Kung}. Maj.ts proposition nr 148 år 1965

1

Nr 148

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bemyndigande
för Kungl. Maj:t att i vissa fall avstå allmänna arvsfondens
rätt till arv; given Stockholms slott den 8
oktober 1965.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås, att allmänna arvsfonden tillfallen egendom skall
avstås i tre fall.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 saml. Nr 14S

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 158 år 1965

Utdrag av protokollet över finans är end en, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 8 oktober 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Kling,

Edenman, Hermansson, Aspling, Palme, Sven-Erig Nilsson, Lundkvist,

Gustafsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om
avstående i vissa fall av allmänna arvsfondens rätt till arv och anför.

Arkivarbetaren Oskar Pull från Nyköping, född den 3 februari 1895, avled
den 15 oktober 1964 utan att, såvitt framgår av en efter honom upprättad
bouppteckning, efterlämna annan arvinge än allmänna arvsfonden.
Behållningen i boet utgjorde 7 785 kronor 61 öre.

Den 2 februari 1965 hölls vid Stockholms rådhusrätt vittnesförhör med
två vittnen för dödsfalls skull rörande påstått muntligt testamente av Pull
till förmån för Estniska Hjälpcentralens kuratorium för skollovskolonier
och Estniska Akademiska Sällskapet. Enligt vittnesberättelserna hade Pull
den 10 augusti 1964 vid vistelse på hjälpcentralens barnkoloni på Björkö
inför båda vittnena uttalat, att han skulle testamentera allt till barnkolonien
utom ett par tusen kronor, som skulle gå till Estniska Akademiskaj
Sällskapet. Pulls avsikt skulle ha varit att under vistelsen på kolonien upprätta
skriftligt testamente i enlighet med sina uttalanden, men han hade
enligt vittnena insjuknat påföljande dag och efter ytterligare en dag blivit
förlamad och mist talförmågan.

Den 26 mars 1965 bevakades protokollet innefattande förordnandet såsom
muntligt testamente vid Nyköpings domsagas häradsrätt.

Kammar advokatfiskalsämb et et, som den 20 april 1965 delgetts förordnandet,
fann i framställning den 29 i samma månad förordnandet inte
uppfylla fordringarna på ett i laga ordning upprättat testamente, eftersom
det, även om den 11 augusti 1964 sådana omständigheter varit för handen,
att Pull varit berättigad förordna om sin kvarlåtenskap enligt bestämmelserna
i 10 kap. 3 § ärvdabalken, likväl inte visats att så varit fallet dagen före.
Anledning att klandra testamentet för arvsfondens räkning skulle alltså
föreligga. Då förordnandet emellertid enligt ämbetet finge antas vara ett rik -

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1965

ligt uttryck för Pulls yttersta vilja, hemställde ämbetet, att Kungl. Maj :t
mätte besluta om avstående frän klandertalan för fondens räkning enligt
5 kap. 2 § ärvdabalken beträffande förordnandet.

Sedermera ingavs till finansdepartementet elt inlyg av de två vittnena,
enligt vilket Pull redan den 10 augusti 1964 skulle ha drabbats av förlamning,
som medfört förlust av tal- och rörelseförmåga. Vidare uppges i intyget,
att hans tillstånd under återstoden av hans levnad inte förbättrats.

Anna Elly Graziella Utterström från Malmö, född den 28 september 1893,
avled den 28 september 1964 utan att, såvitt framgår av en efter henne upprättad
bouppteckning, efterlämna annan arvinge än allmänna arvsfonden.
Behållningen i boet utgjorde 12 625 kronor 80 öre.

Den 7 december 1964 hölls vid rådhusrätten i Malmö vittnesförhör med
tre vittnen angående vissa av den avlidna fällda yttranden, enligt vilka hon
skulle ha förordnat om sin kvarlåtenskap till förmån för Malmö Blindförening,
Malmö. Av vittnesförhören framgår, att hon vid ett flertal tillfällen
uttalat, att hon avsåg, att hennes kvarlåtenskap skulle tillfalla sagda
förening och att testamente skulle upprättas i enlighet med dessa önskemål.
Något testamente kom emellertid aldrig till stånd.

