Kungl. Maj.ts proposition nr 162 år 1965
1
Nr 162
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
angående ändring i förordningen den 5 mars
1948 (nr 85) om försäljningsskatt; given Stockholms
slott den 29 oktober 1965.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till förordning angående ändring i förordningen
den 5 mars 1948 (nr 85) om försäljningsskatt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa ändringar i försäljningsskatteförordningens
bestämmelser om registrering av säljare av skattepliktig vara. Ändringarna
syftar till att effektivisera kontrollen i fråga om skatten på guldsmedsvaror.
1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 162
2
Kungl. Maj. ts proposition nr 162 år 1965
Förslag
till
Förordning
angående ändring i förordningen den 5 mars 1948 (nr 85) om
försäljningsskatt
Härigenom förordnas, att 2, 4, 25 och 29 §§ förordningen den 5 mars 1948
om försäljningsskatt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
2§.
Den som inom riket yrkesmässigt
försäljer skattepliktig vara av egen
tillverkning är skyldig att hos kontrollstyrelsen
vara registrerad såsom
säljare av skattepliktig vara.
Såsom säljare av skattepliktig
vara må jämväl registreras annan
näringsidkare, som hos kontrollstyrelsen
anmäler att han inom riket
yrkesmässigt försäljer sådan vara.
Den som inom riket yrkesmässigt
försäljer skattepliktig vara av egen
tillverkning är skyldig att hos kontrollstyrelsen
vara registrerad såsom
säljare av sådan skattepliktig vara
(registrerad tillverkare).
Den som inom riket yrkesmässigt
försäljer skattepliktig vara av annans
tillverkning må efter ansökan
registreras hos kontrollstyrelsen såsom
säljare av skattepliktig vara
(registrerad återförsäljar
e).
Med registrerad säljare
avses i denna förordning såväl registrerad
tillverkare som registrerad
återförsäljare.
1 m o m. Skyldighet att
a) av registrerad
b) av registrerad säljare försäljes
— i annat fall än under a) avses —
till någon som icke själv är registrerad
säljare;
c) av registrerad-----
1 Senaste lydelse av 25 § se 1965: 77.
— då varan
till konsument;
b) av registrerad säljare försäljes
— i annat fall än under a) avses —
till annan än registrerad återförsäljare;
dock föreligger skattskyldighet
icke vid försäljning till registrerad
tillverkare av sådan skattepliktig
vara som är avsedd att användas
som material i dennes tillverkning;
--än försäljning;
4§.
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 162 år 1965
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
d) av annan än registrerad säljare
införes till riket; eller
e) av annan än registrerad säljare
försäljes till pris överstigande det
enligt 3 § åsatta försäljningsvärdet.
Skattskyldighet föreligger----
2 mom. Försäljning, som av registrerad
säljare bedrives till konsument
eller annan vilken icke själv är
registrerad säljare, benämnes enligt
denna förordning skattepliktig
försäljning. Annan försäljning
benämnes skattefri försäljning.
d) av annan än registrerad återförsäljare
införes till riket; dock
föreligger skattskyldighet icke för
sådan skattepliktig vara som införes
av registrerad tillverkare och är avsedd
att användas som material i
dennes tillverkning; eller
e) av annan än registrerad återförsäljare
försäljes till pris överstigande
det enligt 3 § åsatta försäljningsvärdet.
registreringen upphör.
2 mom. Försäljning, som av registrerad
säljare bedrives på sådant
sätt att skattskyldighet inträder enligt
1 mom., benämnes enligt denna
förordning skattepliktig försäljning.
Annan försäljning benämnes
skattefri försäljning.
25 §.
Då annan än registrerad säljare
till riket inför skattepliktig vara,
skall den skattskyldige, där ej annat
nedan stadgas, i samband med tulltaxeringen
av varan till tullmyndigheten
i två exemplar avlämna en på
tro och heder avgiven deklaration
angående varans beskattningsvärde.
Deklaration erfordras---- ---
Vid införsel till riket av skattepliktig
vara, för vilken skatt skall erläggas
i samband med införseln, skall
den skattskyldige, där ej annat nedan
stadgas, i samband med tulltaxeringen
av varan till tullmyndigheten
i två exemplar avlämna en på
tro och heder avgiven deklaration
angående varans beskattningsvärde.
