Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1906

1

Nr 55

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 870),
m. m. jämte i ämnet väckt motion.

I en den 4 mars 1966 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 85, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370);

2) förordning angående ändrad lydelse av 6 § 3 mom. förordningen den
26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;

3) förordning angående ändrad lydelse av 3 § 1 mom. och 6 § 1 mom.
förordningen den 26 juli 1947 (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt,

4) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november
1956 (nr 623);

5) förordning om ändrad lydelse av 3 § 3 mom. förordningen den 30 november
1951 (nr 763) angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad
inkomst.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen behandlas frågan vilka åtgärder som bör vidtas beträffande
inkomst- och förmögenhetsskattelagstiftningen för att hindra skatteflykt
genom kryphål i lagstiftningen. Någon särskild bestämmelse mot skentransaktioner
anses inte nödvändig eftersom dessa i praxis bedöms efter
sin verkliga innebörd. Mot andra skatteflyktsatgärder behövs däremot ingripande
genom lagstiftning. En allmän bestämmelse mot skatteflykt, avsedd
att tillämpas över hela beskattningsområdet, anses dock mindre lämplig. I
överensstämmelse med hittills tillämpade lagstiftningsprinciper förordas att
skatteflykt på begränsade områden av lagstiftningen omöjliggörs genom
mer allmänt hållna bestämmelser. I propositionen föreslås en sådan bestämmelse
för att hindra att vinstmedel i aktiebolag och ekonomiska föreningar,
som tömts eller avses skola tömmas på sina realtillgångar, obehörigen undgår
beskattning.

Ett annat förslag i propositionen gäller beskattningen av oskiftat dödsbo
som har en inkomst överstigande 10 000 kr. taxerad inkomst eller en

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 samt Nr 55

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1966

förmögenhet överstigande 100 000 kr. skattepliktig förmögenhet. Förslaget
innebär att sådant dödsbo under en awecklingstid av tre år efter dödsfallet
skall betraktas såsom särskilt skattesubjekt och taxeras enligt hittillsvarande
bestämmelser. Vid taxering för senare år skall dödsboet behandlas enligt
de regler som gäller för handelsbolag, vilket innebär att boets inkomst och
förmögenhet beskattas hos dödsbodelägarna i förhållande till deras andelar
i boet. Möjlighet att erhålla dispens från de nya reglerna föreslås för särskilda
fall.

I avsikt att stänga den lucka i skattelagstiftningen som f. n. finns vid utskiftning
av t. ex. varulager från aktiebolag förordas vidare att beskattningen
vid utskiftning av tillgång från aktiebolag och ekonomiska föreningar
regleras författningsmässigt.

I propositionen behandlas också beskattningsreglerna beträffande patent,
goodwill och liknande rättigheter. Det föreslås att vad som gäller för
inventarier i rörelse skall tillämpas för dessa rättigheter. I samband härmed
förordas att hyresrätt uttryckligen likställs med goodwill i beskattningshänseende.

Propositionen grundar sig på skatteflyktskommitténs förslag i betänkande
»Om åtgärder mot skatteflykt» (SOU 1963: 52).

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1967 och tilllämpas
fr. o. in. 1968 års taxering. Reglerna rörande dödsbos behandling i
beskattningshänseende avses dock träda i kraft ett år senare.

De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse.

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 29 § 1 mom., 53 § 3 mom. och 54 § kommunalskattelagen
den 28 september 1928 samt punkt 1 av anvisningarna till 28 §,
punkt 5 av anvisningarna till 29 §, punkt 5 av anvisningarna till 38 §, punkt
1 av anvisningarna till 41 §, punkt 4 av anvisningarna till 53 § och punkt 2
av anvisningarna till 66 § samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

1 mom. Från bruttointäkten

29 §.

(Föreslagen lydelse)

--till kapitalförlust;

förlust, som uppstått i rörelsen
och ej år av sådan natur som avses

* Sf,n,fte av 29 § 1 mom- se 1960:64, av 53 § 3 mom. se 1953:400, av 54 § se

In? no T’ a?a?“n-o 1 3V anvisnin8arna till 28 § se 1959:170, av punkt 5 av anvisningarna
till 29 § se 195/: /2 och av punkt 1 av anvisningarna till 41 § se 1955:255.

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1966

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

i punkt 1 nionde stycket av anvisningarna
till M §;

kostnad för-------— — tillhörande fördelningsledningar.

Har skattskyldig----_____----oavskrivna värde.

53 §.

3 in o in. Avlider skattskyldig,-------— — den avlidne.

ya(j j — -------— —--för fastighet.

För senare beskattningsår än det,
då dödsfallet inträffade, taxeras
oskiftat dödsbo, om den avlidne vid
sitt frånfälle var bosatt här i riket,
som inländsk juridisk person och i
annat fall som här i riket icke hemmahörande
juridisk person.

Från och med det taxeringsår som
följer närmast efter det fjärde kalenderåret
efter det kalenderår, då
dödsfallet inträffade, tillämpas dock
bestämmelserna om handelsbolag på
dödsbo efter den som vid sitt frånfälle
var bosatt här i riket, om för
dödsboet skulle ha beräknats högre
till statlig inkomstskatt taxerad inkomst
än 10 000 kronor eller större
skattepliktig förmögenhet än 100 000
kronor. Dödsbo på vtlket bestämmelserna
om handelsbolag varit tilllämpliga
något beskattningsår anses
därefter som sådant bolag i beskattningshänseende,
oavsett storleken av
boets inkomst eller förmögenhet. Bestämmelserna
i detta stycke tillämpas
icke på fideikommissbo.

Om särskilda skäl föreligga, må
riksskattenämnden på ansökan förklara
att oskiftat dödsbo, som enligt
föregående stycke skall behandlas
såsom handelsbolag i beskattningshänseende,
må taxeras enligt bestämmelserna
i tredje stycket. Ansökan
skall för att kunna upptagas till
prövning göras hos riksskattenämnden
senast den dag boet har att avlämna
uppgift enligt 38 § taxeringsförordningen
för beskattningsåret.
Mot beslut, som riksskattenämnden
meddelat i sådant ärende, må talan
icke föras.

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1966

4

(Nuvarande lydelse)

54

Från skattskyldighet —----

Aktiebolag och--—----

Om aktierna ---------

Riksskattenämnden må, om synnerliga
skäl därtill föranleda, medgiva
bolag eller förening, som jämlikt
bestämmelserna i nästföregående
stycke skall utgöra skatt för utdelning
å aktier eller andelar, att för
viss tid åtnjuta i första stycket vid
a) omförmäld skattefrihet, över beslut,
som riksskattenämnden meddelat
i sådant ärende, må klagan icke
föras.

