Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1965
5
Nr 176
Utlåtande i anledning av väckt motion om förbättring av pensions-
och socialförsäkringsskyddet för svenskar i
internationell tjänst.
(5:e avd.)
I en inom andra kammaren av fru Sjövall m. fl. väckt motion (II: 156)
har yrkats, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om
skyndsam utredning och förslag om förbättring av pensions- och socialförsäkringsskyddet
för svenskar i internationell tjänst.
Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag hänvisar utskottet
till motionen.
Över förevar ande motion har, efter därom i vederbörlig ordning gjord
framställning, utlåtanden avgivits av riksförsäkringsverket och statens personalpensionsverk.
Riksförsäkringsverket har anfört följande.
Frågan om åtgärder i syfte att avhjälpa de brister i socialförsäkringsskyddet,
som uppstår till följd av multilateralt anställda experters tjänstgöring
hos internationell organisation, upptogs i den av motionärerna åberopade
propositionen nr 145 till 1964 års riksdag med utgångspunkt från
ett remissbehandlat förslag av en av nämnden för internationellt bistånd
(NIB) tillkallad utredning. I propositionen förordades utredningens förslag
att NIB skulle bemyndigas att för svenska staten utfärda ill kap. 2 § tredje
stycket lagen om allmän försäkring avsedd förbindelse att svara för avgift
till försäkringen för tilläggspension för de multilateralt anställda experterna.
Beträffande av utredningen berörd fråga om en garanti avseende
socialförsäkringsförmåner i övrigt anförde föredragande statsrådet följande.
»Utredningen har även upptagit till behandling vissa luckor i socialtörsäkringsskyddet
för multilateralt anställda experter och deras familjer
vad gäller sjukvårdsersättning, sjukpenning och folkpensionsförmåner. I
synnerhet beträffande sjukförmånerna och invaliditetsskyddet gäller det
risker som borde täckas av de internationella organisationerna såsom arbetsgivare.
Som utredningen påvisat sker detta endast i begränsad omfattning.
Utredningen har därför, med instämmande bl. a. av riksförsäkringsverket,
väckt tanken att staten skulle garantera ifrågavarande experter
och deras familjer ett minimiskydd motsvarande de svenska socialtörsäkringsförmånerna.
Konstruktionen av en sådan garanti aktualiserar
emellertid flera frågor av principiell betydelse, vilka inte berörts av utredningen.
.lag anser därför, innan ställning tages till förslaget, att eu ytterligare
undersökning bör ske genom riksförsäkringsverkets försorg.»
Propositionen godkändes av riksdagen (SU nr 118, rskr nr 253). Kungl.
6
Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1965
Maj :t uppdrog därefter den 10 april 1964 åt riksförsäkringsverket att närmare
utreda och till Kungl. Maj :t inkomma med förslag beträffande möjligheterna
att lämna en statlig garanti till sådana experter inom multilateral
biståndsverksamhet, vilka rekryterats genom svensk myndighet, ävensom
deras familjer för förmåner enligt den svenska socialförsäkringen. Detta
utredningsuppdrag har av riksförsäkringsverket redovisats genom skrivelse
till Kungl. Maj :t den 18 december 1964, varav kopia bifogas.1
Vidare må nämnas att Kungl. Maj :t den 4 juni 1964 bemyndigat NIB
att — med verkan från och med den 1 juli 1964 — för svenska staten utfärda
förbindelse att svara för avgift till försäkringen för tilläggspension
lör experter, anställda inom multilateral biståndsverksamhet, vilka är
svenska medborgare. Sådan förbindelse har ännu ej utfärdats.
Statens personalpensionsverk har anfört.
Det av motionärerna framförda önskemålet om utredning hänför sig till
två frågor, som förhåller sig så till varandra, att den enas lösning kan och
lämpligen även bör äga rum oberoende av lösningen av den andra. Pensionsverket
berör med hänsyn härtill dessa båda frågor var för sig.