I protokollet över vittnesförhöret omnämnda muntliga testamentariska
förordnanden bevakades den 28 december 1964 vid rådhusrätten.

Kammaradvokatfiskalsämbetet, som den 27 mars 1965 erhållit del av
testamentet, framhöll i framställning den 13 maj samma år, att det muntliga
förordnandet enligt ämbetet inte uppfyllde fordringarna på ett i laga
ordning tillkommet testamente, då det inte visats, att vid förordnandets
tillkomst sådana särskilda omständigheter varit för handen, att Utterström
varit berättigad att förordna om sin kvarlåtenskap enligt bestämmelserna
i 10 kap. 3 § ärvdabalken. Inte heller hade vid förordnandets tillkomst
förfarits så som i nämnda lagrum sägs. Ämbetet konstaterade, att
det alltså förelåg anledning att på allmänna arvsfondens vägnar klandra
ifrågavarande förordnande. Då detta emellertid finge antas vara ett riktigt
uttryck för Utterströms yttersta vilja, hemställde ämbetet, att Kungl. Maj :t
måtte jämlikt 5 kap. 2 § ärvdabalken besluta, att klander emot förordnandet
inte skulle äga rum för arvsfondens räkning.

Förra pensionatsinnehavaren Elin Kristina Sjöström från Härnösand, född
den 9 april 1889, avled den 5 februari 1964 utan att, såvitt framgår av eu
efter henne upprättad bouppteckning, efterlämna annan arvinge än allmänna
arvsfonden. Den till statskontoret inlevererade behållningen uppgår
till 43 607 kronor 13 öre.

Hos Kungl. Maj :t har Kerstin Sjölander, född Eklöf, Sundsvall, anhållit,
att kvarlåtenskapen måtte helt eller delvis avstås till förmån för henne.

Till stöd för ansökningen har anförts, att sökanden är född 1930 som

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 148 år 1965

dotter utom äktenskap till Sjöströms år 1933 avlidne son. Sjölander är den
enda levande avkomlingen till Sjöström, hennes farmor. Denna hade sökanden
ofta träffat och även vistats hos under uppväxtåren, vilka hon till
stor del tillbragte i samma stad som farmodern. Under dessa relativt otrygga
är hade sökanden haft en fast förankring i gemenskapen med sin farmor.
Som vuxen hade Sjölander haft kontinuerlig kontakt med Sjöström, även
under dennas sjukdomsår fram till dödsfallet.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län finner, att den utredning som gjorts
i ärendet utvisar, att förhållandet mellan sökanden och arvlåtaren synes ha
varit gott, och anser det därför skäligt, att arvet åtminstone till hälften
avstås till Sjölander.

Kammaradvokatfiskalsämbetet tillstyrker livligt, att hela kvarlåtenskapen
avstås till Sjölander, som umgåtts med farmodern och sålunda även på
så sätt får anses ha stått henne nära och som dessutom kan anses leva under
bekymmersamma ekonomiska förhållanden.

Departementschefen. För att ge eu principiell bakgrund till mitt förslag
rörande de två först refererade fallen, vilka bör ses i ett sammanhang, vill
jag inledningsvis erinra om det av konstitutionsutskottet vid årets riksdag
i memorial 1965: 27 (punkten 5) gjorda tillkännagivandet rörande de inom
finansdepartementet enligt 5 kap. 2 § ärvdabalken handlagda ärendena om
avstående för allmänna arvsfondens räkning från klandertalan beträffande
testamentariska förordnanden. Memorialet har enligt riksdagens beslut den
12 maj 1965 lagts till handlingarna. Enligt utskottets uppfattning står Kungl.
Maj :ts praxis att godta muntliga uttalanden som testamenten i flertalet av de
granskade fallen inte i överensstämmelse med den praxis, som följts inom
rättstillämpningen i övrigt och som kommit till uttryck i högsta domstolens
avgöranden. Utskottet har funnit, att prövning för eftergivande av arvsfondens
rätt i de åsyftade fallen kunnat ske endast enligt 5 kap. 3 § ärvdabalken,
alltså som avstående av arvsfondens rätt till kvarlåtenskap.