--i förvärvssyfte.
29
Tullmyndighet åligger att till kontrollstyrelsen
lämna uppgift angående
den införsel till riket av skattepliktig
vara, som företages av registrerad
säljare.
Tullmyndighet åligger att till kontrollstyrelsen
lämna uppgift angående
sådan införsel till riket av skattepliktig
vara, som företages av registrerad
säljare utan att skatt skall erläggas
till tullverket.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
4
Kungl. Mnj.ts proposition nr 162 år 1965
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland i
statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1965.
Närvarande:
Statsråden Sträng, Andersson, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson,
Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om vissa ändringar
i förordningen om försäljningsskatt samt anför.
Inledning
Skatt enligt förordningen den 5 mars 1948 (nr 85) om försäljningsskatt
utgår förutom på s. k. äkta mattor också på guldsmedsvaror, dvs. arbeten
av guld, silver, platina eller annan ädel metall med eller utan infattade
pärlor eller stenar samt oinfattade äkta pärlor och ädelstenar.
I skrivelse till Ivungl. Maj :t den 23 februari 1965 har kontrollstyrelsen
föreslagit vissa ändringar i förordningens bestämmelser om registrering av
säljare av skattepliktig vara. Som motivering för förslaget anför styrelsen
att viss skatteundandräkt förekommer i fråga om guldsmedsvaror. Syftet
med förslaget är att förbättra möjligheterna att motverka undandragandet
av skatt.
över kontrollstyrelsens förslag har, efter remiss, yttranden avgetts av
generaltullstyrelsen, kommerskollegium, statens pris- och kartellnämnd,
ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor, statens institut för konsumentfrågor,
Kooperativa förbundet, Sveriges juvelerare- och guldsmedsförbund,
Guldsmedsbranschens leverantörförening samt Guldsmedsmästarnes
riksförbund.
Kommerskollegium har överlämnat yttranden av flertalet handelskammare.
Bland remissinstanserna föreligger inga delade meningar om behovet av
åtgärder för att komma till rätta med de påtalade missförhållandena. Förslaget
tillstyrks därför i princip.
Kungl. Maj.ts proposition nr 162 år 1965
b
Gällande bestämmelser
Skattskyldighet enligt försäljningsskatteförordningen åvilar i första hand
den som yrkesmässigt försäljer skattepliktig vara av egen tillverkning. Sådan
säljare är skyldig att låta registrera sig hos beskattningsmyndigheten,
dvs. hos kontrollstyrelsen (obligatorisk registrering). Den som yrkesmässigt
lörsäljer skattepliktiga varor av enbart annans tillverkning kan därjämte
frivilligt låta registrera sig hos kontrollstyrelsen såsom skattskyldig säljare
( frivillig registrering). I syfte att begränsa den frivilliga registreringen gäller
såsom förutsättning för registrering att skatt skall erläggas med visst minimibelopp
för år räknat.
Skyldighet att erlägga försäljningsskatt inträder, då varan av registrerad
säljare försäljs till konsument eller annan som inte själv är registrerad
eller då varan uttas från rörelse för annat ändamål än försäljning. Skatten
redovisas av den skattskyldige i efterhand till kontrollstyrelsen på grundval
av ett deklarationsförfarande. Deklaration skall avse kalendermånad och
skall avges i regel senast den femtonde dagen i andra månaden efter utgången
av den månad deklarationen avser. Skattskyldighet föreligger därjämte
vid införsel till riket av skattepliktig vara som verkställs av annan än
registrerad säljare. I sådant fall uttas skatten av tullverket i den ordning
som är föreskriven beträffande tull. De återgivna bestämmelserna innebär,
att den som registrerats såsom säljare — oavsett om fråga är om obligatorisk
eller frivillig registrering — kan förvärva skattepliktiga varor utan att i
samband därmed behöva erlägga försäljningsskatt till leverantören.
