Bankoutskottets utlåtande nr 52 år 1966

1

Nr 52

Utlåtande i anledning av motioner angående utnyttjande av automatisk
databehandling i riksdagsarbetet.

I de till bankoutskottet hänvisade likalydande motionerna nr 216 i första
kammaren av herr Nyman m. fl. och nr 286 i andra kammaren av herr
Wedén har hemställts, att riksdagen skall ge talmanskonferensen i uppdrag
att låta utreda hur ADB-tekniken skall kunna utnyttjas i riksdagsarbetet.

Beträffande motiveringen för detta yrkande hänvisas, i den mån redogörelse
därför icke lämnas i det följande, till motionen I: 216.

Yttranden över motionerna har av utskottet inhämtats från styrelsen för
riksdagsbiblioteket och från statskontoret.

Tidigare behandling av frågan

Ett liknande förslag väcktes vid 1964 års riksdag av de båda huvudmotionärerna,
vilka då önskade att statskontoret skulle få ett utredningsuppdrag
av väsentligen samma innebörd som det nu aktuella. I anslutning till ett
av statskontoret avgivet yttrande fann bankoutskottet (uti. nr 22) att frågan
i vad mån automatisk databehandling skulle kunna utnyttjas i riksdagsarbetet
för att pröva utfallet av olika alternativa lösningar måste anses
vara för tidigt väckt. Utskottet avstyrkte därför den föreslagna utredningen
men framhöll att motionernas syfte tycktes bli i allt väsentligt tillgodosett
genom att statskontoret förklarat sig berett att fortlöpande hålla statsmakterna
orienterade om hur ADB-teknikens tillämplighet i det angivna hänseendet
utvecklades. Utskottets utlåtande godkändes av riksdagen.

Motionerna

I motionerna ges inledningsvis en kort översikt över ADB-teknikens
användningsområden, särskilt som hjälpmedel vid prognoser. Efter att ha
redogjort för behandlingen av motsvarande ärende vid 1964 års riksdag
konstaterar motionärerna att utvecklingen inom ADB-tekniken under de
därpå följande åren gått snabbt framåt. De berör vissa nya tekniska lösningar,
varigenom bl. a. kan åstadkommas frågestationer som i läsbar eller
Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 samt. Nr 52

2

Bankoutskottets utlåtande nr 52 år 1966

hörbar form kan ge svar på ställda frågor. Avslutningsvis framhålles angelägenheten
av att vid det fortsatta utvecklingsarbetet riksdagens intressen
tillvaratages, så att utskotten, partigrupperna och de enskilda riksdagsmännen
genom ADB-tekniken kan få ett nytt effektivt hjälpmedel i sin verksamhet.

Remissyttrandena

Statskontoret vitsordar motionärernas uppgift att ADB-tekniken sedan
år 1964 gått snabbt framåt. Särskilt säges detta gälla tillkomsten av massminnen,
som ger helt nya och praktiska möjligheter dels att lagra utomordentligt
stora informationsvolymer och dels att göra data därur tillgängliga
för konsumenterna mycket snabbt och oberoende av avståndet från
datamaskinanläggningen. Ilärom anföres:

De rent maskintekniska problem, som sammanhänger med detta nya
utnyttjande av datamaskinerna, är väsentligen lösta. Anslutning av frågestationer
— terminaler — över teleledningar till datamaskiner på det sätt
motionärerna nämner är numera en känd och utprövad teknik. Ett flertal
datamaskinanläggningar som på senare tid beställts inom statsförvaltningen
har planerats även för reell-tidsanslutning av terminaler med möjligheter
till avancerad informationspresentation.

Viss del av riksdagens informationsbehov skulle således, säger statskontoret,
kunna tillgodoses inom ramen för modern datateknik och genom
relativt enkla maskinprogram. Den begränsande faktorn återfinns i första
hand i tillgängligheten, uppbyggnaden, systematiseringen och aktualiserandet
av informationerna — i skapandet av en databank som täcker aktuella
områden.

Statskontoret framhåller vidare, att de frågeställningar som behandlas
i motionerna inte är helt specifika för riksdagsarbetet. Även andra intressenter
har behov av snabb tillgång till informationer ur en databank som
underlag och hjälpmedel i beslutsprocesser. Beträffande statistiska centralbyråns
insatser på detta område uttalar statskontoret:

