Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

1

Nr 60

Memorial med förslag till ändringar i bankoreglementet, reglementet
för riksgäldskontoret och reglementet för riksdagsbiblioteket.

Bankoutskottet framlägger i detta memorial förslag till vissa ändringar
i bankoreglementet (bilaga 1), reglementet för riksgäldskontoret (bilaga 2)
och reglementet för riksdagsbiblioteket (bilaga 3). Till en del avser dessa
ändringar arvodeshöjningar; i övrigt är de huvudsakligen av formell art.

Arvodesliöjningar

Nu utgående arvoden till fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret
m. fl. fastställdes år 1958 med giltighet från och med den 1 januari 1958.
Arvodena till ledamöterna i riksdagsbibliotekets styrelse har varit oförändrade
sedan år 1919. Innebörden i gällande regler är i huvudsak följande.

Riksbanken

Till envar fullmäktig i riksbanken utgår enligt § 16 mom. 5 bankoreglementet
ett årligt arvode av 10 500 kronor. Därutöver erhåller fullmäktiges
ordförande ett tilläggsarvode av 2 000 kronor för år och deputeraden, efter
fullmäktiges bestämmande, högst 10 000 kronor för år; deputeradens arvode
har av fullmäktige fastställts till sistnämnda belopp. Om, såsom förutsatts,
deputeraden fungerar som industristyrelsens ordförande, åtnjuter han i sådan
egenskap jämlikt § 17 mom. 2 fjärde stycket bankoreglementet särskilt
arvode med 3 500 kronor för år. Deputeradens arvode från riksbanken utgör
sålunda för närvarande (10 500 + 10 000 + 3 500 —) 24 000 kronor.

Vid bortovaro, som föranleder inkallande av suppleant, har fullmäktig
att avstå arvodet till suppleanten. Från denna regel gäller det undantaget,
att fullmäktiges ordförande och deputeraden äger att med bibehållet arvode
åtnjuta 45 dagars semester per år.

Suppleant för fullmäktig uppbär ett arvode av 1 800 kronor för år. Under
tid, då suppleant tjänstgör såsom fullmäktig, äger han dock i stället åtnjuta
fullmäktigearvode, 10 500 kronor för år räknat (§ 16 mom. 6 bankoreglementet).

Den industrisakkunnige ledamoten av industristyrelsen må av fullmäktige
tillerkännas ett arvode av högst 3 000 kronor för år (§ 17 mom. 2 femte
stycket bankoreglementet); arvodet har av fullmäktige bestämts till sagda
belopp.

Vice riksbankschefen äger sedan gammalt att utöver sin lön enligt gällande
löneplan uppbära ett tilläggsarvode på högst samma belopp som fullmäktigearvodet.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 samt. Nr 60

2

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

Beträffande den tidigare utvecklingen av här avsedda arvodesbelopp må
blott nämnas, att fullmäktigearvodet utgjorde 4 000 kronor under åren
1874—1920, 8 000 kronor under åren 1921—1932, 7 000 kronor under åren
1933—1951 samt 8 500 kronor under åren 1952—1957.

Riksgäldskontoret

Till envar fullmäktig i riksgäldskontoret utgår enligt § 20 reglementet
för riksgäldskontoret ett årligt arvode av 6 000 kronor. Därutöver erhåller
fullmäktiges ordförande ett tilläggsarvode av 4 500 kronor för år och den
av fullmäktige utsedde tredje ledamoten av arbetsutskottet ett tilläggsarvode
av 3 500 kronor för år.

Suppleant för fullmäktig uppbär enligt § 23 reglementet ett arvode av
500 kronor för år. Suppleant, som inkallas till deltagande i sammankomst,
äger dessutom åtnjuta dagtraktamente, som utgår för suppleant, bosatt i
Stockholm, med 34 kronor och för annan suppleant med 45 kronor för
varje inställelse.

Till riksgäldsdirektören utgår, alltsedan befattningen inrättades, utöver
lönen enligt gällande löneplan såsom tilläggsarvode ett belopp motsvarande
högst fullmäktigearvodets belopp.

Fullmäktigearvodet höjdes vid årsskiftet 1920/21 från 3 000 till 4 000 kronor,
vilket belopp bibehölls t. o. m. 1951. Under åren 1952—1957 utgjorde
det 5 000 kronor.

Riksdagsbiblioteket

Såväl ordföranden som vardera av de båda övriga ledamöterna i styrelsen
för riksdagsbiblioteket äger uppbära ett årligt arvode av 500 kronor. Suppleant
erhåller 25 kronor per sammanträdesdag.

Med hänsyn till att arvodena till banko- och riksgäldsfullmäktige m. fl.
nu varit oförändrade under nio år anser utskottet en höjning av dessa arvoden
vara motiverad. Under tiden sedan den 1 januari 1958, då de nu utgående
fullmäktigearvodena började tillämpas, har en väsentlig höjning
skett icke blott av statstjänstemännens löner utan också av arvodena till
styrelseledamöter i statliga bolag och i styrelser för statliga verk och institutioner.
Någon direkt jämförelse med andra organ finner utskottet icke
möjlig; de förslag till nya arvodesbelopp som utskottet nu framlägger är
sålunda grundade på en mera allmän bedömning. Då dessa belopp avses
gälla från och med den 1 januari 1967 har utskottet tagit viss hänsyn även
till den höjning av statstjänstemännens löner som kommer att ske från
detta datum. I fråga om den arbetsvolym som är förknippad med de här
aktuella uppdragen torde som allmänt omdöme kunna uttalas, att den
under senare ar företett ganska små variationer; dock bör observeras, att
riksgäldsfullmäktige från och med den 1 juli 1966 är befriade från de uppgifter
som sammanhängt med huvudmannaskapet för riksdagens ekonomibyrå
och som nu övertagits av styrelsen för riksdagens förvaltningskontor.
Det bör beaktas att det alternerande uppdraget att vara jourhavande ledamot
av riksbankens direktion pålägger bankofullmäktig en större arbetsbörda
än riksgäldsfullmäktig.

Bankoutskottets memorial nr (>0 år 1966

3

Utskottet föreslår att arvodet till bankofullmäktig höjes från 10 500 till
15 000 kronor och arvodet till riksgäldsfullmäktig från 0 000 till 8 400 kronor.
Vice riksbankschefen samt riksgäldsdirektören bör alltjämt äga uppbära
ett tilläggsarvode motsvarande högst vederbörande fullmäktigearvode.
Bestämmelser rörande dessa tilläggsarvoden bar i samband med upphävandet
av avlöningsreglementet för riksdagens verk utfärdats av delegerade
för riksdagens verk; det torde nu få ankomma på styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor att ändra dessa bestämmelser.

Tilläggsarvodet till bankofullmäktiges ordförande torde böra höjas från
2 000 till 2 700 kronor och motsvarande arvode till riksgäldsfullmäktiges ordförande
från 4 500 till 6 300 kronor. För riksbankens del föreslår utskottet
vidare, att arvodet till deputeraden böjs från högst 10 000 kronor till högst
14 400 kronor, arvodet till industristyrelsens ordförande från 3 500 till 4 800
kronor och arvodet till den industrisakkunnige ledamoten i industristyrelsen
från högst 3 000 till högst 4 500 kronor. Tilläggsarvodet till den tredje ledamoten
i riksgäldsfullmäktiges arbetsutskott föreslås höjt från 3 500 till
4 800 kronor. Suppleant för bankofullmäktig får nu ett arvode av 1 800
kronor; detta belopp torde böra höjas till 2 400 kronor. I fråga om arvodet
till suppleant för riksgäldsfullmäktig finner utskottet en större höjning vara
motiverad. Det nuvarande beloppet, 500 kronor, föreslås sålunda höjt till
1 200 kronor. I gengäld bör, till skillnad från hittills, icke utgå särskilda
dagtraktamenten till sistnämnda suppleanter utöver vad som tillkommer
dem enligt allmänna resereglementet.

Vad gäller riksdagsbibliotekets styrelse, bör enligt utskottets mening en
mera betydande uppräkning av arvodena komma till stånd. Utskottet föreslår
att ledamot av biblioteksstyrelsen får ett arvode av 1 000 kronor per år
och ordföranden -— som hittills icke haft särskilt tilläggsarvode — 1 000
kronor därutöver.

De här nämnda förändringarna av arvoden etc. kommer till uttryck i
utskottets förslag till ändring av §§ 16 och 17 bankoreglementet, §§ 20 och
23 reglementet för riksgäldskontoret och § 4 reglementet för riksdagsbiblioteket.

I sammanhanget vill utskottet slutligen påpeka, att något förslag till höjning
av arvodena till ledamöter i styrelserna för riksbankens avdelningskontor
icke framlägges här. Det torde få ankomma på bankofullmäktige
att när så ter sig motiverat aktualisera frågan om en höjning av dessa
arvoden.

Övriga ändringar i bankoreglementet

Enligt § 7 bankoreglementet äger riksbanken att från de medel som
anvisats till riksbankens avbetalningslånefond bl. a. utlämna bostadsanskaffningslån
till anställningshavare vid riksdagens verk under motsvarande
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 saml. Nr 60

4

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

förutsättningar som gäller för innehavare av statlig anställning utanför riksdagens
område enligt kungl. kungörelsen 1960:522. Möjlighet att erhålla
sådant lån tillkommer huvudsakligen tjänsteman som i anledning av befordran
eller förflyttning får ändrad tjänstgöringsort. I samband med tillkomsten
av riksdagens förvaltningskontor har åtskilliga tjänster överförts
från riksdagens verk (riksgäldskontoret och riksdagsbiblioteket) till riksdagens
förvaltningskontor. Vidare tillkommer från och med den 1 januari
1967 ett antal fasta tjänster hos riksdagens kamrar och utskott. Med hänsyn
härtill bör möjlighet att erhålla bostadsanskaffningslån öppnas även
för anställningshavare hos riksdagen.

Den i § 16 förekommande hänvisningen till riksdagsordningen liar till
följd av en år 1965 genomförd ändring i riksdagsordningen blivit missvisande
och bör därför korrigeras.

I § 25 finns en föreskrift om bankofullmäktiges samarbete med riksgäldsfullmäktige
i fråga om åtgärder rörande riksbyggnaderna på Helgeandsholmen.
Punkten, som fått sin nuvarande lydelse i samband med tillkomsten
av riksdagens förvaltningskontor (KBoU 1966: 1), är såvitt den avser riksgäldstullmäktige
inaktuell och bör nu utgå. I samband därmed bör föregående
punkt omredigeras.

Den revision av de statliga löneplanerna som skett under år 1966 föranleder
ändring i § 33.

I den bestämmelse rörande ikraftträdandet som avslutar det år 1943 utfärdade,
med vidtagna ändringar ännu gällande bankoreglementet föreskrivs
att äldre oförändrade stadganden, instruktioner och förordnanden skall
jämte reglementet iakttagas, såvitt de icke strider mot där lämnade föreskrifter.
I det nya bankoreglemente, vilket i enlighet med vad utskottet nedan
föreslår nu bör utfärdas, bör någon motsvarande föreskrift icke ingå. I den
mån rättigheter skulle kunna göras gällande på grund av den nämnda föreskriften
kan så givetvis under eljest oförändrade förutsättningar ske även i
framtiden. Den till samma ikraftträdandebestämmelse fogade anvisningen
att fullmäktige bör föranstalta om utgivande av trycket utav vissa författningar
blir delvis överflödig, under förutsättning att riksdagen bifaller vad
bankoutskottet i sitt memorial nr 55 hemställt rörande Riksdagens författningssamling;
i övriga delar avser den åtgärder som riksbanken kan föranstalta
om utan reglementarisk föreskrift.

Övriga ändringar i reglementet för riksgäldskontoret

Beträffande de föreslagna ändringarna i §§ 3, 59 och 61 reglementet för
riksgäldskontoret hänvisas till vad som ovan sagts beträffande §§ 16, 25 och
33 i bankoreglementet i motsvarande avseenden. Även ändringar i § 9 föranleds
av löneplansrevisionen. Beträffande § 65 hänvisas till vad ovan sagts
om motsvarande föreskrift i bankoreglementet.

Det tillkommer inte längre riksgäldsfullmäktige att utse innehavare av

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1066

5

vissa uppdrag hos Svenska skeppshypotekskassan och Svenska jordbrukskreditkassan.
Med anledning härav bör § 50 punkterna 4 och 5 utgå.

