Bevillningsutskottets betänkande nr 50 är 1960

1

Nr 50

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
skrivelse till riksdagen med redogörelse från Nordiska
rådets fjortonde session, såvitt skrivelsen hänvisats
till bevillningsutskottet, jämte i anslutning
härtill väckta motioner.

Genom en den 11 mars 1966 dagtecknad skrivelse, nr 39, har Kungl.
Maj :t under åberopande av skrivelsen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över utrikesdepartementsärenden för samma dag lämnat riksdagen redogörelse
för Nordiska rådets fjortonde session i Köpenhamn den 28 januari
— den 2 februari 1966.

Skrivelsen har, såvitt gäller punkterna A 9, D 5, E 4 och E 6 av de under
avdelning II behandlade sakerna, hänvisats till bevillningsutskottet.

I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 48 har riksdagen
vid vårsessionen beslutat att till höstsessionen uppskjuta behandlingen av
föreliggande skrivelse i ovan berörda delar och av de i anledning härav
väckta motionerna.

Under punkten A 9 behandlas en vid sessionen antagen rekommendation,
nr 13, enligt vilken regeringarna rekommenderas utforma enhetliga regler
för beskattning av forskningsstipendiater vid nordiska institutioner eller
andra forskningsinstitutioner på nordisk basis.

Vidare anmäls under denna punkt att rådet efter ha tagit del av regeringsmeddelandena
om rekommendation nr 10/1964 angående multilaterala
dubbelbeskattningsavtal beslutat att betrakta rekommendationen såsom
för rådets del slutbehandlad.

Under punkten D 5 behandlas två vid sessionen antagna rekommendationer,
nämligen

dels nr 23, i vilken rådet rekommenderar regeringarna att ingå överenskommelse
om en gemensam minimivärdegräns för de resandes rätt att
tull- och avgiftsfritt införa varor,

dels nr 24, där rådet rekommenderar regeringarna att införa likartade
bestämmelser om resandes rätt till tullfri införsel av sprit och tobak, att
göra dessa bestämmelser så enkla och liberala, att en fortsatt utveckling
av den egentliga resetrafiken mellan de nordiska länderna inte hindras,
och att förelägga Nordiska rådet frågan innan nya regler sätts i kraft.

Under punkten E 4 redovisas de nuvarande förutsättningarna för den
harmonisering av huvudformerna för indirekt beskattning som rådet för 1

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. Nr 50

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1966

ordade i rekommendationen nr 27/1964. Av redogörelsen framgår att rådets
ekonomiska utskott avser att ta upp de aktuella frågorna till diskussion
mot bakgrund av vad som framkommit vid skattekonferensen i Köpenhamn
den 25—den 26 april 1966.

Under punkten E 6 behandlas regeringsmeddelandena med anledning av
rekommendationen nr 31/1965 angående beslutande organ för tulltekniska
frågor. Frågan har behandlats av Nordiska tulladministrativa rådet, som
inte ansett att den ifrågavarande beslutanderätten för närvarande mer påtagligt
skulle främja effektiviteten i det nordiska tullsamarbetet. Regeringarna
ansåg därför att det inte fanns anledning att nu närmare pröva frågan.
På ekonomiska utskottets förslag beslöt rådet betrakta rekommendationen
såsom för dess del slutbehandlad.

Till utskottet har hänvisats de i anledning av den ifrågavarande skrivelsen
väckta likalydande motionerna 1:686 av herr Elof sson m. fl. och
II: 846 av fru Nettelbrandt m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av Kungl. Maj :ts skrivelse nr 39 måtte i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhålla att arbetet på ett nordiskt multilateralt dubbelbeskattningsavtal
måtte inledas.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det
följande, hänvisa till motionen 11:846.

Av innehållet i de förevarande motionerna återges här följande.

Motionärerna återger rekommendationen nr 10/1964 (se redogörelsen för
punkten A 9 ovan) om multilaterala dubbelbeskattningsavtal och konstaterar
att Nordiska rådet tills vidare låtit sig nöja med den av regeringarna
framförda ståndpunkten att frågan om ett nordiskt multilateralt dubbelbeskattningsavtal
kan vila i avvaktan på resultatet av pågående undersökningar
angående ett multilateralt dubbelbeskattningsavtal mellan EFTAländerna.
Enligt motionärernas mening finns det emellertid anledning att
ställa sig skeptisk till möjligheterna att ett avtal mellan alla EFTA-länderna
i större utsträckning kan lösa de problem som gör sig gällande i förhållandet
mellan de nordiska länderna. I sammanhanget hänvisas till att
skattereglerna i Storbritannien och Portugal starkt avviker från dem som
tillämpas av övriga EFTA-länder. Ett dubbelbeskattningsavtal, som tar sikte
på dessa speciella problem, måste få begränsat värde för de nordiska ländernas
inbördes förhållanden. Samtidigt blir behovet av en lösning i Norden
alltmer markant. Ett av resultaten av våra dagars nordiska samarbete
är upprättandet av en rad samnordiska institutioner av skilda slag. Dessa
har genomgående hela Norden som rekryteringsbas för t. ex. föreläsare och
medarbetare. Dessa beskattas nu delvis olika, beroende på vilket bilateralt
dubbelbeskattningsavtal som är tillämpligt. I den ökande nordiska sam -

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1960 3

handelns tecken uppkommer vidare allt fler lägen i vilka tillämpning av
dubbelbeskattningsavtal blir aktuella. Det är angeläget att skattereglerna
för dessa olika fall i möjligaste mån samordnas. Ett viktigt medel att nå
större enhetlighet vore ingåendet av ett nordiskt multilateralt dubbelbeskattningsavtal.
Arbetet härpå bör ej nedläggas i avvaktan på ett tidsödande
utredningsarbete inom EFTA, som ej kan väntas bli av verkligt värde
för de inler-nordiska förhållandena.