Att personer,

(Föreslagen lydelse)

§•

■---till livförsäkring.

—----bolagens verksamhet.

-----lös egendom.

Förvärvar svenskt aktiebolag eller
svensk ekonomisk förening aktie i
sådant bolag eller andel i sådan förening
och är det icke uppenbart att
det bolag eller den förening som gör
förvärvet därigenom erhåller tillgång
av verkligt och särskilt värde
med hänsyn till förvärvarens rörelse
eller kapitalförvaltning, åtnjutes icke
skattefrihet enligt första stycket vid
a) för utdelning å aktien eller andelen
av sådana medel som vid förvärvet
funnos hos det utdelande bolaget
eller den utdelande föreningen
och som icke motsvara tillskjutet
belopp eller inbetald insats. Utdelning
anses i första hand gälla andra
medel än sådana som motsvara tillskjutet
belopp eller inbetald insats.
-----samma paragraf.

Anvisningar

till 28 §.

1. Till intäkt av rörelse hänföras
samtliga intäkter i penningar eller
varor, som influtit i rörelsen. Detta
innebär, att intäkten skall vara av
sådan beskaffenhet, att den normalt
är att räkna med och ingår såsom ett
led i den förvärvsverksamhet, varom
fråga är. Hit räknas alltså inflytande
betalning för varor eller produkter,
som den skattskyldige för i handel
eller tillverkar, och gäller detta
även för det fall, att rörelseidkaren
vid överlåtelse av rörelsen till annan
låter i överlåtelsen ingå befintliga varor
eller produkter. Denna överlåtelse
utgör då så att säga den sista affärshändelsen
i hans rörelse. Däremot
räknas icke hit sådan intäkt,
som till den skattskyldige kan inflyta
vid sidan av rörelsen eller utanför
vad som normalt är att anse såsom
driftinkomst, såsom exempelvis

1. Till intäkt av rörelse hänföras
samtliga intäkter i penningar eller
varor, som influtit i rörelsen. Detta
innebär, att intäkten skall vara av
sådan beskaffenhet, att den normalt
är att räkna med och ingår såsom ett
led i den förvärvsverksamhet, varom
fråga är. Hit räknas alltså inflytande
betalning för varor eller produkter,
som den skattskyldige för i handel
eller tillverkar, och gäller detta även
för det fall, att rörelseidkaren vid
överlåtelse av rörelsen till annan låter
i överlåtelsen ingå befintliga varor
eller produkter. Denna överlåtelse
utgör då så att säga den sista affärshändelsen
i hans rörelse. Däremot
räknas icke hit sådan intäkt,
som till den skattskyldige kan inflyta
vid sidan av rörelsen eller utanför
vad som normalt är att anse såsom
driftinkomst, såsom exempelvis vid

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 är 1968 5

(Nuvarande Igdelse)

vid avyttring av personlig lösegendom
eller för stadigvarande bruk i
rörelsen avsedda fastigheter eller
andra tillgångar — angående för sådant
bruk avsedda maskiner och
andra inventarier så ock patenträtter
och liknande tidsbegränsade rättigheter
ävensom rättigheter av
goodwills natur, se dock andra, tredje,
fjärde och femte styckena här nedan.
Den intäkt, som erhålles genom
en dylik, oberoende av rörelsen verkställd
avyttring, skall tagas i betraktande
vid inkomstberäkningen för
förvärvskällan tillfällig förvärvsverksamhet
och bedömas efter de för
denna förvärvskälla stadgade grunder.

Intäkt vid avyttring av för stadigvarande
bruk avsedda maskiner och
andra inventarier, vilka icke vid beräkning
av värdeminskningsavdrag
hänföras till byggnad (se punkt 7 av
anvisningarna till 29 §), hänföres till
intäkt av rörelse.

Vid avyttring av patenträtt eller
liknande tidsbegränsad rättighet
skall såsom intäkt av rörelse upptagas
vad som vid dylik avyttring
må hava återbekommits av belopp,
för vilka avdrag i beskattningsavseende
åtnjutits; i övrigt skall intäkten
upptagas såsom intäkt av tillfällig
förvärvsverksamhet, i den mån
enligt 35 § förutsättningar för skattepliktig
realisationsvinst föreligga.

I enlighet---------

Då skattskyldig, i samband med
överlåtelse av rörelse eller eljest, till
annan överlåter rättighet av goodwills
natur, såsom varumärke, firmanamn,
tidningstitel o. dyl., skall
såsom intäkt av rörelse upptagas
skillnaden mellan ersättningen för
rättigheten och vad som av rättighelf
Bihang till riksdagens protokoll 1966.

(Föreslagen lydelse)

avyttring av personlig lösegendom
eller för stadigvarande bruk i rörelsen
avsedda fastigheter eller andra
tillgångar —- angående för sådant
bruk avsedda maskiner och andra
inventarier så ock patenträtter och
liknande tidsbegränsade rättigheter
ävensom hyresrätter och rättigheter
av goodwills natur, se dock andra
och tredje styckena här nedan. Den
intäkt, som erhålles genom en dylik,
oberoende av rörelsen verkställd avyttring,
skall tagas i betraktande vid
inkomstberäkningen för förvärvskällan
tillfällig förvärvsverksamhet
och bedömas efter de för denna förvärvskälla
stadgade grunder.

Till intäkt av rörelse hänföres intäkt
vid avyttring av för stadigvarande
bruk avsedda maskiner och
andra inventarier, vilka icke vid beräkning
av värdeminskningsavdrag
hänföras till byggnad (se punkt 7
av anvisningarna till 29 §), samt intäkt
vid avyttring av patenträtt eller
liknande tidsbegränsad rättighet.
Detsamma gäller intäkt vid avyttring
av hyresrätt och av varumärke,
firmanamn eller annan rättighet
av goodwills natur.

realisationsvinst föreligga.

