Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1965
1
Nr 168
Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående förvärv av aktierna
i Svenska Durox aktiebolag, m. m.; given
Stockholms slott den 5 november 1965.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
Gunnar Lange
Propositionens huvudsakliga innehåll
I enlighet med beslut av 1961 års riksdag har Svenska Skifferoljeaktiebolagets
verksamhet successivt ställts om och avvecklats. Inom bolaget har
i samband därmed bedrivits utvecklingsarbete avseende produktion av byggnadsmaterial.
Bolagets industrianläggningar m. m. i Kvarntorp har numera
sålts till Yxhults Stenhuggeriaktiebolag. Vidare har skifferoljebolaget under
förbehåll för Kungl. Maj :ts godkännande träffat avtal om förvärv av
aktierna i Svenska Durox aktiebolag, som är moder- och försäljningsbolag
i en koncern i byggnadsmaterialbranschen. Avsikten är att skifferoljebolagets
utvecklingsarbete skall fortsättas inom Duroxkoncernen.
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner skifferoljebolagets förvärv
av aktierna i Duroxbolaget i syfte att samordna och effektivera den
statliga företagsverksamheten på byggnadsmaterialområdet. I samband
härmed förordas, att aktierna i Törefors aktiebolag och i Laxå bruks aktiebolag
övertas av skifferoljebolaget.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 168
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1965
Utdrag av protokollet över handels ärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 5 november 1965.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lange, Kling,
Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Palme,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, fråga om godkännande
av ett av Svenska skifferoljeaktiebolaget träffat avtal om förvärv av aktierna
i Svenska Durox aktiebolag, m. m., och anför.
Inledning
Riksdagen beslöt år 1961, att Svenska skifferoljeaktiebolagets verksamhet
skulle avvecklas enligt i huvudsak de riktlinjer, som jag förordat i
prop. 1961:199 (SU 191, rskr 399). Dessa riktlinjer innefattade rätt för
Kungl. Maj:t att fatta de närmare beslut med avseende på verksamheten
och dispositionen av bolagets tillgångar som erfordrades för att genomföra
avvecklingen.
Redogörelser för avvecklingens förlopp har vid skilda tillfällen lämnats
riksdagen, senast i samband med prop. 1965: 83 angående den framtida verksamheten
vid Törefors aktiebolag med flera statliga företag. I anledning
av förslag i sistnämnda proposition bemyndigade riksdagen (SU 82, rskr 218)
Kungl. Maj :t att, om Kungl. Maj :t fann det lämpligt, besluta om ekonomiskt
samgående mellan skifferoljebolaget samt Laxå bruks aktiebolag och
Törefors aktiebolag i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag förordat
i propositionen.
Kungl. Maj :t godkände den 15 september 1965 ett mellan skifferoljebolaget
å ena samt Yxhults stenhuggeriaktiebolag och Ytong aktiebolag å andra
sidan träffat avtal om överlåtelse till Yxhult-bolaget av skifferoljebolagets
tillgångar med vissa undantag.
Samma dag bemyndigade Kungl. Maj :t mig att själv eller genom av mig
befullmäktigat ombud vid bolagsstämma med skifferoljebolaget besluta, att
bolaget skulle köpa samtliga aktier i Svenska Durox aktiebolag. Avtal om
köpet skulle för att äga giltighet gentemot skifferoljebolaget underställas
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1965
3
Kungl. Maj:t för godkännande. Sedan bolagsstämma hållits den 17 september
1965 undertecknades den 20 samma månad avtal om köpet med nämnda
förbehåll.
Jag torde nu för Kungl. Maj :ts prövning få ta upp frågan om skifferoljebolagets
förvärv av aktierna i Duroxbolaget och därmed sammanhängande
spörsmål.
Svenska skifferoljeaktiebolaget
Svenska skifferoljeaktiebolaget bildades år 1941 för att genom oljeutvinning
ur alunskiffertillgångarna i östra Närke medverka till landets försörjning
med flytande bränslen. Efter krigets slut beslöt statsmakterna, att
verksamheten, som ansågs ha stor betydelse ur beredskapssynpunkt, skulle
fortsätta. Enligt bolagets bedömning, vilken efter prövning av den s. k.
Kvarntorpsutredningen biträddes av statsmakterna, väntades bolaget bli
ekonomiskt självbärande. Medel för att bygga ut och rationalisera driften
anvisades bolaget. Priserna på bolagets produkter samt löner och andra
kostnader utvecklades emellertid ogynnsamt för bolaget. För att upprätthålla
verksamheten fick bolaget stöd i form av eftergift av eu del av den
bensinskatt bolaget i egenskap av producent hade att erlägga. Ungefär samtidigt
utvidgades verksamheten till att omfatta jämväl tillverkning och leverans
av ammoniak enligt avtal med Kooperativa förbundet och Aktiebolaget
Svenska salpeterverken.
Sedan frågor om ytterligare kapitaltillskott aktualiserats av bolaget och
av bränsleutredningen, underkastades bolagets verksamhet utredning av
särskilda sakkunniga, oljeskifferutredningen. Denna fann i sitt betänkande,
som lades fram år 1961, att verksamheten icke kunde bli lönande ens
efter omfattande nyinvesteringar och att beredskapsvärdet icke kunde anses
vara så stort, att fortsatt statligt stöd kunde anses motiverat. Med
hänsyn härtill föreslog utredningen, att verksamheten så snart som möjligt
skulle avvecklas och bolaget likvideras.
Sedan oljeskifferutredningen lagt fram sitt betänkande tillkallade jag
med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande en särskild kommission, Kvarntorpskommissionen,
med uppgift att verkställa det utrednings- och planeringsarbete
m. in., som föranleddes av förslaget. Såsom direktiv till kommissionen
uttalade jag, att en avveckling av den s. k. skifferpyrolysen samt
andra bearbetnings- och förädlingsprocesser med skiffer som utgångsmaterial
syntes vara det ur affärsmässiga synpunkter mest rationella alternativet.
Frågan hur avvecklingen borde genomföras behövde dock övervägas ytterligare.
Möjligheterna att alltjämt driva bolagets lönsamma anläggningar
borde beaktas. Skälig hänsyn borde tas till de arbetare och tjänstemän, som
hade sin försörjning vid företaget. Det borde undersökas i vilken utsträckning
en nyetablering av livskraftig industri i området kunde ske.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1965
Sedan oljeskifferutredningens betänkande remissbehandlats lades frågan
om skifferoljebolagets framtid fram i prop. 1961: 199. I propositionen biträddes
ett förslag av Kvarntorpskommissionen, som innebar, att skifferoljebolagets
dåvarande verksamhet successivt skulle avvecklas. Därigenom
skulle man undgå de stora problem som skulle uppstå, därest hela
arbetsstyrkan i Kvarntorp — vid denna tidpunkt över 1 100 anställda —
omedelbart skulle ställas utan arbete. Vid ett totalt och omedelbart nedläggande
fanns stor risk för att praktiskt taget liela det i bolaget investerade
kapitalet skulle gå förlorat. Vid en successiv avveckling skulle däremot tillgångarna
kunna säljas med bättre ekonomiskt utbyte. Det skulle dessutom
bli lättare att ta till vara värdet av sådana rörelsegrenar, som kunde bibehållas
som självständiga enheter.
Riksdagen beslöt (SU 1961:191, rskr 399), att skifferoljebolagets verksamhet
skulle avvecklas enligt i huvudsak de riktlinjer, som förordats i
propositionen. Dessa riktlinjer innefattade rätt för Kungl. Maj :t att fatta
de närmare beslut med avseende på verksamheten och dispositionen av
bolagets tillgångar, som erfordrades för att genomföra avvecklingen. Samtidigt
anvisade riksdagen dels ett investeringsanslag av 65 milj. kr. att i
form av lån, för vilket återbetalningsskyldighet skulle gälla endast om överskott
framdeles uppstod i bolagets verksamhet, tillföras bolaget för att betala
vissa långfristiga skulder m. m., dels medel för att i statens räkenskaper
skriva av detta lån, det bokförda värdet av aktierna i bolaget samt tidigare
statslån till bolaget.
