Nr 175—177
Statsutskottets utlåtande nr 175 år 1965
1
Nr 175
Utlåtande i anledning av väckt motion om utställning av riksregalierna
m. m.
<5:e avd.)
I en inom andra kammaren av herr Turesson väckt motion (II: 186) har
hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att
Kungl. Maj :t måtte vidtaga sådana åtgärder att riksregalierna in. fl. samhörande
dyrbarheter kan förvaras och för allmänheten utställas i lokal å
Stockholms slott.
Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa
till motionen.
över förevarande motion har, efter därom i vederbörlig ordning gjord
framställning, utlåtande avgivits av kammarkollegiet, varjämte på anhållan
av utskottet fullmäktige i riksbanken utlåtit sig över motionen.
Kammarkollegiet har anfört följande.
Kollegiet har i und. utlåtande den 31 oktober 1958 förordat, att riksregalierna
m. fl. under kollegiets vård stående dyrbarheter skulle utställas
å Stockholms slott under vissa angivna villkor.
Den avsedda lokalen — de i slottets västra länga (våningen 1 tr.) belägna
rummen nr 119 och nr 120, vilka skulle sammanslås till ett regalierum
— disponeras för närvarande av regeringsrätten. Det är emellertid avsett,
att regeringsrätten om några år skall lämna de av regeringsrätten disponerade
lokalerna i slottet.
I utlåtandet omnämnes, att kostnaderna för lokalens anordnande av
byggnadsstyrelsen beräknats till 375 000 kr., vartill komma kostnaderna
för glasmonter. Med hänsyn till penningvärdeförändringen m. m. lärer man
numera få räkna med avsevärt högre kostnader.
Det må anmärkas, att intendenten vid husgerådskammaren fil. doktorn
Stig Fogelmarck i en uppsats avsedd att under april månad intagas i tidskriften
Svenska museer ansett vissa skäl föreligga för att låta regalierna
utställas i tre rum i källarlokalerna under slottets södra valv i stället för
i de ovan angivna båda rummen. I andra lokaler under valvet skulle livrustkammarens
samlingar kunna inrymmas. Kollegiet har besiktigat de
för regalierna sålunda föreslagna utrymmena under södra valvet. Innan
ytterligare utredning företagits, bl. a. i fråga om kostnaderna för detta alternativ,
är kollegiet icke berett att taga definitiv ställning till frågan om
vilket av lokalalternativen som bör ha företräde.
Kollegiet vidhåller emellertid sin mening, att föremålen i fråga böra utställas
i lokal å slottet, därvid de alltjämt böra stå under kollegiets vård.
Det torde kunna räknas med att de kostnader, som bliva förbundna med
1 Dihang till riksdagens protokoll 1965. C samt. Nr 176—177
2
Statsutskottets utlåtande nr 175 år 1965
föremålens utställande, komma att helt eller i vart fall till väsentlig del
täckas av inflytande visningsavgifter.
Kammarkollegiets omförmälda utlåtande den 31 oktober 1958 har följande
lydelse.
Kollegiet vill för sin del, liksom tidigare, tillstyrka att riksregalierna med
flera under kollegiets vård stående dyrbarheter utställas till beskådande,
eventuellt tillsammans med ett mindre antal andra för närvarande i statens
historiska museum och livrustkammaren förvarade föremål. Med hänsyn
till förstnämnda föremåls såväl historiska som konstnärliga värde torde
ett utställande vara av icke ringa intresse främst för rikets egna medborgare
men även för utländska turister. I ärendet har framhållits, att i
främmande länder dyrbarheter av motsvarande slag visas för allmänheten.
Ett utställande av föremålen på Stockholms slott synes kollegiet ur principiell
synpunkt vara att avgjort föredraga framför deras utställande i något
museum. Såsom såväl riksmarskalksämbetet som Vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademien framhållit, kunna nämligen riksregalierna icke
anses ha karaktär av museiföremål. En förutsättning för föremålens förvarande
och utställande på slottet måste dock vara, att detta kan ske i
lämpligt förvaringsrum och under betryggande anordningar.
Undertecknade1 ha beretts tillfälle att besiktiga den nu föreslagna lokalen
i slottet och att därvid samråda med vederbörande i riksmarskalksämbetet
och ståthållarämbetet på Stockholms slott. Det synes kollegiet icke vara
något att erinra mot att nämnda lokal disponeras för ändamålet, därest den
anordnas på sätt angivits å en av slottsarkitektkontoret uppgjord, den 6
februari 1956 dagtecknad ritning. För att lokalen skall te sig tilltalande och
de utställda föremålen sålunda komma till sin rätt, synes det dock erforderligt
att lokalens höjd ökas något utöver föreslagna 2,10 meter; något
hinder ur byggnadsteknisk synpunkt torde detta icke möta.
Det är givetvis av stor vikt, att säkerhetsanordningarna för föremålens
skydd bliva fullt tillfredsställande. Föremålen avses skola placeras i en
glasmonter utmed hjärtmuren. Monterns glas måste vara av sådan beskaffenhet,
att det blir förenat med synnerliga svårigheter att genom glasets
krossande eller annan åtgärd mot detsamma nå i montern förvarade föremål.
Vid båda ingångarna till regalierummet böra finnas stålgallergrindar,
vilka automatiskt avstänga rummet vid angrepp mot montern. Under visningstiden
bör vidare i lokalen finnas väpnad vakt. De närmare anordningarna
för skyddet torde böra ytterligare övervägas.
