8

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 52 år 1966

Nr 52

Utlåtande i anledning av väckt motion om statligt stöd för körkortsutbildning
av rörelsehämmade.

I den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen II: 313 av herr
Keijer m. fl. hemställes, att riksdagen beslutar uppdraga åt Kungl. Maj :t att
snarast utreda de frågor som berörs i motionen och för riksdagen framlägga
förslag rörande stöd åt de rörelsehämmades körkortsutbildning.

I motionen framhålles bl. a. att samhället lämnar ekonomiskt stöd åt
rörelsehämmade för anskaffning av motorfordon som de behöver för sin
verksamhet, vilket för många betytt en ny tillvaro genom att de också fått
möjlighet att besöka sina vänner och se nya trakter m. m.

Kostnaden för körkortsutbildningen har emellertid ofta varit en återhållande
faktor, inte minst för de unga. Det är befogat att de rörelsehämmades
körkortsutbildning bekostas av det allmänna.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från statens handikappråd
som anför följande.

Som i motionen framhålles kan s. k. näringsbidrag till inköp av bil beviljas
rörelsehämmad som för sitt arbete är i behov av sådan. Och den som
erhåller denna hjälp får i regel också bidrag till körkortsutbildning genom
arbetsvärden. Rörelsehindrade som genomgår yrkesutbildning, anpassningskurs
etc. eller bedriver studier kan få fri körkortsutbildning under kurstiden.
Vid t. ex. Norrbackainstitutet har man delvis löst denna fråga på så sätt att
de som önskar kan få fri teoriutbildning i form av fritidsstudier vid institutet.
Eleverna har också möjligheter att enligt ovan utan kostnad klara av den
praktiska övningen i bilkörning, så att de har körkortet färdigt när skolan
är slut.

Den som ej är beroende av bil för sitt arbete eller sin utbildning har enligt
gällande bestämmelser dock ej möjligheter att få bidrag till körkortsutbildning
eller till bil i form av näringsbidrag. Däremot kan var och en rörelsehindrad
få bidrag för inköp av moped genom medicinalstyrelsen oberoende
av om han är arbetsför eller ej. Detta bidrag får även användas till inköp av
bil för den som vill och har möjligheter att få överskjutande erforderligt
kapital från annat håll. Däremot kan han inte få hjälp till kostnader för
körkortsutbildning av allmänna medel. Vissa handikapporganisationer bistår
dock sina medlemmar.

I princip bör alla handikappade som behöver bil för att få sitt handikapp
kompenserat kunna få hjälp till såväl bil som andra kostnader för att kunna
nyttja den, som t. ex. körkort och trafikförsäkring. Individuella fortskaffningsmedel
borde kunna räknas in bland fria tekniska hjälpmedel. Och detta

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 52 år 1066 9

bör gälla även för rörelsehindrade och vissa andra handikappade, t. ex. bland
utvecklingsstörda, epileptiker och blinda, som inte själva kan klara bilkörning,
nämligen på så sätt att bidraget skall kunna användas till utbildning
och bilköp åt anförvant som använder bil för transport av handikappad.
Detta förekommer redan nu i vissa fall men denna möjlighet torde avsevärt
behöva vidgas.

Bland de handikappade finns en stor grupp som hittills i stor utsträckning
försummats. Psykiskt sjuka personer som lider av s. k. fobier kan ofta
ej använda allmänna kommunikationsmedel som tåg, buss, tunnelbana och
kan härigenom bli avsevärt handikappade på arbetsmarknaden och även
socialt svårt isolerade om de inte har råd att använda taxi eller egen bil. De
bör kunna erhålla samma hjälp som övriga rörelsehindrade från samhället i
form av bidrag till bil m. in. enligt ovan.

Rådet framhåller avslutningsvis att motionärernas förslag är ett led i strävandena
att ge de handikappade möjlighet att utnyttja det hjälpmedel att
bryta isoleringen som bilen utgör och att det är lämpligt att frågan tas upp
av handikapputredningen.

Utskottet

Som framgår av ovan lämnade uppgifter finns flera olika former av stöd
till rörelsehämmade för anskaffning och drift av motorfordon. Ekonomiskt
stöd för körkortsutbildning lämnas i allmänhet endast i samband med yrkesutbildning,
anpassningskurser eller studier i annan form eller s. k. näringsbidrag.
Den avsevärda kostnaden för körkortsutbildningen, som av naturliga
skäl kan bli högre för rörelsehämmade än för andra, torde i vissa fall utgöra
ett hinder för anskaffande av egen bil. Enligt utskottets mening är tillgången
till egen bil för den rörelsehämmade icke endast i många fall nödvändig för
arbetet eller utbildningen utan även ett verksamt medel att komma ur isoleringen
från andra människor. Utskottet anser därför att frågan om ett vidgat
ekonomiskt stöd för körkortsutbildning av rörelsehämmade bör upptagas
till prövning.

Enligt direktiven för den år 1965 tillkallade handikapputredningen skall
utredningen företa en översyn av bestämmelserna om bidrag till anskaffande
och drift av invalidfordon. Den samma år tillkallade bilskatteutredningen
skall pröva bl. a. de särskilda bestämmelserna för handikappade angående
automobilskatt och drivmedelsskatt. I direktiven för handikapputredningen
har vidare uttalats att utredningen bör uppmärksamma andra frågor rörande
de handikappades resor och transporter och att utredningen också bör vara
oförhindrad att föreslå andra åtgärder som syftar till att bryta de handikappades
isolering.

Det i motionen upptagna spörsmålet kan således inrymmas i direktiven

10

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 52 år 1966

för handikapputredningen och utskottet får med hänvisning till det ovan
anförda hemställa,

att riksdagen med anledning av motion II: 313 i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställer att motionen och utskottets utlåtande
över densamma överlämnas till handikapputredningen.

Stockholm den 1 november 1966

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sörlin, Enar sson, Hellebladh, Oscar
Carlsson*, Svanström*, Hedlund, Hubinette, Helge Karlsson och Johan
Olsson;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar
Dickson, Haglund, Wikner*, Larsson i Borrby, Nilsson i Bästekille,
Rask*, Hyltander, Johansson i Växjö, Andersson i Örebro och Björk i Göteborg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.