Det första spörsmål, som motionen gäller, har avseende på de svenska
socialförsäkringarna (inklusive bestämmelserna om allmän tilläggspension)
och innebär önskemål om en utredning rörande i vilken utsträckning
och på vad sätt de i lagen om allmän försäkring angivna förmånerna skall
kunna komma de svenskar till del, som erhåller anställningar med placering
i utlandet hos internationella organisationer, till vilka Sverige är officiellt
anslutet, vare sig tjänstgöringen fullgöres som expert inom utvecklingsarbetet
i de underutvecklade länderna, som administratör eller lägre
tjänsteman å någon av de internationella organisationernas sekretariat
eller kontor eller som forskare eller utredare inom av sådan organisation
drivet forsknings- eller utredningsprojekt. Ett tillgodoseende
av detta önskemål skulle kunna ske, antingen genom att de i lagen imförda
begränsningarna ändrades så att den blev direkt tillämplig på ifrågavarande
tjänstemän, eller genom att dessa garanterades förmåner i försäkringsfall
motsvarande dem som avses i lagen.
Som redan i motionen påpekats har redan vissa steg tagits i nu nämnd
riktning. Sålunda har NIB, sedan riksdagens samtycke därtill inhämtats,
genom Kungl. Maj :ts beslut den 4 juni 1964 bemyndigats att för svenska
staten utfärda i 11 kap. 2 § tredje stycket lagen om allmän försäkring avsedd
förbindelse att svara för avgift till försäkringen för tilläggspension
för de multilateralt anställda experterna. Enligt vad som under hand inhämtats
från NIB har nämnden, som ännu ej utfärdat sådan förbindelse,
funnit att de av statsmakterna därför uppställda villkoren (se prop. 1964:
145, s. 56—57) inrymma så många olösta frågor, att nämnden avser att
inom en nära framtid hos Kungl. Maj :t begära klarläggande besked om
på vad sätt det lämnade bemyndigandet lämpligen skall effektueras.
Redan 1957 avgav en kommitté under ordförandeskap av dåvarande generaldirektören
Natt och Dag i riksförsäkringsanstalten ett stencilerat betänkande
avseende utredning med förslag rörande sjukförsäkring för utlandssvenskarna.
Vidare har riksförsäkringsverket den 18 december 1964
efter uppdrag av Kungl. Maj:t avlämnat en promemoria med förslag om
en statlig garanti till förmån för de i den multilaterala biståndsverksam
1
Här ej återgiven
Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1065
7
heten! utomlands tjänstgörande experterna, innebärande att de och deras
familjemedlemmar skall erhålla försäkringsskydd enligt lagen för sjukdom
och skada som uppkommit under expertens anställningstid (däri inräknat
vissa förmåner med anledning av havandeskap) samt viss utvidgning
av rätten att erhålla svensk folkpension. Det av riksförsäkringsverket
framlagda förslaget har icke av Kungl. Maj :t underställts riksdagen för
avgörande. Kungl. Maj :t har emellertid inhämtat bemyndigande av riksdagen
att efter särskild ansökan i ömmande fall utgiva bidrag till sjukvårdskostnader
m. m. för multilaterala experter in. fl. och deras familjer (se
prop. 1965: 63, s. 47). De problem och svårigheter, som enligt vad den hittillsvarande
utvecklingen utvisat uppstår i samband med försök att bereda
de multilaterala biståndsexperterna utvidgat svenskt socialförsäkringsskydd,
gäller även beredande av sådant skydd åt andra i motionen avsedda
grupper.
Att åtgärder vidtagits respektive föreslagits endast för biståndsexperterna
torde sammanhänga med att dessa utgör en ur rekryteringssynpunkt
relativt väl sammanhållen grupp. Den huvudsakliga expertrekryteringen
ankommer nämligen på NIB och skall även efter omorganisationen den
1 juli 1965 kvarligga hos biståndsmyndigheten (se prop. 1965: 63, s. 42).
Undantag från denna regel gäller experter till organisationerna ICAO,
WMO, ITU och UPV, vilkas rekrytering vilar å vederbörande organisations
svenska kontaktorgan, nämligen luftfartsstyrelsen, Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut, telestyrelsen och poststyrelsen. Beträffande
övriga i motionen avsedda tjänstemän vid internationella organisationer
sker rekrytering på flera olika vägar. I vissa fall får arbetsmarknadsstyrelsen
uppgifter om lediga platser och distribuerar dem till den offentliga
arbetsförmedlingens lokala kontor. FN:s högkvarter i New York publicerar
med jämna mellanrum förteckningar över lediga platser vid sekretariatet,
vilka genom förmedling av Sveriges ständiga representation vid
Förenta Nationerna tillställes utrikesdepartementets politiska avdelning
(FN-byrån), och denna lämnar i sin tur information därom till vissa
svenska organisationer, vilkas personal kan antagas äga förutsättningar
och intresse för att söka ifrågavarande tjänster. På liknande sätt förmedlas
genom utrikesdepartementets handelsavdelning information om lediga
tjänster vid EFTA:s, GATTS och OECD:s sekretariat. Vidare må nämnas,
att information av här avsett slag såvitt avser anställning vid FN:s högkvarter
lämnas genom Svenska FN-förbundet och såvitt avser anställning
vid Unesco genom Svenska Unescorådet.