Övriga ändringar i reglementet för riksdagsbiblioteket

Utformningen av §§ 3 och 21 reglementet för riksdagsbiblioteket har skett
vid en tidpunkt då endast en tjänst såsom förste bibliotekarie fanns inrättad
vid biblioteket. För närvarande finns två sådana tjänster. I § 3 torde sista
stycket kunna utgå såsom överflödigt; i § 21 bör bestämmelsen om överbibliotekariens
ställföreträdare ändras. Uti de i § 9 införda kompetensbestämmelserna
—■ i stort sett svarande mot regler som beträffande universitetsbiblioteken
utfärdats av universitetskanslern — bör begränsningen till
vissa fakulteter i fråga om godtagbar licentiatexamen slopas.

Till det år 1957 utfärdade reglementet finns fogad en övergångsbestämmelse,
avseende vissa ordinarie tjänstemän som utnämnts å sina tjänster
före den 1 juli 1949. Då någon tjänsteman som berörs av övergångsbestämmelsen
icke längre finns, bör denna i samband med utfärdandet av nytt reglemente
utgå.

Utfärdande av nya reglementen

I samtliga här behandlade reglementen finns luckor i paragrafernas nummerföljd,
vilka uppstått i samband med reglementsändringar under de
senaste åren. Reglementena torde nu böra utfärdas på nytt med paragrafnumren
ändrade till löpande följd samt införas i Riksdagens författningssamling,
under förutsättning att denna kommer till stånd. Utskottet bifogar
såsom bilagor 4—6 reglementena i sålunda ändrade versioner. Vissa ytterligare
ändringar, främst avseende ordningen vid anförande av besvär, bör
enligt utskottets mening övervägas. Utskottet torde efter hörande av vederbörande
verk och personalorganisationer få återkomma med förslag härom.

Åberopande vad ovan anförts hemställer utskottet,

att riksdagen måtte

I. besluta om

A. ändring i bankoreglementet enligt bilaga 1;

B. ändring i reglementet för riksgäldskontoret enligt bilaga
2;

C. ändring i reglementet för riksdagsbiblioteket enligt
bilaga 3;

II. därefter fastställa

A. nytt bankoreglemente enligt bilaga 4;

B. nytt reglemente för riksgäldskontoret enligt bilaga 5;

C. nytt reglemente för riksdagsbiblioteket enligt bilaga 6;

6

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

III. godkänna vad utskottet ovan anfört om tilläggsarvoden
till vice riksbankschefen och till riksgäldsdirektören.
Stockholm den 8 december 1966

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

såvitt gäller förslag beträffande arvoden:

från första kammaren: herrar Hilding, Gustaf Henry Hansson, Åke
Larsson, Palm, Nils Theodor Larsson*, Rönnberg*, Lundberg* och Larfors;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund, Börjesson i Glömminge,
Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå, Ekström i Iggesund*, Haglund
och Fridolfsson i Rödeby*;

såvitt gäller memorialet i övrigt:

från första kammaren: herrar Ståhle, Hilding, Gustaf Henry Hansson,
Åke Larsson, Palm, Åkerlund och Larfors;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund, Börjesson i Glömminge,
Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå, Rask och Haglund.

Ej närvarande vid justeringen.

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

7

Bilaga 1

Förslag

till

ändring i bankoreglementet

§§ 7, 16, 17, 25 och 33 ändras enligt följande.

(Nuvarande lydelse)

§ 7.

(Föreslagen lydelse)

Mom. 1. Från de medel, som anvisats
till riksbankens avbetalningslånefond,
äger riksbanken driva utlåning
antingen mot säkerhet av borgen
såsom för egen skuld eller pant
av värdepapper eller mot statlig kreditgaranti
eller för beredande av
bostadsanskaffningslån till anställningshavare
vid riksdagens verk.

Mom. 2. Lån mot
Mom. 3. Lån med
Mom. 4. Bostadsanskaffningslån
må utlämnas till anställningshavare
vid riksdagens verk under motsvarande
förutsättningar som i 2 § kungörelsen
den 30 juni 1960 (nr 522) angående
bostadsanskaffningslån med
statlig garanti till anställningshavare
i statens tjänst m. m. angivits för beviljande
av i sagda kungörelse avsedda
lån.

Bostadanskaffningslån må---

Mom. 1. Från de medel, som anvisats
till riksbankens avbetalningslånefond,
äger riksbanken driva utlåning
antingen mot säkerhet av
borgen såsom för egen skuld eller
pant av värdepapper eller mot statlig
kreditgaranti eller för beredande
av bostadsanskaffningslån till
anställningshavare hos riksdagen
och dess verk.

20 000 kronor,
särskilt stadgas.

Mom. 4. Bostadsanskaffningslån
må utlämnas till anställningshavare
hos riksdagen och dess verk under
motsvarande förutsättningar som i
2 § kungörelsen den 30 juni 1960 (nr
522) angående bostadsanskaffningslån
med statlig garanti till anställningshavare
i statens tjänst m. m.
angivits för beviljande av i sagda
kungörelse avsedda lån.

---förutnämnda kungörelse.

§ 16.

Mom. 1. Fullmäktige utse---

Mom. 2. Vid förfall — ---—- —

Vid förfall för annan fullmäktig
inkallas, med iakttagande av stadgandena
i § 71 riksdagsordningen,
av riksdagen utsedd suppleant, om
styrelsen eljest ej är beslutför.

------av fullmäktige.

----förordnade suppleanten.

Vid förfall för annan fullmäktig
inkallas, med iakttagande av stadgandena
i § 70 mom. 5 riksdagsordningen,
av riksdagen utsedd suppleant,
om styrelsen eljest ej är beslutför.

Suppleant må----------vikt förekommer.

Mom. 3. Därest vid----—■ —---fullmäktige bestämma.

Mom. 4. När fullmäktig---------såsom fullmäktig.

2*—Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 samt. Nr 60

8

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

(Nuvarande lydelse)

Mom. 5. Envar av fullmäktige äger
uppbära ett årligt arvode av 10 500
kronor.

Därjämte utgå särskilda arvoden
till fullmäktiges ordförande med
2 000 kronor för år och till deputeraden,
efter fullmäktiges bestämmande,
med högst 10 000 kronor för
år.

Är fullmäktig------ —- •—

Mom. 6. Av Konungen förordnad
eller av riksdagen vald suppleant
äger uppbära årligt arvode av 1 800
kronor.

Under tid, då suppleant tjänstgör
såsom fullmäktig, äger han i stället
åtnjuta arvode efter 10 500 kronor
för år räknat.

Mom. 7. Fullmäktige äger---

(Föreslagen lydelse)

Mom. 5. Envar av fullmäktige äger
uppbära ett årligt arvode av 15 000
kronor.

Därjämte utgå särskilda arvoden
till fullmäktiges ordförande med
2 700 kronor för år och till deputeraden,
efter fullmäktiges bestämmande,
med högst 14 400 kronor för år.

--som deputerad.

Mom. 6. Av Konungen förordnad
eller av riksdagen vald suppleant
äger uppbära ett årligt arvode av
2 400 kronor.

Under tid, då suppleant tjänstgör
såsom fullmäktig, äger han i stället
åtnjuta arvode efter 15 000 kronor
för år räknat.

------för riksbanken.

§

Mom. 1. Fullmäktige äga---

Mom. 2. Fullmäktige äga---

Ledamot av---------

Ärenden, som —----- —---

Till industristyrelsens ordförande
utgår särskilt arvode av 3 500 kronor
för år. Har deputeraden utsetts
till ordförande, skall i fråga om arvode
under ledighet gälla vad i § 16
mom. 5 sägs om det till honom som
deputerad utgående arvodet.

Annan styrelseledamot, vilken icke
är tjänsteman i riksbanken, må av
fullmäktige tillerkännas arvode av
högst 3 000 kronor för år. Till sådan
ledamot utgår därjämte vid resa i
riksbankens ärende resekostnadsersättning
och traktamente enligt vad
som gäller för bankdirektör.

Fullmäktige äga--- -----

Mom. 3. Till ledamöter----

17.

-------det yrkar.

------vara fullmäktig.

— — till fullmäktige.

--därtill utser.

Till industristyrelsens ordförande
utgår särskilt arvode av 4 800 kronor
för år. Har deputeraden utsetts till
ordförande, skall i fråga om arvode
under ledighet gälla vad i § 16 mom.
5 sägs om det till honom som deputerad
utgående arvodet.

Annan styrelseledamot, vilken icke
är tjänsteman i riksbanken, må av
fullmäktige tillerkännas arvode av
högst 4 500 kronor för år. Till sådan
ledamot utgår därjämte vid resa i
riksbankens ärende resekostnadsersättning
och traktamente enligt vad
som gäller för bankdirektör.

--- —-i riksbanken.

- —------för bankdirektör.

Mom. 1. Då fråga
Mom. 2. Vid de
Mom. 3. Åt de
Mom. 4. Gemensamt med fullmäktige
i riksgäldskontoret äga fullmäktige
i riksbanken dessutom:
a) att för framtida uppsikten och

vara närvarande,
vara tillstädes,
hans ställe.

Mom. 4. Gemensamt med fullmäktige
i riksgäldskontoret äga fullmäktige
i riksbanken dessutom att för
den framtida uppsikten och kontrol -

§ 25.

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

9

(Nuvarande lydelse)
kontrollen över Göta kanals vidmakthållande
ntse och välja ej mindre
en person för att såsom ledamot
å riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen
över nämnda kanal än ock ett ombud
att å samma verks vägnar deltaga i
revisionen av kanalens räkenskaper;
skolande valet till ledamot i direktionen
förnyas varje år och till ombud
i revisionerna före desammas början;
dock må förut härtill utsedda personer
kunna återväljas;

b) att vidtaga åtgärder i frågor rörande
riksbyggnaderna å Helgeandsholmen
utom riksdagshuset, i den
mån dessa frågor icke skola behandlas
av respektive fullmäktige.

(Föreslagen lydelse)
len över Göta kanals vidmakthållande
utse och välja dels en person att
såsom ledamot å riksbankens och
riksgäldskontorets vägnar inträda i
direktionen över nämnda kanal, dels
ett ombud att å samma verks vägnar
deltaga i revisionen av kanalens
räkenskaper. Val av ledamot i direktionen
skall företagas varje år och
val av ombud i revisionerna före desammas
början; dock må förut härtill
utsedda personer kunna återväljas.

§ 33.

Ordinarie tjänster tillsättas av fullmäktige;
tjänster med lönegradsbeteckningen
ABp eller Bp genom förordnande
för högst tre år i sänder.

Ordinarie tjänster tillsättas av fullmäktige;
tjänster med lönegradsbeteckningen
Bp eller Cp genom förordnande
för högst tre år i sänder.

Denna ändring träder i kraft den 1 januari 1967, såvitt gäller § 7, § 16
mom. 5 och 6 samt § 17, och i övrigt omedelbart.

10

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

Bilaga 2

Förslag

till

ändring i reglementet för riksgäldskontoret

§§ 3, 9, 20, 23, 57, 59 och 61 ändras enligt följande. § 65 utgår.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§ 3

Förvaltningen av riksgäldskonto- Förvaltningen av riksgäldskontoret,
dess medel och tillhörigheter är ret, dess medel och tillhörigheter är
av riksdagen uppdragen åt sju full- av riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige,
vilka jämte suppleanter ut- mäktige, vilka jämte suppleanter utses
i den ordning, $$70 och 71 riks- ses i den ordning $ 70 riksdagsorddagsordningen
stadga. ningen stadgar.

Vid fullmäktiges--------ordföranden inträffar.

1. Fullmäktige utse
Till ersättare

Vid förfall----

Det åligger
Riksgäldsdirektören äger att bevilja
tjänstemännen semester eller
ledighet för sjukdom eller annat laga
förfall eller för enskilda angelägenheter,
i fråga om tjänstemän tillhörande
lönegraderna 19—27 å löneplan
A samt lönegrad 1 å löneplan
B under högst 14 dagar samt beträffande
övriga tjänstemän under högst
tre månader, ävensom meddela föreskrift
om tjänstens uppehållande,
beträffande tjänstemän i lönegraderna
19—27 å löneplan A samt
lönegrad 1 å löneplan B högst intill
fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst.
Personalfrågor av mera
principiell innebörd skola dock av
riksgäldsdirektören föredragas inför
fullmäktige.

