Andra lagutskottets utlåtande nr 00 år 1900
1
Nr 60
Utlåtande i anledning av väckta motioner om ersättning från
den allmänna sjukförsäkringen för övernattningskostnader
vid behandling å sjukhus.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr I: 122 av fröken Stenberg in. fl.
samt nr II: 131 av herr Petersson m. fl.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om sådan ändring av förordningen
angående ersättning för sjukresor enligt lagen om allmän sjukförsäkring
(sjukreseförordningen) att — då fråga är om behandling vid
sjukhus, vilken varar under flera sammanhängande dagar samt avståndet
mellan hem- och behandlingsort är sådant att övernattning måste
företagas på behandlingsorten — ersättning för övernattningskostnaderna
må utgå till försäkringstagaren för behandlingstiden».
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får
utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa
till motionen I: 122.
Över motionen har utskottet, i den ordning 46 § riksdagsordningen
föreskriver, inhämtat yttrande från riksförsäkringsverket.
Gällande bestämmelser m. m.
Enligt bestämmelser i 2 kapitlet i lagen om allmän försäkring har
försäkrad vid sjukdom rätt till ersättning för utgifter för läkarvård och
sjukhusvård ävensom i samband därmed företagna resor. Närmare bestämmelser
om reseersättning finns intagna i sjukreseförordningen och
sjnkresekungörelsen. Vid läkarvård utgår ersättning endast i den
mån resekostnaden överstiger ett karensbelopp av i regel fyra kronor.
Den är därjämte maximerad enligt särskilda regler. Rätt till ersättning
för resor till och från sjukvårdsinrättning föreligger då försäkrad åtnjutit
sjukhusvård, som på grund av sjukdom varit erforderlig. I
princip ersättes hela resan till sjukvårdsinrättningen men återresan endast
i den mån kostnaden överstiger karensbeloppet fyra kronor.
I resekostnad kan inräknas även utgift för övernattning. Förutsättningen
härför är vid resa för läkarvård, att den försäkrade vid anlitande av fort
1
Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 2 avd. Nr 60
2 Andra lagutskottets utlåtande nr 60 år 1966
skaffningsmedel, som går i reguljär trafik, inte kunnat avsluta resan före
kl. 24 den dag resan anträtts. Resan skall därvid anses ha avslutats på
den plats, varifrån resan till läkaren företogs eller, om resan till läkaren
företagits från den försäkrades arbetsplats och han dagligen brukar resa
mellan bostaden och arbetsplatsen, vid den försäkrades bostad (8 § SRIv).
Försäkringskassan skall pröva huruvida det varit möjligt för den försäkrade
att hinna med läkarbesöket under den tid, som stått till buds
före avgången av den sista reguljära trafikförbindelsen, som han måste
anlita för att kunna avsluta resan före kl. 24 samma dag resan anträddes.
Om tåget eller bussen kommer till den ort, där läkarmottagningen finnes,
först sedan mottagningstiden är slut eller om senaste tåg eller buss för
återresan avgår redan innan mottagningen öppnats, är prövningen enkel.
I sådana fall skall hänsyn alltid tagas till övernattningskostnad. Övliga
fall kan vara mera tveksamma. För att undvika tidsödande uIredningar
och avgöranden, som till stor del måste grundas på den försäkrades
uppgifter, utgår kassorna med stöd av uttalanden i förarbetena till
ifrågavarande regler från vissa antaganden. Har den försäkrade för läkarbesöket
haft kortare tid på sig än fyra timmar, utgår kassan från att
resan inte kunnat avslutas före kl. 24. Om den försäkrade kunnat komma
till läkarmottagningen då den öppnades, räknas de fyra timmarna från
mottagningens öppnande. Om åter minst fyra timmar stått den försäkrade
till buds för läkarbesöket, utgår kassan från att den försäkrade
kunnat avsluta återresan före kl. 24. Det sista gäller emellertid inte om
det kan visas, att läkarbesöket av särskilda skäl inte kunnat medhinnas
i sådan tid, att sista färdlägenheten kunnat anlitas.
Enligt förarbetena skall emellertid övernattningsersättning ej beräknas,
om tidpunkten för läkarbesöket varit olämpligt vald med hänsyn till
trafikförbindelserna. Det finns nämligen i allmänhet goda möjligheter att
vid behov anpassa tiden för läkarbesöket efter trafikföretagens tidtabeller.
Understundom kan dock brådskande vårdbehov eller andra medicinska
skäl motivera en viss besökstid, och då får denna godtagas även om den
föranleder högre reseutgifter än som skulle ha utgått vid annan besökstid.