Beträffande registreringsförfarandet gäller att tillverkare av skattepliktig
vara — vilken är underkastad obligatorisk registrering — skall inge anmälan
om registrering till kontrollstyrelsen innan han påbörjar försäljning
av sådan vara. Den som avser att frivilligt låta registrera sig har att inge ansökan
därom. Om verkställd registrering utfärdar kontrollstyrelsen särskilt
bevis. Inträder ändring i förhållande, varom uppgift lämnats i anmälan eller
ansökan, är rörelseidkaren skyldig att underrätta kontrollstyrelsen härom
senast åtta dagar därefter. Registrerad säljare är skyldig att ordna sin bokföring
på sådant sätt att den möjliggör kontroll över tillverkning, inköp och
försäljning i rörelsen samt i övrigt ställa sig till efterrättelse de föreskrifter
kontrollstyrelsen meddelar för erhållande av en betryggande kontroll. Frivilligt
registrerad kan på eget initiativ få sin registrering återkallad. I sådant
fall har han att i samband med avregistreringen erlägga den skatt, som
i förekommande fall belöper på inneliggande lager av skattepliktiga varor.
Av försäljningsskatteförordningens bestämmelser i övrigt må här endast
nämnas att skatten för guldsmedsvaror utgör 20 % av ett beskattningsvärde
som motsvarar konsumentpriset inkl. skatt. I fråga om skattepliktig import
utgör beskattningsvärdet, då varan av annan än registrerad säljare
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1965
införs till riket för försäljning, det beräknade konsumentpriset och eljest varans
tullvärde med tillägg av tull ökat med 25 %. Allmän varuskatt inräknas
i intet fall i beskattningsvärdet.
Kontrollstyrelsens förslag
I sin skrivelse framhåller kontrollstyrelsen att det för försäljningsskatten
gällande beskattningsförfarandet i princip fungerat tillfredsställande. Under
senare år har emellertid, framhåller kontrollstyrelsen vidare, kunnat konstateras
ett systematiskt missbruk av den frivilliga registreringen vad gäller
försäljningsskatten på guldsmedsvaror. Hos styrelsen har sålunda varit registrerade
ett antal skattskyldiga (fysiska eller juridiska personer) som på
kort tid gjort stora inköp av skattepliktiga varor — företrädesvis standardvaror
såsom armband och collierer av guld — men som grovt åsidosatt sina
skyldigheter att deklarera och erlägga skatt. I vissa fall har övertagande skett
av hos kontrollstyrelsen redan registrerade företag, vilkas verksamhet i regel
varit obetydlig men som efter övertagandet på samma sätt gjort stora inköp
och sedan åsidosatt sina skyldigheter. De ifrågavarande skattskyldiga har
inte hållit föreskriven bokföring. Omfattningen av deras verksamhet har
styrelsen beräknat med ledning av uppgifter, som inhämtats hos leverantörerna
om verkställda inköp, och skatt har måst påföras i särskild ordning.
Försök att utta beloppen har misslyckats, då utmätningsbara tillgångar saknats.
I flertalet fall har konstaterats, att personer med väl upparbetad försäljningsorganisation
stått bakom de skattskyldiga och att de senare uppträtt
som bulvaner.
För att förhindra skatteundandräkt har styrelsen, så snart bulvanförhållande
konstaterats, avfört de skattskyldiga ur registret över säljare av guldsmedsvaror,
varigenom ytterligare skattefria inköp omöjliggjorts. Antalet
på sådan grund avregistrerade säljare uppgår till 21. Av liknande skäl har
10 vägrats registrering hos styrelsen.
De av styrelsen företagna åtgärderna har gällt skattskyldiga som inte bedrivit
egen tillverkning. Under den senaste tiden har emellertid, framhåller
styrelsen, registrering begärts eller övertagande skett av företag, som uppgetts
skola bedriva eller bedrivit tillverkning av guldsmedsvaror. Då i dylika
fall registreringsskyldighet förelegat, har styrelsen inte ägt vägra registrering
eller tvångsvis avregistrera dessa företag. Avregistrering har kunnat ske
först sedan de försatts i konkurs eller de konstaterats ha upphört med tillverkning.
