Bevillningsutskottets betänkande nr <>0 år Wt><>

1

Nr 60

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående höjning av vissa postavgifter
jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 28 oktober 1966 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 143, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen

att besluta att avgifterna för inrikes brev, postkort, korsband, postanvisningar,
postförskott, assurans och rekommendation skall fr. o. m. den 1 januari
1967 utgå med de belopp, som av departementschefen förordats.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen framläggs förslag till höjda postavgifter. Grundportot för
brev föreslås ökat med 5 öre till 45 öre och för brev i högre viktsatser med
10—40 öre. Höjda avgifter föreslås även för postkort, korsband, postanvisningar,
postförskott samt assurans och rekommendation. Detta i förening
med vissa förutsedda avgiftshöjningar, som Kungl. Maj :t eller postverket
kan besluta, beräknas öka postverkets inkomster med ca 39 milj. kr. under
budgetåret 1966/67 och med ca 84 milj. kr. under budgetåret 1967/68. De
nya avgifterna föreslås skola träda i kraft den 1 januari 1967.

Till utskottet har hänvisats de i anledning av propositionen väckta likalydande
motionerna I: 771 av herr Strandberg m. fl. samt II: 943 av
herrar Fridolfsson i Stockholm och Oskarson, vari hemställts, »att riksdagen
i anslutning till Kungl. Maj :ts proposition nr 143 måtte besluta att elevers
vid korrespondensinstitut rättade eller orättade arbeten fr. o. m. den
1 januari 1967 skall befordras mot trycksaksporto».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen I: 771.

I skrivelse den 7 oktober 1966 har postverket bl. a. framlagt förslag om
höjning av de avgifter, som är fastställda i kungörelsen den 11 maj 1951
(nr 248) angående postavgifterna m. m. Förslaget innefattar således porto 1

Bihang till riksdagens protokoll 1966.7 samt. Nr 60

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1966

na för brev, postkort, korsband samt avgifterna för postanvisningar, postförskott,
assurans och rekommendation.

Innebörden av verkets förslag framgår av följande sammanställning.

Sammanställning över nuvarande avgifter samt av postverket och
departementschefen föreslagna ändringar

Försändelseslag

Avgiftsgrupper

Nuvarande av-gifter, öre

Postverkets
förslag, öre

Departements-chefens förslag,
öre

Brev

högst 20 g

40

45

45

över 20—125 g

80

90

90

» 125—500 g

150

180

180

» 500—1 000 g

230

270

270

Postkort

enkla

30

35

35

dubbla

60

70

70

Korsband (tryck-

högst 100 g

25

30

30

saker, varuprov,

över 100 g

25

30

30

varukorsband)

för de första

100 g samt 10 öre
för varje följande
vikt av 100 g eller
del därav

för de första

100 g samt 10 öre
för varje följande
vikt av 100 g eller
del därav

för de första

100 g samt 10 öre
för varje följande
vikt av 100 g eller
del därav

Postanvlsningar

högst 10 kr.
över 10—

50

70

70

2 000 kr.

100

140

140

Postförskott

35

50

50

Assurans

100 öre i grund-avgift + 10 öre
för varje 1000 kr.
eller del av 1 000
kr. av assurans-beloppet

140 öre i grund-avgift + 10 öre
för varje 1000 kr.
eller del av 1 000
kr. av assurans-beloppet

140 öre i grund-avgift + 10 öre
för varje 1 000 kr.
eller del av 1 000
kr. av assurans-beloppet

Rekommen-

dation

100

140

140

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan återfinnes
under följande rubriker på nedan angivna sidor i propositionen, nämligen Postverket,

s. 2—5.

Departementschefen, s. 6.

Som motivering för yrkandet i de förevarande motionerna
anför motionärerna följande. Portohöjningen på brev träffar särskilt kraftigt
korrespondensundervisningens försändelser, vilka så sent som den 1
januari 1966 fått vidkännas en stor extra höjning genom ändrad tariffering

3

Bevillningsutskottets betänkande nr <10 år

jämlikt riksdagens år 1905 fattade beslut om slopande av försändelseslaget
affärshandlingar. Härigenom kom korrespondensundervisningens försändelser,
som dittills befordrats som affärshandlingar, att i stället befordras
som brev med tv åtföljande stegrade kostnadsbelastning. Såväl korrespondensinstituten
som dess elever, vilka ofta genom ekonomiska uppoffringar
ägnar sig åt självstudier, kommer att få vidkännas eu fördyring av försändelsernas
befordran. Motionärerna erinrar om att försändelser av ifrågavarande
slag enligt gällande internationella postkonvention må befordras mot
trycksaksporto. Så sker i flera andra länder bl. a. i Norge och Nederländerna.