Riksgäldsdirektören utövar —--

Fullmäktige må —

2. Till ett----------

Riksgäldsdirektörens ersättare

--för riksgäldskontoret.

till ersättare.

tillfällig ersättare
löpande förvaltningen.
Riksgäldsdirektören äger att bevilja
tjänstemännen semester eller
ledighet för sjukdom eller annat laga
förfall eller för enskilda angelägenheter,
i fråga om tjänstemän i
lönegrad 19 eller högre på löneplan
A, lönegrad på löneplan B eller lönegrad
1 på löneplan C under högst
14 dagar samt beträffande övriga
tjänstemän under högst tre månader,
ävensom meddela föreskrift om
tjänstens uppehållande, beträffande
tjänstemän i nyss angivna lönegrader
högst intill fullmäktiges nästa
ordinarie sammankomst. Personalfrågor
av mera principiell innebörd
skola dock av riksgäldsdirektören
föredragas inför fullmäktige.

— avseende innehåller.

erforderliga underhandlingar.

■ och handläggning,
arbetsutskottets sammanträden.

§ 9

Bankoutskoitets memorial nr 60 år 1966

11

(Nuvarande lydelse)

§

Såsom arvode åtnjuter eu var av
fullmäktige 6 000 kronor årligen.
Därjämte utgå särskilda arvoden
till fullmäktiges ordförande med
4 500 kronor för år och till den av
fullmäktige utsedde tredje ledamoten
av arbetsutskottet med 3 500
kronor för år.

§

Till suppleant för fullmäktig utgår
ett arvode av 500 kronor årligen.
Suppleant, vilken inkallas till deltagande
i sammankomst eller för
fullgörande av uppdrag för riksgäldskontorets
räkning, äger dessutom
åtnjuta dels resekostnadsersättning
enligt § 22, dels traktamente
för resa från hemorten eller ort,
där han vistas för offentligt uppdrag,
samt för återresa med tillhopa 30
kronor, dels ock dagtraktamente,
som utgår för suppleant, bosatt i
Stockholm, med 34 kronor och för
annan suppleant med 45 kronor för
varje inställelse.

Stadgandet i § 22, andra stycket,
skall även äga tillämpning å suppleant.

(Föreslagen lydelse)

20

Såsom arvode åtnjuter en var av
fullmäktige 8 400 kronor årligen.
Därjämte utgå särskilda arvoden till
fullmäktiges ordförande med 6 300
kronor för år och till den av fullmäktige
utsedde tredje ledamoten
av arbetsutskottet med 4 800 kronor
för år.

23

Till suppleant för fullmäktig utgår
ett arvode av 1 200 kronor årligen.

Vad som stadgas i § 22 skall även
äga tillämpning å suppleant.

§ 57

1. I styrelsen--------ordinarie sammankomst.

2. Det tillkommer------ -— hypotekskassans räkenskaper.

3. Fullmäktige skola------— kassans räkenskaper.

4. Fullmäktige skola i styrelsen
för Svenska skeppslujpotekskassan
utse dels en ledamot, som skall vara
vice ordförande, dels ock en suppleant,
som skall vara suppleant för
vice ordföranden. Fullmäktige skola
jämväl utse en revisor jämte suppleant
för deltagande i revisionen av
styrelsens förvaltning och kassans
räkenskaper.

5. Fullmäktige skola i styrelsen
för Svenska jordbrukskreditkassan
utse en ledamot och suppleant för
honom. Fullmäktige skola jämväl
nise en revisor och en suppleant för

12

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

honom för deltagande i revisionen
av styrelsens förvaltning och kassans
räkenskaper.

6. Fullmäktige skola-----ordinarie bolagsstämma.

7. Fullmäktige äga---—--- — ordinarie bolagsstämma.

8. Fullmäktige äga —-----ordinarie bolagsstämma.

9. Fullmäktige äga —-----ordinarie bolagsstämma.

10. Fullmäktige äga------ordinarie bolagsstämma.

§

1. Åt de ----------

2. Gemensamt med fullmäktige i
riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret
dessutom

a) att för framtida uppsikten och
kontrollen över Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre
en person för att såsom ledamot
å riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen
över nämnda kanal än ock ett ombud
att å samma verks vägnar deltaga
i revisionerna av kanalens räkenskaper;
skolande valet till ledamot
i direktionen förnyas varje år
och till ombud i revisionerna före
desammas början; dock må förut
hättill utsedda personer kunna återväljas;
samt

b) att vidtaga åtgärder i frågor
rörande riksbyggnaderna å Helgeandsholmen
utom riksdagshuset, i
den mån dessa frågor icke skola behandlas
av respektive fullmäktige.

3. Vid fullmäktiges-----

59

— -—--rätt härutinnan.

2. Gemensamt med fullmäktige i
riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret
dessutom att för den
framtida uppsikten och kontrollen
över Göta kanals vidmakthållande
utse och välja dels en person att såsom
ledamot å riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen
över nämnda kanal, dels
ett ombud att å samma verks vägnar
deltaga i revisionerna av kanalens
räkenskaper. Val av ledamot
i direktionen skall företagas varje
år och val av ombud i revisionerna
föire desammas början; dock må
förut härtill utsedda personer kunna
återväljas.

per capita.

§

Ordinarie tjänster i riksgäldskontoret
tillsättas av fullmäktige; tjänst
med lönegradsbeteckningen Bp genom
förordnande för högst tre år
i sänder.

§

De föreskrifter, som äro intagna i
vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret
utfärdade reglementen,
skola fortfarande tjäna till efterrättelse
i de delar, vari samma

61

Ordinarie tjänster i riksgäldskontoret
tillsättas av fullmäktige; tjänst
med lönegradsbeteckningen Cp genom
förordnande för högst tre år
i sänder.

65

Bankoutskoltets memorial nr 60 är 1966

13

föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda
eller eljest alltjämt äro tillämpliga.

Denna ändring träder i kraft den 1 januari 1967, såvitt gäller §§ 20 och
23, och i övrigt omedelbart.

14

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

Bilaga 3

Förslag

till

ändring i reglementet för riksdagsbiblioteket

§§ 3, 4, 9 och 21 ändras enligt följande.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§ 3.

Högsta ledningen dess styrelse.

Narmaste ledningen---------sina åligganden.

Forste bibliotekarien skall biträda
överbibliotekarien med ledning, övervakning
och kontroll av det dagliga
arbetet inom biblioteket.

§ 4.

Styrelsen består------

De senare---------

För var---------

Envar av styrelsens ledamöter äger
uppbära ett årligt arvode av 500 kronor.
Suppleant, som vid förfall för
ledamot eller eljest av särskilda skäl
inkallas till deltagande i sammanträde,
äger åtnjuta ersättning med 25
kronor för varje sammanträdesdag,
dock att det sammanlagda arvodet
under ett kvartal icke må överstiga
vad som utgår till ledamot under
samma tid.

§

Vid biblioteket-------

För anställning som amanuens vid
biblioteket erfordras:

a) att i avlagd studentexamen eller
fyllnadsprövning till sådan examen
hava erhållit vitsord om minst godkända
insikter i engelska, franska
och tyska språken;

b) att hava avlagt licentiatexamen
inom filosofisk eller juridisk fakultet; -

---av riksdagen.

--avgångne återstått.

i suppleanter.

Arvode utgår till styrelsens ordförande
med 2 000 kronor för år och
till envar av styrelsens övriga ledamöter
med 1 000 kronor för år. Suppleant,
som vid förfall för ledamot
eller eljest av särskilda skäl inkallas
till deltagande i sammanträde, äger
åtnjuta ersättning med 50 kronor
för varje sammanträdesdag, dock att
det sammanlagda arvodet under ett
kvartal icke må överstiga vad som
utgår till ledamot under samma tid.

9.

--icke-ordinarie personal.

För anställning som amanuens vid
biblioteket erfordras:

a) att i avlagd studentexamen eller
fyllnadsprövning till sådan examen
hava erhållit vitsord om minst godkända
insikter i engelska, franska
och tyska språken;

b) att hava avlagt licentiatexamen;

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

15

(Nuvarande lydelse)

c) att inom riksdagsbiblioteket
under en tid av minst tre månader
hava genomgått provtjänstgöring, anordnad
på sätt som av överbibliotekarien
bestämmes, och att under sådan
tjänstgöring hava ådagalagt
lämplighet för bibliotekstjänsten.

Då särskilda--------

Befrielse från------—

(Föreslagen lydelse)

c) alt inom riksdagsbiblioteket under
en tid av minst tre månader hava
genomgått provtjänstgöring, anordnad
på sätt som av överbibliotekarien
bestämmes, och att under sådan
tjänstgöring hava ådagalagt lämplighet
för bibliotekstjänsten.

--upptagna villkoren.

--vetenskapligt bibliotek.

§ 21.

1 mom. Då överbibliotekarien åtnjuter
semester eller när han eljest
under tid, som ej överskrider femton
dagar, är hindrad att tjänstgöra, företrädes
han, där ej styrelsen annorlunda
bestämmer, av förste bibliotekarien
eller vid förhinder för denne
av den i tjänstegraden äldste av de i
tjänst varande bibliotekarierna.

Erfordras eljest-------

2 mom. För ombesörjande---

1 mom. Då överbibliotekarien åtnjuter
semester eller när han eljest
är hindrad att tjänstgöra företrädes
han, där ej styrelsen annorlunda bestämmer,
av den förste bibliotekarie
som styrelsen därtill förordnat.

tjänstens uppehållande.
---bestrida göromålen.

Denna ändring träder i kraft den 1 januari 1967, såvitt gäller § 4, och i
övrigt omedelbart.

3* — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 samt. Nr 60

16

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

Bilaga 4

Förslag

till

Reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning (Bankoreglementet)

1 §

Utöver vad i lagen för Sveriges riksbank den 30 juni 1934 stadgas, skola
för förvaltningen av riksbanken i detta reglemente givna föreskrifter lända
till efterrättelse.

AVD. I.

Om sedelutgivningen och bankrörelsen

2 §

1 mom. Å de sedlar, som riksbanken utgiver, anbringas genom tryck
namnteckningar av fullmäktig eller tjänsteman, två i förening.

2 mom. Riksbanken är skyldig att, när så påfordras, vid sitt huvudkontor
inlösa sina sedlar efter den grund, Konung och riksdag fastställt.

3 mom. Inlösen av bristfälliga och förslitna sedlar samt ersättning för
helt förstörda sedlar äga fullmäktige att medgiva med hänsyn till föreliggande
skäl och omständigheter.

3 §

Riksbanken skall hava avdelningskontor å följande platser: Göteborg,
Malmö, Falun, Gävle, Halmstad, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlskrona,
Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Mariestad, Nyköping, Umeå, Uppsala,
Visby, Vänersborg, Västerås, Växjö, Örebro, Östersund.

4 §

Guld och silver i plants försäljas vid huvudkontoret i mån av tillgång till
pris, som av fullmäktige bestämmes.

5 §

Svenskt mynt, präglat efter myntordningar, vilka äro äldre än lagen om
rikets mynt den 30 maj 1873, inlöses av riksbanken efter sitt värde i gångbart
mynt.

6 §

Diskontering, lån eller kredit i checkräckning må ej utan fullmäktiges
medgivande beviljas annan än den, som är mantalsskriven eller driver stadigvarande
rörelse inom det lånedistrikt, som fullmäktige bestämt för varje
kontor.

Utan hinder av distriktsindelningen må dock mot realsäkerhet beviljas
lån utan avbetalningsrätt och kredit i checkräkning.

Bankoutskottets memorial nr fiO år 1966

17

Dessutom må bankinrättningar, även om de icke tillhöra huvudkontorets
distrikt, i samtliga lånegrenar anlita detta kontor.

7 §

1 mom. Från de medel, som anvisats till riksbankens avbetalningslånefond,
äger riksbanken driva utlåning antingen mot säkerhet av borgen såsom
för egen skuld eller pant av värdepapper eller mot statlig kreditgaranti eller
för beredande av bostadsanskaffningslån till anställningshavare hos riksdagen
och dess verk.

2 mom. Lån mot säkerhet av borgen eller pant av värdepapper utlämnas
med eller utan amorteringsskyldighet i enlighet med de grunder, som nedan
i detta mom. angivas.

Ränta erlägges var sjätte månad.

Avbetalningslån utlämnas för en tid av högst åtta år och skola återbetalas
genom erläggande var sjätte månad av minst en sextondedel av det ursprungliga
lånebeloppet.

Å avbetalningslån må, med iakttagande av att den sammanlagda lånetiden
icke överskrider åtta år, medgivas frihet från amortering under högst fyra år.

Lån utan amortering utlämnas på sammanlagt högst fyra år.

