetsnämnderna
kan svårligen bevaka samtliga till civilförsvaret ställda krav
på snabb mobilisering. Beredskapsregistreringens framtida utformning utreds
f. n. av arbetsmarknadsstyrelsen i enlighet med statsmakternas tidigare
nämnda beslut. 1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutredning
kommer att ta upp frågan om samordningen i registreringen m. in.
Av ovan anförda skäl anser civilförsvarsstyrelsen någon utredning av den
av motionärerna föreslagna arten inte vara påkallad.
Styrelsen anser det däremot vara av stor vikt att länsarbetsnämnderna
och länsstyrelserna får de personella resurser som erfordras för att fullgöra
en riktig uttagning av personal till totalförsvarets civila delar. För att
öka sannolikheten för riktig placering borde vid rekryteringen få utnyttjas
medicinskt och psykologiskt skolad personal — möjligen i samband med de
hälsokontroller som kan göras i framtiden.
1964 års inskrivnings- oeh personalredovisningsutredning
Sedan remissyttrandena avgivits har ovannämnda utredning den 30 september
1966 avgivit ett delbetänkande (Försvarsdepartementet, stencil
1966:5).
I betänkandet behandlas i ett avsnitt brister i nuvarande system för samordningen
inom totalförsvaret. I samma avsnitt finnes förslag till förbättringar
i angivna hänseende.
Utredningen anför följande.
För att få en fullständig överblick över totalförsvarets personalläge kunde
— på samma sätt som sker inom den militära sektorn -— en registrering
ske av envar som tagits, avses tas eller kan komma att tas i anspråk för
uppgift inom totalförsvarets civila sektor. För att erhålla en sådan överblick
skulle emellertid även personal inom verksamhetsområden, där individuell
placering icke är oundgängligen erforderlig, behöva krigsplaceras
och registreras. Detta skulle emellertid medföra en betydligt ökad arbetsinsats
vid myndigheter, organisationer och företag med krigsuppgift. Vidare
skulle krävas ett i fred uppbyggt och kontinuerligt fungerande register
över all arbetskraft i landet såväl aktiv som ej förvärvsarbetande. Av detta
skulle framgå — förutom folkbokföringsnummer, namn och adress — bl. a.
uppgift om anställning, yrke och utbildning.
Med hänsyn till önskemålet att begränsa detaljarbetet bör dock liksom
hittills planeringen inom den civila sektorn begränsas. Endast i de fall det
är nödvändigt att säkerställa aktivitet i samband med beredskapslarm bör
en individuell placering och registrering äga rum. I de fall en sådan redan
ingår i ordinarie fredsrutin hos vederbörligt företag bör den givetvis utnyttjas.
I övrigt bör planeringen avse att tillgodose behoven av arbetskraft antalsmässigt
och kvalitativt.
För närvarande saknas sådant underlag att en överblick över tillgångarna
kan erhållas såväl vad gäller antal och utbildning (yrke) som geografisk
fördelning. En sådan överblick skulle i väsentlig grad underlätta och förbätt
-
13
Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1 !)(><>
in personalplancringen därigenom att disponibla tillgångar direkt skulle
kunna avläsas och jämföras med redovisade behov. Härigenom skulle underlag.
utan vidare arbete, kunna erhållas för 47-åringsfördelning, bedömning
av uppskovsbehov samt förmedlingsbehov. Som tidigare nämnts i kapitel
1 och 5 har utredningen därför i samråd med bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen
föreslagit Kungi. Maj :t att folkbokföringen kompletteras i dessa hänseenden.
Nuvarande planering bygger i allt väsentligt på manuellt framtaget underlag.
Detta förfaringssätt kräver stor insats av arbetskraft. På grund av
alL begränsade resurser står till förfogande blir kapaciteten i arbetet lag.
Underlaget blir därför bristfälligt samtidigt som andra arbetsuppgifter måste
stå tillbaka. Bristfälligt underlag medför i många fall att planeringen utförs
med felaktiga ingångsvärden. Åtgärder som med ledning av planeringsresultatet
vidtas"kan därför i vissa fall påverka krigsmakten (uppskov) och
övriga totalförsvaret så att de personella resurserna inte utnyttjas etfektivt.
De möjligheter till rationalisering som skapas genom automatisk databehandling
bör därför tillvaratas.
Samordningen mellan krigsmakten och den civila sektorn vad gäller de
personella resursernas utnyttjande (samordning av planeringen) synes med
hänsyn till målsättningen för planläggningen i huvudsak vara tillfredsställande.
Samordningen är emellertid koncentrerad till de centrala instanserna
eftersom överblicken över de samlade tillgångarna på lägre nivå är biistfällig.