Av det belopp om 65 milj. kr., som riksdagen anvisade för att betala
långfristiga skulder m. m., har bolaget lyft 43,26 milj. kr. Återstoden, 21,74
milj. kr., kommer inte att tas i anspråk.
I propositionen redogjordes för en mellan skifferoljebolaget och Aktiebolaget
Svenska Salpeterverken träffad, av Kvarntorpskommissionen tillstyrkt
preliminär överenskommelse om fortsatt ammoniakproduktion m. in. i
Kvarntorp. Enligt huvudavtalet mellan parterna skulle Salpeterverken överta
och fortsätta driften av ammoniakverket i Kvarntorp samt successivt bygga
om anläggningen för drift med olja som utgångsmaterial. Under en övergångstid
skulle skifferoljebolaget tillhandahålla de för ammoniakproduktionen
erforderliga utgångsmaterialen såsom gas, ånga och elkraft samt
andra förnödenheter m. m. Salpeterverken skulle vidare i Kvarntorp bygga
anläggningar för produktion av metanol, svavelsyra och ammoniumsulfat.
Sedan riksdagen bifallit propositionen, fullföljdes den preliminärt träffade
överenskommelsen. Sålunda överläts ammoniakverket på Salpeterverken för
en köpeskilling av 20,5 milj. kr., varav 2,5 milj. kr. erlades kontant och 18
milj. kr. skall erläggas i lika delar under vart och ett av åren 1966—1974.
Leveransavtal träffades om de nyttigheter för ammoniakproduktionen, som
skifferoljebolaget under en övergångstid skulle tillhandahålla. Dessa avtal
har efter överenskommelse om viss förlängning ersatts av nya avtal, betinga
-
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1965
de av ändrade produktionsförhållanden vid ammoniakverket, vars ombyggnad
till oljedrift slutförts för någon lid sedan. Frågan om att bygga anläggningar
för produktion av metanol, svavelsyra och ammoniumsulfat har emellertid
av Salpeterverken, med hänsyn till nu aktuella marknadsmässiga
och finansiella förhållanden, ansetts böra ställas på framtiden. Ammoniakverket
i Kvarntorp har i stället byggts ut till mer än dubbla storleken.
Sedermera har skifferoljebolaget överlåtit sin gasoldistributionsrörelse till
Svenska Esso aktiebolag för en köpeskilling av omkring 29,5 milj. kr., vilken
skifferoljebolaget erhållit. Avtalet om denna överlåtelse innefattade även
överenskommelse om leverans av gasol från skifferoljebolaget till Esso. I
samband med att gasolleveranserna upphörde, vilket skedde i slutet av år
1963, avvecklade skifferoljebolaget gasolproduktionen.
Den återstående verksamheten inom bolaget — i huvudsak skifferpyrolys
jämte utvinning av olja och andra produkter — har undergått en hård rationalisering
samtidigt som den successivt minskats i omfattning. Tack vare
rationaliseringen har driftintäkterna och driftkostnaderna under de senaste
räkenskapsåren i stort sett vägt jämnt. Härtill hör fogas, att bolaget dessutom
under denna tid åtnjutit dels inkomst i form av räntor på omkring 1
milj. kr. om året, dels — t. o. m. den 30 juni 1964 — partiell befrielse från
bensinskatt. Räntorna härrörde från de likvida tillgångar, som bolaget erhållit
vid försäljning av vissa driftenheter. De rörelseöverskott, som uppstått
genom dessa extra intäkter, bär använts för att infria förpliktelser
från bolagets tidigare verksamhet samt för att omedelbart skriva av investeringar
för driften och kostnaderna för vissa nya anläggningar, för vilka
närmare redogörs i det följande, nämligen en s. k. finskifferugn och en kalksandstensfabrik.
Däremot har verksamheten inte belastats med kapitalkostnader
för de anläggningstillgångar, vilka anskaffats före riksdagsbeslutet
år 1961. Till följd av detta beslut har dessa kostnader kunnat skrivas
av i ett sammanhang.
Skifferpyrolysverksamheten har i enlighet med statsmakternas beslut
successivt minskats. Sålunda lades under räkenskapsåret 1962/63 driften
ned vid en skifferugn och vid en anläggning för tillverkning av ammoniumsulfat.
Som tidigare nämnts upphörde gasolproduktionen under räkenskapsåret
1963/64. Samma år beslöts att lägga ned driften av ytterligare en skifferugn
samt av raffinaderiet. Dessa enheter lades ned under våren 1965.
Frågan om den fortsatta avvecklingen av skifferpyrolysverksamheten berördes
i prop. 1965:83. Där anfördes, att det enligt bolaget från ekonomisk
synpunkt var ofördelaktigt att fortsätta avvecklingen i etapper. Att avveckla
företaget på en gång skulle däremot medföra avsevärda sociala olägenheter.
Den fortsatta avvecklingen borde därför samordnas med alt _
utöver den nyuppförda kalksandstensfabriken — annan industriell verksamhet
sattes i gång.
Utredningar och förberedelser för ny industriell verksamhet i Kvarntorps
lf
Dihang till riksdagens protokoll 1:905. 1 samt. Nr 168
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1965
området i stället för den tidigare skifferhanteringen har sedan lång tid pågått
inom bolaget. Redan i samband med riksdagsbeslutet om skifferhanteringens
avveckling diskuterades förutsättningarna för att till Kvarntorp förlägga
en cementfabrik. Detta projekt befanns i dåvarande läge böra ställas
på framtiden. Övriga hittills aktualiserade åtgärder och utredningsarbeten
är redovisade i prop. 1965: 83. Här må erinras om följande. En ugn för att
förbränna finskiffer har uppförts delvis som ett led i samarbetet med
Svenska Salpeterverken för att förstärka skifferoljebolagets leveranskapacitet
i fråga om ånga och elkraft. Vid ugnens användning skulle samtidigt
möjligheterna att ekonomiskt utnyttja avfallsprodukterna undersökas. Vissa
tekniska förutsättningar synes nämligen föreligga för att tillverka byggnadsmaterial
av askan.
Bolaget har vidare uppfört en fabrik för att tillverka kalksandsten ur råvaror
som finns vid Kvarntorp. Möjligheterna att avsätta detta byggnadsmaterial
har visat sig så gynnsamma att utbyggnad av anläggningen till
dubbla kapaciteten påbörjats.
Utredningar och projekteringsarbete för en anläggning för att tillverka
ett annat byggnadsmaterial, nämligen gipsskivor, där huvuddelen av gipsen
skulle ersättas med skifferaska, har förts relativt långt fram. De
produktionsekonomiska och kvalitetsmässiga fördelarna vid en sådan tillverkning
torde uppväga de transportnackdelar, som kan följa av Kvarntorps
läge. I övrigt har undersökningarna inom bolaget inriktats på förutsättningarna
för tillverkning av vissa andra byggnadsmaterial, nämligen
mineralull, baserad på skifferaska, tegel och klinker samt lättgrus och
lättbetong.
I början av år 1965 inleddes mellan skifferoljebolaget å ena samt Ytong
aktiebolag och dess dotterföretag Yxhults stenhuggeriaktiebolag å andra sidan
överläggningar om förutsättningarna för ett samgående mellan företagen.
Förhandlingarna kom på ett tidigt skede att inrikta sig på en eventuell
överlåtelse till sistnämnda bolag av huvuddelen av skifferoljebolagets
industrikomplex i Kvarntorp. För Ytongkoncernens vidkommande kunde
övertagandet te sig motiverat med hänsyn till att ett innehav av skifferoljebolagets
industriområde samt vissa av anläggningarna där skulle underlätta
företagets pågående expansion. En bidragande orsak till Ytongkoncernens
intresse för förvärvet var också den relativt goda tillgången på arbetskraft
i Kvarntorpsområdet samt den omständigheten att där finns ett väl utbildat
industrisamhälle med bostäder och erforderliga samhälleliga serviceanordningar.
De fortsatta överläggningarna resulterade i juli 1965 i att parterna slöt
avtal om överlåtelsen. Avtalet, som godkändes av Kungl. Maj :t den 15 september
1965, innebär i huvudsak följande.