Lån må ej utlämnas å lägre belopp än 300 kronor och såsom låntagare må
icke någon häfta i skuld för högre belopp än 15 000 kronor, med rätt dock
för fullmäktige eller, efter fullmäktiges bemyndigande, den i 17 § 1 mom.
omförmälda direktionen att i särskilda fall medgiva att detta belopp höjes
till högst 20 000 kronor.

3 mom. Lån med statlig kreditgaranti må utlämnas enligt vad därom särskilt
stadgas.

i mom. Bostadsanskaffningslån må utlämnas till anställningshavare hos
riksdagen och dess verk under motsvarande förutsättningar som i 2 § kungörelsen
den 30 juni 1960 (nr 522) angående bostadsanskaffningslån med
statlig garanti till anställningshavare i statens tjänst m. m. angivits för beviljande
av i sagda kungörelse avsedda lån.

Bostadsanskaffningslån må ej utlämnas till högre belopp eller för längre
tid än som är medgivet för lån, vilka utlämnas med stöd av förutnämnda
kungörelse.

8 §

För utlåningsrörelsen i dess helhet skola gälla följande särskilda bestämmelser.

1 mom. Diskontering, lån eller kredit i checkräkning må ej beviljas:

a) fullmäktig i riksbanken, dock att fullmäktig må erhålla lån och kredit
i checkräkning mot säkerhet av statens, allmänna hypoteksbankens eller
konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligationer;

b) tjänsteman i riksbanken, dock att tjänsteman må erhålla dels vid huvudkontoret
avbetalningslån, varom i 7 § sägs, dels ock vid huvudkontoret
eller det avdelningskontor, där han tjänstgör, lån och kredit i checkräkning
mot säkerhet av obligationer, utfärdade av staten, allmänna hypoteksbanken,
konungariket Sveriges stadshypotekskassa eller kommun, eller ock
obligationer, som i belåningshänseende av fullmäktige likställas med sistnämnda
slag av obligationer.

2 mom. Styrelseledamot vid avdelningskontor äger att vid huvudkontoret

18 Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

erhålla avbetalningslån, varom i 7 § sägs. I övrigt må lån eller kredit i checkräkning
beviljas sådan styrelseledamot endast mot pant, som prövas i och
or sig innebära fullgod säkerhet. Växel, å vilken annan styrelseledamot än
direktör ar acceptant, trassent eller endossent, må diskonteras i riksbanken
endast om vaxeln är grundad på verklig handelsaffär eller siste endossen U,

ng1- MaJ:t oktroj erad bankinrättning eller fullmäktige lämnat
tillstånd till diskonteringen.

, n m°^'' Lån eller kredit 1 checkräkning må ej beviljas med borgen av
tullmaktig, styrelseledamot vid avdelningskontor eller tjänsteman eller
mot säkerhet av fordringsbevis, för vilket sådan person svarar. Styrelseledamot
vid avdelningskontor och tjänsteman, vilka på sätt här ovan i 1 och 2
mom. sags må kunna beviljas avbetalningslån, äga dock teckna borgen för
dylika vid huvudkontoret utlämnade lån. Växel, å vilken fullmäktig eller
tjänstemän ar acceptant, trassent eller endossent, må ej diskonteras i riksbanken.

...4 “Jad 1 denna paragraf stadgas om fullmäktig gäller ock suppleant
tor fullmäktig ävensom direktionsledamot, som ej är fullmäktig. För
suppleant för styrelseledamot gäller vad i denna paragraf stadgas om styrelseledamot.
ro o J

Angående bolag eller förening, vari person, som omförmäles i denna paragraf,
sasom delägare eller medlem äger ett väsentligt ekonomiskt intresse,
galler vad om sådan person stadgas.

9 §

Fullmäktig i riksbanken, suppleant för fullmäktig, ledamot av styrelse
vid avdelningskontor samt tjänsteman i riksbanken må icke såsom kommissionär
taga befattning med växeldiskontering eller med anskaffande av lån
eller annan kredit i riksbanken.

10 §

Vid ansökan om växeldiskontering, lån eller kredit i checkräkning skall
den erbjudna säkerheten noga prövas.

Särskilt bör vid diskontering av växlar hänsyn tagas till växlarnas ursprung.

11 §

Räntan för lån och kredit i checkräkning samt vid diskontering av växlar
äga fullmäktige att bestämma med avseende å såväl penningställningen som
utlåningstiden och de säkerheter, vilka erbjudas. Likaledes äga fullmäktige
att bestämma avgiften för kredit i checkräkning ävensom att medgiva befrielse
från sådan avgift.

12 §

Obligationer, utfärdade av riksbanken å medel, upplånade före år 1830, få
icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana av
dessa obligationer, vilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning.

13 §

Beträffande den förvaring av värdepapper eller av gods under försegling,
som omförmäles i 24 § lagen för Sveriges riksbank, äga fullmäktige att bestämma
förvaringsavgiften ävensom att medgiva befrielse från sådan avgift.

Bnnkoutskottets memorial nr 60 år 1066

19

AVD. II.

Om tryckerirörelsen och papperstillverkningen

H §

Angående driften av sedeltryckeriet och pappersbruket äga fullmäktige
meddela erforderliga bestämmelser.

AVD. in.

Om styrelsen och förvaltningen ni. m.

A. Fullmäktige
15 §

1 mom. Fullmäktige utse inom sig riksbankschef samt inom eller utom
sig en suppleant för honom att med fullmäktigs rätt och ansvar vid inträffande
förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef).

Därjämte utse fullmäktige inom sig en deputerad för tid till dess nästa
fullmäktigeval försiggått. Är deputeraden under längre tid förhindrad att
tjänstgöra, äga fullmäktige utse annan fullmäktig att under tiden vara deputerad.

Instruktion för deputeraden utfärdas av fullmäktige.

2 mom. Vid förfall för fullmäktiges ordförande inkallas den av Konungen
förordnade suppleanten.

Vid förfall för annan fullmäktig inkallas, med iakttagande av stadgandena
i 70 § 5 mom. riksdagsordningen, av riksdagen utsedd suppleant, om
styrelsen eljest ej är beslutför.

Suppleant må inkallas även i andra fall än ovan i detta mom. avses, om
ärende av vikt förekommer.

3 mom. Därest vid förfall för riksbankschefen vice riksbankschefen är
förhindrad att träda i hans ställe, äga fullmäktige förordna annan av riksdagen
vald fullmäktig eller bankdirektör att uppehålla befattningen såsom
riksbankschef. Till här avsedd vikarie för riksbankschefen utgår ersättning
med belopp, som fullmäktige bestämma.

4 mom. När fullmäktig på grund av bestämmelserna i 30 och 31 §§ lagen
för Sveriges riksbank icke får utöva befattning såsom sådan, skall han genast
frånträda densamma, samt suppleant då inkallas att i stället inträda
såsom fullmäktig.

5 mom. Envar av fullmäktige äger uppbära ett årligt arvode av 15 000
kronor.

Därjämte utgå särskilda arvoden till fullmäktiges ordförande med 2 700
kronor för år och till deputeraden, efter fullmäktiges bestämmande, med
högst 14 400 kronor för år.

Är fullmäktig förhindrad att utöva sin befattning av annan anledning än
uppdrag i riksbankens ärenden och inkallas till följd därav suppleant, skall
fullmäktigen avstå det arvode, som belöper på ledigheten. Fullmäktiges ordförande
och deputeraden äga dock att med bibehållet arvode åtnjuta semester
eller annan ledighet under en tid av 45 dagar årligen. Är deputeraden av
sjukdom förhindrad tjänstgöra, må han efter fullmäktiges bestämmande
under en tid av högst ett år uppbära halva fullmäktigarvodet samt två tredjedelar
av arvodet som deputerad.

-0 Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

6 mom. Av Konungen förordnad eller av riksdagen vald suppleant äger
uppbära ett årligt arvode av 2 400 kronor.

Under tid, då suppleant tjänstgör såsom fullmäktig, äger han i stället åtnjuta
arvode efter 15 000 kronor för år räknat.

7 mom. Fullmäktige äger att för resa, som han för fullgörande av fullmäktigeuppdraget
eller eljest för riksbankens räkning företager från hemorten
eller ort, där han vistas för fullgörande av offentligt uppdrag, samt för återresa
åtnjuta resekostnadsersättning och, med det undantag som i andra
stycket sägs, traktamente ävensom ersättning i övrigt enligt bestämmelserna
i allmänna resereglementet eller, när fråga är om utrikes resa, utlandsresereglementet,
därvid fullmäktig skall hänföras till rese- och traktamentsklass

A.

För bevistande av sammanträde i Stockholm med fullmäktige, direktionen
eller industristyrelsen eller för annan förrättning eller annat uppdrag därstädes
för riksbankens räkning skall traktamente icke utgå till deputeraden,
och under tid, då riksdagen håller session, icke heller till annan fullmäktig!
som är ledamot av riksdagen.

Vad i detta mom. sägs skall äga tillämpning jämväl å suppleant, vilken inkallats
för deltagande i sammanträde som ovan avses eller eljest fullgör udddrag
för riksbanken.

16 §

1 mom. Fullmäktige äga uppdraga åt en direktion att enligt fullmäktiges
bestammande förbereda ärenden, som skola handläggas av fullmäktige, tillse
utförandet av fullmäktiges beslut, utöva tillsyn över göromålen inom banken,
verkställa köp och försäljning av utländska valutor, pröva utlåningsärenden
samt handhava den löpande förvaltningen i övrigt.

Direktionen skall bestå av riksbankschefen, vice riksbankschefen, deputeraden,
en annan av de av riksdagen valda fullmäktige (jourhavande fullmäktig)
samt den bankdirektör, till vars verksamhetsområde det ärende hör, som
föreligger till bedömande, fullmäktige obetaget föreskriva, att vid behandlingen
av visst ärende eller viss grupp av ärenden även annan bankdirektör
skall deltaga.

Fullmäktiges andra riksdagsval ledamöter än riksbankschefen och deputeraden
skola alternera såsom jourhavande fullmäktig enligt turordning,
som bestämmes av fullmäktige.

Riksbankschefen, eller vid förfall för honom vice riksbankschefen, skall
vara ordförande i direktionen. Direktionen är beslutför, när minst tre ledamöter,
bland dem deputeraden eller jourhavande fullmäktigen, äro närvarande.
Vid lika röstetal gäller den mening, som biträdes av ordföranden.

Vid direktionssammanträde förekommande ärende skall hänskjutas till
fullmäktige, om någon av de närvarande ledamöterna det yrkar.

2 mom. Fullmäktige äga uppdraga åt en styrelse (industristyrelsen), bestående
av en fullmäktig, ordförande, en bankdirektör samt en utom riksbanken
utsedd industrisakkunnig ledamot, att i enlighet med instruktion, som
av fullmäktige fastställes, i stället för direktionen handlägga ärenden, som
angå sedeltryckeriet och pappersbruket, samt utöva tillsyn över verksamheten
därstädes. För envar ledamot av industristyrelsen utse fullmäktige
en suppleant. Därvid skall iakttagas, att suppleanten för ordföranden skall
vara fullmäktig.

21

Bankoutskottets memorial nr C>0 år 1!)GC>

Ledamot av industristyrelsen ii^er påfordra, att ärende, som eljest må avgöras
av styrelsen, skall hänskjutas till fullmäktige.

Ärenden, som angå sedeltryckeriet och pappersbruket, skola inför ful -mäktige föredragas av industristyrelsens ordförande eller den han dartdl
utser.

Till industristyrelsens ordförande utgår särskilt arvode av 4 800 kronor
för år. Har deputeraden utsetts till ordförande, skall i fråga om arvode under
ledighet gälla vad i 16 § 5 mom. sägs om det till honom som deputerad

utgående arvodet. . , .

Annan styrelseledamot, vilken icke är tjänsteman i riksbanken, må av
fullmäktige tillerkännas arvode av högst 4 500 kronor for år. Till sådan
ledamot utgår därjämte vid resa i riksbankens ärende resekostnadsersättning
och traktamente enligt vad som gäller för bankdirektör.

Fullmäktige äga besluta angående ersättning till styrelsesuppleant, som ej

är tjänsteman i riksbanken. , . . ,

3 mom. Till ledamöter i den i 6 a § valutalagen nämnda valutastyrelsen
skola fullmäktige utse vice riksbankschefen, en fullmäktig eller suppleant
för fullmäktig samt en bankdirektör. Fullmäktige skola därjämte utse suppleanter
för nämnda ledamöter.