Denna centralisering leder bl. a. till att fördelningen i många avseenden
sker stelt utan hänsyn till omständigheter i det speciella fallet. Det
medför också att ärenden kräver arbetsinsatser som ofta är av likartad karaktär
såväl på lokal (regional) som central nivå. Handläggningsgången blir
tidsödande och kräver stor arbetsinsats. Ansvaret för beslut borde i stället
åvila de instanser som har ansvaret i ett verkställighetsskede. Så är nu inte
fallet. I kapitel 4 föreslagen regional personalförvaltning ger på militär
sida möjlighet till en sådan överblick över tillgångarna att ansvar för fördelning
kan åläggas den regionala militära myndigheten. Med hänsyn till
de ovan angivna nackdelarna med nuvarande system bör även på civil sida
eu motsvarande delegering av ansvarsförhållanden eftersträvas. Enligt avarbetsmarknadsstyrelsen
lämnade uppgifter bör detta kunna ske.
Beredskapsregistreringen, som för närvarande är manuell (två manuellt
förda kortregister), kräver stor arbetsinsats vid länsarbetsnämnderna. Varje
åtgärd, som kan vidtas för att avlasta länsarbetsnämnderna rutinarbete,
medför ökade möjligheter till koncentration på för planering och samordning
väsentliga uppgifter. Frågan om beredskapsregistreringens utformning
bär enligt uppgift varit föremål för överväganden vid arbetsmarknadsstyrelsen
sedan lång tid tillbaka. Utredningen har granskat ett i samråd mellan
arbetsmarknadsstyrelsen, centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
och centrala värnpliktsbyrån utarbetat förslag rörande hur beredskapsregistreringen
skulle kunna rationaliseras och effektiviseras för att underlätta
samordningen inom totalförsvaret. Utgångspunkten i förslaget är att
successivt tillvarata möjligheterna att unyttja ADB dels i anslutning till att
folkbokföringen övergår till automatisk databehandling hösten 1967 och
dels i anslutning till att eu regional personalförvaltning kommer till stånd
inom den militära sektorn.
Till grund för förslaget har legat överväganden rörande beredskapsregistreringens
syfte och innehåll. Härvid har bl. a. konstaterats att en framtida
beredskapsregistrering kan genomföras antingen i nuvarande begränsade
14
Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1966
omfattning eller för all personal, som avses tas i anspråk för verksamhet i
krig. Förslaget innebär sammanfattningsvis följande.
En totalförsvaret omspännande registrering och individuell placering av
arbetskraften grundad på folkbokföringen skulle kräva att denna utökades.
Eu sådan utökning har inte ansetts möjlig att genomföra för närvarande.
Emellertid syns det möjligt att redan dessförinnan rationalisera arbetet inom
totalförsvaret främst vad gäller registerfrågor. Goda förutsättningar härför
torde finnas genom en anslutning till folkbokföringen efter övergången till
automatisk databehandling hösten 1967. Om all personal för verksamhet i
krig skulle beredskapsregistreras skulle detta innebära en avsevärd utökning
av antalet beredskapsregistreringar. Stora svårigheter att få aktuella uppgifter
om anställning skulle — i varje fall så länge en komplettering av folkbokföringen
icke är genomförd — uppstå p. g. a. den stora rörligheten på
arbetsmarknaden. Det har inte ansetts att den ökade arbetsinsatsen vid länsarbetsnämnder
och företag skulle motsvara effektökningen i ett sådant system.
Med hänsyn till att en totalförsvaret omspännande registrering och individuell
krigsplacering icke är möjlig under de närmaste åren förutsätts oförändrat
mål för beredskapsregistreringen, dvs. att förhindra att samma person
ges två eller flera ej förenliga beredskapsuppgifter. Nuvarande begränsade
omfattning av beredskapsregistreringen bedöms med den inriktning av
personalplanläggningen, som nu gäller, ge betryggande säkerhet till rimlig
arbetsinsats, varför begränsningen alltjämt bör bibehållas.
Vid en rationalisering av beredskapsregistreringen bör folkbokföringens
möjligheter att via länsarbetsnämnd hålla beredskapsregistrerande och planläggande
myndigheter underrättade om aktuella personuppgifter och att
automatiskt lagra uppgift om beredskapsregistrering tillvaratas.
Ett ytterligare steg är att utnyttja den automatiska databehandlingen
inom krigsmakten och civilförsvaret. Genom att låta beredskapsregistrering
för de personalkategorier som är av intresse för krigsmakten — främst frivilligorganisationernas
personal — och civilförsvaret omhändertas av militär
respektive civilförsvarsmyndighet kan ett omfattande manuellt arbete
vid länsarbetsnämnderna undvikas. Eftersom uppgift om anställningsförhållande
icke framgår av folkbokföringsregistret måste dock denna information
fdrtfarande tillföras på manuell väg.