Skifferoljebolaget säljer till Yxhults stenhuggeriaktiebolag sitt markinnehav
i Ekeby-Gällersta kommun, Sköllersta kommun och Kumla landskom
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1965
mun med därpå befintliga bostads-, industri- och andra byggnader, ångkraftverk,
ugnar samt maskiner och annan utrustning av fast egendoms natur
jämte reservdelar därtill. I överlåtelsen ingår vidare, med vissa undantag,
all skifferoljebolagets lösa egendom, som i form av inventarier tillhör
anläggningstillgångarna ävensom vissa värdehandlingar. Bland dessa handlingar
ingår skifferoljebolagets aktier i försäljningsföretaget Aktiebolaget
Kvarntorpskalk. Till köparen överföres härjämte varulager och förråd av
förbrukningsartiklar in. in.
Undantagna från överlåtelsen är en fastighet i Bresätter, Hallsbergs kommun,
om ca 180 har, askhögen i Kvarntorp, den utrustning som skifferoljebolaget
skaffat eller beställt för planerad gipsplattetillverkning, samt vissa
kontorsinventarier. Genom avtalet har skifferoljebolaget icke avhänt sig
rätten till de resultat som kommit fram av det tekniska utvecklingsarbetet
i fråga om byggnadsmaterial. Kalksandstensfabriken ingår dock i försäljningen.
Skifferoljebolaget äger rätt att intill 1970 utföra försök i finskifferugnen
beträffande bl. a. bränning av skiffer.
Yxhultbolaget har övertagit skifferoljebolagets rörelse i Kvarntorp. All
skifferoljebolagets personal, som inte står kvar i bolagets tjänst, har erbjudits
omedelbar anställning hos Yxhultbolaget med oförändrade förmåner
för återstående avtalstid i enlighet med avtal, som gäller för skifferoljebolaget.
Den fortsatta avvecklingen av pyrolysverksamheten skall samordnas
med att tillräckligt antal nya likartade arbetstillfällen i industriell
verksamhet skapas i Kvarntorp och Hällabrottet.
Köpeskillingen utgör 33 milj. kr. vartill kommer fastigheter om ca 400
hektar. Dessa är belägna på skilda håll i landet och på dem finnes vissa geologiska
fyndigheter, som kan vara av intresse för produktion av byggnadsmaterial.
Av köpeskillingen skall 5 milj. kr. erläggas inom en månad efter
det att avtalet blivit definitivt, 1 milj. kr. den 1 december 1965 och 2 milj.
kr. den 1 februari 1966. Av återstoden, på vilken ränta skall räknas, skall
6 milj. kr. erläggas genom lika avbetalningar under vart och ett av åren
1966—1969 och 19 milj. kr. genom lika avbetalningar under vart och ett av
åren 1970—1979.
Genom försäljningen till Yxhultbolaget torde det av riksdagen år 1961
fattade beslutet om avveckling av skifferoljebolagets tidigare verksamhet
i huvudsak få anses genomfört. För skifferoljebolagets vidkommande återstår
visserligen alt infria en del förpliktelser, som härrör från skifferhanteringen.
Som exempel må nämnas, att regleringen av immissionsskador
och åtgärder i skifferbrotten i viss Utsträckning fortfarande ankommer på
skifferoljebolaget. Men huvuddelen av verksamheten, nämligen driften av
Kvarntorpsverket och den därtill hörande affärsrörelsen, har förts över
till Yxhultbolaget. F. n. driver sålunda skifferoljebolaget icke någon industriell
rörelse.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1965
Innan jag går vidare vill jag kort belysa hur avvecklingen ur ekonomiska
synpunkter genomförts. Härvid kan i huvudsak bortses från det ekonomiska
utfallet av Kvarntorpsverkets drift, då ju intäkter och kostnader
för denna i stort sett vägt jämnt.
Först må erinras om att riksdagen i samband med 1961 års beslut anvisade
bl. a. 65 milj. kr. till betalning av bolagets skulder. Av detta belopp tog
bolaget i anspråk i runt tal 43,3 milj. kr. Vidare tillfördes bolaget genom
försäljningarna av ammoniakverket och gasoldistributionsrörelsen sammanlagt
ca 50 milj. kr., varav 32 milj. kr. kontant. Återstående 18 milj. kr.
kommer att inflyta under de närmaste tio åren. Härjämte behölls inom bolaget
under räkenskapsåren 1961/62, 1962/63 och 1963/64 genom bensinskatteeftergiften
ett belopp av 25,5 milj. kr. Slutligen utgjorde köpeskillingen
vid försäljningen av Kvarntorpsverket m. m. 33,0 milj. kr., av vilket belopp
hittills 5,0 milj. kr. flutit in.
De medel och fordringar, som skifferoljebolaget sålunda — bortsett från
driftintäkter och inkomsträntor — erhållit under awecklingsperioden utgör
tillhopa ca (43,3 + 50,0 + 25,5 + 33,0 =) 151,8 milj. kr. Av beloppet
har ca 105,8 milj. kr. influtit kontant. Återstoden, 46,0 milj. kr. utgör fordringar.
Av de sålunda redovisade inkomsterna använde bolaget under räkenskapsåret
1961/62 ett belopp av ca 56,9 milj. kr. för att betala tillbaka lån,
som bolaget tagit upp under sin tidigare verksamhet. Sammanlagt ca 11,5
milj. kr. disponerades för att minska saldot mellan leverantörsskulder och
kundfordringar samt för att betala upplupna låneräntor och kostnader för
då pågående investeringar i ammoniakverket och gasoldistributionen. Sedermera
beslutade investeringar i en finskifferugn och en kalksandstensfabrik
har kostat sammanlagt ca 9,0 milj. kr. Ett belopp av ca 1,9 milj. kr. har
gått åt till att bestrida kostnader i samband med avvecklings- och omställningsverksamheten
i övrigt i den män icke dylika kostnader kunnat täckas
av driftintäkter.
Ovan angivna utgiftsposter uppgår till sammanlagt ca (56,9 + 11,5 +
9,0 +1,9 =) 79,3 milj. kr. Av inkomstsumman för awecklingsperioden, tillhopa
151,8 milj. kr., finns sålunda kvar hos bolaget 72,5 milj. kr., varav ca
26,5 milj. kr. i likvida medel och banktillgodohavanden samt 46,0 milj. kr.
i fordringar. Det bör erinras om att fordringarna i viss utsträckning är räntebärande
och förfaller till betalning efter avtalade amorteringsplaner, för
vilka tidigare redogjorts.
I detta sammanhang torde böra framhållas att bolaget, utöver nämnda
medel och fordringar, äger dels fastigheter om ca 580 har, som innehåller
vissa geologiska fyndigheter, och dels två upplag av skifferaska.
Slutligen kan även erinras om att riksdagen år 1961 medgav, att vissa
statslån å tillhopa ca 21,4 milj. kr. fick skrivas av. Dessa lån jämte det ytterligare
kapitaltillskottet av ca 43,3 milj. ler., som tillfördes bolaget efter
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1965
riksdagsbeslutet, eller sammanlagt ca 64,7 milj. kr. redovisas av bolaget
som villkorlig skuld till staten att återbetalas i den mån utdelningsbar vinst
eller, vid likvidation, utskiftningsbart överskott uppkommer hos bolaget.
Svenska Durox aktiebolag
Skifferoljebolagets undersökningar samt utrednings- och utvecklingsarbete
på byggnadsmaterialområdet har, som framgår av den föregående redogörelsen,
närmast haft till syfte att utröna förutsättningarna för industriell
verksamhet i Kvarntorpsområdet i form av produktion av byggnadsmaterial.
Med denna inriktning har arbetet omfattat såväl utredningar angående
råvarutillgångar, produktionsmetoder och andra tekniska faktorer
som ekonomiska kalkyler rörande tillverkningarna. För att få underlag för
lönsamhetsberäkningar har bolaget även företagit undersökningar av marknaden
för olika byggnadsmaterial. Härvid har särskilt uppmärksammats
utvecklingstendenserna på kort och lång sikt, inte minst med hänsyn till
de aktuella strävandena att genom ökad industriell framställning av byggnadselement
rationalisera arbetet på byggnadsplatserna.
Bolagets verksamhet under de senaste åren har gett anledning till åtskilliga
kontakter med produktions- och distributionsföretag i byggnadsmaterialbranschen.