Vice riksbankschefen är valutastyrelsens ordförande. Fullmäktige torordna
en av de övriga inom riksbanken utsedda ledamöterna att vara vice

ordförande. .. .. r. ,

Valutastyrelsen är beslutför, när minst tre ledamöter aro narvarande. Vid

lika röstetal gäller den mening, som biträdes av ordföranden.

Fullmäktige hava att utfärda närmare bestämmelser för valutastyrelsens
verksamhet och må därvid föreskriva att ärenden av löpande eller expeditionell
natur eller eljest innebärande tillämpning av fastställda riktlinjer må
å styrelsens vägnar avgöras av ordföranden och bankdirektören i förening.

Har av fullmäktige utsedd ledamot eller suppleant, som deltagit i valutastyrelsens
beslut, enligt 6 a § tredje stycket valutalagen framställt yrkande
om att beslutet skall underställas fullmäktiges prövning, skall sökanden i
ärendet underrättas därom snarast möjligt och senast i samband med att
han erhåller meddelande om innehållet i styrelsens beslut.

Ej må fullmäktig eller suppleant för fullmäktig deltaga i fullmäktiges
handläggning av ärende, varmed han i valutastyrelsen tagit befattning.

Till ledamot eller suppleant, som ej är tjänsteman i riksbanken, utgår arvode
till ledamot med 3 000 kronor för år samt till suppleant med 60 kronor
för sammanträdesdag. Vid resa, som föranledes av uppdraget, ager ledamot
eller suppleant åtnjuta resekostnadsersättning och traktamente enligt vad
som gäller för bankdirektör.

17 §

1 mom. För behandling av allmänna ärenden sammanträda fullmäktige
en gång varannan vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oavbrutna
gång sådant fordra, och skola därvid minst fem fullmäktige vara tillstädes-
dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas, kunna avgöras
av allenast fyra fullmäktige, därest tre av dem äro om beslutet ense.

Framställas under fullmäktiges överläggningar olika yrkanden, skola samtliga
närvarande fullmäktige till protokollen avgiva sina röster. Vid lika röstetal
är ordförandens röst avgörande. Den, som icke yttrat sig i protokollet,

22 Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

anses hava bejakat pluralitetens beslut, och fullmäktig, som av en eller annan
anledning vård hindrad att övervara något fullmäktiges beslut, får ei
pa sadan grund undandraga sig att deltaga i de överläggningar, som vidare
kunna uppstå i foljd av samma beslut. Endast vid val till sådan befattning
vartdl någon bland fullmäktige kan utses, får sluten omröstning ske och
skall i sadant fall aga rum, när yrkande härom framställes.

Vid fullmäktiges sammanträden böra vice riksbankschefen och Övriga
direktionsledamöter närvara. I ärende, vari direktionsledamot är föredragande,
är han skyldig att låta till protokollet anteckna sin mening, när denna
icke överensstämmer med fullmäktiges beslut.

Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd av beslut, fattat
vid fullmäktiges sammankomst.

2 mom. Fullmäktig, direktionsledamot eller ledamot av industristyrelsen
eller av valutastyrelsen, så ock tjänsteman, som har att meddela beslut å
riksbankens vagnar, äger ej deltaga i behandling av fråga rörande avtal melan
honom och riksbanken. Ej heller må han deltaga i behandling av fråga
om avtal mellan riksbanken och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt
intresse, som kan vara stridande mot riksbankens. Vad sålunda är
stadgat angående avtal skall äga motsvarande tillämpning beträffande rättegång
eller annan talan mot honom eller tredje man.

3 mom. Vid fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamma
sammanträden skola, för att beslut skall kunna fattas, minst fem av
tull mäktige i vartdera verket vara tillstädes och skall omröstning därvid
verkställas per capita.

18 §

Fullmäktige åligger att låta verkställa erforderliga undersökningar av riksbankens
kontor och avdelningar, kassor och förvaringsrum samt sedeltrycken
och pappersbruk ävensom att låta utföra erforderliga besiktningar av
riksbankens fastigheter och inventarier.

Härvid skall iakttagas, att varje avdelningskontor minst en gång årligen
skall inspekteras av fullmäktig, direktionsledamot eller annan, som fullmäktige
därtill utse.

19 §

Styrelse för avdelningskontor skall årligen till riksdagens bankoutskott
och riksdagens revisorer avgiva berättelser angående avdelningskontorets rörelse
i dess helhet. Berättelserna böra till fullmäktige inlämnas, den till bankoutskottet
senast å dagen före riksdagens början och den till revisorerna
senast den 1 september. Berättelserna skola av fullmäktige överlämnas till
bankoutskottet respektive revisorerna.

20 §

Riksbanken tillhörig fastighet, med undantag av sådan, som till täckande
av nksbankens däruti intecknade fordran blivit för dess räkning inropad,
ma icke av fullmäktige utan riksdagens medgivande avyttras.

Nybyggnad eller större reparation å bankens för rörelsen avsedda byggnader
må ej, utan oundgängligt behov, av fullmäktige företagas, innan de därtill
erhållit medgivande av riksdagen.

Bankoutskottets memorial nr 60 är 1066

23

21 §

1 inom. Fullmäktige äga att av riksbankens medel utbetala

l:o) av riksdagen till enskilda personer fastställda årliga anslag;

2:o) vad som erfordras för överinseendet över brandväsendet inom riksbankens
byggnad i Stockholm samt för polis- och annan bevakning;

3:o) bidrag till frukostservering under arbetstiden åt riksbankens tjänstemän.

2 mom. Vid efterapning eller förfalskning av riksbankssedel ävensom vid
utprångling av sådan efterapad eller förfalskad sedel äga fullmäktige att
efter sig företeende omständigheter i varje särskilt fall för upptäckt av brottets
förövare eller däri delaktig utfästa eller tilldela de belöningar av riksbankens
medel, vilka fullmäktig finna lämpliga.

22 §

1 mom. Fullmäktige berättigas att efter noggrann prövning av omständigheterna
i varje särskilt fall bevilja de riksbankens gäldenärer, vilka försatts
i konkurs eller vid försök till utmätning befunnits sakna utmätningsbar tillgång
och därefter avlagt utmätningsed, ackord eller eftergift å deras skuld
så ock eljest biträda överenskommelse mellan gäldenär och hans fordringsägare
om betalning av gäld. I övrigt äga fullmäktige icke efterskänka något
av vad enligt givna föreskrifter och gällande författningar bör erläggas, utan
skola alla frågor därom underställas bankoutskottet.

Fullmäktige äga att bevilja riksbankens gäldenärer anstånd med betalning
av skuld till riksbanken och äga jämväl att uppdraga åt direktionen och
styrelserna vid avdelningskontoren att bevilja sådant anstånd.

2 mom. Fullmäktige äga att bestämma, vilka såsom osäkra ansedda fordringar
skola föras inom linjen i räkenskaperna.

23 §

Det ankommer på fullmäktige att ombesörja beredskapsplanläggning på
bank- och betalningsväsendets område. Fullmäktige skola i erforderlig utsträckning
samråda med överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap
samt hålla denna myndighet underrättad om beredskapsplanläggningen.

Fullmäktige skola alltid vara beredda på sådana åtgärder, varigenom bankens
tillgångar i ädla metaller och värdepapper samt bankens räkenskaper
må kunna, om så fordras, utan tidsutdräkt flyttas till annan såsom säker
ansedd ort.

24 §

1 mom. Då fråga om registrering av partibeteckning jämlikt lagen den 26
november 1920 (nr 796) om val till riksdagen skall avgöras av chefen för
inrikesdepartementet, skola tre av de av riksdagen valda fullmäktige vara
närvarande.

2 mom. Vid de tillfällen då riksdagsmäns fullmakter enligt § 32 riksdagsordningen
granskas av chefen för justitiedepartementet eller den person,
Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland de av riksdagen valda fullmäktige
vara tillstädes.

3 mom. Åt de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige
i riksgäldskontoret gemensamt är uppdraget;

a) enligt § 50 regeringsformen att med Konungen samråda om utsättande

24

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

av riksdagsort, då, i anseende till de i nämnda paragraf omförmälda hinder,
riksdag ej kan hållas i huvudstaden;

b) enligt § 98 regeringsformen att, om justitieombudsmannen eller militieombudsmannen
mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet
eller med döden avgår, i ämbetet genast insätta den man, som blivit till efterträdare
utsedd, samt att, därest ombudsmans utsedde efterträdare mellan
riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller i ombudsmansämbetet
insättes eller med döden avgår, välja en annan behörig man i hans
ställe.

4 mom. Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret äga fullmäktige
i riksbanken dessutom att för den framtida uppsikten och kontrollen över
Göta kanals vidmakthållande utse och välja dels en person att såsom ledamot
å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över
nämnda kanal, dels ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionen
av kanalens räkenskaper. Val av ledamot i direktionen skall företagas
varje år och val av ombud i revisionerna före desammas början; dock må
förut härtill utsedda personer kunna återväljas.

B. Avdelningskontorens styrelser

25 §

1 mom. Styrelse vid avdelningskontor skall bestå, förutom av direktören
vid kontoret, av minst tre och högst fyra ledamöter.

Ordförande ävensom övriga styrelseledamöter jämte suppleanter för dem,
i den mån sådana anses erforderliga, utses av fullmäktige för högst tre år i
sänder, fullmäktige obetaget att, när de därtill finna anledning, entlediga
styrelseledamot eller suppleant.

Styrelse väljer inom sig vice ordförande.

Till ordförande eller vice ordförande må direktören vid kontoret icke utses.

2 mom. Är direktören förhindrad tjänstgöra, anmäles förhållandet skyndsamt
hos direktionen; och äger styrelsen, intill dess beslut i anledning därav
meddelats, förordna om göromålens uppehållande.

3 mom. Styrelseledamot, som ej är direktör vid kontoret, äger uppbära arvode
för år med följande belopp, nämligen

vid kontoren i Göteborg och Malmö: styrelsens ordförande 2 500 kronor
och envar av övriga styrelseledamöter 2 000 kronor; samt

vid övriga kontor: styrelsens ordförande 2 000 kronor och envar av övriga
styrelseledamöter 1 500 kronor.

Styrelseledamot äger att för resa, som han för fullgörande av sitt uppdrag
eller eljest för riksbankens räkning företager från hemorten, åtnjuta resekostnadsersättning
och traktamente enligt bestämmelserna i allmänna resereglementet,
därvid styrelseledamoten skall hänföras till rese- och traktamentsklass
B.

4 mom. Suppleant äger att för tid, under vilken han tjänstgör såsom styrelseledamot,
uppbära samma ersättning som enligt 3 mom. utgår till annan
ledamot av styrelsen än ordföranden.

26 §

1 mom. För behandling av allmänna ärenden sammanträder styrelsen så
ofta ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång det fordrar, dock minst en
gång i veckan. Styrelsen är beslutför, när minst tre ledamöter äro tillstädes.

Uppstå vid dessa sammanträden, därvid protokoll skall föras, skiljaktiga
meningar, gäller den mening, för vilken de flesta rösterna avgivas. Vid lika

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

25

röstetal är ordförandens röst avgörande. Låneansökan må ej anses bifallen,
såvida ej minst tre ledamöter äro om beslutet ense.

2 mom. Styrelseledamot äger ej deltaga i behandling av fråga rörande avtal
mellan honom och riksbanken, ej heller må han deltaga i fråga om avtal
mellan riksbanken och tredjeman, där han i frågan äger ett väsentligt intresse,
som kan vara stridande mot riksbankens. Vad sålunda är stadgat äge
motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseledamot
eller tredje man.

27 §

Vid förvaltningen av avdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till
efterrättelse icke endast bestämmelserna i lagen för Sveriges riksbank och
i detta reglemente utan även av fullmäktige och direktionen meddelade föreskrifter.

Den löpande förvaltningen handhaves av direktören. Det åligger denne
att hava inseende över den vid kontoret anställda personalen, att ordna
göromålens handläggning inom kontoret, att utöva erforderlig kontroll samt
att föredraga låne- och andra ärenden, allt i överensstämmelse med av fullmäktige
eller direktionen meddelade föreskrifter.

C. Tjänstemännen

28 §

1 mom. Fullmäktige äga att fördela förefintliga ordinarie tjänster mellan
kontoren på sätt fullmäktige med hänsyn till göromålens omfattning finna
lämpligt.

2 mom. Pröva fullmäktige ledigbliven tjänst kunna umbäras, äga fullmäktige
låta med tillsättning därav anstå ävensom, därest fullmäktige anse
tjänst lämpligen kunna ersättas med tjänst i lägre lönegrad, förordna om
tillsättande av sådan tjänst.