Utskiftar svenskt aktiebolag eller
svensk ekonomisk förening tillgång
på annat sätt än genom sådan fusion
som avses i 28 § 3 mom. och skulle
vid en försäljning av tillgången köpeskillingen
ha varit skattepliktig i
förvärvskällan, anses bolaget eller
föreningen ha åtnjutit skattepliktig

7 samt. Nr 55

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1966

(Nuvarande lydelse)

tens anskaffningsvärde kvarstår oavskrivet
i beskattningshänseende (jfr
punkt 5 tredje stycket anvisningarna
till 29 §). Har rättighet av goodwills
natur förvärvats annorledes än genom
köp, byte eller därmed jämförligt
fång, skall såsom anskaffningsvärde
för rättigheten anses det belopp,
som kvarstår i beskattningshänseende
oavskrivet för överlåtaren.

till

5. Avdrag får jämväl ske för värdeminskning,
som patenträtt och liknande
tidsbegränsad rättighet, vilken
rörelseidkare förvärvat för utnyttjande
vid en av honom driven
tillverkning, undergått på grund av
minskning av giltighetstiden. Beträffande
värdeminskningsavdrag för
dylik tillgång skola föreskrifterna i
punkt 3 äga motsvarande tillämpning.

Patenträtt eller liknande rättighet,
vilken rörelseidkare tillgodogör sig
genom att överlåta exploateringen
därav till annan, är att anse såsom
vara i rörelse och skall följaktligen
icke behandlas enligt regeln i denna
punkt utan enligt reglerna för dylik
tillgång.

Kostnad för anskaffning av varumärke,
firmanamn eller andra rättigheter
av goodwills natur må avdragas
genom lika stora årliga värdeminskningsavdrag
inom en period
av tio år från den tidpunkt, då kostnaden
uppkommit; dock att, där så
på grund av särskilda omständigheter
finnes skäligt, kostnaden må, enligt
taxeringsnämnds eller, om besvär
anförts, prövningsnämnds särskilda
beprövande, fördelas på en
längre period. Har skattskyldigs rörelse
för visst år utvisat förlust eller

(Föreslagen lydelse)

inkomst, som om tillgången sålts.
Som köpeskilling gäller därvid tillgångens
verkliga värde vid utskiftningen.

29 §.

5. Avdrag får jämväl ske för värdeminskning,
som patenträtt och
liknande tidsbegränsad rättighet undergått
på grund av minskning av
giltighetstiden. Det är härvid utan
betydelse om rörelseidkaren förvärvat
rättigheten för att utnyttja den
vid tillverkning som han bedriver
eller om han tillgodogör sig rättigheten
genom att överlåta utnyttjandet
av denna till annan. Genom värdeminskningsavdrag
avdrages också
kostnad för anskaffning av hyresrätt
och av varumärke, firmanamn
eller annan rättighet av goodwills
natur.

Beträffande värdeminskningsavdrag
för tillgång som avses i första
stycket äga föreskrifterna i punkterna
3 och 4 motsvarande tillämpning.

Om moderbolag eller övertagande
förening genom sådan fusion, som i
28 § 3 mom. första eller andra stycket
avses, övertager patenträtt, hyresrätt
eller tillgång av goodwills natur,
skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag
och av vad som
återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet
av tillgången så anses som
om bolagen eller föreningarna utgjort
en skattskyldig.

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 är 1966

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

så ringa överskott, att den skattskyldige
vid beräkning av nettointäkten
av rörelsen ej kunnat utnyttja det
på året belöpande avdraget, skola
beträffande rätt för den skattskyldige
att tillgodoräkna sig det resterande
avdraget för senare år bestämmelserna
i punkt 3 c tredje stycket
äga motsvarande tillämpning. Har
skattskyldig i samband med överlåtelse
av rörelse eller eljest avyttrat
tillgång, varom nu är fråga, får avdrag
ske för vad som i beskattningshänseende
återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet,
i den mån detta
belopp överstiger vad som influtit
vid avyttring av tillgången. Om moderbolag
eller övertagande förening
genom sådan fusion, som i 28 § 3
mom. första eller andra stycket avses,
övertager tillgång, varom nu är
fråga, skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag
och av vad som
återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet
av tillgången så anses som om
bolagen eller föreningarna utgjort
en skattskyldig.

till 38 6.

5. Vad som gäller om utdelning
från utländskt bolag skall enligt bestämmelsen
i 67 § tillämpas jämväl
å utdelning från annan här i riket
icke hemmahörande juridisk person.
Oskift dödsbo efter person, som vid
sitt frånfälle icke varit bosatt eller
stadigvarande vistats här i riket, anses
såsom en här i riket icke hemmahörande
juridisk person (jfr
punkt 4 i anvisningarna till 53 §).
Utdelning från sådant dödsbo till i
Sverige bosatt delägare av inkomst,
som förvärvats under den tid delägarna
suttit i oskift bo — men
givetvis ej utskiftning av den avlidnes
efterlämnade tillgångar — skall
således här i riket bliva föremål för
beskattning. Från denna föreskrift
meddelas likväl ett undantag i 54 §
första stycket e).

5. Vad som gäller om utdelning
från utländskt bolag skall enligt bestämmelsen
i 67 § tillämpas jämväl
å utdelning från annan här i riket
icke hemmahörande juridisk person.
Oskift dödsbo efter person, som vid
sitt frånfälle icke varit bosatt eller
stadigvarande vistats här i riket, anses
såsom en här i riket icke hemmahörande
juridisk person (jfr 53 §
3 mom.). Utdelning från sådant dödsbo
till i Sverige bosatt delägare av
inkomst, som förvärvats under den
tid delägarna suttit i oskift bo —
men givetvis ej utskiftning av den
avlidnes efterlämnade tillgångar —
skall således här i riket bliva föremål
för beskattning. Från denna
föreskrift meddelas likväl ett undantag
i 54 § första stycket e).

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1966

(Nuvarande lydelse)

1. Inkomst av-----

För skattskyldig,---

Därest vinstresultatet--

Den i--------

Lagret vid------

Därest värdet----

Utan avseende----—

Vad i-------

(Föreslagen lydelse)

till 41 §.

— ---— särskilt stadgas.

-------av följande.

---— —--stadgade grunder.

— ---nedan sägs.

------för inkurans.

---------icke gälla.

----—--vara påkallat.

---- — såsom skäligt.

Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag
av skattskyldig, som driver bankeller
annan penningrörelse eller försäkringsrörelse,
eller av annan skattskyldig,
för vilken aktien utgör varulagertillgång,
och är det icke
uppenbart att den skattskyldige därigenom
erhåller tillgång av verkligt
och särskilt värde för honom med
hänsyn till hans rörelse, må sådan
nedgång i aktiens värde som beror
på utdelning till den skattskyldige av
medel, vilka vid förvärvet funnos
hos det utdelande bolaget och icke
motsvara tillskjutet belopp, ej föranleda
att aktien vid inkomstberäkningen
för den skattskyldige upptages
till lägre belopp än som motsvarar
hans anskaffningskostnad för
aktien. Har denna, innan sådan utdelning
skett, upptagits till lägre belopp
än den skattskyldiges anskaffningskostnad,
må aktien vid utgången
av det beskattningsår, varunder
utdelningen äger rum, icke upptagas
till lägre belopp än aktiens värde i
beskattningshänseende vid ingången
av samma år med tillägg av ett belopp,
som motsvarar skillnaden mellan
den skattskyldiges anskaffningskostnad
för aktien och nämnda värde,
dock högst av det utdelade beloppet.
Sker utdelning utan att det
värde för aktien, som ligger till
grund för beräkningen av den skattskyldiges
inkomst, påverkas och
medför detta att den skattskyldige
efter överlåtelse av aktien eller upplösning
av bolaget redovisar förlust,
skall därifrån avräknas det belopp
som motsvarar utdelningen. Utdelning
som avses i detta stycke anses i

9

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1966

(Nuvarande lydelse)

Avdrag för------

Vid bestämmande---

När fråga —------

Nedskrivning av — -----

Vad här--------

Har avverkningsrätt---

Om beskattningsmyndighet,
Motsvarande gäller — — —

(Föreslagen lydelse)

första hand gälla andra medel än
sådana som motsvara tillskjutet belopp.
Vad som sägs om aktie i detta
stycke äger motsvarande tillämpning
på andel i ekonomisk förening. Med
tillskjutet belopp avses därvid inbetald
insats.

—----skattskyldiga angivit.

--------- eget kapital.

— ----skulle ifrågakommit.

- -----september beskattningsåret.

-----årets inkomst.

—- — — influtna likviden.

------till beskattning.

--- — års inkomstberäkning.

till 53 8.

4. Oskift dödsbo anses i skattskyldighetsavseende
såsom inländsk juridisk
person, då den avlidne varit
vid sitt frånfälle här i riket bosatt
eller vid samma tid stadigvarande
vistats härstädes, samt i annat fall
såsom här i riket ej hemmahörande
juridisk person.

4. Att bestämmelserna om handelsbolag
skola tillämpas för oskiftat
dödsbo medför att dödsboet icke
skall åsättas taxering. I stället skall
dödsboets inkomst hänföras till de
särskilda delägarnas inkomst med
belopp som för varje delägare motsvarar
hans andel i boets inkomst.
Om annat icke följer av arvsavsägelse
eller avtal om sammanlevnad i
oskiftat dödsbo, anses därvid delägares
andel i boets inkomst motsvara
hans andel i boets behållning
enligt lag och testamente. Till skattepliktig
inkomst hänföres ej vad
delägare erhåller genom skifte av
boet.

Förklaring enligt 53 § 3 mom. sista
stycket må meddelas exempelvis
när frågan vilka som äro dödsbodelägare
är oklar till följd av tvist om
testamente eller av annan anledning.

till 66 8.

2. På grund av förevarande paragrafs
stadganden, jämförda med
53 § 3 inom., skall för oskift dödsbo
efter avliden person, som under
det år frånfället timat men icke vid
dödsfallet varit bosatt eller stadigvarande
vistats här i riket, vid taxering
nästföljande år såsom hemortskommun
anses den kommun, som

2. På grund av förevarande paragrafs
stadganden, jämförda med
53 § 3 inom., skall för oskift dödsbo
efter avliden person, som under det
år frånfället timat men icke vid
dödsfallet varit bosatt eller stadigvarande
vistats här i riket, vid taxering
nästföljande år såsom hemortskommun
anses den kommun, som

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1966

(Nuvarande lydelse)

utgjort den avlidnes hemortskommun.
Vid taxering under senare år
har dödsboet däremot såsom utländsk
juridisk person ingen hemortskommun
här i riket (se punkt 4
av anvisningarna till 53 §).

(Föreslagen lydelse)

utgjort den avlidnes hemortskommun.
Vid taxering under senare år
har dödsboet däremot såsom utländsk
juridisk person ingen hemortskommun
här i riket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1967, såvitt avser 29 § 1 mom.,
54 § samt punkt 1 av anvisningarna till 28 §, punkt 5 av anvisningarna
till 29 § och punkt 1 av anvisningarna till 41 §. Nämnda lagrum i äldre
lydelse gälla dock fortfarande i fråga om 1967 års taxering och eftertaxering
för år 1967 eller tidigare år. I övrigt träder denna lag i kraft den
1 januari 1968. Äldre bestämmelser i denna del gälla dock fortfarande
i fråga om 1968 års taxering och eftertaxering för år 1968 eller tidigare år.

Vid tillämpning av de nya bestämmelserna i punkt 5 av anvisningarna
till 29 § om avdrag för värdeminskning, som patenträtt eller liknande
tidsbegränsad rättighet undergått på grund av minskning av giltighetstiden,
skall som ingångsvärde för rättighet, vars utnyttjande den skattskyldige
överlåtit till annan och som till följd därav enligt äldre bestämmelser
behandlats såsom vara i rörelse, anses rättighetens värde i beskattningshänseende
vid utgången av närmast föregående beskattningsår eller,
om detta värde icke kan fastställas, anskaffningsvärdet.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 6 § 3 mom. förordningen den 26 juli 1947
(nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 6 § 3 mom. förordningen den 26 juli 1947 om
statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6

3 mom. Avlider skattskyldig,
skall för det beskattningsår, då dödsfallet
inträffade, oskift dödsbo efter
honom taxeras såväl för inkomst,
vilken den avlidne haft, som för inkomst,
vilken ingått till dödsboet efter
dödsfallet, och skall därvid för

§•

3 mom. Bestämmelserna i 53 §
3 mom. första, tredje, fjärde och
femte styckena kommunalskattelagen
om taxering av oskiftat dödsbo
äga motsvarande tillämpning vid
taxering till statlig inkomstskatt.