I vissa fall ledde dessa kontakter till överläggningar om förutsättningarna
för eventuellt tekniskt eller kommersiellt samarbete. Vid
diskussioner med företrädare för Ytongkoncernen befanns den mest rationella
lösningen vara att, som tidigare nämnts, överlåta industrianläggningarna
i Kvarntorp till Yxhultbolaget, en åtgärd varigenom nya och bättre
betingelser skapades för detta företags utveckling samtidigt som kravet på
trygghet för de anställda i Kvarntorpsverket kunde tillgodoses.
Vid överläggningar med representanter för ett annat företag, Svenska
Durox aktiebolag, visade det sig, att intresse förelåg för en försäljning av
bolagets aktier. Efter ytterligare förhandlingar erbjöd företrädare för aktieägarna
svenska staten eller staten närstående företag att få köpa samtliga
aktier i bolaget. Såsom jag redan nämnt har den 20 september 1965
under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande avtal träffats enligt vilket
skifferoljebolaget köper ifrågavarande aktier.
Svenska Durox aktiebolag har enligt bolagsordningen till föremål för sin
verksamhet att idka inköp och försäljning av byggnadsmaterial samt driva
annan i samband därmed stående verksamhet. Bolagets styrelse har sitt
säte i Skövde. Aktiekapitalet är f. n. nominellt 5 milj. kr.
Duroxbolaget äger praktiskt laget samtliga aktier i Skövde gasbetong aktiebolag.
Detta företag tillverkar i anläggningar i Skövde gasbetong, byggnadsblock,
mellanväggsplattor, armerade balkar, takplattor och väggelement
m. in. Försäljningen sker genom Duroxbolaget, som alltså samtidigt
är moderbolag och försäljningsbolag i koncernen.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1965
Till Skövde gasbetong AB är knutna vissa dotterbolag. Aktierna i två av
dessa, nämligen Slipmaterial Dilox aktiebolag och Durox Export Co aktiebolag,
är undantagna från de tillgångar, som överförs till skifferoljebolaget
vid förvärvet av Duroxaktierna. Övriga helägda dotterbolag är Aktiebolaget
Svenska stenhus, som tillverkar och försäljer monteringsfärdiga stenhus
och driver handel med byggnadsmaterial, samt Durox International S/A i
Luxemburg. Aktierna i dessa båda bolag ingår i köpet. Härjämte är Skövde
gasbetong aktiebolag hälftendelägare i Rockwool aktiebolaget. Även denna
aktiepost ingår i köpet. Andra hälften av aktierna i detta bolag ägs av
danska intressenter.
Rockwool aktiebolaget har ett aktiekapital om 6 milj. kr. Aktierna är uppdelade
i två serier, serie A och serie B, som vardera omfattar halva antalet
aktier. Aktierna i serie A ägs av de danska intressenterna och aktierna i serie
B av Skövde gasbetong aktiebolag. Styrelsen skall bestå av lägst fyra och
högst sex ledamöter jämte högst sex suppleanter. Hälften av ledamöterna
och suppleanterna skall utses av innehavarna av aktier i serie A och hälften
av innehavarna av aktier i serie B. Styrelsens ordförande väljs antingen av
de styrelseledamöter som utsetts av innehavarna av aktierna i serie A eller
av de styrelseledamöter, som utsetts av innehavarna av aktierna i serie B på
så sätt att den grupp styrelseledamöter, som under det gångna året icke utsett
styrelsens ordförande, alltid skall vara berättigad att utse denne under
närmast följande år. Under de år Skövde gasbetong aktiebolag innehaft aktierna
i serie B har ordförandeposten innehafts av ledamot som utsetts av
bolaget.
Enligt bolagsordningen för Rockwoolbolaget kan till styrelseledamot eller
suppleant, såvida ej samtliga aktieägare förenar sig därom, icke väljas person,
som direkt eller indirekt är intresserad i tillverkning eller försäljning
av produkter, som konkurrerar med bolagets tillverkningar, ej heller person,
som direkt eller indirekt representerar företag med sådana intressen, som
sagts. Slutligen föreskrivs att bolagsstämmans ordförande ej skall ha utslagsröst.
För att belysa Dur oxkoncernens ekonomiska ställning och resultat har
upprättats sammandrag av balansräkningar samt vinst- och förlusträkningar
för de viktigaste företagen inom koncernen. Sammandragen torde
få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 1—4.
De i sammandragen lämnade uppgifterna avser tiden fr. o. m. år 1962, då
Duroxbolaget förvärvade huvuddelen av aktierna i Skövde gasbetong aktiebolag
och övertog försäljningen av dess produkter. Sedermera har ytterligare
aktier i Gasbetongbolaget inköpts av Duroxbolaget, som f. n. äger eller
har optionsavtal om förvärv av samtliga 13 528 aktier med undantag av 40.
Betalningen för de övertagna aktierna bär av Duroxbolaget fullgjorts med
reverser till säljarna att amorteras enligt viss plan under åren 1965—1975.
Av Duroxbolagets sålunda uppkomna reversskuld har under år 1965 till ak
-
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1965
tiekapital i Duroxbolaget överförts 3 milj. kr. Aktiekapitalet uppgår efter
denna ökning till 5 milj. kr.
Förhållandet mellan eget och främmande kapital liksom även likviditeten
är i Duroxkoncernen, om man bortser från Rockwoolbolaget och Durox
International, icke tillfredsställande. Av balansomslutningen utgjorde den
30 april 1965 det egna kapitalet i Duroxbolaget 29 procent, i Gasbetongbolaget
36 procent och i Stenhusbolaget 8 procent. Vissa dolda reserver finns
dock i varulagret. Relationen mellan eget och främmande kapital kommer
att förbättras i samma mån som Duroxbolaget fullgör avbetalningarna på
reversskulden till de förutvarande aktieägarna i Gasbetongbolaget.
Vid bedömningen av resultatredovisningen för Durox-, Gasbetong^ och
Stenhusbolagen bör uppmärksammas att den senaste redovisningsperioden
till följd av att räkenskapsåret ändrats omfattar sexton månader, nämligen
tiden 1 januari 1964—30 april 1965. Även sedan hänsyn tagits härtill framgår,
att såväl omsättningen som rörelseöverskottet i Durox- och Gasbetongbolagen
ökat under senare år. Stenhusbolaget visar inte samma gynnsamma
utveckling.
Försäljningen av gasbetong och gasbetongprodukter från Duroxkoncernen
täcker endast en förhållandevis blygsam del av den svenska marknaden
för dessa byggnadsmaterial, nämligen åtta å nio procent. Marknaden befinner
sig emellertid i stadig utveckling. Duroxkoncernen har hittills kunnat
behålla och snarast t. o. m. något öka sin marknadsandel. Under den
senaste tioårsperioden har produktionen av armerad och oarmerad gasbetong
i Sverige, räknad i kubikmeter, ökat med mer än 50 procent.
Durox International S/A i Luxemburg uppbär licensavgifter enligt avtal
med företag i utlandet, som tillverkar gasbetong. För verksamhetsåret 1964
redovisades en nettovinst av omkring 90 000 kronor. Licensintäkterna beräknas
öka i samband med att gasbetongproduktionen utvecklas.
Marknaden för mineralull och glasull har i Sverige under senaste åren
befunnit sig i stark expansion. Rockwoolbolaget, som är det dominerande
företaget i branschen och som täcker omkring femtio procent av marknaden,
har under denna tid utvecklats kraftigt. Genom utbyggnad av bolagets
anläggningar har sålunda produktionskapaciteten ungefärligen fördubblats
i jämförelse med läget år 1962.
Bolagets ställning är i såväl likviditets- som finansieringshänseende tillfredsställande.
Mer än femtio procent av balansomslutningen motsvaras aveget
kapital. Rörelseöverskottet har under senare år inte ökat trots den
betydande ökningen av produktionen. Förutom utdelning på aktierna erlägger
bolaget till aktieägarna viss royalty.
I samband med förhandlingarna om ett eventuellt förvärv av aktierna i
Duroxbolaget har värdet av de till koncernen hörande företagen ingående
undersökts. Resultatet härav torde få delges vederbörande utskott.
12 Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1965
Enligt det av skifferoljebolaget träffade preliminära avtalet skall köpeskillingen
för Duroxaktierna utgöra 34 milj. kr. och erläggas under februari
1966.