Mot bakgrund av vad som sålunda förevarit har jag inte ansett mig kunna
föreslå bifall till kammaradvokatfiskalsämbetets framställningar om
avstående från klandertalan för fondens räkning beträffande de aktuella
förordnandena av Pull och Utterström. Båda förordnandena har gjorts i
form av muntliga uttalanden. I det senare fallet rör det sig om i olika sammanhang
samtalsvis fällda yttranden utan att vare sig testators personliga
belägenhet berättigat henne alt upprätta nödtestamente eller formkravet
för ett giltigt sådant uppfyllts. I det förstnämnda fallet är formkravet väl
uppfyllt, men det befintliga materialet med sinsemellan motstridiga uppgifter
på den punkt, som avgör om Pull varit berättigad upprätta nödtestamente,
har inte gett stöd för beslut att avstå från klandertalan.

Då uttalandena alltså inte kunnat godtas som testamenten, har frågan om

Kungl. Maj. ts proposition nr 1U8 år 1965 5

efterskänkande av arvsfondens rätt till arv efter Pull och Utlcrström aktualiserats.
Med hänsyn till att arvlåtarna i båda fallen velat tillgodose juridiska
personer torde Kungl. Maj :t inte kunna utan riksdagens samtycke avstå från
k var 1 åtenskapen.

I avhidan på riksdagens bemyndigande har Kungl. Maj :t för att säkerställa
fondens rätt till arven efter Pull oeh Utterström beslutat, att klandertalan
skall anställas resp. talan väckas om ogiltigförklarande såsom testamente
av förordnandena.

1 sakfrågan vill jag framhålla, att jag delar kammaradvokatfiskalsämbetets
uppfattning, att i båda fallen de muntliga uttalandena kan antas motsvara
de avlidnas yttersta vilja. Med hänsyn även till de ändamål, som vederbörande
velat tillgodose, finner jag det skäligt, att arvsfondens rätt till behållningen
i dödsbona efter Utterström och Pull avstås, Utterströms kvarlåtenskap
till Malmö Blindförening och Pulls till de av Pull angivna organisationerna
med sådan fördelning att 2 000 kronor tillfaller Estniska Akademiska
Sällskapet samt återstoden Estniska Hjälpcentralens kuratorium för
skollovskolonier.

Vad därefter angår den i det föregående redovisade ansökningen av
Kerstin Sjölander ger utredningen i ärendet vid handen, att sökanden stått
sin farmoder nära och att hon befinner sig i relativt små ekonomiska omständigheter.
Med hänsyn till detta och vad som i övrigt anförts anser jag
i likhet med kammaradvokatfiskalsämbetet, att ansökningen bör av billighetsskäl
bifallas och kvarlåtenskapen i sin helhet avstås till sökanden. Detta
förutsätter med hänsyn till beloppets storlek riksdagens medverkan.

Hemställan. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
medge

a) att av den allmänna arvsfonden efter arkivarbetaren
Oskar Pull tillfallna kvarlåtenskapen avstås ett belopp av
2 000 kronor till Estniska Akademiska Sällskapet och återstoden
till Estniska Hjälpcentralens kuratorium för skollovskolonier; b)

att den allmänna arvsfonden efter Anna Elly Graziella
Utterström tillfallna kvarlåtenskapen avstås till Malmö
Blindförening;

c) att den allmänna arvsfonden efter förra pensionatsinnehavaren
Elin Kristina Sjöström tillfallna kvarlåtenskapen
avstås till Kerstin Sjölander.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1965

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Göran Sellvall

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650609