29 §

1 mom. Ordinarie tjänst i riksbanken må innehavas endast av den som
är svensk medborgare.

2 mom. I den mån så prövas erforderligt äga fullmäktige såsom kompetensvillkor
för viss anställning i riksbanken föreskriva att vederbörande
genomgått särskild utbildningskurs inom banken.

3 mom. För erhållande av ordinarie tjänst i någon av lönegraderna Ao 15—
26 fordras, att vederbörande avlagt studentexamen eller avgångsexamen från
liandelsgymnasium eller motsvarande bildningsanstalt.

4 mom. Om fullmäktige finna, att särskild formell eller reell kompetens
bör krävas för viss tjänst, äga fullmäktige besluta därom.

5 mom. I undantagsfall, då särskilda skäl föreligga, äga fullmäktige till
ledigbliven tjänst konstituera eller förordna sökande, som icke uppfyller de
för tjänsten fastställda formella kompetensvillkoren.

6 mom. För anställning i icke ordinarie tjänst äga fullmäktige bestämma
kompetensfordringarna i anslutning till vad som gäller för motsvarande
ordinarie tjänst.

30 §

Ordinarie tjänster tillsättas av fullmäktige; tjänster med lönegradsbeteckningen
Bp eller Cp genom förordnande för högst tre år i sänder.

26

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

31 §

Extra ordinarie tjänstemän antagas av fullmäktige eller, efter fullmäktiges
bemyndigande, av direktionen. Andra icke-ordinarie tjänstemän anställas
av direktionen.

32 §

Göromålen vid riksbankens kontor samt vid sedeltryckeriet och pappersbruket
skola handläggas i överensstämmelse med av fullmäktige fastställda
tjänstgöringsstadgar, instruktioner och arbetsordningar samt med iakttagande
av de föreskrifter i övrigt, som meddelats av fullmäktige, direktionen
eller beträffande sedeltryckeriet och pappersbruket av industristyrelsen.

33 §

Över beslut av fullmäktige, vilka

grunda sig på statstjänstemannalagen eller bestämmelse som meddelats
med stöd av lagen eller

grunda sig på stadgandena i 28 och 29 §§ i detta reglemente eller

innefatta vägran att utlämna allmän handling,

må besvär anföras hos bankoutskottet.

Missnöje med beslutet skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen
anmälas hos fullmäktige inom fjorton dagar efter den dag, då klaganden
därav bevisligen erhållit del; skolande beslut i fråga om tillsättande eller
uppehållande av tjänst anses hava kommit klaganden till del den dag, beslutet
blivit justerat eller offentligen tillkännagivet.

Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare fjorton
dagar ingivas till fullmäktige.

Besvär, som inom behörig tid inkommit, skola så snart ske kan av fullmäktige
med utlåtande överlämnas till bankoutskottet.

Detta reglemente träder i kraft den 1 januari 1967.

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

27

Bilaga 5

Förslag

till

Reglemente för riksgäldskontoret

Allmänna bestämmelser

1 §

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen
enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller riksdagen
blivit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade överskott
och behållningar riksdagen till handa;

d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å riksgäldskontoret
anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; samt

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för övrigt
av rikets ständer eller riksdagen erhållit, så framt de ej utföras av riksdagens
förvaltningskontor.

2 §

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke under
någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller
användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande,
som däremot strider, vare kraftlöst (§68 regeringsformen).

Vid likviderande av riksgäldskontorets fordringar må ackord utan riksdagens
särskilda samtycke icke medgivas.

Riksgäldskontorets styrelse

3 §

Förvaltningen av riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är av
riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka jämte suppleanter utses i den
ordning, § 70 riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen
blivit därtill utsedd. Fullmäktige äga att själva bland sig välja vice ordförande
att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

4 §

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av riksdagen
bestämd ordning.

28

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

5 §

Äro fullmäktige ej så fulltaliga, som för besluts fattande erfordras enligt
vad här nedan stadgas, äger ordföranden eller den honom företräder att
inkalla erforderligt antal suppleanter.

6 §

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente
samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter.

Fullmäktige böra dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning
förefaller, som tyst vara bör.

Vad i denna paragraf stadgas om fullmäktig gäller även riksgäldsdirektören,
där han ej är fullmäktig.

7 §

Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning, att
han jämlikt § 26 riksdagsordningen icke må såsom riksdagsman godkännas,
skall han genast frånträda fullmäktigbefattningen och suppleant inträda
i lians ställe.

Vad sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning i fråga om skyldighet
för riksgäldsdirektören att frånträda befattningen såsom riksgäldsdirektör.

8 §

Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att
omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt
för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten
av i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige givna
uppdrag.

9 §

1. Fullmäktige utse för en tid av högst tre år i sänder inom eller utom sig
en riksgäldsdirektör att vara chef för riksgäldskontoret.

Till ersättare för riksgäldsdirektören att tjänstgöra vid semester eller
förfall i övrigt för denne förordna fullmäktige en tjänsteman i verket, dock
att fullmäktige, om särskilda omständigheter så påkalla, må kunna utse en
fullmäktig till ersättare.

Vid förfall för såväl riksgäldsdirektören som dennes ersättare äga fullmäktige
utse en tillfällig ersättare.

Det åligger riksgäldsdirektören att i överensstämmelse med detta reglemente
samt de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela, handhava
den närmaste ledningen av arbetet med upplåningen för statens räkning
och förvaltningen av statsskulden, anordna medel till av fullmäktige
beslutade eller eljest bestämda utbetalningar, föredraga ärenden inför fullmäktige,
tillse utförandet av fullmäktiges beslut, utöva tillsyn över arbetet
inom riksgäldskontoret samt i allmänhet handhava den löpande förvaltningen.

Riksgäldsdirektören äger att bevilja tjänstemännen semester eller ledighet
för sjukdom eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheter, i fråga
om tjänstemän i lönegrad 19 eller högre på löneplan A, lönegrad på löneplan

liankoutskottcts memorial nr 60 år 1966

29

B eller lönegrad 1 på löneplan C under högst 14 dagar samt beträffande
övriga tjänstemän under högst tre månader, ävensom meddela föreskrift
om tjänstens uppehållande, beträffande tjänstemän i nyss angivna lönegrader
högst intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst. Personalfrågor
av mera principiell innebörd skola dock av riksgäldsdirektören föredragas
inför fullmäktige.

Riksgäldsdirektören utövar beträffande vården av riksgäldskontorets värdepapper
det uppdrag tjänstgöringsordningen i sådant avseende innehåller.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

2. Till ett arbetsutskott, bestående av fullmäktiges ordförande och riksgäldsdirektören
samt en tredje av och inom fullmäktige för ett år i sänder
utsedd ledamot, skola enligt särskilda beslut av fullmäktige hänskjutas viktigare
ärenden för beredning och handläggning.

Riksgäldsdirektörens ersättare äger under tid, då han ej tjänstgör såsom
riksgäldsdirektör, rätt närvara vid arbetsutskottets sammanträden.

10 §

Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående användandet
av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma
verk, få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige
för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott och
revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess revisorers
beslut.

11 §

Till ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,
för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av riksdagens
revisorer begära råd och yttranden.

Fullmäktiges sammankomster

12 §

Fullmäktige sammanträda en gång varannan vecka eller oftare, om ärendenas
beskaffenhet och oavbrutna gång sådant fordra. Vid varje sammankomst
skall protokoll föras.

13 §

Med undantag av de enligt 9 § åt riksgäldsdirektören uppdragna åligganden
böra alla fullmäktiges behandling tillhörande ärenden inför fullmäktige
vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras.

14 §

önskar fullmäktig att för längre eller kortare tid avresa från huvudstaden,
bör han anmäla detta vid sammankomst eller hos ordföranden med
uppgift om tiden för sin frånvaro.

15 §

Är fullmäktig, som icke på sätt i nästföregående paragraf föreskrives an -

30

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

mält sig till erhållande av ledighet, av sjukdom eller annan anledning hindrad
att bevista sammankomst, bör han sitt förfall tillkännagiva.

16 §

Vid sammankomsterna skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige,
därest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande eller andra
ärenden av mera allmän vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas
eller pensioner beviljas, såvida icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

Riksgäldsdirektören skall vara närvarande vid sammankomsterna och
äger, även om han ej är fullmäktig, deltaga i förhandlingarna. Han är skyldig
att låta till protokollet anteckna sin mening, när denna är skiljaktig
från fullmäktiges beslut.

Riksgäldsdirektörens ersättare äger under tid, då han ej tjänstgör såsom
riksgäldsdirektör, rätt närvara vid sammankomsterna.

17 §

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro av
Konungens ombud i riksgäldskontoret, därest ombudet, utan alt av fullmäktige
därom vara anmodat, skulle vid deras sammankomst sig infinna.

18 §

Framställas under fullmäktiges överläggningar olika yrkanden, böra samtliga
närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster. Därest flera
skiljaktiga meningar förekomma, böra de sinsemellan närmast överensstämmande,
såvitt möjligt är, sammanjämkas. Då ett lika antal röster utfaller
för vardera meningen, är ordförandens röst avgörande.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.

Besvär över fullmäktiges beslut

19 §

Över fullmäktiges beslut i ärenden,

som grunda sig på statstjänstemannalagen eller bestämmelse som meddelats
med stöd av lagen eller

som eljest, utan att avse ingående eller tillämpning av kollektivavtal, röra
enskild person,

må besvär anföras hos bankoutskottet.

Missnöje med beslut skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen
anmälas hos fullmäktige inom fjorton dagar efter den dag, då klaganden
därav bevisligen erhållit del; skolande beslut i fråga om tillsättande eller
uppehållande av tjänst anses hava kommit klaganden till del den dag beslutet
blivit justerat eller offentligen tillkännagivet.

Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare fjorton
dagar ingivas till fullmäktige, vilka hava att, jämte utlåtande däröver, så
snart ske kan överlämna besvären till bankoutskottet.

Arvoden och reseersättningar till fullmäktige m. m.

20 §

Såsom arvode åtnjuter envar av fullmäktige 8 400 kronor årligen. Därjämte
utgå särskilda arvoden till fullmäktiges ordförande med 6 300 kro -

Bankoutskottets memorial nr (JO år 1966

31

nor för år och till den av fullmäktige utsedde tredje ledamoten av arbetsutskottet
med 4 800 kronor för år.

21 §

Fullmäktig äger att för resa, som han för fullgörande av fullmäktiguppdraget
eller eljest för riksgäldskontorets räkning företager från hemorten
eller ort, där han vistas för fullgörande av offentligt uppdrag, samt
för återresa åtnjuta resekostnadsersättning och, med det undantag som i
andra stycket sägs, traktamente ävensom ersättning i övrigt enligt bestämmelserna
i allmänna resereglementct eller, när fråga är om utrikes resa,
utlandsresereglementet, därvid fullmäktig skall hänföras till rese- och traktamentsklass
A.

För bevistande av sammankomst i Stockholm med fullmäktige eller för
annan förrättning eller annat uppdrag därstädes för riksgäldskontorets
räkning skall under tid, då riksdagen håller session, traktamente icke utgå
till fullmäktig, som är ledamot av riksdagen.

22 §

Till suppleant för fullmäktig utgår ett arvode av 1 200 kronor årligen.

Vad som stadgas i 21 § skall även äga tillämpning å suppleant.

Riksgäldskontorets upplåning

23 §

Riksgäldskontoret äger att för svenska statens räkning upptaga lån för
nedan angivna ändamål:

för utbetalning av medel, som anvisats å kapitalbudgeten;

för tillhandahållande av de krediter, vilka statliga myndigheter på grund
av riksdagens beslut äga tillgodonjuta i riksgäldskontoret;

för kassaförstärkning åt statsverket, då sådan enligt Ivungl. Maj :ts beslut
påkallas; samt

för amortering och konvertering av statslån.

24 §

Därest de statsobligationer, vilka av riksgäldskontoret ställts till vissa
kreditinstituts förfogande såsom grundfond eller garantifond, jämlikt därom
utfärdade bestämmelser skulle komma att tagas i anspråk för infriande
av dessa instituts förbindelser och obligationerna i anledning därav hembjudas
riksgäldskontoret till inlösen eller såsom säkerhet för lån, är riksgäldskontoret
berättigat att genom upplåning anskaffa de medel, som erfordras
för inlösningen eller för tillhandahållande av beviljat lån.