Laxå bruks aktiebolag och Törefors aktiebolag m. m.
Samtliga aktier i Laxå bruks aktiebolag överfördes år 1947 från domänverket
till Aktiebolaget Statens skogsindustrier (ASSI). I samband härmed
fick ASSI av domänverket ett tills vidare amorteringsfritt lån på 3,7 milj.
kr. Detta belopp motsvarade det beräknade värdet av aktierna efter avstyckning
av vissa bruksbolaget tillhöriga skogstillgångar, vilka behölls av
domänverket. Domänverkets fordran är numera i enlighet med riksdagens
beslut år 1957 överförd på statsverket och redovisad under fonden för låneunderstöd
(prop. 117, SU 111, rskr 295).
Tidigare arrenderades Laxåbolagets anläggningar av ASSI, som där drev
sågverksrörelse samt tillverkning av stålsand och mineralullprodukter. Kostnaderna
för erforderliga investeringar bestreds av ASSI, som därvid fick
motsvarande fordringar på bolaget.
I anslutning till uttalanden av statens skogsföretagsutredning (SOU 1964:
47) har den del av Laxåbolagets mark och anläggningar, som hänför sig till
sågverksrörelsen, förts över till ASSI, vars fordran på Laxåbolaget minskats
i motsvarande mån.
Beträffande stålsand- och mineralulltillverkningen ifrågasatte skogsföretagsutredningen
i sitt betänkande, om inte denna rörelse borde föras över till
ett särskilt bolag. Detta förslag samt vissa spörsmål rörande Törefors aktiebolag
och skifferoljebolaget berördes i prop. 1965: 83.
Aktierna i Törefors aktiebolag förvärvades år 1954 av ASSI. År 1961 gick
de emellertid över i statens ägo i samband med att bolaget enligt riksdagsbeslut
samma år skulle ställa om sin verksamhet från sågverksrörelse till
framställning av mineralullprodukter (prop. 1961:81, SU 92, rskr 260).
Sedan det visat sig att bolagets mineralullrörelse inte blivit ekonomiskt bärkraftig,
lades i prop. 1965:83 fram en plan för rekonstruktion av företaget
och förstärkning av dess resurser. Med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
(SU 82, rskr 218) anvisade riksdagen 4 milj. kronor att i form av lån tillföras
bolaget för utbyggnad av anläggningarna för ett bredare produktionsprogram.
Vidare anvisades 4 milj. kr. till avskrivning av lånet i statens räkenskaper
samt 862 000 kronor till avskrivning av det i statens räkenskaper
bokförda värdet av aktierna i bolaget. Samtidigt beslöts att 2 milj. kr.
av lån, som bolaget jämlikt 1961 års riksdagsbeslut erhållit av staten, skulle
efterskänkas. Riksdagens beslut innefattade härjämte bemyndigande för
Kungl. Maj :t att besluta om ekonomiskt samgående mellan skiffer oljebolaget,
Laxåbolaget och Töreforsbolaget.
Till frågan om hur det avsedda samgåendet mellan de berörda bolagen
13
Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1965
skulle åstadkommas vad det inte möjligt att ta slutlig ställning i samband
med ärendets behandling i riksdagen. En i propositionen redovisad möjlighet
var att överlåta aktierna i Töreforsbolaget till Laxåbolaget. överlåtelsen borde
med hänsyn till Töreforsbolagets ställning ske utan vederlag. Avgörandet
i övrigt kunde komma att påverkas av de resultat, som pågående undersökningar
angående skifferoljebolagets framtida verksamhet kunde leda till.
Skifferoljebolaget räknade med att ■— sedan skifferpyrolysverksamheten
lagts ned — huvudsakligen framställa byggnadsmaterial. Skifferoljebolaget
borde därför ta tillvara alla möjligheter till tekniskt och ekonomiskt samarbete
med det nya Laxåbolaget. Om det skulle befinnas lämpligt borde
Laxå- och Töreforsbolagen sammanföras med skifferoljebolaget. Detta borde
ske genom att ASSI:s intresse i Laxåbolaget avvecklades och aktierna i Laxåbolaget
jämte det lån ASSI erhållit av staten för att förvärva aktierna fördes
över till skifferoljebolaget.
De av riksdagen beslutade åtgärderna i fråga om rekonstruktion av Töreforsbolaget
har genomförts. Aktierna befinner sig dock fortfarande i statens
ägo. Ansvaret för Laxåbolagets produktion och försäljning av stålsand och
mineralullprodukter har förts över från ASSI till Laxåbolaget, som — i likbet
med Töreforsbolaget — ställts under ny ledning. I denna ingår bl. a. skifferoljebolagets
verkställande direktör. Verksamheten bedrivs även i övrigt
med bistånd av personal hos skifferoljebolaget.
Vid övervägandena om en samordning av de statliga företagens verksamhet
på byggnadsmaterialområdet är även vissa undersökningar i samband
med planerad uranproduktion inom Aktiebolaget Atomenergi av intresse.
Först må erinras om att detta bolag inte är helstatligt utan att endast fyra
sjundedelar av aktierna ägs direkt av staten, medan tre sjundedelar ägs av
andra intressenter. Bolagets verksamhet har dock praktiskt taget helt finansierats
av medel, som anvisats över riksstaten.
Ett väsentligt led i det svenska atomenergiprogrammet är att uran skall
framställas inom landet i den mån resurser härför står till buds. Vissa svenska
skifferfyndigheter innehåller betydande mängder uran. Tidigare har
atombolaget bedrivit viss försökstillverkning av uran ur Kvarntorpsskiffern.
Efter ingående inventering av de uranhaltiga skifferfyndigheterna beslöt
statsmakterna år 1959, att ett uranverk i större skala skulle uppföras vid
Ranstad på Billingen i Västergötland. Anläggningen är i huvudsak färdig
och provdrift har påbörjats. Frågan om uranverkets framtida drift måste
ytterligare övervägas på grundval av erfarenheterna från den försöksdrift,
som nu pågår. Tilläggas bör i detta sammanhang att det inom atombolaget
under medverkan av skifferoljebolaget pågår undersökningar om möjligheterna
att ekonomiskt utnyttja de geologiska tillgångarna på Billingen för
annat än uranutvinning, t. ex. framställning av byggnadsmaterial.
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1965
Departementschefen
De frågor, som nu läggs fram för riksdagens prövning, knyter i huvudsak
an till den verksamhet, som bedrivits och i begränsad utsträckning
fortfarande bedrivs av Svenska skifferolj©aktiebolaget. Detta bolag, som
i sin helhet ägs av staten, har sedan det bildades undergått stora förändringar
med avseende på den löpande verksamheten och den framtida inriktningen.
Nyligen har ett ur flera synpunkter betydelsefullt skede avslutats.
Jag har ansett motiverat att i detta sammanhang lämna en jämförelsevis
fyllig översikt över bolagets utveckling och vill här erinra om
huvuddragen.
Skifferoljebolaget började sin verksamhet som ett företag i bränsleförsörjningens
tjänst. Detta skedde i ett läge då stora ekonomiska uppoffringar
måste göras för att få fram livsviktiga förnödenheter. Kravet på företagsekonomisk
lönsamhet måste i viss mån lämnas åsido. Efter det andra världskrigets
slut ställdes bolaget inför uppgiften att anpassa sin verksamhet
till en marknad med fri prisbildning och hård konkurrens. Till en början
syntes detta enligt bolagets bedömning, vilken efter prövning av den s. k
Kvarntorpsutredningen biträddes av statsmakterna, kunna ske genom
teknisk rationalisering och ökning av produktionen. Marknadsutvecklingen
för bolagets produkter gjorde det dock omöjligt att nå en ur företagsekonomiska
synpunkter godtagbar räntabilitet. Särskilda sakkunniga, oljeskifferutredningen,
som i detta läge prövade frågan om bolagets framtid,
fann sig icke kunna förorda något annat alternativ än att lägga ned verksamheten.
När förslaget lades fram, aktualiserades för staten stora förlustrisker.