Utskottet

I de delar av redogörelsen för Nordiska rådets ijortonde session som
hänvisats till bevillningsutskottet redovisas rådets beslut om en rekommendation,
nr 13, angående enhetliga regler för beskattning av forskningsstipendiater
vid nordiska institutioner samt om två rekommendationer, nr
23 och 24, avseende resandes rätt till införsel. Vidare lämnas en redogörelse
för den fortsatta behandlingen av rekommendationen nr 10/1964 angående
multilaterala nordiska dubbelbeskattningsavtal samt av rekommendationerna
nr 27/1964 om harmonisering av den indirekta beskattningen och
nr 31/1965 angående beslutande organ för tulltekniska frågor.

Av regeringsmeddelandena beträffande rekommendationen nr 10/1964
angående multilaterala dubbelbeskattningsavtal framgår att frågan för närvarande
vilar i avvaktan på resultatet av pågående överläggningar om ett
sådant avtal mellan EFTA-länderna. Under detta arbete, som påbörjades
1964 och som väntas pågå hela 1966, upprätthåller de nordiska länderna
kontakt med varandra och söker inta en gemensam nordisk ståndpunkt
till de tekniska skattefrågorna. Rådet har därför enhälligt beslutat att betrakta
rekommendationen såsom för rådets del slutbehandlad.

Med anledning av rådets beslut beträffande rekommendation nr 10/
1964 har i motionerna I: 686 och II: 846 hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhåller att arbetet på ett nordiskt multilateralt
dubbelbeskattningsavtal inledes. Motionärerna anser — med hänvisning
bl. a. till upprättandet av samnordiska institutioner och till den ökande
nordiska samhandeln — att det är angeläget att skattereglerna för dessa
fall i möjligaste män samordnas utan att den mera långsiktiga utredningen
om ett multilateralt dubbelbeskattningsavtal inom EFTA avvaktas.

Utskottet får med anledning av motionsyrkandet först konstatera att de
bilaterala dubbelbeskattningsavtal som för närvarande gäller mellan de
nordiska länderna är sinsemellan till innehållet likartade i fråga om de
viktigaste förvärvskällorna. Det kan av motionernas motivering synas som
om motionärerna anser att tillkomsten av ett multilateralt nordiskt dubbelbeskattningsavtal
skulle främja en mera enhetlig nordisk beskattning.
Utskottet vill med anledning härav understryka att dubbelbeskattningsavtalen
inte har andra uppgifter än just att hindra att samma förvärvskälla
beskattas i flera länder och att i vissa fall också motverka skatte -

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1966

flykt. Det finns därför inte anledning tro att ett nordiskt multilateralt
dubbelbeskattningsavtal skulle nämnvärt bidra till en samordning av beskattningen
inom de nordiska länderna.

Såvitt utskottet kan finna skulle alltså ett nordiskt avtal om undvikande
av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt få väsentligen samma
verkningar som gällande bilaterala avtal. Samtidigt vill utskottet framhålla
att det på längre sikt är önskvärt att multilaterala dubbelbeskattningsavtal
med största möjliga anslutning kommer till stånd. En nordisk
multilateral konvention på området måste dock kräva undersökningar som
såvitt nu kan bedömas knappast skulle kunna slutföras tidigare än pågående
utredning om ett multilateralt avtal mellan EFTA-länderna. Speciella
beskattningsfrågor, som betingas av grannförhållandena mellan de
nordiska länderna, torde f. ö. komma att beaktas i det pågående EFTA-arbetet.

Med hänvisning till det anförda och till att Nordiska rådet godtagit regeringarnas
förslag till frågans lösning kan utskottet inte biträda skrivelseyrkandet
i motionerna 1: 686 och II: 846.

Utskottet finner inte heller skäl till erinran mot någon av de i detta betänkande
redovisade punkterna i redogörelsen för Nordiska rådets fjortonde
session.

Under åberopande av vad såiunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte lägga förevarande delar av Kungl.
Maj :ts skrivelse nr 39 med redogörelse från Nordiska rådets
svenska delegation till handlingarna;

B) att de likalydande motionerna 1:686 av herr Elofsson
m. fl. och II: 846 av fru Nettelbrandt m. fl. måtte, i
den mån de icke kan anses besvarade genom vad utskottet
ovan anfört, av riksdagen lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 3 november 1966

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Tage Johansson, Lundström*,
Gösta Jacobsson, Enarsson*, Hellebladh, Paul Jansson*, Sundin*,
Stadling och Tistad; samt

från andra kammaren: herr Gustafson i Göteborg*, fru Nettelbrandt*,
herr Andersson i Essvik, fru Holmqvist, herrar Forsberg*, Boo, Björkman*,
Carlsson i Västerås, Carlstein och Börjesson i Falköping.

* Icke närvarande vid justering av betänkandet.

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660028