Såsom av vikt för bedömande av den i motionen väckta frågan måste
framhållas, att de berörda myndigheterna eller organen i motsats till NIB
inte är aktivt verksamma för att i Sverige eftersöka lämpliga och villiga
sökande till nu avsedda anställningar. Deras befattning med frågor av detta
slag är endast att lämna information, medan förhandlingar föres och överenskommelse
om anställning träffas direkt mellan den sökande och vederbörande
internationella organisation. I vilka fall anställning kommer till
stånd känner myndigheten eller organet i anställningsögonblicket i allmänhet
icke till. Därest staten skall lämna arbetsgivarförbindelse för avgifter
till försäkringen för allmän tilläggspension eller en sådan garanti, som föreslagits
i riksförsäkringsverkets promemoria av den 18 december 1964,
även för andra internationella tjänstemän än biståndsexperter synes detta
nödvändiggöra atl staten aktivt medverkar vid överenskommelser om sådan
anställning. Staten komme väl i så fall att gå in som en tredje part i
8
Statsutskottets utlåtande nr 176“ år 1965
överenskommelsen, då det statliga initiativet i sin tur kan tänkas påverka
anställningsvillkoren. Det sagda synes även aktualisera frågan om upprättande
av ett särskilt statligt organ med uppgift att rekrytera personal av
här avsett slag.
Emellertid finner pensionsverket för sin del, att så länge de problem,
varom här är fråga, icke är slutgiltigt lösta för biståndsexperterna anledning
saknas att ingå på samma problem för andra grupper anställda av
svensk nationalitet hos internationella organisationer. Det bör i första
hand ankomma på de myndigheter och organ, som har att svara för Sveriges
engagemang i dessa organisationer, att ha sin uppmärksamhet riktad
på frågan.
Den (lnc^ra större fråga, som aktualiseras i motionen, är önskemålet att
få möjligheten utredd att tillförsäkra svenskar i internationellt arbete samma
pensionsförmåner som 1 Öljer med anställning i offentlig tjänst i Sverige,
alltså även kompletteringsförmåner till socialförsäkringsförmåner.
Detta förslag går tydligen både ekonomiskt och ur principiell synpunkt betydligt
längre än det förut i utlåtandet diskuterade. Så till vida är förslaget
ej entydigt definierat som begreppet offentlig tjänst innebär icke bara
statlig anställning utan även anställning hos kommun eller landsting med
flera oltentligrättsliga organ. Med »pensionsförmåner som följer offentlig
tjänst» kan sålunda avses förmåner enligt SPR eller enligt kommunalt eller
för landstingens anställda gällande pensions regi em ente. Det förekommer
även i några fall att i offentlig tjänst anställda har sin pensionsrätt ordnad
genom anslutning till ITP-planen, Mellan de kompletteringsförmåner,
som kan utgå på grund av anställning i offentlig tjänst, föreligger rätt
stora olikheter i en mängd avseenden.
För en statligt anställd, som tillträder anställning av här avsett slag, är
det avr vitalt intresse att kunna bibehålla sin statliga pensionsrätt under
anställningen hos internationell organisation, då han därigenom inte enbart
bibehåller pensionsskydd för dödsfall och sjukdom utan även får
möjlighet att tillgodoräkna anställningstiden som tjänstår i pensionshänseende.