Ersättning för övernattningskostnad beräknas efter det belopp, som
den försäkrade erlagt för logi, dock efter högst 15 kr. för natt. Har den
försäkrade övernattat men ej haft någon kostnad härför, utgår ej ersättning.
Vid sjukhusresor gäller i fråga om reseersättningens beräkning efter
tärdsätt, ersättning för övernattningskostnad i huvudsak samma regler
som vid resor för läkarvård.
Några specialregler gäller dock vid sjukhusresor. Vid resa för intagning
på sjukhus kan ersättning för övernattningskostnad utgå, om den
försäkrade vid resa med reguljärt trafikmedel inte samma dag kan komma
till sjukhuset före den tidpunkt, då han kunnat bli intagen. Då det
Andni lagutskottets utlåtande nr <>0 år 1 !)<>(>
gäller att i fråga om övernattningskostnad avgöra om återresa från sjukhus
kunnat avslutas före kl. 24, skall resan anses avslutad på den plats,
som är avgörande vid beräkning av ersättning för återresan (8 § SRK).
Genom remiss den 21 december 1964 har Kungl. Maj :t anmodat riksförsäkringsverket
att avgiva utlåtande över eu gjord framställning angående
ersättning för vissa inackorderingskostnader. Riksförsäkringsverket
bar vid detta tillfälle anfört följande.
Enligt tillämpningsföreskrifterna till sjukreseförordningen utgår ersättning
för övernattningskostnad i samband med erhållande av öppen läkarvård
endast när försäkrad vid anlitande av reguljära trafikmedel icke
kunnat avsluta resan före kl. 24 den dag resan anträtts. Bestämmelser
saknas som möjliggör för försäkringskassa att utgiva ersättning tor
uppehållsutgifter i de fall där försäkrad på grund av att flera läkarbesök
måste företagas i följd under tiden mellan läkarbesöken kvarstannar a
den ort, där läkarvården erhålles. Någon ersättning för ifrågavarande
inackorderingskostnader har följaktligen icke kunnat utgivas av försäkringskassan.
Remissyttrande
Riksförsäkringsverket har i yttrande över motionerna anfört.
Motionerna syftar till att sådan ändring vidtages i sjukförsäkringens
sjukresebestänunelser att — då fråga är om behandling vid sjukhus, vilken
varar under flera sammanhängande dagar, samt avståndet mellan
hem- och behandlingsort är sådant att övernattning måste företagas på
behandlingsorten —- ersättning för övernattningskostnaderna kan utgå
till patienten.
Till försäkrad, som här avses, kan för närvarande ersättning för övernattningskostnad
ifrågakomma endast i samband med resor till och från
behandlingsorten. Ersättningsbeloppet är maximerat till 15 kronor för
natt. Någon ersättning för kostnader för uppehåll på hotell och liknande
under den tid behandling pågår medges således inte.
Som berörts i motionerna uppkommer inte någon uppehållskostnad för
patient, som under behandlingsperioden intages på sjukhus på behandlingsorten.
Det förekommer emellertid, att även patient som inte intages
på sjukhus slipper sådan kostnad. Vissa sjukhushuvudmän har sålunda i
anslutning till sjukhus anordnat s. k. patienthotell för att bereda patienter
i öppen vård inackorderingsmöjligheter. På flera av dessa patienthotell
är vistelsen för patienten helt kostnadsfri. Det inträffar också, att
sjukhushuvudman helt eller delvis bestrider patients inkvarteringskostnader
på privata hotell eller pensionat.
Frågan om ersättning från allmänna sjukförsäkringen för övernattningskostnader
i fall, som åsyftas i förevarande motioner, torde komma
att prövas av 1961 års sjukförsäkringsutredning i samband med översyn
av nuvarande resekostnadsbestämmelser. I avvaktan på förslag i ämnet
från utredningen har Svenska landstingsförbundet — efter samråd med
utredningens sekretariat — genom skrivelse den 8 november 1965 re
-
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 60 år 1966
kommenderat sjukhushuvudmännen att utge bidrag till patient som efter
remiss av därtill behörig läkare behandlas i öppen vård vid regionsjukhus.
Bidraget föreslås skola motsvara skälig hotellkostnad samt uppskattad
merkostnad för mat på orten, det senare under förutsättning att inte
fri mat erhålles vid sjukhuset eller hotellet.
I svar på interpellation av herr Ekström i Iggesund har chefen för socialdepartementet
den 24 maj 1966 anfört i andra kammaren.