De skattefria inköpen har därför kunnat verkställas under förhållandevis
lång tid, under vilken styrelsen inte haft möjlighet begränsa
statsverkets förluster, som uppkommit genom vederbörandes underlåtenhet
alt erlägga skatt. Företrädesvis det sistnämnda förhållandet har haft till
7
Kungl. Maj. ts proposition nr 162 år 1965
följd att styrelsen inte kunnat upprätthålla kraven på likformig beskattning.
Detta har, framhåller styrelsen, givetvis medfört en ur branschens synpunkt
inte önskvärd rubbning av konkurrensförhållandena. Då gällande bestämmelser
inte ger styrelsen möjlighet att effektivt förhindra skatteundandräkt,
synes en ändring av förordningen böra komma till stånd. Enligt styrelsens
mening bör därvid ändring ske i registreringsbestämmelserna.
Beträffande registreringen vill styrelsen allmänt framhålla, att den medför
en ekonomisk förmån för den registrerade. Denne slipper erlägga skatt
vid inköpet av skattepliktiga varor och kan sålunda lagerhålla varor utan
skatteutlägg. Det kan därför enligt styrelsens uppfattning inte anses obilligt
att den, som missbrukar denna förmån, mister den eller får inskränkningar i
den. Kontrollstyrelsen anser, att styrelsen bör ha möjlighet att pröva huruvida
det i varje särskilt fall är rimligt att skattefria inköp skall få verkställas.
Härvid bör enligt styrelsen särskilt övervägas huruvida vederbörande är en
seriös företagare, som kan antas motsvara det förtroende som bör vara
en förutsättning för skattekrediten. Med hänsyn till registreringens karaktär
är det naturligt, fortsätter styrelsen, att hinder ej bör möta för kontrollstyrelsen
att ompröva en redan befintlig registrering, exempelvis om den aktuella
rörelsen kommer under ny ledning eller någon gör osedvanligt stora inköp,
som inte står i rimlig proportion till rörelsens normala omfattning. Det
på den senaste tiden tillämpade systemet att i skatteundandragande syfte
låta registrera eller överta redan registrerat tillverkareföretag utgör, framhåller
styrelsen, det största problemet, då fråga är om styrelsens möjligheter
att förhindra skatteflykt. Om styrelsen bereds möjlighet att även beträffande
registrerad säljare med egen tillverkning besluta, huruvida denne
skall få göra inköp av skattepliktiga varor av annans tillverkning utan erläggande
av skatt, skulle förutsättningarna för ett förhindrande eller en begränsning
av skatteundandräkten väsentligt ökas. Tillverkaren bör därför inte
äga automatisk rätt att verkställa skattefria inköp.
Med hänvisning till vad som anförts hemställer kontrollstyrelsen att ändringar
vidtas i försäljningsskatteförordningen i enlighet med ett vid skrivelsen
fogat förslag. Detta torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta
ärende som bilaga. Enligt förslaget kan styrelsen diskretionärt pröva huruvida
tillverkare också bör medges registrering som återförsäljare. Endast i
fall sådan registrering medgetts äger den skattskyldige göra skattefria inköp.
Remissyttrandena
Som jag inledningsvis nämnt föreligger bland remissinstanserna inga delade
meningar om behovet av åtgärder för att komma till rätta med undandragandet
av skatt i fråga om guldsmedsvarorna. Ä andra sidan understryks
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 162 år 1965
från flera håll att en befogenhet hos kontrollstyrelsen att diskretionärt pröva
om tillverkare skall medges registrering såsom återförsäljare inte får
leda till någon allmän lämplighetsprövning från styrelsens sida.
Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av generaltiillstyrelsen, kommerskollegium,
statens pris- och kartellnämnd, ombudsmannaämbete för
näringsfrihetsfrågor, statens institut för konsumentfrågor samt Kooperativa
förbundet.
Kommerskollegium anser sålunda, i likhet med handelskamrarna, att åtgärder
måste vidtas för att motverka den skatteundandräkt som under senare
år satts i system av vissa försäljare av guldsmedsvaror. Detta synes
inte minst viktigt för likställigheten i konkurrenshänseende. Kommerskollegium
framhåller emellertid att vissa handelskamrar uttalat farhågor för
att enskilda företagare skulle kunna bli missgynnade, om kontrollstyrelsen
utrustas med en diskretionär prövningsrätt i enlighet med förslaget. 1 likhet
med handelskammaren i Stockholm vill därför kommerskollegium föreslå
att den skönsmässiga bedömningen av rättssäkerhetshänsyn ersätts av eu
preciserad reglering av förutsättningarna för registrering samt att i förordningen
om försäljningsskatt anges under vilka förutsättningar registrering
skall kunna vägras.
Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor framhåller vikten av att de
föreslagna bestämmelserna tillämpas så att kontrollstyrelsens prövning inte
får karaktär av behovsprövning utan inskränker sig till vad som är oundgängligen
nödvändigt för att söka förhindra skaLteundandräkt. Liknande uttalanden
görs av statens pris- och kartellnämnd. Nämnden tillägger att eu
fri näringsutövning är en konkurrensbefrämjande faktor av största betydelse
och att det därför är av vikt att registreringen hos kontrollstyrelsen inte
tillämpas på sådant sätt att den leder till eller uppfattas som någon form
av auktorisation av i branschen etablerade företag eller verkar hindrande
för nyetablering.
Generaltullstyrelsen framhåller som en konsekvens av förslaget att registrerad
tillverkare, som inte samtidigt är registrerad återförsäljare, inte
får möjlighet att skattefritt förvärva skattepliktiga varor, exempelvis naturpärlor
och ädelstenar, som skall ingå i hans tillverkningar. Tillverkare som
försäljer skattepliktiga varor enbart av egen tillverkning och som därför
skulle kunna registreras endast såsom tillverkare skulle sålunda inte åtnjuta
skattekredit vid förvärv av skattepliktiga varor för sin produktion.
Tillverkare som försäljer skattepliktiga varor även av annans tillverkning
och som till följd därav medgetts registrering även såsom återförsäljare
skulle däremot, framhåller generaltullstyrelsen, liksom hittills få sådan förmån
inte blott för sin direkta återförsäljning utan även för sin produktion.
Generaltullstyrelsen säger sig inte kunna bedöma vilken betydelse denna
olikformighet kan ha ur konkurrenssynpunkt.
Sveriges juvelerare- och guldsmedsförbund, Guldsmedsbranschens leve -
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1965
rantörförening samt Guldsmedsmästarnes riksförbund tillstyrker kontrollstyrelsens
förslag såsom ett steg i rätt riktning. Organisationerna är emellertid
inte övertygade om alt de föreslagna ändringarna är tillräckliga för att
skapa en likformig beskattning och undanröja den inte önskvärda rubbning
i konkurrensförhållandena som inträtt.
Enligt organisationernas mening fordras det en kärvare hållning frän
kontrollstyrelsens sida såväl då det gäller att pröva nyregistreringar som då
det gäller att avregistrera sådana firmor som kan tänkas missbruka sin ställning
som skattepliktiga säljare. Det torde sålunda finnas anledning, framhåller
organisationerna vidare, att särskilt kontrollera företag, vars deklarerade
försäljningsskatt plötsligt skjuter i höjden och att i sådana fall utrusta
kontrollstyrelsen med befogenhet att begära a contobetalning eller säkerhet
i någon form. En sådan anordning skulle väsentligt förkorta den tid,
under vilken ett på detta sätt återupplivat företag skulle kunna användas i
skatteundandragande syfte.
Organisationerna framhåller vidare, att problemet med tillverkare dykt
upp först under senare tid och att mindre nogräknade företag under en lång
följd av år undandragit statskassan betydande belopp genom att inte inbetala
föreskriven försäljningsskatt. Enligt organisationernas uppfattning
torde det knappast vara möjligt att genom de föreslagna ändringarna råda
bot på de missförhållanden som existerar. Så länge man kan använda sig av
bulvaner, som visar sig sakna tillgångar, är möjligheten för staten att tillvarata
sina intressen begränsade. Organisationerna anser den enda lösningen
på dessa problem vara att snarast slopa försäljningsskatten. I förevarande
sammanhang vill organisationerna också fästa uppmärksamheten på de omfattande
smugglingar, som otvivelaktigt äger rum, företrädesvis av briljanter.
Många tecken tyder på att briljanter till betydande belopp införs i Sverige
utan att detta upptäcks av tullmyndigheterna.