De anställda i företaget — till antalet över 1 100 — hotades a\
arbetslöshet och den bygd, dit bolagets industriella verksamhet var förlagd,
av ekonomiska svårigheter. Genom statsmakternas beslut, i vars utformning
den av mig tillkallade Kvarntorpskommissionen medverkade på ett
förtjänstfullt sätt, fick emellertid bolaget erforderligt rådrum att successivt
vidta erforderliga åtgärder. Därigenom kunde det tyngande arbetsmarknadsproblemet
väsentligt reduceras och betydande ekonomiska värden
i bolaget tillgodogöras. Företagets ledning utnyttjade också detta rådrum
med stor skicklighet. Avvecklingen och omställningen har nu förts
till ett slut, sedan försäljningen av bolagets kvarvarande industrianläggningar
m. m. — med stöd av riksdagens bemyndigande — godkänts av
Kungl. Maj :t. Härigenom synes de med verksamheten i Kvarntorpsområdet
förknippade problemen ha fått en tillfredsställande lösning. Särskilt
må framhållas, att ansvaret för de anställda övertagits av ett solitt och
framåtgående företag. Yxhults stenhuggeriaktiebolag, som avser att låta
en icke oväsentlig del av sin planerade expansion försiggå i Kvarntorpsområdet.
Jag vill gärna begagna tillfället att uttala min erkänsla för
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1965
15
det sätt på vilket skifferoljeaktiebolagets styrelse och verkställande direktör
fullgjort sin uppgift.
I samband med beslutet att skifferolj ef ramställningen skulle upphöra
ställdes bolaget inför uppgiften att skapa nya försörjningsmöjligheter för
dem, som på grund av ålder eller av andra skäl hade svårt att få sysselsättning
på andra håll. Skifferoljebolaget började ett omfattande utrednings-
och utvecklingsarbete för att utröna möjligheterna att etablera ny
industriell verksamhet i Kvarntorpsområdet. Ansträngningarna inriktades
på projekt avseende tillverkning av byggnadsmaterial. På ett tidigt
stadium undersöktes förutsättningarna för att till Kvarntorp förlägga en
cementfabrik. Senare uppfördes en anläggning för förbränning av finskiffer,
där betingelserna för askans användbarhet för byggnadsmaterialproduktion
kunde studeras närmare. Vidare anlades en fabrik för tillverkning
av kalksandsten för byggnadsändamål. Produkten fann inom kort så
god avsättning, att en fördubbling av anläggningens kapacitet visade sig
motiverad. Härutöver har skifferoljebolaget arbetat med ett projekt rörade
framställning av gipsskivor, där gipsen till stor del skulle ersättas
med den billigare skifferaskan, samt med undersökningar rörande tillverkning
av tegel och klinker samt lättgrus och lättbetong. Även möjligheterna
till mineralullproduktion har börjat undersökas.
Genom bolagsledningens och Kvarntorpskommissionens försorg har jag
varit i tillfälle att följa det utrednings- och utvecklingsarbete på byggnadsmaterialområdet,
som sålunda utförts inom skifferoljebolaget. Även riksdagen
har tid efter annan fått uppgifter härom, senast i prop. 1965:83.
Med hänsyn till betydelsen av att resultaten av undersökningarna blir tillgängliga
för användning har jag, i samband med att frågan om försäljning
av skifferoljebolagets industrianläggningar m. m. aktualiserades, anmodat
bolaget att fortsätta arbetet under den närmaste tiden. I detta sammanhang
bör nämnas, att finskifferugnen och kalksandstensfabriken ingick
i de tillgångar som överlåtits till Yxhultbolaget. Skifferoljebolaget har
emellertid förbehållit sig rätt att utföra försök i finskifferugnen till och
med år 1970 och är vidare oförhindrat att utnyttja rön och erfarenheter,
som gjorts vid förarbetena till och driften av kalksandstensfabriken. Härjämte
bör framhållas, att skifferolj ebolaget behållit äganderätten till det
stora upplag av skifferaska — den s. k. askhögen — som under årens lopp
samlats vid Kvarntorp. Denna skifferaska har egenskaper, som kan göra
den värdefull som utgångsmaterial vid industriell produktion av byggnadsmaterial.
Utvecklingen på byggnadsmaterialområdet tilldrar sig f. n. ett speciellt
intresse med hänsyn till dess betydelse för byggnads- och anläggningsverksamheten.
Behovet av nya bostäder samt byggnader och anläggningar
för olika verksamhetsgrenar inom näringslivet och den offentliga förvalt
-
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1965
ningen stiger kraftigt. Den härav betingade ökade investeringsverksamheten
ställer stora anspråk på landets produktiva resurser. I synnerhet
medför den växande efterfrågan på arbetskraft för byggnads- och anläggningsverksamhet
svårbemästrade problem i rådande läge. För att jämvikt
skall kunna uppnås på längre sikt är en fortsatt genomgripande rationalisering
inom byggnadsbranschen av nöden. I denna rationaliseringsprocess
måste givetvis även byggnadsämnesbranschen medverka exempelvis
genom att utveckla nya, för ett industrialiserat byggande lämpliga produkter
och genom att driva den industriella bearbetningen av produkterna
längre.
Statsmakterna bär sedan länge haft uppmärksamheten riktad på förhållandena
inom byggnads- och anläggningssektorn. Här må nämnas,
att statens pris- och kartellnämnd satt i gång en undersökning av strukturförhållandena
inom branschen och att inom byggnadsstyrelsen pågår
ett utvecklingsarbete avseende industriella byggnadsmetoder. Vidare
kan erinras om att särskilda av chefen för inrikesdepartementet tillkallade
sakkunniga utreder frågan om möjligheterna och förutsättningarna att
främja och påskynda byggnadsbranschens industrialisering.
Staten är även direkt engagerad i den industriella verksamheten på byggnadsmaterialområdet.
Särskilt må här erinras om tillverkningen av trävaror
och wallboard samt snickerier och monteringsfärdiga trähus hos
Aktiebolaget Statens skogsindustrier (ASSI), mineralullproduktionen vid
Laxå- och Töreforsbolagen samt framställningen av byggnadsjärn vid
Norrbottens järnverk. Skifferoljebolagets verksamhet på området, vilken
i huvudsak bestått i förberedande utredningar samt utvecklingsarbete för
industriell produktion, har jag redan berört. Ytterligare bör framhållas,
att Aktiebolaget Atomenergi under viss medverkan av skifferoljebolaget
bedriver undersökningar i syfte att klarlägga förutsättningarna för att framställa
byggnadsämnen ur den skiffer, som bearbetas vid uranverket i Ranstad.
Den industriella verksamhet i statlig regi, som här berörts, är splittrad
på flera ©lika företag och inriktad på råvaruprodukter och halvfabrikat.
Åtgärder bör vidtas för att samordna och på lämpligt sätt komplettera
verksamheten för att skapa förutsättningar för fortsatt utveckling i nära
kontakt med byggnadsmaterialmarknaden. Det är min avsikt att successivt
lägga fram förslag i syfte att staten som företagare skall kunna mera
aktivt än hittills medverka till byggnadsämnesproduktionens och byggnadsverksamhetens
rationalisering.
De frågor, som behandlas i det följande, har kommit upp i samband
med försäljningen av Kvarntorpsverket och avser skifferoljebolagets ställning
och uppgifter inom den statliga verksamheten på byggnadsmaterialområdet.
Riksdagen bär tidigare i år bemyndigat Kungl. Maj :t att, om det be -
17
Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1965
fanns lämpligt, besluta om ekonomiskt samgående mellan skifferoljebolaget
samt Laxå- och Töreforsbolagen. Vidare har, med stöd av Kungl.
Maj:ts beslut, skifferoljebolaget under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande
träffat avtal om förvärv av aktierna i Svenska Durox Aktiebolag.
Frågan om aktieförvärvet bör underställas riksdagens prövning. I samband
härmed bör även skifferoljebolagets ställning i förhållande till vissa andra
statliga företag tas upp till behandling.
Svenska Durox aktiebolag är moder- och försäljningsbolag för Skövde
Gasbetong aktiebolag, som tillverkar lättbetong och en rad produkter, för
vilka lättbetong är utgångsmaterial, bl. a. byggnadselement av olika slag.