25 §

Genom upplåning äger riksgäldskontoret bereda erforderlig tillgång för
fullgörandet av den garanti för lån och därmed jämförliga förbindelser,
som svenska staten iklätt sig eller i enlighet med riksdagens beslut framdeles
kan komma att ikläda sig.

26 §

Därest svenska staten skulle komma att begagna sin rätt jämlikt
§ 8 i avtal den 29 juni 1927 mellan staten, å ena, och Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag m. fl., å andra sidan,

§ 6 i avtal den 27 maj 1960 med tilläggsöverenskommelse den 16 juni

32 Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

1961 mellan staten, å ena, och Svenska Tobaks Aktiebolaget, å andra sidan,
eller

§ 11 i avtal den 29 december 1960 mellan staten, å ena, och Aktiebolaget
Vin- och spritcentralen, å andra sidan,

att lämna ifrågavarande bolag viss kredit, äger riksgäldskontoret att genom
upplåning anskaffa de för kreditens tillhandahållande erforderliga
medlen.

27 §

Föranleder beslut, som fattas av riksdagen, därtill, att utgifter skola
bestridas av riksgäldskontoret, och hava för ändamålet erforderliga medel
icke ställts till verkets förfogande genom anslag på riksstaten eller på annat
sätt, äger riksgäldskontoret att genom upptagande av lån bereda tillgång
till dessa utgifter.

28 §

Den upplåning, varom stadgas i 23—27 §§, skall äga rum mot obligationer
eller andra förbindelser med längre löptid; fullmäktige dock obetaget
att, därest sådant med hänsyn till lånemarknadens läge eller eljest finnes
vara ändamålsenligt, upplåna medel mot skattkammarväxlar eller andra
förbindelser på kortare tid eller också genom begagnande av tillfälliga
krediter.

Beträffande riksgäldskontorets inlåning från vissa statsinstitutioner eller
av dem förvaltade fonder gäller vad därom är särskilt stadgat.

29 §

De obligationer, som utgivas av riksgäldskontoret vid upptagande av lån,
skola vara ouppsägbara från långivarnas sida men ställda att återbetalas
på viss förfallodag eller efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd
uppsägning eller ock medelst årliga avbetalningar enligt uppgjord amorteringsplan,
med rätt för fullmäktige att bestämma obligationernas valörer,
räntefot, uppsägningstid och försäljningskurs, ävensom att fastställa övriga
lånevillkor.

Vid upplåning i annan form än mot obligationer äga fullmäktige, med
de inskränkningar, som föranledas av 28 § andra stycket, likaledes rätt att
fastställa räntefoten och betalningsterminerna samt att jämväl besluta om
övriga lånevillkor.

30 §

Obligationer, som utfärdas av riksgäldskontoret, skola vara försedda
med fullmäktiges och riksgäldsdirektörens namnteckningar i facsimiletryck;
dock att beträffande premieobligationer, som icke löpa med ränta,
och sparobligationer antalet namnteckningar må efter fullmäktiges bestämmande
begränsas eller ock desamma helt uteslutas.

I fråga om andra förbindelser än obligationer äga fullmäktige bestämma
angående antalet namnteckningar och i vad mån dessa skola vara handskrivna
eller anbringas genom tryck.

31 §

Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa
Kungl. Maj :ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning

Bankoutskottets memorial nr (>0 år 1966

33

fallas, med anhållan, att Kungl. Maj :t täcktes å del nya lånet meddela sin
garanti.

32 §

Fullmäktige äga att på framställning av fullmäktige i riksbanken ställa
till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skattkammarväxlar eller
skuldförbindelser i annan form intill erforderligt belopp i utländskt mynt
med en löptid av högst två år ävensom att genom överenskommelse med
fullmäktige i riksbanken träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande
skuldförbindelsernas form, belopp, löptid, myntslag, inlösen m. m.

Inlösen av riksgäldskontorets obligationer och övriga förbindelser

33 §

Av riksgäldskontoret utfärdade obligationer eller andra skuldförbindelser
skola, där preskriptionstid i avseende på dem icke blivit stadgad, i
vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom vilken fordringar
hos enskilda eller hos Kungl. Maj :t och kronan skola nu eller framdeles
göras gällande.

Om särskilda skäl därtill föranleda, må fullmäktige medgiva inlösen av
obligationer och räntekuponger, tillhörande av riksgäldskontoret utgivna
lån, ävensom utbetalning av vinster å av riksgäldskontoret utgivna premieobligationslån,
oaktat betalningsrätten på grund av preskription förfallit.

34 §

Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,
medgiva direkt inlösen i riksgäldskontoret av förfallna obligationer
och räntekuponger, ehuru desamma enligt obligationernas lydelse och
stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias.
För detta ändamål må fullmäktige träffa erforderliga överenskommelser
med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen.

Statsskuldboken

35 §

Fordran på grund av riksgäldskontorets obligationer kan genom obligationernas
inlämnande till riksgäldskontoret förvandlas till en i statsskuldboken
införd fordran. Inskrivning i statsskuldboken kan, i den utsträckning
fullmäktige medgiva, även äga rum mot kontant inbetalning, varvid
sökanden antecknas såsom ägare av obligationer till motsvarande belopp.
Fullmäktige äga utfärda bestämmelser rörande statsskuldbokens anordning
samt villkoren för dess begagnande.

Av riksgäldskontoret förvaltade fonder

36 §

Riksgäldskontoret har att förvalta de under dess förvaltning ställda kapitalfonderna
i enlighet med de föreskrifter, som meddelas av riksdagen
eller av Kungl. Maj :t med riksdagens medgivande.

Placeringen av riksgäldskontorets kontanta medel

37 §

Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge de icke
behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i riks -

34

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

banken eller å postgirokonto eller på högst två månader utlånas till postbanken,
affärsbankerna eller allmänna pensionsfonden eller placeras i lätt
förytterliga valutor.

38 §

Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderligt,
äger riksgäldskontoret att på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige
bestämmas, av riksrevisionsverket mottaga sådana behållningar till
förvaltning.

39 §

1 händelse statsverkets inkomster skulle visa sig otillräckliga för bestridande
av dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret att, sedan Kungl. Maj :t
på riksrevisionsverkets anmälan prövat behovet för dess fyllande, tillhandahålla
riksrevisionsverket det belopp Kungl. Maj :t för sådant ändamål finner
gott bestämma; dock med skyldighet för riksrevisionsverket att, så snart
statsverkets tillgångar det medgiva, återgälda vad riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna in. m.

40 §

På statsverkets checkräkning i riksbanken skola insättas nedannämnda
till riksgäldskontoret inflytande inkomster:

räntor å lån från av riksgäldskontoret förvaltade kapitalfonder; samt

uppbördsmedel å anslagen under titlarna Riksdagen och dess verk m. m.
och Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster, samt å sådana anslag
under titeln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar, som avse av
riksgäldskontoret förvaltade kapitalfonder.

41 §

På riksgäldskontorets checkräkning i riksbanken skola insättas nedannämnda
till riksgäldskontoret inflytande inkomster:

valutan för upptagna statslån;

kapitalmedel, vilka återlevererats till riksgäldskontoret från kapitalfonder,
i den mån de icke skola tagas till uppbörd å anslag till avskrivning av
nya kapitalinvesteringar;

medel, vilka jämlikt särskilda av riksdagen fattade beslut inbetalats till
riksgäldskontoret.

Utan hinder av vad i denna paragraf är stadgat må däri angivna medel
jämlikt 37 § insättas å postgirokonto eller på högst två månader utlånas till
postbanken, affärsbankerna eller allmänna pensionsfonden eller placeras i
lätt förytterliga valutor.

42 §

Beträffande redovisningen av sådana till riksgäldskontoret inflytande inkomster,
som böra tillgodoföras viss inkomsttitel i riksstaten, skola i övrigt
gälla de föreskrifter, vilka meddelats eller varda meddelade av riksdagen.

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

35

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgifterna

43 §

Det tillkommer riksgäldskontoret att utbetala de anslag, som anvisas på
driftbudgeten under titlarna Riksdagen och dess verk in. m., Riksgäldsfonden
och Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster, samt sådana
anslag under titeln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar, som avse av
riksgäldskontoret förvaltade kapitalfonder, ävensom sådana övriga anslag
å driftbudgeten, vilka enligt särskilda beslut av riksdagen skola utgå från
riksgäldskontoret; och äger riksgäldskontoret att i mån av behov genom
uttag från statsverkets checkräkning i riksbanken lyfta sagda anslag.

44 §

Riksgäldskontoret har att enligt Kungl. Maj :ts disposition och med iakttagande
av de av riksdagen meddelade föreskrifter utbetala de medel, som
anvisas på kapitalbudgeten.

Huvudbok och medelsredovisning

45 §

över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter uppgöres för varje budgetår en fullständig huvudbok, vilken
skall snarast möjligt efter budgetårets utgång avslutas och behörigen
granskas.

Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas riksrevisionsverket
till handa, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i
nödiga delar intagas i rikshuvudboken.

46 §

Snarast möjligt efter utgången av varje räkenskapsår bör till upplysning
för allmänheten om riksgäldskontorets ställning utgivas en årsbok,
innefattande bland annat redogörelse för riksgäldskontorets verksamhet
under det näst föregående räkenskapsåret, och böra i årsboken införas för
ändamålet lämpade utdrag av detta verks räkenskaper för samma år.

Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag

47 §

Fullmäktige åligger att sörja för att erforderlig revision och kontroll
inom riksgäldskontoret utövas i fråga om kontorets medels- och värdeförvaltning.

48 §

Vid varje riksdags början skola fullmäktige till riksdagen avgiva och
till bankoutskottet avlämna berättelse om riksgäldskontorets ställning och
förvaltning under den tid, som förflutit, sedan fullmäktiges berättelse till
sistförflutna riksdag avgavs.

49 §

Fullmäktige skola till riksdagens revisorer senast den 15 september varje
år avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning och förvaltning.

36

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

50 §

1. I styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige. Därjämte utses av fullmäktige
en suppleant för den av fullmäktige utsedda ledamoten. Likaså
utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer
ordet. Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna
ordinarie sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga
rum varje år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

2. Det tillkommer fullmäktige att i styrelsen för Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken skall vara vice ordförande,
dels ock en suppleant för vice ordföranden. Fullmäktige skola även
utse en revisor jämte suppleant för deltagande i den årliga revisionen av
styrelsens förvaltning och av hypotekskassans räkenskaper.

3. Fullmäktige skola i styrelsen för Svenska bostadskreditkassan utse
dels en ledamot, vilken skall vara vice ordförande, dels ock en suppleant
för vice ordföranden. Fullmäktige skola jämväl utse en revisor och en
suppleant för honom för deltagande i revisionen av styrelsens förvaltning
och kassans räkenskaper.

4. Fullmäktige skola årligen utse en revisor och en suppleant att deltaga
i revisionen av Strömsholms nya kanalbolag från den ordinarie bolagsstämman
under löpande år till och med nästa ordinarie bolagsstämma.

5. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter
att deltaga i revisionen av Svenska Tobaks Aktiebolaget för tiden från
ordinarie bolagsstämma under löpande kalenderår till och med nästa ordinarie
bolagsstämma.

6. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter
att deltaga i revisionen av Aktiebolaget Vin- och spritcentralen för
tiden från ordinarie bolagsstämma under löpande kalenderår till och med
nästa ordinarie bolagsstämma.

7. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter
att deltaga i revisionen av Sveriges centrala restaurangaktiebolag för
tiden från den ordinarie bolagsstämman under löpande kalenderår till och
med nästa ordinarie bolagsstämma.

8. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter
att deltaga i revisionen av Nya systemaktiebolaget för tiden från den
ordinarie bolagsstämman under löpande kalenderår till och med nästa ordinarie
bolagsstämma.

51 §

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter enligt § 32 riksdagsordningen
granskas av chefen för justitiedepartementet eller den person, Konungen
i hans ställe förordnat, eller då frågan om registrering av partibeteckningar
enligt 54 § lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen
avgöras av chefen för inrikesdepartementet, skola tre bland fullmäktige
vara tillstädes.

