Konstitutionsutskottets utlåtande nr ''it år 1966
11
Nr 41
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motion
angående riksdagens högtidliga öppnande.
I motion nr 202 i andra kammaren av herr Nyberg hemställs, »att riksdagen
måtte uppdra åt talmanskonferensen att i samråd med hovförvaltningen
undersöka möjligheterna till förenkling av formerna för riksdagens
högtidliga öppnande». Härvid borde enligt motionären bl. a. övervägas om
processionen från riksdagshuset till slottet kunde slopas, om gudstjänsten
i slottskapellet kunde hållas dagen före det högtidliga öppnandet och om
riksdagens ledamöter kunde beredas tillfälle att ta av ytterkläderna innan
de vid riksdagens högtidliga öppnande tar plats i rikssalen.
Gällande ordning
Riksdagsordningen (RO) § 34 innehåller vissa bestämmelser om formerna
för riksdags öppnande. Däri stadgas att öppnandet skall ske senast på
andra söckendagen efter riksdags början och att den närmare tiden bestäms
och kungörs av Kung]. Maj :t. Vid denna tidpunkt skall riksdagsledamöterna,
sedan gudstjänst hållits med dem, sammankomma på rikssalen
(»plenum plenorum»), där Konungen eller då han så finner för gott
statsministern eller annan statsrådsledamot för ordet.
Inom riksmarskalksämbetet utarbetas årligen en ordning för riksdagens
högtidliga öppnande, vilken innehåller de ceremoniella detaljerna. Dessa
bestämmelser går i stora delar tillbaka till tiden för 1810 års riksdagsordning,
ehuru åtskilliga förenklingar skett sedan dess. Redan 1866 års riksdagsordning
medförde en viss förenkling och därefter har ett flertal ändringar
vidtagits i samma syfte. Sålunda var plenum plenorum tidigare föreskrivet
även för andra tillfällen än riksdagens öppnande. Före år 1933 var
ceremonier på rikssalen obligatoriska även vid riksdags avslutande eller
dess upphörande i samband med nyvalsförordnande, liksom vid behandlingen
av grundlagsärenden. Nämnda år gjordes emellertid dessa ceremonier
alternativa i förstnämnda båda fall och avskaffades helt med avseende
på behandlingen av grundlagsärenden. År 1949 togs ytterligare ett
steg i förenklande riktning, då även den alternativa möjligheten till ceremonier
på rikssalen vid riksdagens avslutande upphävdes.
Ur den ordning som utfärdades av riksmarskalksämbetet för det högtidliga
öppnandet till 1966 års riksdag, må i detta sammanhang nämnas, att
det på dagen för öppnandet skall ringas till gudstjänst i slottskapellet i
vanlig ordning. Sedan riksdagens ledamöter och den kungliga familjen in
-
12
Konstitutionsutskottets utlåtande nr M år 1966
tagit sin platser i kapellet förrättas gudstjänsten. Därefter beger sig riksdagens
båda kamrar, företrädda av sina talmän, från slottskapellet till
rikssalen, där talmännen framför kamrarnas undersåtliga vördnad för
Konungen. Under sammankomsten på rikssalen överlämnas också till vardera
talmannen statsverkspropositionen och riksdagsberättelsen.
Frågans tidigare behandling
Formerna för riksdagens högtidliga öppnande har under senare år aktualiserats
vid ett flertal tillfällen.
I en motion till 1959 års riksdag framhölls bl. a. att ceremonien inte
längre torde vara ett uttryck för en allmän uppfattning om ett samband
mellan riksdagsledamöternas verksamhet och de deltagande i den högtidliga
sammankomsten. Den nuvarande högtidligheten vore ej en värdig
öppningscermoni i modern tid. Med anledning härav hemställde motionärerna,
att författningsutredningen måtte få i uppdrag att pröva nya former
för riksdagens högtidliga öppnande. Konstitutionsutskottet (nr 6) avstyrkte
motionen under hänvisning till författningsutredningens pågående
arbete. Ett eventuellt tidigareläggande av statsverkspropositionens avlämnande
ävensom ställningstagandet till frågan om bibehållet tvåkammarsystem
eller övergång till enkammarsystem kunde antas komma att inverka
på formerna för riksdagens öppnande.
Motion i ämnet väcktes även vid 1961 års riksdag. De synpunkter som
framfördes i motionen överensstämde i stort sett med vad som anförts 1959.
Motionen avstyrktes av allmänna beredningsutskottet, vars utlåtande (nr 2)
bifölls av riksdagen.