En för närvarande gällande förutsättning för att en statsanställd
skall få bibehålla sin SPR-pensionsrätt är att han (såvida det icke är fråga
om anställning som bilateral expert) får bibehålla sin statliga anställning
och beviljas ledighet från denna. Statsmakterna har utfärdat rekommendationer
till myndigheterna att i största möjliga utsträckning bevilja sådan
ledighet, varjämte senast genom kungörelsen den 21) juni 1964 (nr 527)
om tillgodoräkning i löne- och pensionshänseende av tid för anställning hos
vissa internationella organisationer m. in. utfärdats bestämmelser av innebörd
bl. a. att tjänsteman, underkastad statligt avlöningsreglemente, må
tillgodoräknas intill fyra års ledighet av ifrågavarande slag för kvalifikationstids-
och tjänstårsberäkning enligt SPR som om ledigheten åtnjutits
för offentligt uppdrag.
Om emellertid i motionen åsyftas att bereda hos internationell organisation
anställd personal, som rekryterats inom den privata sektorn, pensionsrätt
enligt SPR, skulle detta visserligen vara till fördel för dem ur
ren riskförsäkringssynpunkt. Om sjukpensionsfall eller dödsfall inträffar
under anställningen, skulle de komma i åtnjutande av sjukpension, respektive
deras efterlevande komma i åtnjutande av familjepension, även
om någon pensionsrätt inte finnes på grund av anställningen hos den internationella
organisationen. Om vederbörande efter återkomsten till Sverige
åter vinner anställning i enskild tjänst, skulle han emellertid ha liten
Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1965
9
eller ingen nytta av några få års gästspel inom SPR-pensioneringen under
det att hans möjlighet att intjäna åldersförmåner enligt t. ex. ITP-planen
kan ha minskats, och över huvudtaget skulle tillhörigheten under en mellantid
till ett annat pensionssystem vara ägnad att medföra att pensionsförhållandena
för vederbörande blev irrationella. Överväganden av nu
nämnt slag har föranlett statsmakterna att — efter förslag av utredningen
om biståndsexperternas villkor — besluta att för NIB-experterna, vilka i
denna sin egenskap i princip är innehavare av svensk statstjänst, skall
föreligga SPR-pensionsrätt eller privat tjänstepensionering enligt ITPgrundcr,
alltefter det vederbörande vid tillträdet av anställningen innehade
offentlig eller privat tjänst. NIB har bemyndigats att beträffande den,
som under sin anställning som NIB-expert skall vara underkastad privat
pensionering, teckna sådan privat pensionsförsäkring och betala arbetsgivarens
avgifter.
Då statsmakterna för de i statens egen tjänst varande experterna sålunda
valt principen att det för experten före experttjänstgöringens början
gällande pensionssystemet skall äga tillämpning på honom även därunder,
kan det enligt pensionsverkets mening icke gärna komma i fråga att utsträcka
tillämpligheten av SPP längre i fall, där svenska staten över huvud
taget icke är part i anställningsförhållandet, vare sig fråga är om genom
NIB rekryterade multilaterala experter eller om forskare eller om administratörer
hos internationell organisation.
I anslutning till de synpunkter, som sålunda angivits, anser sig pensionsverket
för närvarande böra avstyrka att en utredning med i motionen
avsett syfte tillsättes.
I detta sammanhang får utskottet anmäla att till utskottet inkommit
en den 12 november 1965 dagtecknad skrivelse från styrelsen för internationell
utveckling (SIDA), i vilken anförs vissa synpunkter på de i motionen
väckta frågorna. Skrivelsen är av i huvudsak följande innehåll.
Motionärerna har föreslagit, att utredning skall tillsättas med uppgift
att utreda möjligheterna av att tillförsäkra »svenska forskare, vetenskapsmän
och olika tjänstemän, vilka tjänstgör i de internationella organisationerna»,
dels »samma socialförsäkringsförmåner de skulle ha haft vid tjänst
i Sverige», dels »samma pensionsförmåner som följer offentlig tjänst».
1. Socialförsäkringsförmåner
Härmed torde ha åsyftats förmåner enligt lagen om allmän försäkring
(sjukförsäkring, folkpension och ATP-pension) samt enligt lagen om yrkesskadeförsäkring.
a) I anslutning till ett uttalande i proposition 1964: 145 erhöll riksförsäkringsverket
i uppdrag att utreda frågan om en socialförsäkringsgaranti till
experter i multilateral biståndsverksamhet. Verket framlade i skrivelse den
18 december 1964 förslag i ämnet, innebärande att experterna och deras
familjer skulle garanteras ett minimiskydd motsvarande sjukförsäkringsförmåner
i Sverige. Därjämte innehöll den föreslagna garantin även utvidgning
av möjligheten att erhålla folkpension. Slutligen inbegrep förslaget
även möjlighet att i förekommande fall utbetala ersättning enligt de svenska
reglerna om yrkesskadeförsäkring. Förslaget tillstyrktes med mindre erinringar
av nämnden för internationellt bistånd. Kung]. Maj:t framlade emel
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1965
lertid aldrig förslaget för riksdagen. I stället utverkade Kungl. Maj :t av
riksdagen bemyndigande att i särskilt ömmande fall få utge »bidrag till
sjukvårdskostnader m. in. för multilaterala experter m. fl. och deras familjer».