En beredskapsregistrering i folkbokföringens befolkningsregister innebär
att länsarbetsnämnden befrias från två manuellt förda kortregister, omfattande
vardera 10 000 till 75 000 kort. Den av utredningen föreslagna militära
regionala personalförvaltningen övertar och utför det rutinmässiga arbetet
för den personal, som är av direkt betydelse för krigsmakten dvs. för 25
ä 30 % av det totala antalet beredskapsregistrerade. Aktualisering av persondata,
som är av betydelse för frågor om beredskapsregistrering och för planläggande
organisation sker automatiskt genom folkbokföringens försorg,
varigenom såväl länsarbetsnämnd som organisationer besparas ett omfattande
aktualiseringsarbete. Planläggande organisationer får genom att personavier
ställs till deras förfogande ett ständigt aktuellt adressregister på
samtliga för organisationen beredskapsregistrerade.
Länsarbetsnämnderna avlastas, utöver vad som ovan sagts beträffande
register, cn stor del av sina nuvarande arbetsuppgifter bl. a. förfrågningar,
vilka i stället automatiskt besvaras genom folkbokföringens avisering.
Utredningen har bedömt förslaget lämpligt och funnit att en övergång
15
Andra lagutskottets utlåtande nr 72 År 111(1(5
till detta system bör ske i tillämpliga delar redan innan de regionala personal
förvaltningarna inrättas.
För att åstadkomma den erforderliga samordningen mellan krigsmakten
och totalförsvaret i övrigt samt mellan de olika grenarna inom (ten civila
sektorn finner dock utredningen att beredskapsregistreringen successivt
bör utökas så snart de tekniska och praktiska förutsättningarna härför föreligger.
Den närmare omfattningen härav torde ytterligare få utredas av
arbetsmarknadsstyrelsen.
Med den kompletterade folkbokföring som utredningen föreslagit Kungl.
Maj :t bör bl. a. 47 -åringsför delningen kunna automatiseras i betydande utsträckning.
Främst bör eftersträvas att begränsa den del i arbetet som består
av insamling av uppgifter meddelst svarsblanketter. Detta bör kunna
ske genom att i folkbokföringen befintliga uppgifter om folkbokföringsnummer,
namn, adress, yrke, utbildning och beredskapsregistrering utnyttjas.
Härutöver bör vissa militära data, som kan vara av betydelse för fördelning,
t. ex. militär användbarhet och besiktningsgrupp, tillföras.
Den bristande överensstämmelsen mellan militär och civiladministrativ
indelning av registren i nuvarande organisation försvårar att under beredskaps-
och krigsförhållanden snabbt erhålla information för och omgående
omsätta beslut som syftar till omfördelning av de personella resurserna.
Utredningens förslag om regional personalförvaltning inom krigsmakten skapar
förutsättningar för en samordnad ledning av personaltjänsten i krig mellan
å ena sidan militärbefälhavare och å den andra samverkande civilbefälhavare
och å den andra samverkande civilbefälhavare och länsstyrelser.
Utredningen anför i fråga om konsekvenserna för civila mgndiglieter av
de framlagda förslagen.
Vid de överläggningar, som ägt rum med arbetsmarknadsstyrelsen, har
konstaterats att de föreslagna riktlinjerna för samordningen mellan krigsmakten
och civila myndigheter medför ett ökat ansvar för främst länsarbetsnämnderna.
Å andra sidan syns samordning vad gäller beredskapsregistreringen
medföra rationaliseringsvinster. De föreslagna samverkansformerna
syns därför kunna inordnas i den personalorganisation som arbetsmarknadsstyrelsen
föreslagit i annat sammanhang.
Utskottet
Enligt beslut år 1963 skall uppgiften för totalförsvarets personal tjänst
vara att säkerställa att landets personella tillgångar i krig eller krigsfara
används på det för totalförsvaret lämpligaste sättet och att erforderliga åtgärder
härför vidtas i fred. Planläggningen för utnyttjandet av de personella
resurserna ledes av överbefälhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen i
samråd. Sistnämnda myndighet har i sin tur ålagt länsarbetsnämnderna
olika uppgifter för samordningen av personalplanläggningen inom den civila
delen av totalförsvaret. Således skall fördelningen av arbetskraft för
beredskapsuppgift inom så gott som hela denna sektor ske genom länsarbetsnämndernas
försorg.