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1906 11

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

dödsboet tillämpas vad som enligt
bestämmelserna i denna förordning
skolat gälla för den avlidne.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1968. Äldre bestämmelser
gälla dock fortfarande i fråga om 1968 års taxering och eftertaxering för
år 1968 eller tidigare år.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 3 § 1 mom. och 6 § 1 mom. förordningen
den 26 juli 1947 (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. och 6 § 1 mom. förordningen den
26 juli 1947 om statlig förmögenhetsskatt1 skola erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 §•

1 mom. Vid förmögenhetsberäkningen----och dylikt;

d) kapital, som finnes kontant tillgängligt
eller utlånats eller nedlagts
i obligationer eller insatts i bank eller
annorstädes eller bestått av andra
fordringar eller av aktier eller andelar
i ekonomiska föreningar, bolag
eller rederier, i den mån samma
kapital icke är att hänföra till i c)
här ovan nämnd egendom;

d) kapital, som finnes kontant
tillgängligt eller utlånats eller nedlagts
i obligationer eller insatts i
bank eller annorstädes eller bestått
av andra fordringar eller av aktier
eller andelar i ekonomiska föreningar,
bolag eller rederier eller av andel
i oskiftat dödsbo som vid taxering
till statlig inkomstskatt skall
behandlas såsom handelsbolag, i den
mån samma kapital icke är att hänföra
till i c) här ovan nämnd egendom
;

e) lös egendom,------ beskattningsårets utgång.

1 m o in. Skyldighet att
a) fysiska personer, vilka voro här
i riket bosatta vid beskattningsårets
utgång, och oskifta dödsbon efter
personer, som vid dödsfallet voro här

21 §§ sägs:
a) fysiska personer, vilka voro här
i riket bosatta vid beskattningsårets
utgång, och oskifta dödsbon efter
personer, som vid dödsfallet voro

1 Senaste lydelse av 3 § 1 mom. se 1951: 791 och av 6 § 1 mom. se 1950: 312.

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1966

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

i riket bosatta, ävensom i 10 § 1 här i riket bosatta, med undantag
inom. förordningen om statlig in- av dödsbon som vid taxering till
komstskatt omförmälda familjestif- statlig inkomstskatt skola behand -

telser: las såsom handelsbolag, ävensom i

10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt omförmälda familjestiftelser: för

all-----------i riket.

Medlem av---------- för förmögenhet.

För skattskyldiga, — -—- — ----meddelade föreskrifter.

Hypoteksföreningar, bostadskreditföreningar ---— för förmögenhet.

Utländska försäkringsanstalter--— bedriven livförsäkringsrörelse.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1968. Äldre bestämmelser
gälla dock fortfarande i fråga om 1968 års taxering och eftertaxering för år
1968 eller tidigare år.

Förslag

till

Förordning

om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623)

Härigenom förordnas, att till 38 § taxeringsförordningen den 23 november
1956 skall fogas ett nytt moment, betecknat 3 mom., av nedan angiven
lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

38 §.

3 in o m. Bestämmelserna i 1 och
2 mom. gälla i tillämpliga delar även
sådant oskiftat dödsbo som vid inkomst-
och förmögenhetstaxering
skall anses som handelsbolag.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1968. Äldre bestämmelser
gälla dock fortfarande i fråga om 1968 års taxering och eftertaxering för år
1968 eller tidigare år.

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1966

13

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 3 § 3 mom. förordningen den 30 november 1951
(nr 763) angående beräkning av statlig inkomstskatt för
ackumulerad inkomst

Härigenom förordnas, att 3 § 3 mom. förordningen den 30 november 1951
angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst1
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 m o m. I fråga-------

4) intäkt i form av engångsersättning
vid avyttring av sådan patenträtt
eller liknande rättighet, som är
att anse såsom vara i rörelse, samt
vid avyttring eller avlösning av rätt
till royalty, allt under förutsättning
att avyttringen eller avlösningen
skett i samband med överlåtelse,
upplåtelse eller nedläggande av rörelse; 5)

intäkt vid — ---------

Vad i----------

liknande förfarande;

4) intäkt i form av engångsersättning
vid avyttring av patenträtt
eller liknande rättighet samt vid avyttring
eller avlösning av rätt till
royalty, allt under förutsättning att
avyttringen eller avlösningen skett i
samband med överlåtelse, upplåtelse
eller nedläggande av rörelse;

sådan inkomst,
och rörelsegren.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1967. Äldre bestämmelser
gälla dock fortfarande i fråga om 1967 års taxering och eftertaxering för
år 1967 eller tidigare år.

Till utskottet har hänvisats den i anledning av propositionen väckta in ot
i o n e n I: 747 av herrar.Enarsson och Holmberg, vari hemställts, att riksdagen
måtte antaga det vid propositionen nr 85 fogade förslaget till lag om
ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370) med det
tillägg till punkt 4 av anvisningarna till 53 § som framgår av följande lydelse.

till 53 §.

4. Att bestämmelserna---av boet.

Förklaring enligt---annan anledning. Särskilt skäl varom i nämn ’

Senaste lydelse av 3 § 3 mom. se 1962:193.

14 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 ur 1966

da lagrum sägs skall i regel anses föreligga, där delägarna i dödsboet är
efterlevande make och ett eller flera omyndiga barn, i förekommande fall
jämte myndigt barn, vilka driver jordbruk eller rörelse genom samlevnad
i oskiftat bo.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framställda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen.

I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 48 har riksdagen beslutat
uppskjuta behandlingen av förevarande proposition och motion till
innevarande års höstsession.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan
återfinnes under följande rubriker på nedan angivna sidor i propositionen,
nämligen

Inledning, s. 16—21.

Allmän bestämmelse mot skentransaktioner och skatteflvktsåtgärder,
s. 22—44.

Inkomstbeskattning av utdelning från aktiebolag och ekonomiska föreningar
i vissa fall, s. 45—65.

Inkomst- och förmögenhetsbeskattning av dödsbon, s. 66—104.

Diverse frågor, s. 105—119.

Av innehållet i motionen må här återges följande.

Förslaget i propositionen innebär att dödsbon får tre år eller i vissa fall
något mera för skifte och avveckling. Därefter inträder ändrade beskattningsregler
för alla som överskrider vissa angivna beloppsgränser. Syftet
med den ändrade lagstiftningen anges vara att skatt skall utgå med samma
belopp som skulle träffat delägarna om dessa direkt beskattats.

Motionärerna ifrågasätter om resultatet av lagstiftningen blir likformigt
och rättvist. En ideell andel i ett dödsbo har knappast samma värde i den
skattskyldiges hand som den egendom till motsvarande värde han äger
ensam. Dispositionen över såväl tillgångarna som avkastningen kan nämligen
vara i avsevärd grad beskuren. Särskilt gäller detta om i boet finns
omyndig delägare. Därest i sådana fall dödsboformen medför viss skattelindring
för delägarna är detta knappast oberättigat med hänsyn till inskränkningarna
i dispositionsrätten.