Detta ganska tänjbara bemyndigande har ännu icke behövt utnyttjas.
Biståndsmyndigheten anser emellertid fortfarande, att riksförsäkringsverkets
förslag till socialförsäkringsgaranti hör genomföras. SIDA är vidare
av den meningen, att de skäl, som talar för garantins införande till förmån
för multilaterala experter, även gäller i fråga om övriga svenska anställningshavare
hos internationella organisationer. Den omständigheten att sekretariatstjänstemän
jämte anhöriga har större möjligheter till anslutning
till personalsjukkassa än experterna och därigenom möjlighet att få högre
sjukvårdsersättning o. d. kan inverka på behovet att utnyttja en socialförsäkringsgaranti
men utgör inget skäl mot dess utsträckning till en vidare
krets internationella anställningshavare.
b) I fråga om möjligheterna för experter att intjäna ATP-poäng på grundval
av anställning i multilateralt biståndsarbete är läget för närvarande följande.
Kungl. Maj :t bemyndigade — efter riksdagens godkännande — förra
året nämnden för internationellt bistånd att för svenska staten utfärda ill
kap. 2 § sista stycket lagen om allmän försäkring avsedd förbindelse att
svara för ATP-avgiften för de multilaterala experterna. Med hänsyn å ena
sidan till att det därvid förutsatts, att experterna själva skall betala denna
avgift (som för närvarande uppgår till maximalt 2 438 kr. per år), och å
andra sidan till att biståndsmyndigheten, efter vunnen kännedom om ett
prejudikat hos försäkringsdomstolen i december 1964, skulle ha funnit sig
nödsakad att utfärda dylik förbindelse avseende samtliga svenska multilaterala
experter och utkräva ATP-avgift av dem samtliga, har myndigheten
funnit arrangemanget rymma snarare en rekryteringshämmande än beräknad
rekryteringsstimulerande effekt. Bemyndigandet har därför ännu ej använts,
och SIDA avser att inom kort inkomma till Kungl. Maj :t med förslag
i ämnet.
Behovet av att kunna tillgodoräkna ATP-poäng för u-landstjänstgöring
växlar för olika personkategorier. För de experter, som före FN-tjänstgöringen
varit privatanställda, blir detta behov avsevärt starkare än för statsanställda,
beroende på att de privata och statliga tjänstepensionssystemen
är olika uppbyggda. Även för sekretariatstjänstemän vid internationella
organisationer förefinns samma växlande behov av ATP. Eftersom statsmakterna
ansett, att tillgodoräkning för ATP-pension av anställning hos
internationell organisation är av värde och bör tillerkännas vissa av organisationens
tjänstemän, nämligen biståndsexperterna, synes konsekvensen
fordra, att också andra svenska tjänstemän vid sådan organisation skall
kunna uppnå samma möjlighet till ATP-tillgodoräkning, även om i det
enskilda fallet behovet av ATP starkt kan skifta. Någon ändring i ATPlagstiftningen
av den anledning att i motionen nämnda personalgrupper likställes
med multilaterala biståndsexperter i fråga om ATP-tillgodoräkning
synes icke behövas.
2. Pensionsförmåner som i offentlig tjänst
Härmed'' kan förstås icke blott pension enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente
(SPR) utan även kommunala pensionsreglementen och vidare
även — som t. ex. för vissa av SIDA:s bilaterala anställningshavare —
pensionering enligt ITP-planen eller därmed likvärdig pensioneringsplan.
Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1965
11
Styrelsen förutsätter dock, att motionärerna med »pensionsförmåner som
följer offentlig tjänst» icke avsett vissa statstjänstemäns pensionering genom
ITP-planen eller annan sådan plan. För enkelhetens skull bortses därför
här från denna pensioneringstyp och jämväl från den kommunala pensionsrätter
Beträffande
SPR må till en början erinras om att den för statstjänstemännen
och därmed likställda tjänstemän gällande kungörelsen 1964 nr
527 om tillgodoräkning i löme- och pensionshänseende av tid för anställning
hos vissa internationella organisationer icke för sådan tillgodoräkning skiljer
på huruvida statstjänstemannen varit multilateral biståndsexpert eller
tjänsteman av annat slag vid internationell organisation.
För bilaterala biståndsexperter gäller som huvudregel, att dessa — om de
icke redan är statstjänstemän — av SIDA skall anslutas till SPR. Om experten
i den föregående anställningen tillhört ITP-planen eller därmed likvärdig
pensioneringsplan, äger han valrätt mellan sin hittillsvarande pensioneringsplan
och SPR. Dylik privattjänsteman har alltså eu ovillkorlig
rätt att, om han så önskar, bli underkastad SPR.
Någon befogenhet för SIDA att ansluta en multilateral biståndsexpert till
SPR finnes icke. Erfarenheten har dock givit vid handen, att sådan befogenhet
stundom skulle vara av värde. Bl. a. gäller detta beträffande yngre akademiker,
som ännu icke hunnit vinna någon starkare anknytning till ATP
och saknar tjänstepensionsrätt i Sverige. Här erbjuder FN:s anställningsvillkor
ofta ett bristfälligt eller obefintligt pensionsskydd, i flera fall endast
bestående av rätt till en i och för sig god yrkesskadelivränta, men ej av pensionsskydd
vilket täcker dödsfall, sjukdom eller invaliditet, som uppkommit
utom tjänsten. Skulle en sådan tjänsteman kunna anslutas till SPR
i ex.vis lönegrad Ae 17 (den vanliga minimilönegraden för akademiker),
skulle han därigenom få pensionsskyddet väsentligt förbättrat. För SIDA:s
vidkommande skulle därför befogenhet att, när särskilda skäl därtill föreligger,
ansluta multilateral biståndsexpert till SPR otvivelaktigt vara betydelsefull.
Att övriga tjänstemän vid internationella organisationer genom SPR-anslutning
— när sådan ej redan finns genom bibehållen statlig tjänst i Sverige
— skulle vinna avsevärda förbättringar i pensionsskyddet förefaller
uppenbart. Styrelsen anser sig emellertid icke våga tillstyrka, att de i motionen
nämnda personkategorierna — med hänsyn till svåröverskådliga konsekvenser
— generellt skulle kunna erhålla SPR-pensionsrätt. Däremot håller
styrelsen före, att möjlighet bör beredas att i det särskilda fallet ansluta
förevarande slags tjänsteman till SPR.
Huruvida sådan anslutning bör ske genom att vederbörande formellt erhåller
svensk statlig tjänst eller på annat sätt, t. ex. genom särskild förbindelse,
vill styrelsen tills vidare lämna öppet.
Utvecklingsstyrelsens ståndpunkt blir därför, att de i motionen avsedda
persongrupperna icke generellt torde kunna tillförsäkras de pensionsförmåner,
som följer offentlig tjänst, men att i del särskilda fallet en multilateral
tjänsteman eller biståndsexpert utan SPR-anknuten hemmabefattning
borde kunna underkastas SPR. Befogenhet härtill bör i så fall tillkomma utvecklingsstyrelsen.
Utskottet. Det i den föreliggande motionen väckta förslaget om en skyndsam
utredning syftande till förbättring av socialförsäkrings- och pensions
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1965
skyddet för svenskar i internationell tjänst har avseende å den, multilateralt
anställda personalen, främst experterna.
Såsom motionärerna framhåller berördes frågan om socialförsäkringsskyddet
åt dessa experter i propositionen nr 145 till 1964 års riksdag angående
riktlinjer för biståndsexperters anställningsvillkor, m. m. I samband
med utredning om de bilateralt anställda experternas villkor hade väckts
tanken att staten skulle garantera de multilateralt anställda experterna och
deras familjer ett minimiskydd motsvarande de svenska socialförsäkringsförmånerna.