Departementschefen
Försäljningsskatten som utgår för äkta mattor och guldsmedsvaror grundas
tekniskt sett på ett registreringssystem med obligatorisk registrering
av tillverkare av skattepliktiga varor och frivillig registrering av återförsäljare
av sådana varor. Med registrering enligt förordningen följer, å ena
sidan, möjlighet att från annan registrerad inköpa skattepliktiga varor utan
skattskyldighet för säljaren och, å andra sidan, skyldighet att till kontrollstyrelsen
deklarera och erlägga skatt för den försäljning som sker till annan
än registrerad. Någon skillnad föreligger härvidlag inte mellan registrerad
som säljer varor av egen tillverkning och den som uteslutande bedriver återförsäljning.
Tillverkare får sålunda genom registreringen automatiskt möjlighet
att inköpa varor av annans tillverkning utan att därvid erlägga skatt.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 162 år 1965
Jag kan i sammanhanget nämna att hos kontrollstyrelsen f. n. finns ca 1 400
registrerade för handeln med guldsmedsvaror, av vilka ungefär 950 registrerats
både såsom tillverkare och återförsäljare och återstoden följaktligen
registrerats enbart såsom återförsäljare.
Bestämmelserna om registreringsmöjlighet för återförsäljare har tillkommit
främst för att en säljare inte skall behöva i förskott utge skatten
på sitt lager. Det skattepliktiga området enligt försälj ningsskatteförordningen
består nämligen av varuslag med låg omsättningshastighet. En beskattning
redan i samband med inköp av skattepliktig vara skulle därför
medföra betydande kapitalutlägg från näringsidkarnas sida. Å andra sidan
är det inget hinder för den som enbart är återförsäljare att avstå från sin
registreringsmöjlighet och i stället bedriva verksamhet med redan beskattade
varor utan egen redovisningsskyldighet. Fördelen med frivillig registrering
får därför vägas mot skyldigheten att i dylikt fall erlägga skatt med
visst minimibelopp, såvitt avser guldsmedsvaror i regel 1 200 kr. för år.
Det för försäljningsskatten gällande registrerings- och redovisningssystemet
har i stort sett fungerat tillfredsställande. På senare tid har emellertid
förekommit fall av skatteundandragande åtgärder i fråga om skatten på
guldsmedsvaror. Dessa fall av missbruk avsåg till en början främst frivilligt
registrerade återförsäljare. På kort tid har sådan skattskyldig kunnat skattefritt
inköpa betydande kvantiteter skattepliktiga varor, vilka därefter sålts
utan att deklaration eller inbetalning av skatt ägt rum. Försök att utta skatten
i efterhand har i de åsyftade fallen i regel misslyckats. I flertalet av fallen
bär därvid konstaterats att den registrerade återförsäljare, som formellt
stått för inköpen, fungerat endast som bulvan.
I fall då sådant bulvanförhållande konstaterats har emellertid kontrollstyrelsen
upphävt registreringen för den skattskyldige. Härigenom har ytterligare
skattefria inköp för hans del omöjliggjorts, även om en avregistrering
på angivet sätt hinner verka endast med viss tidsutdräkt och först sedan
det allmänna redan åsamkats skatteförluster. Enligt vad jag inhämtat
har ett fortsatt missbruk av denna art från fall till fall kunnat förhindras
på ett relativt tillfredsställande sätt. Med hänsyn härtill finns det anledning
anta att mindre nogräknade företag inte längre begagnar den frivilliga registreringen
som plattform för missbruk av rätten till skattefria inköp.
I stället har på senare tid kunnat märkas att registreringen för tillverkare
utnyttjats för skatteundandräkt. Med hänsyn till att i dessa fall kontrollstyrelsen
inte kan vägra registrering eller tvångsvis avregislrera dessa företag
är möjligheterna att komma till rätta med detta slag av missbruk mycket
små.
Kontrollstyrelsens förslag innebär att också i fråga om tillverkare rätten
till skattefria inköp av varor av annans tillverkning skall kunna diskretionärt
prövas av styrelsen. Endast för det fall att en tillverkare registrerats
också som återförsäljare skall han äga göra skattefria inköp. Remiss
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 162 år 1965
11
instanserna tillstyrker i princip förslaget. Samtidigt understryks emellertid
i flera yttranden att kontrollstyrelsens diskretionära prövningsrätt inte får
innebära någon allmän lämplighetsprövning.