Enligt motionärernas mening finns bärande motiv för att nuvarande beskattningsregler
bör gälla för dödsbo, där delägarna är efterlevande make
och omyndiga barn. I många fall fortsätter efterlevande make och barn att
driva den avlidnes jordbruk eller rörelse genom sammanlevnad i oskiftat

15

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 är l!)6ti

bo. I sådana dödsbon, vari avtal träffats om sammanlevnad i oskiftat bo,
är syftet i regel att hemmet skall bestå under oförändrade former trots att
ena maken avlidit. Rätt vanligt torde därför vara att, sedan de vuxna barnen
erhållit ersättning för sitt arbete i hemmet, ingen skillnad göres i användningen
av boets avkastning med hänsyn till de omyndiga barnens underhåll
och uppfostran, utan strävan är att hålla hemmet samman på samma
sätt som under normala förhållanden, då båda föräldrarna lever, tram
till den tidpunkt då samtliga barn uppnått myndighetsåldern. Efter nämnda
tidpunkt bär delägarna helt andra möjligheter att efter egna önskemål
ordna så att egendomen kvarblir inom den kretsen.

Motionärerna anser i likhet med flera remissinstanser, att dödsboet är en
bra och smidig förvaltningsform, särskilt när dödsboet driver näringsverksamhet.
Det föreligger visserligen inte heller efter ett genomförande av den
föreslagna lagstiftningen någon lagstadgad skyldighet att slutta dödsbo,
men de skattemässiga konsekvenserna kan medföra en tvingande nödvändighet
att så sker.

Utskottet

I den förevarande propositionen föreslås på grundval av de förslag, som
framlagts i skatteflyktskommitténs betänkande »Om åtgärder mot skatteflykt»
(SOU 1963:52), ändringar i skattelagstiftningen i syfte att förhindra
vissa former av skatteflykt och omotiverade skattelättnader samt att
undanröja vissa inadvertenser i lagstiftning och rättspraxis. Sålunda förordas
bestämmelser för att motverka att uppsamlade vinstmedel i aktiebolag
och ekonomiska föreningar, vilka tömts på sina realtillgångar, undgår
beskattning. Propositionen innehåller även förslag till ändrade regler
rörande inkomst- och förmögenhetsbeskattningen av dödsbo. Yidare föreslås
en författningsmässig reglering av beskattningen vid utskiftning av
tillgångar från aktiebolag och ekonomiska föreningar samt enhetliga regler
för beskattningen av patent, goodwill, hyresrätt och liknande rättigheter.
De nya bestämmelserna är avsedda att tillämpas första gången vid 1968
års taxering. Reglerna rörande dödsbos behandling i beskattningshänseende
föreslås dock gälla fr. o. m. 1969 års taxering.

Inledningsvis diskuteras i propositionen frågan om behovet av och möjligheten
att införa allmänna bestämmelser mot skentransaktioner och
skatteflyktsåtgärder. Departementschefen delar kommitténs uppfattning
att något behov av en författningsmässig reglering mot skentransaktioner
inte föreligger med hänsyn till att de rättstillämpande myndigheterna sedan
länge ansetts kunna ingripa mot rättshandlingar, som tillkommit för skens
skull. Skatteflyktskommittén har inte ansett det möjligt att utforma en
allmän skatteflyktsbestämmelse, som samtidigt tillgodoser kraven på rätts -

16 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1966

säkerhet och på effektivitet vid beskattningen. På grund därav anser departementschefen
i likhet med flertalet remissinstanser, att skatteflykt i
fortsättningen liksom hittills måste motverkas genom lagstiftningsingripanden
allt eftersom nya metoder för kringgående av bestämmelserna blir
kända.

Enligt utskottets mening är en förutsättning för en likformig och rättvis
beskattning, att beskattningsreglerna är så utformade, att de inte ger mindre
nogräknade skattskyldiga möjligheter att genom olika transaktioner
undgå eller erhålla omotiverad lindring i den av statsmakterna avsedda beskattningen.
Det ekonomiska livets skiftande förhållanden och det allt mer
utbredda skattetänkandet ställer därför ökade krav på skattelagstiftningens
utformning.

Utskottet delar uppfattningen att det för närvarande inte är vare sig
lämpligt eller möjligt att i skattelagstiftningen införa en generell bestämmelse
mot skentransaktioner och skatteflyktsåtgärder. Genom att man
således måste inrikta lagstiftningen på att täppa till befintliga kryphål,
kan det knappast undvikas att bestämmelserna blir komplicerade och svårtolkade.

Trots de lagstiftningsingripanden, som tidigare gjorts och de som nu
föreslås i propositionen för att hindra kringgående av bestämmelserna,
kvarstår fortfarande på grund av brister i lagstiftningen och oenhetlighet
i rättstillämpningen vissa möjligheter att genom olika åtgärder helt undgå
skatt eller erhålla inte avsedda skatteförmåner för skattskyldiga, som vill
och kan begagna sig därav. För närvarande pågår ett betydande reformarbete
inom skattelagstiftningen, varvid självfallet sådana problem varom
här är fråga kommer att beaktas. Detta förhållande bör emellertid inte utgöra
hinder för skyndsamma ingripanden lagstiftningsvägen så snart nya
metoder för skatteflykt uppmärksammas eller redan kända metoder börjat
praktiseras i ökad omfattning.

Utskottet behandlar härefter förslaget om ändrade regler för beskattningen
av utdelning från aktiebolag och ekonomiska föreningar. I praktiken
har förekommit att vinstmedel, som uppsamlats företrädesvis i aktiebolag,
genom vissa manipulationer, som går under benämningen lundintransaktioner,
kunnat skattefritt uttas genom att aktierna i bolaget överlåtits till
ett annat bolag, vilket på grund av gällande bestämmelser åtnjutit skattefrihet
för utdelningar. Sådana fysiska och juridiska personer, för vilka
aktierna eller andelarna utgjort varulagertillgångar, har vidare kunnat
neutralisera dubbelbeskattningens verkningar genom att nedskriva aktierna
eller andelarna med samma belopp som den uppburna utdelningen.