Skövde Gasbetong aktiebolag äger i sin tur bl. a. Aktiebolaget Svenska stenhus
samt hälften av aktierna i Rockwool aktiebolaget. Stenhusbolaget säljer
monteringsfärdiga hus samt driver handel med byggnadsmaterial. Rockwoolbolaget
tillverkar mineralull och manufakturerade produkter därav.
I detta sammanhang bör framhållas, att marknaden för oorganiska byggnadsmaterial
kännetecknas av en jämförelsevis fast organisation och domineras
av ett fåtal stora företag. I fråga om lättbetong har de dominerande
företagen på försäljningssidan gått samman i ett särskilt distributionsföretag.
Vad angår tillverkningen av mineral- och glasull domineras marknaden
av Rockwoolbolaget och Gullhögens Mineralull aktiebolag. Härtill kommer
vissa företag med mindre marknadsandelar däribland Laxå- och Töreforsbolagen.
Av den totala tillverkningskapaciteten för gasbetong i landet har Duroxkoncernen
endast åtta å nio procent. Durox- och Gasbetongbolagen har
likväl hävdat sig väl i konkurrensen med storföretagen. Vidare har man
inom koncernen kommit förhållandevis långt i fråga om utnyttjandet av
gasbetongmaterial för tillverkning av byggnadselement och monteringsfärdiga
hus. Koncernen synes bland annat med hänsyn härtill även på sikt
ha goda utvecklingsmöjligheter. Förbrukningen av gasbetong har stigit
under senare år och det finns anledning utgå från att tendensen fortfarande
är stigande.
Inom mineralullområdet har konkurrensen under de senaste åren skärpts.
Denna utveckling har påverkat förhållandena inom branschen, något som
bl. a. kommit till uttryck i Rockwoolbolagets årsredovisningar. Efterfrågan
på mineralullprodukter är emellertid alltjämt växande och Rockwoolbolaget
synes ha goda förutsättningar att på sikt hävda sin ställning på marknaden.
Bolagets tillverkningskapacitet har sålunda under de sista åren utökats
väsentligt och expansionen fortsätter.
Skifferoljebolagets utvecklingsarbete på byggnadsmaterialområdet bedrevs
från början i syfte att lägga grunden till ny industriell verksamhet
i Kvarntorp. Så länge bolaget hade kvar sin tidigare industri- och affärsrörelse
kunde utvecklingsarbetet också praktiskt ordnas in i den förefintliga
organisationen och bedrivas under intim samverkan med produktions
-
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1965
och försäljningsavdelningarna. Bolaget hade genom sin verksamhet en god
fortlöpande kontakt med marknadsförhållandena. Allt detta var till stor
fördel för utvecklingsarbetet och för utnyttjandet av dess resultat. Samtidigt
undersökte emellertid bolaget möjligheterna till samarbete med andra
företag på byggnadsmaterialområdet. Bl. a. gjordes sonderingar hos Yxhultbolaget,
vars industrianläggningar ligger i närheten av skifferoljebolagets
industriområde. Som redan nämnts, ledde denna kontakt till att
skifferoljebolagets industrianläggningar och rörelse i Kvarntorp överläts
på Yxhultbolaget. För Kvarntorpsområdets vidkommande var detta en mycket
tillfredsställande lösning. Därvid uppstod emellertid frågan hur bolaget
skulle förfara med de rön och erfarenheter inom byggnadsmaterialområdet
som fanns kvar inom bolaget och hur utvecklingsarbetet eventuellt
skulle kunna fullföljas. I det läge, som nu uppkommit, skulle skifferoljebolaget
kunna tänkas bygga upp en ny organisation och en ny produktionsapparat.
Detta skulle emellertid innebära stora kostnader, ta lång tid och
kanske till att börja med förorsaka störningar på marknaden. Den möjlighet
att förvärva aktierna i Duroxbolaget, som nu föreligger, framstår som
ett långt fördelaktigare alternativ. Godkännes aktieförvärvet tillförs staten
en organisation, som redan är verksam inom såväl produktion som marknadsföring
av viktiga byggnadsmaterial och som har industriella resurser,
lämpade för att utnyttjas i utvecklingsarbete. Därigenom skapas bättre betingelser
för skifferoljebolaget att fullfölja sitt arbete på byggnadsmaterialområdet
och att fortlöpande bevaka marknadsförutsättningarna för
nya industriprojekt. Jag betraktar därför aktieförvärvet som ett betydelsefullt
steg i riktning mot att stabilisera och förstärka den statliga verksamheten
på byggnadsmaterialområdet.
Mot bakgrunden av de fördelar, som förvärvet av Duroxkoneernen sålunda
innebär, anser jag den begärda köpeskillingen, 34 milj. kr., godtagbar.
Hänsyn bör nämligen främst tas till de utvecklingsmöjligheter, som Duroxförelagen
har om de utnyttjas på ett affärsmässigt sätt. Redan nu står det
klart, att investeringar för rationalisering av driften och för utbyggnad avproduktionsapparaten
är företagsekonomiskt motiverade, överslagsberäkningar
i nuvarande läge tyder på att kostnaderna för sådana investeringar,
bortsett från dem som pågår eller planeras i Rockwoolbolaget, kan komma att
uppgå till 15—20 milj. kr. Om riksdagen inte har något att erinra, kan
köpeskillingen och kostnaderna för investeringar bestridas av de tillgångar
som skifferoljebolaget förfogar över och som eljest skulle komma att
användas för att betala bolagets villkorliga skuld till staten. Någon medelsanvisning
av riksdagen skulle alltså inte erfordras. Med hänsyn till att
tillgångarna delvis är bundna i fordringar, för vilka betalning flyter in
successivt, kan bolaget temporärt behöva låna medel i viss utsträckning.
Med hänvisning till det anförda vill jag förorda, att det av skifferoljebolaget
preliminärt ingångna avtalet om förvärv av aktierna i Svenska
19
Kungi. Maj.ts proposition nr t68 år 1965
Durox aktiebolag godkännes och att frågan om godkännandet underställes
riksdagens prövning.
Jag återkommer nu till frågan om ekonomiskt samgående mellan skifferoljebolaget
samt Laxå- och Töreforsbolagen. Godkänner riksdagen förvärvet
av Duroxaktierna, kommer hälften av aktiestocken i Rockwoolbolaget
att tillhöra den statliga företagsgruppen. Härigenom kan vissa
möjligheter komma att öppnas för ett samarbete på mineralullområdet
som går längre än som tidigare kunnat förutses. I det nya läget synes det
i princip vara lämpligt, att aktierna i såväl Töreforsbolaget som Laxåbolaget
förs över till skifferoljebolaget, som f. ö. redan övertagit det reella
ansvaret för verksamheten inom dessa företag.
Värdet av aktierna i Töreforsbolaget är i sin helhet avskrivet i statens
räkenskaper och överföringen av dom bör ske utan vederlag från skifferoljebolagets
sida.
Aktierna i Laxåbolaget är i ASSI:s ägo. Innan aktierna överlåtes på skiffeloljebolaget
fordras värdering av desamma.
Jag förutsätter att skifferoljebolaget i framtiden skall driva sin verksamhet
efter helt affärsmässiga principer. Det torde därför inte finnas anledning
att här beröra frågan om skifferoljebolagets förvaltning av sina
dotterbolag och övriga tillgångar. Med hänsyn till att skifferoljebolagets
verksamhet kommer att få en ny inriktning bör en ändring av bolagets
firmanamn övervägas.
Det till Aktiebolaget Atomenergi hörande uranverket i Ranstad är i
huvudsak färdigt och drivs för närvarande på prov i viss omfattning. Inom
en nära framtid skall ställning tas till frågan om driften på längre sikt.
Redan nu bör emellertid såvitt möjligt klarläggas huruvida det går att
utnyttja de geologiska tillgångarna på Billingen för framställning även
av andra produkter än uran. Undersökningar rörande förutsättningarna
för dylik produktion — som bl. a. kan komma att avse byggnadsmaterial
— pågår under medverkan av skifferoljebolaget. Om dessa undersökningar
leder till positivt resultat kan det visa sig ändamålsenligt att samordna den
del av driften i Ranstadsverket, som avser byggnadsmaterial, med verksamheten
inom skifferoljebolaget och till detta bolag knutna företag.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Ivungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att
godkänna att Svenska skifferoljeaktiebolaget förvärvar
aktierna i Svenska Durox aktiebolag för en köpeskilling av
34 milj. kr.