52 §

1. Åt de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i
riksgäldskontoret gemensamt är uppdraget:

a) enligt § 50 regeringsformen att med Konungen samråda om utsättande
av riksdagsort, då, i avseende till de i nämnda paragraf omförmälda

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

37

hinder, riksdag ej kan hållas i huvudstaden; samt

b) enligt § 98 regeringsformen att, om justitieombudsmannens eller militieombudsmannens
ställföreträdare skulle avsäga sig det erhållna förtroendet
eller han övertagit ombudsmansämbetet eller hans befattning eljest
bliver ledig samt val av ställföreträdare erfordras under tid, då riksdagssession
ej pågår, utöva riksdagens rätt härutinnan.

2. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret
dessutom att för den framtida uppsikten och kontrollen över Göta
kanals vidmakthållande utse och välja dels en person att såsom ledamot å
riksbankens och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda
kanal, dels ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna
av kanalens räkenskaper. Val av ledamot i direktionen skall företagas varje
år och val av ombud i revisionerna före desammas början; dock må förut
härtill utsedda personer kunna återväljas.

3. Vid fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamma
sammanträden böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige
i vartdera verket vara tillstädes, och skall omröstning därvid verkställas
per capita.

Återbesättande av lediga tjänster

53 §

Ordinarie tjänster i riksgäldskontoret tillsättas av fullmäktige; tjänst
med lönegradsbeteckningen Cp genom förordnande för högst tre år i sänder.

Detta reglemente träder i kraft den 1 januari 1967.

38

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

Bilaga 6

Förslag

till

Reglemente för riksdagsbiblioteket

Allmänna bestämmelser
1 §

Riksdagsbiblioteket omfattar de samlingar av böcker, kartor och arkivalier
m. m., som äro förvarade dels i bibliotekets lokaler, dels ock i riksdagens
och kamrarnas kanslilokaler och klubbrum samt i de för utskotten
avsedda lägenheter.

2 §

Riksdagsbiblioteket är främst avsett för riksdagen, dess delegationer och
verk, kyrkomötet, Kungl. Maj :ts kansli och de centrala ämbetsverken samt
av Kungl. Maj :t förordnade eller jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
tillsatta kommittéer.

Biblioteket skall därjämte, i den mån de i första stycket avsedda uppgifterna
icke därigenom åsidosättas, betjäna dem, som bedriva forskning
eller allvarliga studier.

3 §

Högsta ledningen av riksdagsbiblioteket utövas av dess styrelse.

Närmaste ledningen av bibliotekets angelägenheter och arbetet vid detsamma
tillkommer dess överbibliotekarie. Denne skall tillse att personalen
med nit och noggrannhet fullgör sina åligganden.

4 §

Styrelsen består av tre ledamöter, nämligen:

en ordförande, förordnad av Kungl. Maj:t för den tid, som av Kungl.
Maj :t bestämmes, samt

två ledamöter, utsedda av riksdagen.

De senare väljas, en bland första kammarens och en bland andra kammarens
ledamöter, för en tid av fyra år genom de riksdagens valmän, vilka
hava att verkställa val av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret.
Avgår sådan ledamot, innan tiden för hans uppdrag är ute, väljes ny
ledamot för den tid, som för den avgångne återstått.

För var och en av styrelsens tre ledamöter utses en suppleant; och skall
vad i första och andra styckena är stadgat om utseende av ledamöter äga
motsvarande tillämpning vid utseende av suppleanter.

Arvode utgår till styrelsens ordförande med 2 000 kronor för år och till
envar av styrelsens övriga ledamöter med 1 000 kronor för år. Suppleant,
som vid förfall för ledamot eller eljest av särskilda skäl inkallas till deltagande
i sammanträde, äger åtnjuta ersättning med 50 kronor för varje
sammanträdesdag, dock att det sammanlagda arvodet under ett kvartal
icke må överstiga vad som utgår till ledamot under samma tid.

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

39

5 §

Styrelsen sammanträder så ofta ärendena det fordra.

Vid styrelsens sammanträden föres av överbibliotekarien protokoll, vars
riktighet granskas och bestyrkes på sätt, som styrelsen finner lämpligt.

1 bibliotekets ärenden är överbibliotekarien föredragande inför styrelsen,
och äger han att deltaga i dess överläggningar men ej i dess beslut. Är han
från beslutet skiljaktig, åligger honom att till protokollet anteckna sin
avvikande mening.

Vid riksdagens början har styrelsen att till bankoutskottet avlämna till
riksdagen ställd berättelse över bibliotekets förvaltning.

6 §

Riksdagsbiblioteket skall med uppmärksamhet följa förhållandena inom
biblioteksväsendet såväl inom landet som, såvitt möjligt, i övriga nordiska
länder och annorstädes i utlandet. Biblioteket skall eftersträva samverkan
med övriga vetenskapliga bibliotek inom landet.

7 §

Styrelsen äger uppdraga åt överbibliotekarien eller annan tjänsteman
vid biblioteket att företaga de tjänsteresor, som styrelsen finner påkallade
av bibliotekets ämbetsförvaltning, i den mån medel för ändamålet finnas
tillgängliga.

8 §

De allmänna bestämmelser, som erfordras rörande arbetet inom biblioteket
utöver innehållet i detta reglemente, meddelas av styrelsen i arbetsordning.
Därjämte äger styrelsen utfärda särskilda föreskrifter för personalen.

Envar tjänsteman har att ställa sig till efterrättelse de bestämmelser
och föreskrifter, som sålunda meddelats, samt att utan avseende på stadgad
arbetsfördelning lämna det biträde, som påkallas av vederbörande förman.

9 §

Vid biblioteket äro anställda ordinarie tjänstemän i enlighet med vad
gällande stat angiver samt, i mån av behov, icke-ordinarie personal.

För anställning som amanuens vid biblioteket erfordras:

a) att i avlagd studentexamen eller fyllnadsprövning till sådan examen
hava erhållit vitsord om minst godkända insikter i engelska, franska och
tyska språken;

b) att hava avlagt licentiatexamen;

c) att inom riksdagsbiblioteket under en tid av minst tre månader hava
genomgått provtjänstgöring, anordnad på sätt som av överbibliotekarien
bestämmes, och att under sådan tjänstgöring hava ådagalagt lämplighet
för bibliotekstjänsten.

Då särskilda skäl föreligga må styrelsen medgiva undantag från de i
andra stycket under a) och b) upptagna villkoren.

Befrielse från provtjänstgöring, helt eller delvis, kan av styrelsen medgivas
den som erhållit intyg om godkänd provtjänstgöring vid annat större,
vetenskapligt bibliotek.

40

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

Bibliotekets samlingar och öppethållande

10 §

Riksdagsbiblioteket bör företrädesvis omfatta sådana arbeten i rätts- och
samhällsvetenskap, av vilka de i 2 § avsedda organen äro i behov för utövandet
av sin verksamhet. Särskilt bör tillses att bibliotekets samlingar av
svenska riksdagshandlingar, lagar och författningar samt svenska och utländska
kommittébetänkanden erhålla största möjliga fullständighet.

Biblioteket bör dessutom verka som ett specialbibliotek inom litteraturområdena
statskunskap och juridik.

11 §

Inköp beslutas av överbibliotekarien. Vid avgörandet av fråga om inköp
skall beaktas, huruvida till inköp föreslaget, mera dyrbart arbete ingår i
annat i huvudstaden beläget, offentligt bibliotek, och därest så är fallet,
huruvida behov av arbetets förvärvande likväl kan anses föreligga.

För samlingarnas förkovran skall överbibliotekarien verka för utbyte av
tryck i erforderlig omfattning med in- och utländska bibliotek och institutioner.

Rörande utgallring från biblioteket av sådan litteratur, som finnes icke
böra ingå i bibliotekets samlingar, beslutar styrelsen eller, då fråga endast
är om obehövliga dupletter, överbibliotekarien.

12 §

över bibliotekets samlingar skola föras noggranna och fullständiga kataloger
på sätt styrelsen bestämmer.

Bibliotekets kataloger böra bearbetas för utgivning av trycket på tid och
sätt, som styrelsen prövar lämpligt.

13 §

Årligen skall efter av styrelsen fastställd plan någon del av bibliotekets
samlingar underkastas revision. Denna bör anordnas så, att den efter viss
tids förlopp kan hava omfattat biblioteket i dess helhet.

14 §

De av bibliotekets samlingar, som äro inrymda i bibliotekets lokaler i
riksdagshuset, hållas tillgängliga under tider, som bestämmas av styrelsen
med iakttagande av att samlingarna städse skola vara tillgängliga under pågående
plenum.

På grund av rengöring kan biblioteket eller del därav för erforderlig tid
hållas stängt.

15 §

De av bibliotekets samlingar, som äro inrymda i riksdagens och kamrarnas
kanslilokaler och klubbrum samt i de för utskotten avsedda lägenheter,
äro tillgängliga för ledamöter av riksdag eller kyrkomöte samt statsrevisorer
ävensom för de hos riksdag, kyrkomöte eller statsrevision anställda tjänstemän,
då nämnda lokaler av dem begagnas. Enahanda rättighet må efter
därom hos överbibliotekarien gjord framställning lämnas kommitté, åt vilken
lokal i riksdagens hus blivit till begagnande mellan riksdagarna upplåten.

Bankoutskottets memorial nr (>0 år 1966

41

Vederbörande sekreterare eller, där sådan ej finnes, ordförande mottager
under sin vård emot kvitto till biblioteket här avsedda böcker och arkivalier.

16 §

På tid, då biblioteket är öppet, erhålles boklån mot låneförbindelse av
därtill enligt 2 § berättigade. Härvid skall iakttagas att, om ledamot av riksdagen
rekvirerar bok, som redan är utlånad till annan, biblioteket äger återkräva
arbetet, oaktat lånetiden icke är tilländalupen. Vad nu sagts skall
äga motsvarande tillämpning, om någon, som är tjänsteman hos riksdagen
eller något riksdagens verk eller som representerar kyrkomötet, Kungl.
Maj :ts kansli, centralt ämbetsverk eller kommitté, rekvirerar bok, som är
utlånad till personal eller institution, vilken icke tillhör någon av de nu
nämnda kategorierna.

17 §

Närmare bestämmelser för bibliotekets begagnande enligt här fastställda
grunder utfärdas av styrelsen.

T jänstetillsättning

18 §

Tjänstemän vid riksdagsbiblioteket tillsättas eller antagas av styrelsen.

Tjänsten som överbibliotekarie skall liksom annan tjänst, om vilken så
är stadgat, innan den tillsättes kungöras ledig till ansökan.

Semester och annan ledighet; vikariat

19 §

Överbibliotekarien äger själv bestämma tid, till vilken hans semester skall
förläggas, så ock annan ledighet för sig under högst femton dagar för år.

20 §

1 mom. Fördelningen av semester mellan personalen uppgöres och bestämmes
av överbibliotekarien.

2 mom. För sjukdom eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters
besörjande må överbibliotekarien kunna bevilja tjänsteman tjänstledighet
under högst fyrtiofem dagar för år. Fråga om tjänstledighet för annat
ändamål eller under längre tid avgöres av styrelsen.

21 §

1 mom. Då överbibliotekarien åtnjuter semester eller när han eljest är
hindrad att tjänstgöra företrädes han, där ej styrelsen annorlunda bestämmer,
av den förste bibliotekarie som styrelsen därtill förordnat.

Erfordras eljest vikarie för tjänsteman eller är tjänst ledig, förordnar
styrelsen lämplig person att uppehålla tjänsten; dock skall, där ledighet
beviljats av överbibliotekarien, på honom ankomma att bestämma om tjänstens
uppehållande.

2 mom. För ombesörjande av viss uppgift eller viss grupp av uppgifter
inom biblioteket eller eljest för fullgörande av särskilt åliggande i tjänsten
äger styrelsen befria tjänsteman under viss tid helt eller delvis från övriga
honom åliggande tjänstegöromål; i sådant fall skall styrelsen förordna annan
att uppehålla tjänsten eller bestrida göromålen.

42

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

Besvär
22 §

över styrelsens beslut som grunda sig på statstj änstemannalagen eller
bestämmelse som meddelats med stöd av lagen eller som innefatta vägran
att utlämna allmän handling, må besvär anföras hos bankoutskottet.

Missnöje med beslutet skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen anmälas
hos styrelsen inom fjorton dagar från den dag, då klaganden därav
bevisligen erhållit del; skolande beslut i fråga om tillsättande eller uppehållande
av tjänst anses hava kommit klaganden till del den dag beslutet blivit
justerat eller offentligen tillkännagivet.

Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare fjorton
dagar ingivas till styrelsen, som har att, jämte utlåtande däröver, så snart
ske kan överlämna besvären till bankoutskottet.

Detta reglemente träder i kraft den 1 januari 1967.