I likhet med kontrollstyrelsen anser jag det angeläget att komma till
rätta med de missförhållanden som vppat sig i fråga om handeln med
guldsmedsvaror. Jag vill erinra om att underlåtenhet att redovisa försäljningsskatt
i regel torde medföra att också allmän varuskatt undandras.
Vad gäller försäljningsskatten torde erfaxenheterna av handhavandet av
registreringsinstrumentet, såvitt avser de frivilligt registrerade — med i
förekommande fall vägrad registrering eller avregistrering — vara förhållandevis
gynnsamma. Inga olägenheter från synpunkten av en fri näringsutövning
har såvitt känt är uppkommit. Styrelsens förslag innebär i
själva verket endast att de möjligheter som redan föreligger beträffande den
frivilliga registreringen skall utsträckas till att gälla också tillverkare, såvitt
avser skattefria inköp av skattepliktiga varor av annans tillverkning.
En sådan ixtvidgning av den diskretionära prövningsrätten inom registreringssystemet
anser jag inte behöva inge betänkligheter. Jag tillstyrker därför
kontrollstyrelsens förslag. Dock vill jag understryka att den prövningsrätt
som i detta hänseende tillerkänns kontrollstyrelsen självfallet inte
skall avse någon allmän lämplighetsprövning utan får begagnas uteslutande
i syfte att förhindra undandragandet av skatt. Av praktiska skäl
förordar jag i överensstämmelse med kontrollstyrelsens förslag att de ändrade
registreringsreglerna ges generell räckvidd och följaktligen inte begränsas
till beskattningen av guldsmedsvaror.
Från något håll har framkommit förslag om att den skönsmässiga prövning
som i registreringsärenden utövas av kontrollstyrelsen bör ersättas
av en precisex''ad reglering av förutsättningarna för registrering samt att i
försäljningsskatteförordningen anges i vilka fall registrering skall kunna
vägras. Jag vill i anledning härav framhålla att det skulle stöta på betydande
praktiska svårigheter att på ett uttömmande sätt ange under vilka
förutsättningar registrering skall vägTas eller upphävande av redan verkställd
registrering ske. Något praktiskt behov av en sådan preciserad reglering
har, såsom torde framgå av vad jag förut anfört, inte heller uppkommit,
såvitt avser den bedömning, kontrollstyrelsen redan utövar inom ramen
för den frivilliga registreringen. Jag vill vidare erinra om att rättssäkerhetshänsyn
i erforderlig grad bör vara tillgodosedda genom att beslut i
registreringsfrågor kan överklagas i enlighet med allmänna regler och prövas
av Kungl. Maj :t i statsrådet. Jag anser därför att en närmare reglering
av förutsättningarna för registrering eller avregistrering inte bör ifrågakomina
i detta sammanhang.
Vad generaltullstyrelsen i sitt remissyttrande påpekat bör föranleda viss
ändring i förslaget, så att inte eu tillverkare i fråga om rätten att skattefritt
inköpa material för produktion efter förslagets genomförande blir
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 162 år 1965
sämre ställd än f. n. Förslaget har fördenskull på denna punkt jämkats
därhän, att den som registrerats enbart såsom tillverkare skall äga rätt
att skattefritt inköpa eller till riket införa skattepliktiga varor, som är avsedda
att användas som material i den egna tillverkningen. Bestämmelserna
härom har intagits i 4 § 1 mom. b) och d) och utformats såsom undantag
från där angivna regler om skattskyldighetens inträde. För skattefria
inköp i dessa fall måste dock gälla att det är fråga om varor som uppenbarligen
skall användas som material i köparens verksamhet som tillverkare.
Därutöver torde vissa jämkningar av formell natur böra vidtas i kontrollstyrelsens
förslag till författningsbestämmelser.