För att förhindra sådant missbruk föreslås i propositionen att aktiebolag
och ekonomiska föreningar inte skall äga rätt till eljest medgiven
skattefrihet för utdelning på aktier eller andelar, om det av omständigheterna
i samband med förvärvet av aktierna eller andelarna uppenbarligen

17

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1966

framgår, alt bolaget eller föreningen genom förvärvet inte erhållit tillgång
av verkligt och särskilt värde med hänsyn till företagets rörelse eller kapitalförvaltning.
Därjämte föreslås med avseende på de fall, då inköpta aktier
eller andelar är att betrakta som varulagertillgangar, begränsning av
nedskrivningsrätten under motsvarande förutsättning.

Förslaget till reglering av beskattningen vid s. k. lundintransaktioner
avser i första hand att skapa garantier för att principen om dubbelbeskattning
av aktiebolagens och de ekonomiska föreningarnas inkomster effektivt
upprätthålles och kan därför inte inge betänkligheter från principiell
synpunkt. Möjligen kan den invändningen göras, att bestämmelserna äi
invecklade och ägnade att ytterligare komplicera lagstiftningen på detta
område. Härvid bör emellertid beaktas departementschefens uttalande att
lagstiftningens effekt främst torde bli av prohibitiv karaktär och att antalet
fall, där tillämpningen blir aktuell, kommer att bli ringa. Med det
anförda tillstyrker utskottet i princip propositionen i denna del.

De nya bestämmelserna rörande beskattningen av utdelning från aktiebolag
och ekonomiska föreningar föreslås i propositionen intagna i 54 §
kommunalskattelagen och kommer därigenom endast att gälla vid den
kommunala taxeringen. Avsikten har givetvis varit att de nya reglerna
även skall äga tillämpning vid den statliga taxeringen. Författningsmässigt
synes detta lämpligen böra regleras genom att i 7 § förordningen om statlig
inkomstskatt intas en hänvisning till 54 § kommunalskattelagen. Genom
en sådan hänvisning blir flera av de bestämmelser, som för närvarande
finns intagna i 7 § förordningen om statlig inkomstskatt, överflödiga och
kan utgå. Utskottet föreslår en sådan ändring av sistnämnda paragraf. Denna
ändring bör lämpligen vidtagas i samband med behandlingen av proposition
nr 127, vilken också innehåller förslag till ändring av berörda paragraf.

Enligt nuvarande bestämmelser beskattas dödsbo efter person, som vid
sitt frånfälle varit bosatt här i riket, för det beskattningsår, under vilket
dödsfallet inträffade, såväl för den avlidnes som för dödsboets inkomster
ävensom för dödsboets förmögenhet vid utgången av beskattningsåret. För
beskattningsår, som följer efter dödsåret, taxeras sådant dödsbo som svensk
juridisk person. Statlig inkomstskatt uttas efter den skatteskala, som gäller
för ensamstående skattskyldig, och statlig förmögenhetsskatt utgår efter
samma regler som för fysisk person.

För närvarande är det ofta förenat med stora fördelar i beskattningshänseende
att bibehålla ett dödsbo oskiftat. Med anledning därav föreslås i
propositionen att dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle var bosatt här
i riket, skall efter viss tid beskattas enligt de för handelsbolag gällande
reglerna. Så föreslås ske från och med det taxeringsår, som infaller närmast
efter utgången av det fjärde kalenderåret efter det kalenderår, varunder
dödsfallet inträffade. Som delägares andel i dödsboet skall anses vad
enligt lag och testamente på honom belöper av boets inkomst och förmögen -

18 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1966

het, om inte annat föranleds av arvsavsägelse eller av överenskommelse
om sammanlevnad i oskiftat bo. Det sagda gäller endast dödsbon, som har
en skattepliktig förmögenhet överstigande 100 000 kr. eller som har högre
till statlig inkomstskatt taxerad inkomst än 10 000 kr. Övriga dödsbon skall
beskattas enligt nuvarande bestämmelser. Riksskattenämnden skall i särskilda
fall kunna medge dispens från de nya bestämmelserna. Dispensrätten
är avsedd att tillämpas, när alltför stora svårigheter möter alt skifta
boet, t. ex. när det på grund av testamentstvist är oklart, vilka personer
som är rätta dödsbodelägare.

I motionen I: 747 hemställs att dispens från de nya bestämmelserna även
skall kunna medges, då delägarna i dödsboet är efterlevande make och
omyndiga barn, vilka driver jordbruk eller rörelse efter avtal om sammanlevnad
i oskiftat bo.

Av de undersökningar skatteflyktskommittén gjort framgår, att dödsbon
i betydande omfattning bibehållits oskiftade längre tid än som normalt
erfordras för dödsboavvecklingen och att reduktionsregeln vid förmögenhetsbeskattningen
tillämpats i onormalt stor omfattning på dödsboförmögenheter.
Ett sådant resultat av beskattningsreglerna är självfallet inte tillfredsställande
vare sig från rättvisesynpunkt eller av praktiska skäl. Med
hänsyn till att dödsbo inte är underkastat dubbelbeskattning bör inkomstoch
förmögenhetsbeskattningen i princip vara så utformad, att skatten i
stort sett utgår med samma belopp, som skulle ha träffat dödsbodelägarna,
om dessa direkt beskattats. En sådan effekt uppnås, om på sätt föreslagits
i propositionen reglerna för beskattning av handelsbolag blir tillämpliga
på dödsbon. Vägande invändningar av principiell natur torde inte kunna
riktas mot att de föreslagna reglerna av taxeringstekniska skäl givits begränsad
räckvidd. Med det aniörda tillstyrker utskottet i princip den föreslagna
lagstiftningen.

Vad härefter angår yrkandet i motionen I: 747 vill utskottet erinra om att
det redan enligt nuvarande regler i vissa fall kan vara förenat med fördelar
i beskattningshänseende att så snart som möjligt skifta sådana dödsbon,
som avses i motionen, varefter delägarna gemensamt driver dödsboets
tidigare verksamhet. Det bör vidare uppmärksammas att den föreslagna
lagstiftningen berör ett relativt begränsat antal dödsbon och att det inte
heller efter lagstiftningens genomförande i och för sig föreligger skyldighet
att skifta boet. Pa grund därav och då ett bifall till motionärernas yrkande
inte skulle stå i överensstämmelse med syftet med reformen anser utskottet
sig inte kunna tillstyrka motionen. Inte heller i övrigt har utskottet något
att erinra mot utformningen av de föreslagna dispensbestämmelserna och
tillstyrker således propositionen även i denna del.