Utskottet

I den förevarande propositionen framläggs förslag till höjningar av de
postavgifter, vilkas reglering kräver riksdagens medgivande. Förslaget omfattar
avgifterna för inrikes brev, postkort, korsband, postanvisningar, postförskott,
assurans och rekommendation. Därutöver har förutsatts höjningar
dels av vissa avgifter i den allmänt internationella postutväxlingen, vilka
beslutas av Ivungl. Maj :t, och dels av vissa avgifter, som postverket enligt
särskilda bemyndiganden äger bestämma, bl. a. avgifterna för inrikes paket
samt för masskorsband och gruppkorsband. De i propositionen förordade
avgiftshöjningarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1967.

Taxeändringarna beräknas medföra en genomsnittlig höjning av portonivån
med ca 13 procent och är främst föranledda av postverkets ökade lönekostnader
till följd av den i somras träffade uppgörelsen om statstjänstemännens
löneförmåner under åren 1966—1968. Personalkostnaderna motsvarar
ca tre fjärdedelar av postverkets utgifter, och varje procents ökning
av postpersonalens löner medför en försämring av driftresultatet med ca
8 milj. kr. per år. Efter den senaste allmänna portohöjningen den 1 juli
1964 har personalkostnaderna — i förhållande till det kostnadsläge, som
beräknas föreligga efter den 1 januari 1967 — ökat med mer än 30 procent.
Härigenom uppstår enligt poststyrelsens beräkningar ett underskott i verksamheten
för budgetåren 1966/67 och 1967/68 om 30,4 resp. 86,6 milj. kr.

De ifrågasatta avgiftshöjningarna beräknas medföra en inkomstförstärkning
för innevarande och nästa budgetår av totalt 39 resp. 83,8 milj. kr. Om
hänsyn tas till förbättringar av driftresultatet till följd av det pågående rationaliseringsarbetet,
som beräknas medföra en inkomstförstärkning under
de ifrågavarande budgetåren om 5 resp. 15 milj. kr., kan överskottet i postverkets
rörelse beräknas till 13,6 milj. kr. för budgetåret 1966/67 och till
12,2 milj. kr. för budgetåret 1967/68.

Vid ställningstagandet till de föreslagna avgiftshöjningarna måste beaktas
att postverket enligt statsmakternas direktiv skall gc en vinst, som motsvarar
skälig förräntning av det i poströrelsen nedlagda statskapitalet. Taxepolitiken
påverkas också av att överskottet varje år skall inlevereras till

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1966

statskassan. Ett överskott det ena året får således inte utnyttjas för att
täcka ett underskott under ett kommande år.

De i propositionen omnämnda rationaliseringsvinsterna hänför sig i första
hand till i kostnadsbesparande syfte redan vidtagna åtgärder utom ramen
för det program rörande rationaliseringsverksamheten, som fastställdes av
poststyrelsen i slutet av förra året. Utskottet har tidigare informerats bl. a.
om det s. k. 8-punktsprogrammet för postverkets fortsatta rationaliseringsverksamhet.
Såvitt utskottet kan bedöma finns det anledning räkna med
att den planerade och delvis påbörjade mekaniseringen och automationen
av postbehandlingen ävensom andra försöksvis påbörjade rationaliseringsåtgärder
inom postverkets olika rörelsegrenar inte endast kommer att medföra
successivt ökade kostnadsbesparingar, särskilt på personalsidan, utan
även en betydande förbättring av postverkets kundservice. I sammanhanget
hör särskilt Iramhållas att de föreslagna taxehöjningarna inte är föranledda
av de kapitalinvesteringar som erfordras i anledning av rationaliseringsprogrammet.