Herr Ekström i Iggesund har frågat, om det är min uppfattning att
initiativ till s. k. patienthotell bör uppmuntras, och undrar vilka åtgärder
som vidtagits eller kommer att vidtas för att åstadkomma tillfredsställande
bestämmelser i fråga om vårdavgifter, resekostnadsersättningar
m. m. för den som vistas på patienthotell.
Beteckningen patienthotell används för inrättningar av olika karaktär.
Två huvudtyper av patienthotell kan urskiljas. Den ena är främst avsedd
att bereda patienter i öppen vård, som har lång resväg, möjlighet
till inackordering under tid då de undergår en serie behandlingar eller
undersökningar vid en sjukhuspoliklinik. Den andra typen av patienthotell
är att anse som en del av ett sjukhus, avsedd för patienter i sluten
vård som inte behöver ligga till sängs under dagen.
Jag anser att patienthotellen är ett värdefullt inslag i de olika åtgärder
som syftar till att minska trycket på den slutna sjukvården och
minska kostnaderna för denna.
Patienter, som bor på patienthotell av den första typen, får ersättning
för den öppna läkarvården och i samband därmed företagna resor enligt
sjukförsäkringens vanliga regler. Problemet härvidlag torde vara att enligt
dessa regler ersättning för övernattningskostnader kan utgå endast i
begränsad utsträckning. Svenska landstingsförbundet har i skrivelse den
8 november 1965 rekommenderat landstingen att tills vidare ge bidrag till
patient, som efter remiss av därtill behörig läkare behandlats i öppen
vård vid regionsjukhus, samt att ersättningen bör motsvara skälig hotellkostnad
och i förekommande fall uppskattad merkostnad för mat på
orten. Frågan om ersättning för övernattningskostnad från sjukförsäkringen
behandlas av 1961 års sjukförsäkringsutredning.
Utskottet
Försäkrad har vid sjukdom rätt till ersättning för utgifter för läkarvård
och sjukhusvård ävensom i samband därmed företagna resor. I resekostnad
inräknas i vissa fall även utgift för övernattning. Förutsättningen härför
är att den försäkrade vid anlitande av fortskaffningsmedel, som går i
re8uljär trafik, inte kunnat avsluta resan före klockan 24 den dag resan
anträtts. Detta gäller vid resa till och från läkarbesök. Om den försäkrade
måste uppehålla sig på behandlingsorten i flera dagar för att få behandlingar
ersättes däremot icke ytterligare övernattningskostnader.
Motionärerna har hemställt om sadan ändring i sjukreseförordningen,
Andra lagutskottets utlåtande nr 00 år 1000 5
att försäkrad skall kunna få ersättning för övernattningskostnader, när
han för behandling stannar flera dagar på behandlingsorten.
Riksförsäkringsverket har i yttrande över motionerna uttalat, att frågan
om ersättning för övernattningskostnader i fall som åsyftas i motionerna
torde komma att prövas av 1961 års sjukförsäkringsutredning. Verket
upplyser vidare att Landstingsförbundet i avvaktan på förslag i ämnet
har rekommenderat sjukhushuvudmännen att utge inackorderingsbidrag
till patient som efter remiss av därtill behörig läkare behandlas i öppen
vård vid regionsjukhus.
Chefen för socialdepartementet har under våren besvarat en interpellation
angående s. k. patienthotell varvid han berörde frågan om de begränsade
möjligheterna till ersättning för övernattningskostnader. Han hänvisade
därvid i likhet med riksförsäkringsverket till sjukförsäkringsutredningen
och Landstingsförbundets rekommendation.
Även utskottet får i den aktuella frågan hänvisa till ovan berörda rekommendation.
Med hänsyn till att sjukförsäkringsutredningen har att
behandla resekostnader inom sjukförsäkringen anser utskottet att förevarande
motioner bör överlämnas till utredningen. Utskottet får därför hemställa,
1) att riksdagen i anledning av förevarande motioner,
I: 122 och II: 131, måtte i skrivelse till Kung], Maj :t anhålla
att motionerna överlämnas till 1961 års sjukförsäkringsutredning;
samt
2) att motionerna, i den mån de ej kan anses besvarade
genom vad utskottet under 1) hemställt, inte måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 3 november 1966
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, herr Lars Larsson,
fru Nilsson*, herrar Eric Carlsson*, Erik Filip Petersson och Blomquist;
från
andra kammaren: herr Anderson i Sundsvall, fru Ekendahl*,
herr Gustavsson i Alvesta*, fröken Wetterström, fru Svensson, herrar Carlsson
i Göteborg, Jonsson och Göransson.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
MARCUJ BOKTK. STHLM W66 660031