I propositionen framhölls emellertid att konstruktionen, av en
sådan garanti aktualiserade flera frågor av principiell betydelse, vilka inte
berörts i utredningen, och att därför frågan borde ytterligare undersökas genom
riksförsäkringsverkets försorg. En dylik undersökning kom också till
stånd. I december 1964 framlade ämbetsverket ett förslag om att de multilaterala
experterna och deras familjemedlemmar skulle erhålla försäkringsskydd
för sjukdom under anställningstiden samt vidgad rätt till svensk folkpension.
Förslaget har hittills icke föranlett åtgärd från statsmakternas sida
i vidare mån än att Kungl. Maj :t utverkat riksdagens bemyndigande att
efter ansökan i ömmande fall utge bidrag till sjukvårdskostnader m. m. —
ett bemyndigande som enligt uppgift hittills inte utnyttjats. I övrigt är frågan
om de multilaterala experternas socialförsäkringsskydd i nu berörda
delar alltjämt beroende på Kungl. Maj :ts prövning.
I propositionen nr 145 till fjolårets riksdag upptogs vidare frågan om
ATP-anslutning för de multilateralt anställda experterna. Frågan löstes i
den formen att dåvarande NIB bemyndigades att för svenska staten utfärda
förbindelse att svara för avgift till försäkringen för tilläggspension. Härvid
förutsattes att avgiften skulle slutligen stanna på experterna själva. Såsom
framgår av den ovan lämnade redogörelsen har NIB — numera SIDA —
funnit detta villkor inrymma snarare en rekryteringshämmande än en beräknad
rekryteringsfrämjande effekt, varför bemyndigandet i fråga hittills
ej utnyttjats. SIDA säger sig ha för avsikt att inom kort inkomma till
Kungl. Maj :t med förslag i ämnet.
I den föreliggande motionen aktualiseras även frågan om att tillförsäkra
svenskar i internationellt arbete samma pensionsskydd som följer med anställning
i offentlig tjänst — statlig eller kommunal — inom Sverige. Pensionsskyddet
skulle m. a. o. inbegripa förmåner enligt SPR eller enligt
kommunalt eller för landstingens anställda gällande pensionsreglemente
(i några fält pensionsrätt genom anslutning till ITP-planen). Härom uttalar
statens personalpensionsverk i sitt ovan återgivna yttrande att, eftersom
statsmakterna för de i statens egen tjänst anställda experterna valt principen
att det före experttjänstgöringens början gällande pensionssystemet
skall äga tillämpning även under tjänstgöringen, det inte gärna kan komma
i fråga att utsträcka tillämpligheten av SPR än längre, där svenska staten
inte är part i anställningsförhållandet — något som är fallet beträffande de
Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1965
13
multilateralt anställda experterna. SIDA anser för sin del afl det skulle vara
av värde att i det särskilda fallet kunna ansluta här avsedda internationella
anställningshavare till SPR.
Såsom av det sagda framgår är frågan om tillskapande av ett förbättrat
socialförsäkrings- och pensionsskydd för de multilateralt anställda experterna
m. fl. av komplicerad beskaffenhet. Detta torde vara en av anledningarna
till att densamma ännu inte erhållit en allmängiltig lösning. Sedd i sitt
större sammanhang är frågan emellertid som nämnts föremål för Kungl.
Maj :ts uppmärksamhet, och positiva förslag i ämnet från SIDA är att vänta
inom den närmaste tiden. Under dessa förhållanden kan utskottet inte finna
påkallat att en särskild utredning i motionens syfte nu skulle igångsättas.
Inte minst med tanke på vårt lands alltmer ökade engagemang i det internationella
arbetet framstår det emellertid som naturligt att en ytterligare utbyggnad
av försäkrings- och pensionsskyddet för den personal det här är
fråga om kan komma till stånd utan större tidsutdräkt. Utskottet föreslår
att riksdagen i anledning av föreliggande motion i skrivelse till Kungl.
Maj :t ger till känna denna utskottets uppfattning.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av motionen II: 156, i skrivelse
till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 30 november 1965
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar
Persson, Birger Andersson, Fritz Persson, Virgin, fru Wallentheim, herrar
Söderberg, Per Jacobsson, Bertil Petersson, Källqvist, Thorsten Larsson,
Åkerlund och Johan Olsson; samt
från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Ståhl,
Blidfors, Eliasson i Sundborn, Almgren, Mellqvist, Larsson i Hedenäset,
Turesson, Bergman, Arvidson, Carbell, Nelander, Blomkvist och Källstad.