Av det anförda framgår att postverkets utgiftsökningar genom de beslutade
lönehöjningarna på kort sikt endast i begränsad omfattning kan kompenseras
genom redan vidtagna eller planerade rationaliseringsåtgärder.
Utskottet delar därför departementschefens och poststyrelsens uppfattning
att en höjning av avgiftsnivån fr. o. m. den 1 januari 1967 är en nödvändig
förutsättning för att förhindra betydande underskott i postverkets rörelse
och för att skapa förutsättningar för ett tillfredsställande driftresultat under
innevarande och nästa budgetår. De föreslagna höjningarna av postavgifterna
finner utskottet väl avvägda och tillstyrker således bifall till förslagen
i propositionen.

Utskottet behandlar härefter de i anledning av propositionen väckta motionerna
1:771 och 11:943, vari hemställts att elevers vid korrespondensinstitut
rättade eller orättade arbeten fr. o. in. den 1 januari 1967 skall befordras
mot trycksaksporto. Som motivering för yrkandet har anförts att
dylika försändelser i den internationella postutväxlingen befordras mot
trycksaksporto samt att den föreslagna höjningen av brevportot kommer
att medföra en betydande fördyring för korrespondensinstituten och deras
elever.

Genom beslut av 1965 års höstriksdag avskaffades försändelseslaget affärshandlingar
i den inrikes poströrelsen fr. o. m. den 1 januari 1966. De
försändelser, som tidigare befordrats enligt taxan för affärshandlingar,
taxeras numera som brev eller — om vikt och format så påkallar — som
paket. Med hänsyn till att taxeändringen medförde vissa övergångssvårigheter
för korrespondensundervisningen, erhöll postverket Kungl. Maj :ts
bemyndigande att under första halvåret 1966 medge korrespondensinstituten
restitution med mellanskillnaden mellan det nya portot och det porto,
som skulle ha erlagts, om försändelseslaget affärshandlingar bibehållits i
den inrikes poströrelsen.

5

Bevillningsutskottets betänkande nr <>0 år 1966

Enligt statsmakternas beslut skall postverket drivas efter företagsekonomiska
riktlinjer. I princip skall därför varje rörelsegren bära sina särkostnader
och därutöver lämna ett skäligt bidrag till de för poströrelsen gemensamma
kostnaderna. Mot bakgrunden härav anser utskottet inte motiverat,
att en lägre avgift uttas för befordran av elevers rättade eller orättade
arbeten än för befordran av andra försändelser av jämförbart slag, i den
mån icke kostnadsbesparingar uppstår för postverket. Utskottet är emellertid
medvetet om att slopandet av försändelseslaget affärshandlingar och
den nu föreslagna portohöjningen medför inte oväsentliga fördyringar för
korrespondensinstituten. Det är därför angeläget, att postverket inom ramen
för den företagsekonomiska målsättningen för taxepolitiken vidtar
sådana åtgärder, att korrespondensinstitutens verksamhet i möjligaste mån
underlättas. Enligt 12 § portokungörelsen äger poststyrelsen, när överenskommelse
kan träffas med avsändaren om särskilda anordningar för att
underlätta försändelsernas postbehandling, medge sådan nedsättning av
postavgifterna, som kan anses vara av behovet påkallad och förenlig med
postverkets ekonomiska intressen. Olika vägar att förenkla postbehandlingen
kan ifrågakomma, såsom summarisk inlämning av paket, samsändning
av brev och trycksaker, grupptaxering samt förenkling av portobetalningen.
Genom dessa och andra rationaliseringar i behandlingen av försändelserna,
till vilka åtgärder utskottet förutsätter att postverket tar initiativ,
torde korrespondensinstituten kunna uppnå betydande ekonomiska fördelar
i form av bl. a. personalbesparingar och minskning av portokostnaderna.
I den mån korrespondensinstituten inte härigenom och genom andra rationaliseringsåtgärder
av internt slag kan neutralisera verkningarna av de föreslagna
portohöjningarna bör enligt utskottets mening det stöd korrespondensundervisningen
kan vara i behov av tillgodoses i form av direkta bidrag
över statsbudgeten.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 771 och II:
943.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 143; samt

B) att de likalydande motionerna I: 771 av herr Strandberg
in. fl. samt II: 943 av herrar Fridolfsson i Stockholm
och Oskarson icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 29 november 1966

På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1966

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson*, Tage
Johansson, Lundström, Gösta Jacobsson, Erik Filip Petersson, Enarsson,
Hellebladh, Sundin och Stadling; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Allard, Vigelsbo,
Engkvist*, Eriksson i Bäckmora*, Andersson i Essvik, Forsberg,
Sterne* och öhvall.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660028