De med riksdagens öppnande sammanhängande frågorna behandlades av
författningsutredningen i dess förslag till ny riksdagsordning (SOU 1963:
18). Om utredningens förslag i allmänhet bör här antecknas, att enligt
detsamma »lagtima riksmöte» skall börja årligen den 15 oktober, varefter
budgetpropositionen skall avlämnas senast den 15 december. Riksdagsberättelsen
föreslås även framdeles avlämnad kalenderårsvis. Med avseende
på riksdagens öppnande uttalar utredningen, att ett riksmöte bör anses
öppnat i och med det första sammanträdet med riksdagen, utan särskilda
ceremonier liknande den nuvarande rikssalssammankomsten. Emellertid
är enligt utredningens mening en särskild sammankomst i högtidliga former
mellan Konungen, statsråden och riksdagens ledamöter i början av
lagtima riksmöte alltjämt påkallad. Denna kommer då att erhålla en annan
innebörd än den nuvarande, då riksdagen ej öppnas därvid och varken
statsverkspropositionen eller riksdagsberättelsen överlämnas. Förutom
hälsningsord från Konungen och talmannen bör enligt utredningens förslag
förekomma, att regeringen genom statsministern eller annat statsråd, som
förordnats därtill, avger en förklaring angående sin politik. Denna skulle
Konstitutionsutskottets utlåtande nr M år 1966
13
tjäna som utgångspunkt för den allmänna politiska debatt, motsvarande
remissdebatten, som enligt utredningens förslag skall hållas i riksdagen
kort därefter. Utredningen fann för sin del mest naturligt, att regeringsförklaring
avges vid sammankomst i riksdagshuset. Emellertid borde ordningen
för den särskilda sammankomsten inte regleras i riksdagsordningen
eller över huvud i författning utan bestämmas av talmannen — i tvåkammaralternativet
talmännen — efter samråd med statsministern.
Ämnet aktualiserades ånyo vid 1965 års riksdag. I två likalydande motioner
anfördes bl. a., att ceremonien, som kunde betraktas som ett särpräglat
och praktfullt skådespel, vore i detaljer utan stil och utan anknytning
till den moderna samhällssynen. »Eu lysande församling av särskilt
inbjudna damer och herrar i festdräkter bildar ram kring riksdagsmän i
päls och galoscher, vilka på intet sätt ger intryck av att vara vare sig huvudpersoner
i ceremonien eller inbjudna gäster.» Vidare kritiserades den
praxis, som inom riksmarskalksämbetet hade utbildats vid inbjudningar till
ceremonielet. Även sådana sektorer av samhällslivet som t. ex. kulturlivet
och arbetsmarknaden borde ges tillfälle att deltaga. Slutligen anförde motionärerna,
att det framstod som beklagligt att riksdagen saknade inflytande
över utformningen av ceremonien vid riksdagens öppnande. Under hänvisning
till de förslag som framförts av författnings utredningen (SOU
1963: 18) avstyrkte konstitutionsutskottet (nr 15) emellertid motionen.
Utskottets utlåtande bifölls av riksdagen.
I detta sammanhang må även erinras om att formerna för riksdagens
högtidliga öppnande berördes i årets remissdebatt, varvid bl. a. diskuterades
frågan om riksdagsledamöternas placering i rikssalen. Ett par talare
påtalade den trängsel som uppstod vid förflyttningen från slottskapellet
till rikssalen och uttryckte önskemål om numrerade platser i rikssalen i
enlighet med den ordning som råder i riksdagens kamrar. Av rättviseskäl
borde dock placeringen ändras år för år, så att inte samma riksdagsmän
alltid placeras på de främsta bänkarna.
Motionen
Motionären anför att formerna för riksdagens högtidliga öppnande bör
ändras. Särskilt gäller detta riksdagsledamöternas eget uppträdande. Motionären
kritiserar särskilt den trängsel om sittplatserna, som uppstår vid
ledamöternas intåg, och variationerna i klädsel, från stram högtidsdräkt
med ordnar till enkel vardagsdräkt. Gudstjänsten kunde enligt motionären
hållas under enklare former. Motionen utmynnar i vissa konkreta förslag,
varom hänvisas till utlåtandets ingress. Slutligen anför motionären, att det
knappast synes ha någon mening att avvakta de resultat som överläggningarna
angående en ny författning kan leda till, innan några reformer rörande
riksdagens högtidliga öppnande vidtas.
14
Konstitutionsutskottets utlåtande nr il år 1966
Utskottet
Den i förevarande motion aktualiserade frågan om formerna för riksdagens
öppnande behandlades senast av 1965 års riksdag. I sitt av riksdagen
godkända utlåtande avstyrkte utskottet de då föreliggande motionerna
under hänvisning till att författningsutredningens förslag till nya
principer i förevarande hänseende kunde förutsättas bli omfattade av de
vidare övervägandena i författningsfrågan. Denna synpunkt är lika aktuell
nu då grundlagberedningen tillsatts med uppgift att bl. a. överväga arbetsformerna
för en enkammarriksdag. Utskottet kan därför inte finna skäl till
någon åtgärd i anledning av den nu föreliggande motionen utan hemställer,
att motionen II: 202 icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 26 oktober 1966
På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Torsten Andersson,
Damström, fru Segerstedt Wiberg, herrar Erik Olsson, Carl Albert Anderson,
Hernelius, Karl Pettersson, Tistad och Svenungsson; samt
från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund, von
Friesen, Henningsson, Magnusson i Tumhult, fru Thunvall, herrar Johansson
i Trollhättan, Hamrin i Jönköping, Larsson i Luttra och Gustafsson i
Stenkyrka.
MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660026