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1965
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Jan Hellström
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1965
21
Bilaga 1
Sammandrag av balansräkningar. Belopp i tusental kronor
Svenska Durox AB |
Skövde Gasbetong AB |
AB Svenska Stenhus |
|||||||
30/12 |
30/12 |
30/4 |
30/12 |
30/12 |
30/4 |
30/12 |
30/12 |
30/4 |
|
1962 |
1963 |
1965 |
1962 |
1963 |
1965 |
1962 |
1963 |
1965 |
|
Kassa, postgiro och bank.. |
173 |
158 |
120 |
||||||
Fordran hos dotterbolag .. |
220 |
1 576 |
1 022 |
380 |
597 |
618 |
— |
— |
— |
Övriga fordringar........ |
3 101 |
4 734 |
2 855 |
1 165 |
740 |
612 |
4 170 |
5 771 |
4 220 |
Varulager .............. |
245 |
318 |
503 |
— |
— |
4 |
— |
24 |
38 |
Tomter ................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
571 |
436 |
867 |
Aktier.................. |
10 717 |
10 724 |
14 865 |
796 |
796 |
546 |
— |
— |
— |
Maskiner och inventarier .. |
— |
— |
— |
1 974 |
2 590 |
2 230 |
17 |
23 |
32 |
Fastigheter.............. |
— |
— |
— |
3 120 |
3 433 |
3 333 |
— |
— |
— |
Summa tillgångar |
14 456 |
17 510 |
19 365 |
7 435 |
8 156 |
7 343 |
4 758 |
6 254 |
5 157 |
Skulder till dotterbolag .. |
— |
_ |
— |
228 |
214 |
205 |
_ |
_ |
___ |
Övriga kortfristiga skulder |
2 817 |
4 664 |
5 701 |
2 324 |
3 314 |
2 750 |
3 867 |
5 408 |
4 531 |
Skulder till pensionsstiftel- |
|||||||||
ser .................. |
— |
— |
— |
1 345 |
1 162 |
984 |
353 |
298 |
198 |
Övriga långfristiga skulder |
9 285 |
10 456 |
8 026 |
1 297 |
1 011 |
791 |
120 |
120 |
— |
Summa skulder |
12 102 |
15 120 |
13 727 |
5194 |
5 701 |
4 730 |
4 340 |
5 826 |
4 729 |
Aktiekapital ............ |
2 000 |
2 000 |
5 000 |
1 353 |
1 353 |
1 353 |
250 |
250 |
250 |
Reservfond.............. |
200 |
203 |
217 |
271 |
271 |
271 |
50 |
50 |
50 |
Skuldregleringsfond...... |
— |
— |
— |
200 |
312 |
434 |
5 |
7 |
8 |
Balanserad vinst ........ |
132 |
51 |
74 |
213 |
102 |
195 |
96 |
in |
120 |
Årets vinst.............. |
22 |
136 |
347 |
204 |
417 |
360 |
17 |
10 |
— |
Summa eget kapital |
2 354 |
2 390 |
5 638 |
2 241 |
2 455 |
2 613 |
418 |
428 |
428 |
Summa skulder och |
|||||||||
eget kapital |
14 456 |
17 510 |
19 365 |
7 435 |
8 156 |
7 343 |
4 758 |
6 254 |
5 157 |
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1965
Bilaga 2
Sammandrag av vinst* och förlusträkningar m. m. Belopp i tusental kronor
Svenska Durox AB |
Skövde GasbetongAB |
AB Svenska Stenhus |
|||||||
1962 |
1963 |
1/1 1964 —30/4 1965 |
1962 |
1963 |
1/1 1964 —30/4 1965 |
1962 |
1963 |
1/1 1964 —30/4 1965 |
|
Inläkter |
|||||||||
Rörelser ............ |
278 |
866 |
1 478 |
1 559 |
1 337 |
2 580 |
254 |
243 |
329 |
Räntor.............. |
1 |
87 |
203 |
15 |
9 |
13 |
8 |
20 |
60 |
Utdelning av aktier .. |
— |
140 |
140 |
120 |
240 |
180 |
— |
— |
— |
Summa intäkter |
279 |
1093 |
1 821 |
1 694 |
1 586 |
2 773 |
262 |
263 |
389 |
Kostnader |
|||||||||
Räntor.............. |
105 |
475 |
793 |
224 |
68 |
115 |
20 |
1 |
43 |
Skatter.............. Allmänna förvaltnings- |
42 |
14 |
64 |
45 |
14 |
25 |
12 |
11 |
3 |
kostnader.......... |
no |
468 |
617 |
426 |
125 |
183 |
206 |
231 |
322 |
Avskrivningar........ |
— |
— |
— |
795 |
962 |
1 840 |
7 |
10 |
21 |
Nedskrivning å aktier.. |
— |
— |
— |
— |
— |
250 |
— |
— |
— |
Årets vinst .......... |
22 |
136 |
347 |
204 |
417 |
360 |
17 |
10 |
— |
Summa kostnader |
|||||||||
och vinst |
279 |
1093 |
1821 |
1 694 |
1 586 |
2 773 |
262 |
263 |
389 |
Antal anställda i medel- |
|||||||||
tal.................. |
32 |
38 |
46 |
247 |
233 |
268 |
51 |
57 |
59 |
Omsättning, milj. kr. .. |
1,9 |
11,2 |
18,0 |
8,4 |
— |
— |
7,6 |
11,3 |
13,5 |
Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1965
23
Bilaga 3
Rockwool AB. Sammandrag av balansräkningar. Belopp i tusental kronor
Tomter och byggnader ............
Maskiner och inventarier ..........
Anläggningar under uppförande
Aktier och andelar................
"Varulager........................
Fordringar ......................
Bankräkningar och kassa..........
Skuld till personal- och pensionsstiftelser
..........................
Övriga långfristiga skulder ........
Kortfristiga skulder ..............
Investeringsfond ...
Aktiekapital.......
Reservfond .......
Skuldregleringsfond
Balanserad vinst...
Årets vinst .......
1962 |
1963 |
1964 |
5 345 |
5 277 |
8 767 |
3 439 |
3 002 |
4 215 |
131 |
730 |
763 |
1 205 |
1 205 |
1205 |
319 |
447 |
608 |
8 098 |
10 267 |
12 722 |
7 183 |
8 486 |
3 943 |
25 720 |
29 414 |
32 223 |
2 986 |
2 513 |
2 230 |
151 |
151 |
151 |
4 943 |
6 072 |
6 740 |
8 080 |
8 736 |
9 121 |
3 500 |
4 500 |
5 700 |
2 400 |
6 000 |
6 000 |
480 |
480 |
750 |
1 051 |
1 251 |
1 251 |
8 424 |
5 929 |
7 817 |
1 785 |
2 518 |
1 584 |
u no |
16 178 |
17 402 |
25 720 |
29 414 |
32 223 |
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1965
Bilaga 4
Rockwool AB. Sammandrag av vinst- och förlusträkningar m. m. Belopp i tusental kronor
1962 |
1963 |
1964 |
|
Intäkter |
|||
Rörelseintäkt .................... |
5 216 |
7 385 |
5 620 |
Räntor.......................... |
220 |
262 |
295 |
Gottgörelse ur pensionsstiftelser för |
369 |
375 |
|
Vinst vid försäljning av aktier...... |
34 |
— |
— |
5 470 |
8 016 |
6 290 |
|
Kostnader och årets vinst |
|||
Räntor.......................... |
14 |
150 |
129 |
Skatter.......................... |
1838 |
2 641 |
944 |
Avskrivningar.................... |
1 583 |
1 707 |
2 193 |
Avsättning till investeringsfond .... |
— |
1 000 |
1 440 |
Avsättning till personal- och pensions-stiftelse ........................ |
250 |
||
Årets vinst ...................... |
1 785 |
2 518 |
1 584 |
5 470 |
8 016 |
6 290 |
|
Antal anställda, medeltal.......... |
461 |
498 |
540 |
Allmänna förvaltningskostnader .... |
1 302 |
1327 |
1 471 |
MARCUS BOKTB. STHLM l%5
650704