Avslutningsvis vill jag erinra om att bevillningsutskottet (BevU 1965: 16)
förordat att i detta sammanhang borde undersökas möjligheterna att skapa
särskilda regler för nedsättning av beskattningsvärdet för det konstnärliga
ädelsmidet. En sådan omläggning av beskattningen förutsätter emellertid
ingående överväganden som ännu inte kunnat slutföras. Denna fråga har
inte heller något samband med den föreslagna ändringen i registreringssystemet
i syfte att stävja förekommande missbruk. Jag anser åtgärder i sistnämnda
hänseende så angelägna, att de bör genomföras utan ytterligare
dröjsmål.
Den föreslagna omläggningen i registreringssystemet bör träda i kraft
omedelbart, dvs. så snart de erforderliga ändringarna i försäljningsskatteförordningen
utkommit från trycket.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
genom proposition föreslå riksdagen att antaga ett inom finansdepartementet
upprättat förslag till förordning angående ändring i förordningen
den 5 mars 1958 (nr 85) om försäljningsskatt.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Hans Ohlsson
Kungl. Maj.ts proposition nr 162 år 1965
13
Bilaga
Kontrollstyrelsens förslag
till
Förordning
angående ändring i förordningen den 5 mars 1948 (nr 85) om
försälj ningsskatt
Härigenom förordnas, att 2 §, 4 §, 5 § 1 inom., 6 §, 25 § och 29 § förordningen
den 5 mars 1948 om försäljningsskatt skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives.
2 §•
Den som inom riket yrkesmässigt försäljer skattepliktig vara av egen
tillverkning är skyldig att hos kontrollstyrelsen vara registrerad såsom säljare
av sådan skattepliktig vara (registrerad tillverkare).
Den, som inom riket försäljer skattepliktig vara av annans tillverkning,
må efter ansökan registreras lios kontrollstyrelsen såsom säljare av skattepliktig
vara (registrerad återförsäljare).
4 §•
1 mom. Skyldighet att--—----då varan
a) av registrerad-------till konsument;
b) av registrerad säljare försäljes — i annat fall än under a) avses —
till annan än registrerad återförsäljare;
c) av registrerad —----—--än försäljning;
d) av annan än registrerad återförsäljare införes till riket; eller
e) av annan än registrerad återförsäljare försäljes till pris överstigande
det enligt 3 § åsatta försäljningsvärdet.
Skattskyldighet föreligger-------— registreringen upphör.
2 mom. Försäljning, som av registrerad säljare bedrives till konsument
eller annan vilken icke är registrerad återförsäljare benämnes enligt denna
förordning skattepliktig försäljning. Annan försäljning benämnes skattefri
försäljning.
5 §•
1 mom. Skatten utgår--------för varuenhet.
I fråga om varor, som införas till riket av annan än registrerad återförsäljare,
skall dock skatten, i den omfattning som av förteckningen framgår,
i stället utgå med i förteckningen upptaget belopp för viktenhet.
6 §•
Beskattningsvärdet utgör
a) då varan-------avtalade vederlaget;
b) då varan av registrerad säljare — i annat fall än under a) avses —
försäljes till annan än registrerad återförsäljare: det åsatta försäljningsvärdet;
-
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 162 år 1965
c) då varan--------åsatta försäljningsvärdet;
d) då varan av annan än registrerad återförsäljare införes till riket
för försäljning: — —------ till konsument;
för annat-------beloppet; samt
e) då varan av annan än registrerad återförsäljare försäljes till pris överstigande
det enligt 3 § åsatta försäljningsvärdet: det belopp varmed vederlaget
överstiger nämnda värde.
I fall, -— ------åsatta försäljningsvärdet.
Kontrollstyrelsen äger,-------under a) avses.
25 §.
Då annan än registrerad återförsäljare till riket inför skattepliktig vara,
skall den skattskyldige, där ej annat nedan stadgas, i samband med tulltaxeringen
av varan till tullmyndigheten i två exemplar avlämna en på tro
och heder avgiven deklaration angående varans beskattningsvärde.
Deklaration erfordras-------i förvärvssyfte.
29 §.
Tullmyndighet åligger att till kontrollstyrelsen lämna uppgift angående
den införsel till riket av skattepliktig vara, som företages av registrerad
återförsäljare.
MARCUS BOK7R. STHLM 1965 650646