16 Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1966
I fråga om personal, som är avsedd att under förstärkt beredskap tjänstgöra
i det allmänna civilförsvaret eller verkskyddet, gäller att personalen
kan uttas på förhand genom inskrivning. Sådan skall om möjligt ske på
frivillig grund, men tillräckligt antal personer kan inte rekryteras på detta
sätt. Inskrivning verkställes i regel av länsstyrelserna. Uttagningen av personal
för inskrivning sker i samråd med länsarbetsnämnderna. Viss samordning
med andra beredskapsorganisationer erhålles även genom en bestämmelse
att den som styrker att han ansökt om att bli antagen till hemvärnsman
eller eljest till krigsfrivillig, inte bör skrivas in i civilförsvaret
utan synnerliga skäl, om det finns anledning att anta att ansökningen kommer
att bifallas. Inskrivning i civilförsvaret får ske endast efter tillstyrkan
av länsarbetsnämnden eller om den s. k. personalprövningsnämnden i länet
så medgivit. Inskrivningsförfarandet är i praktiken mycket summariskt.
Motsvarighet finns således inte till inskrivningsnämnderna inom
krigsmakten, där läkarbesiktning samt psykologiska undersökningar och
prov äger rum i samband med särskilda besiktningssammanträden.
Inom totalförsvarets civila delar sker i princip registrering av personal
vid den myndighet, organisation eller det företag, som skall taga personalen
i anspråk i krig. Således stadgas i civilförsvarskungörelsen, att länsstyrelsen
skall föra register över i civilförsvaret inskriven personal. Registret
skall innehålla uppgift om de inskrivnas tjänstgöring i civilförsvaret samt
andra uppgifter som har samband med tjänstgöringsskyldigheten.
En annan form av registrering än den som ovan avses är den s. k. beredskapsregistreringen,
som skall ske vid länsarbetsnämnderna. Denna registrering
har det begränsade syftet att förhindra att en person ges två eller
flera beredskapsuppgifter, som ej är förenliga med varandra. Beredskapsregistreringen
omfattar emellertid inte all personal som tillhör den civila
sektorn av totalförsvaret.
Motionärerna begär utredning angående inrättandet av en civil inskrivningsnämnd
med uppgift att verkställa inskrivning och »beredskapsregistrering»
av personal till sådana totalförsvarsorganisationer, som inte ingår i
det militära försvaret. Vidare yrkar motionärerna, att länsarbetsnämnderna
skall utgöra inskrivnings- och personalregistreringsmyndighet för personal
som uttagits eller inskrivits vid totalförsvarsorganisationer utanför
krigsmakten.
Innehållet i avgivna remissyttranden giver stöd för att i den mån samordningen
inom totalförsvarets civila sektor behöver förbättras, bör detta
lämpligast ske genom att tillföra länsarbetsnämnderna erforderliga resurser
härför. Det finns vidare anledning till antagande, att ett förslag, som redovisas
i ett nyligen framlagt betänkande av 1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutredning,
kan få betydelse för ifrågavarande samordningsarbete.
Motionärernas förslag som syftar till förändring i de allmänna
metoder, som tillämpas för samordningen avstyrkes därför. Med hän
-
17
Andra lagutskottets utlåtande nr 72 År 1 !)!>(>
syn till de konsekvenser som införandet av en civil inskrivningsnänind
skulle medföra och som nu icke kan till fullo överblickas är utskottet icke
berett att biträda molionsyrkandet, såvitt avser en särskild civil inskrivningsnämnd.
1 detta sammanhang må även anmärkas, att nyssnämnda utredning
föreslagit att inskrivningssystemet inom krigsmakten skall omläggas.
Civilförsvarsstyrelsen har förklarat att personalredovisningen inom civilförsvaret
ej kan brytas ut från ett integrerat automatiskt datasystem gällande
civilförsvarets fortsatta verksamhet. Vidare har styrelsen anfört att
länsarbetsnämnderna svårligen kan bevaka på civilförsvaret ställda krav
på snabb mobilisering. Med hänsyn till dessa omständigheter kan utskottet
inte tillstyrka att länsarbetsnämnderna skall utgöra personalregistreringsmyndighet
för hela totalförsvarets civila del.
Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,
att förevarande motion, II: 101, icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 15 november 1966
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Lars Larsson, fru Nilsson,
herrar Eric Carlsson, Edström, Dahlberg, Erik Filip Petersson* och Hiibinette;
från
andra kammaren: herr Anderson i Sundsvall, fru Ekendahl,
fröken Sandell, herrar Fredriksson, Johansson i Skärstad, Jonsson, Göransson*
och Åkerlind.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660031