Enligt gällande rättspraxis jämställs dubbelbeskattade företags utdelning
av egendom, som utgör varulagertillgångar eller inventarier, med avyttring
av egendomen. Sådan utdelning föranleder därför i princip inkomst -

19

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 är 1060

beskattning hos det utdelande företaget. Däremot ullas ingen inkomstskatt,
när ett aktiebolag eller en ekonomisk förening utskiftar egendom till
det skattemässiga restvärdet. Trots detta får delägare, som använder de utskiftade
varulager- eller inventarietillgångarna i rörelse, enligt nuvarande
praxis uppta tillgångarna till saluvärdet. Härigenom blir eventuell dold
reserv inte beskattad, och det första ledet i dubbelbeskattningen blir således
överhoppat.

Förslaget i propositionen innebär, att utskiftning från aktiebolag eller
ekonomiska föreningar på annat sätt än genom fusion likställs med försäljning.
Som köpeskilling skall därvid anses tillgångens verkliga värde vid
utskiftningen.

Enligt utskottets mening föreligger inte skäl att behandla utdelning och
utskiftning olika i beskattningshänseende. Det bör även framhållas att utdelning
och utskiftning sedan länge i rättspraxis jämställts med avyttring
vid realisationsvinstbeskattningen. Förslaget, som grundar sig på principen
om inkomstbeskattningens kontinuitet, föranleder därför ingen erinran
från utskottets sida.

Slutligen framlägges i propositionen förslag till ändrade regler rörande
beskattningen av patenträtt, goodwill, hyresrätt och liknande rättigheter.
Dylika rättigheter föreslås i beskattningshänseende likställda med inventarier.
Detta innebär ett ändrat inkomstbegrepp för flertalet patenträtter
därigenom, att vad som erhålles vid avyttring av sådan rätt alltid blir att
anse som skattepliktig inkomst. Vidare blir reglerna om räkenskapsenlig
respektive planenlig avskrivning tillämpliga. Därutöver förordas upphävande
av bestämmelsen att patent, som upplåtits till annan för begagnande,
skall betraktas som varulagertillgång.

Förslaget syftar till att åstadkomma större enhetlighet i beskattningen.
Därjämte tillgodoses önskemålen om möjligheter till snabbare avskrivning
än för närvarande av dylika rättigheter. Utskottet finner förslagen välbetänkta
och har för sin del inte funnit anledning till erinran mot desamma.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj :ts
förevarande proposition nr 85 icke kunnat av riksdagen
oförändrad bifallas och med avslag på motionen I: 747 av
herrar Enarsson och Holmberg — måtte antaga följande
vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370);

2) förordning angående ändrad lydelse av 6 § 3 mom.
förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt; -

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1966

3) förordning angående ändrad lydelse av 3 § 1 inom.
och 6 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 577)
om statlig förmögenhetsskatt;

4) förordning om ändring i taxeringsförordningen den
23 november 1956 (nr 623); samt

5) förordning om ändrad lydelse av 3 § 3 mom. förordningen
den 30 november 1951 (nr 763) angående beräkning
av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst;

B) att motionen I: 747 av herrar Enarsson och Holmberg
måtte, i den mån den icke kan anses besvarad genom
vad utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd.

Stockholm den 15 november 1966

På bevillningsutskottets vägnar;

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Wärnberg, Elofsson*,
Tage Johansson, Lundström, Enarsson, Paul Jansson, Ottosson, Arne Pettersson
och Tistad; samt

från andra kammaren: herrar Brandt, Vigelsbo, Engkvist, Andersson
i Essvik, Enskog, Carlsson i Västerås*, Carlstein, Söderström, öhvall
och Börjesson i Falköping.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Elofsson, Enarsson, Ottosson, Vigelsbo, Söderström och Börjesson
i Falköping, vilka
dels anfört följande.

Enligt vår mening finns bärande motiv för att nuvarande beskattningsregler
bör gälla för dödsbo, där delägarna är efterlevande make och omyndiga
barn i förekommande fall jämte myndiga barn.

I många fall fortsätter den avlidnes make och barn att driva den avlidnes
jordbruk eller rörelse genom sammanlevnad i oskiftat bo. Syftet med
denna förvaltningsform är då i regel att hålla samman hemmet och i möjligaste
mån ge barnen samma uppfostran och möjligheter att under likartade
förhållanden gå ut i förvärvslivet.

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 är 1966 21

Om boel beskattas enligt reglerna för handelsbolag innebär detta, att avkastningen
och förmögenheten uppdelas på delägarna och dessas andel
sammanlägges med eventuell annan inkomst och förmögenhet. Förvaltningen
i fråga om deklarationer, skatter in. m. skall eu delägare då i förekommande
fall sköta från annan ort. Det föreligger inte längre samma helhetssyn
på hemmet som tidigare. Delägaren får betala samma skatt som om
han ensam hade inkomst och förmögenhet motsvarande andelens belopp,
men i fråga om dispositionsrätten är han bunden av de inskränkningar förvaltningen
av omyndig delägares andel i boet alltid måste föra med sig.
Beskattningsformen kan medföra, att en sådan delägare tröttnar och boet
skiftas eller kanske skingras genom försäljning — åtgärder, som kanske
inte alls sammanfaller med den omyndiges intressen och önskemål vid
myndighetsåldern.

För det allmänna är denna beskattningsfråga inte av någon stor omfattning
och för ifrågavarande fall, nämligen dödsbon med omyndiga delägare,
torde nuvarande beskattningsregler inte utgöra något intrång på
syftet om en likformig och rättvis beskattning, om man tar i beaktande
den inskränkta dispositionsrätten över såväl tillgångar som avkastning vi
här förut pekat på.

dels ock under åberopande av innehållet i motionen 1:747 av herrar
Enarsson och Holmberg ansett, att utskottet under punkterna A 1 och B
bort hemställa,

att riksdagen måtte med bifall till motionen I: 747 av
herrar Enarsson och Holmberg antaga det vid propositionen
fogade förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370) med den ändringen,
att punkt 4 av anvisningarna till 53 § erhåller följande
lydelse.

Anvisningar
till 53 §.

4. Att bestämmelserna---(= prop.)---av boet.

Förklaring enligt--- — (= prop.)---— annan anledning. Sådan

förklaring må även meddelas när delägarna i dödsboet äro efterlevande
make och ett eller flera omyndiga barn, i förekommande fall jämte myndigt
barn, vilka driva jordbruk eller rörelse genom sammanlevnad i oskiftat
bo.

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660023