Statistiska centralbyrån, som är samordningsorgan på den statliga statistikens
område, utreder f. n. utbyggnaden av statistikproduktionen till
arkivstatistiska system. Detta sker för att i centralbyråns verksamhet de
nya produktionstekniska möjligheter som ADB erbjuder skall kunna tillvaratas
på ett rationellt sätt. Byråns utredning är f. n. främst inriktad
på individstatistik, dvs. uppgifter om individer och hushåll, men kommer
senare att utsträckas till att omfatta olika slag av ekonomisk statistik. Statistiska
centralbyrån samarbetar i denna utredning bl. a. med statskontoret.
För att utreda vilka källor som kan komma i fråga för uppbyggnaden av
en databank vid statistiska centralbyrån har en enkät utsänts till tänkbara
datalämnare utanför byrån. Ur denna databank planerar statistiska centralbyrån
att kunna sammanställa information, anpassad till speciella ändamål.
Viss information förutses att momentant och med hjälp av relativt

Bankoutskottets utlåtande nr 52 år 1966

3

enkla datamaskinprogram erhållas ur lagrade grunddata. Andra frågor kan
självfallet besvaras först efter omfattande arbetsinsats i varje enskilt fall.

Riksdagen torde, yttrar statskontoret fortsättningsvis, utgöra en viktig
intressent som skall kunna erhålla information ur statistiska centralbyråns
dataarkiv. Vid planläggningen av centralbyråns framtida verksamhet bör
därför riksdagens informationsbehov självfallet beaktas. Mot denna bakgrund
är det enligt statskontorets mening naturligt att frågan om ADBteknikens
utnyttjande i riksdagsarbetet nu upptages till närmare behandling.
Statskontoret framhåller att självfallet en relativt lång uppbyggnadsperiod
kommer att erfordras innan ADB-tekniken i en mera väsentlig omfattning
kan nyttiggöras i riksdagsarbetet. Särskilt säges detta gälla de användningsområden
som avser utvärdering av olika handlingsalternativ,
tillämpning av simuleringsteknik och bearbetning av matematiska modeller.

Statskontoret tillstyrker en begränsad utredning med uppgift att klarlägga
hur riksdagen lämpligen bör bevaka utvecklingen, hur kontakterna med
tänkbara informationslämnare bör utformas och vilka resurser som erfordras,
för att riksdagen skall kunna göra beställningar hos möjliga informationslämnare,
i första hand statistiska centralbyrån.

Styrelsen för riksdagsbiblioteket, vilken tillfrågats i sin egenskap av
huvudman för riksdagens upplysningstjänst -— ett huvudmannaskap som
sedermera upphört — berör i sitt yttrande icke alls i vad mån motionerna
har intresse från upplysningstjänstens synpunkt. Styrelsen säger sig icke
vilja motsätta sig kravet på en utredning.

Utskottet

När tanken på en utredning om en mera direkt användning av automatisk
databehandling som ett hjälpmedel i riksdagsarbetet första gången
framfördes, år 1964, konstaterade utskottet — på grundval särskilt av ett
remissyttrande från statskontoret — att frågan måste anses vara för tidigt
väckt. Förslaget om en sådan utredning avvisades därför. Under de år som
därefter förflutit har emellertid en snabb utveckling skett, och när ett liknande
förslag nu återkommit har statskontoret funnit skäl att tillstyrka en
begränsad utredning av hur riksdagen lämpligen skall bevaka sina intressen
när det gäller att tillvarataga de förbättrade informationsmöjligheter
som ADB-tekniken erbjuder.

Uppenbarligen föreligger, såsom statskontoret framhåller, anledning för
riksdagen att i detta sammanhang klarlägga sitt informationsbehov och
särskilt söka utröna i vilken utsträckning statistiska centralbyråns dataarkiv
kan vara till nytta för riksdagen. En nära kontakt med statskontoret och
statistiska centralbyrån synes härvidlag böra eftersträvas. Utskottet vill sålunda
för sin del ansluta sig till det förslag om en begränsad utredning på

4 Bankoutskottets utlåtande nr 52 år 1966

detta område som statskontoret framlagt. Enligt motionärernas förslag
skulle riksdagen uppdraga åt talmanskonferensen att föranstalta om den
tilltänkta utredningen. Sedan riksdagens förvaltningskontor numera inrättats
ligger det enligt utskottets mening närmare till hands att tilldela
förvaltningskontoret detta uppdrag. Förvaltningskontoret torde för ändamålet
böra anlita utomstående expertis.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 216 och II: 286
måtte uppdraga åt riksdagens förvaltningskontor att föranstalta
om en begränsad utredning rörande ADB-teknikens
utnyttjande i riksdagsarbetet i enlighet med vad utskottet
ovan anfört.

Stockholm den 29 november 1966

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Hilding, Gustaf Henry Hansson, Åke
Larsson, Palm, Åkerlund, Rönnberg, Larfors och Mattsson;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund, Franzén i Motala,
Börjesson i Glömminge, Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå, Ekström
i Iggesund och Haglund.

ESSELTE AB, STHLM 66

614874