Frågan om vilka av berörda föremål, som skola utställas i montern, samt
sättet för föremålens utställande torde böra lösas i samråd med kollegiet
jämte de båda hovjuvelerare, som bruka anlitas för besiktigande av regalierna.
Riksregalierna och övriga av kollegiet nu omhänderhavda dyrbarheter
ha allmänt ansetts böra även efter utställandet kvarbliva under kollegiets
vård och inseende. Även kollegiet anser detta naturligt. Principen bör därvid
vara — såsom kollegiet framhållit i sitt utlåtande i ärendet den 14 december
1928 — att föremålen icke skola vara åtkomliga annat än genom
de kollegiets befattningshavare, som inneha nycklarna till förvaringsmontern,
men kunna göras tillgängliga för allmänhetens beskådande utan anlitande
av dessa befattningshavare.
1 Verkschefen och föredraganden.
Statsutskottets utlåtande nr 175 år l!)6ö
3
Kostnaderna för rummets anordnande ha av byggnadsstyrelsen beräknats
till 375 000 kronor. Härtill komma kostnader för glasmontern. Dessa
engångskostnader böra gäldas av statsverket.
Det är avsett, att visning av regalierna m. m. skall ske i samband med
visning av rikssalen och slottskapellet. Den avgift, som nu utgår för visning
av nämnda båda lokaler, synes därvid böra höjas med lämpligt belopp
i syfte att i görlig mån erhålla täckning för nyssnämnda kostnader.
Den genom höjningen vunna inkomsten torde årligen böra tagas till uppbörd
på slottsbyggnadernas delfond, övriga diverse inkomster. Härvid synes
kunna ifrågakomma såväl nettoredovisning — d. v. s. redovisning av
den genom höjningen av avgiften vunna inkomsten med avdrag för bevaknings-
och städningskostnader — som bruttoredovisning. Vid sistberörda
alternativ få nyssnämnda med visningen sammanhängande kostnader utgöra
en ökad anslagsbelastning på första huvudtiteln.
Fullmäktige i riksbanken har anfört följande.
Riksregalierna, som sedan gammalt varit under kammarkollegiets vård,
har förvarats i det nuvarande riksbankshuset sedan detta blev färdigt år
1907. Man torde kunna konstatera att över huvud något ur säkerhetssynpunkt
lämpligare förvaringsrum knappast stått eller står att uppbringa
inom Stockholm. Till saken hör också att riksbanken förbundit sig att ombesörja
betryggande evakuering och förvaring av regalierna, om detta i
fall av krigsberedskap eller krig skulle befinnas erforderligt för deras säkerhet.
Riksbanken har icke något att erinra mot en fortsatt förvaring av
regalierna med samma åtaganden som hittills.
Däremot ligger det i sakens natur, att riksbanken saknar möjlighet att
ordna sådana förvaringsutrymmen för regalierna, att allmänheten kan beredas
tillfälle att bese dem. Detta blir säkert även fallet, om regalierna skulle
medfölja till blivande nybyggnad för riksbankens huvudkontor.
Om regalierna skall utställas för allmänheten — och otvivelaktigt kan
skäl tala för en sådan åtgärd — torde det icke tillkomma fullmäktige att
på ärendets nuvarande stadium uttala någon mening om var och på vilket
sätt detta lämpligast bör ske. Frågan bör i så fall närmare utredas. Fullmäktige
vill emellertid understryka, att det torde bli förenat med relativt
betydande kostnader att inrätta ett lika säkert förvaringsutrymme som det
nuvarande och att även de årliga bevakningskostnaderna torde bli förhållandevis
stora. Uppenbarligen kan placeringen få väsentlig betydelse för
möjligheterna att genom uttagna inträdesavgifter täcka dessa kostnader.
Utskottet. Förevarande motion avser förvaringen och utställandet av
»riksregalierna in. fl. samhörande dyrbarheter». Härmed avses dels de s. k.
egentliga riksregalierna, exempelvis kungakrona, spira och riksäpple, och
dels ett antal särpräglade föremål i övrigt med anknytning till kungamakten.
Samtliga här avsedda föremål finns angivna i särskilda förteckningar.
Jämlikt gällande instruktion för kammarkollegiet åligger det kollegiet alt
på plats som av Kungl. Maj:t godkänns förvara och vårda rikets regalier
och dyrbarheter. I ärendet bär inte ifrågasatts någon ändring beträffande
ansvaret för förvaringen och vården av riksregalierna in. in. Detta ansvar
förutsätts alltjämt skola åvila kammarkollegiet. Fråga är nu i stället om
4
Statsutskottets utlåtande nr 175 år 1965
platsen för förvaringen och i samband därmed om föremålens utställande.
Regaliernas nuvarande placering i riksbankshuset — vilken gällt sedan
1907 då huset färdigställdes — utesluter deras förevisande för allmänheten.
Det enda tillfälle då någon form av offentlig visning över huvud ifrågakommer
är då ett par av regalierna placeras i rikssalen vid riksdagens högtidliga
öppnande. Motionären föreslår åtgärder i syfte att ifrågavarande föremål
kan förvaras och för allmänheten utställas i lokal på Stockholms slott.
Utskottets vederbörande avdelning har beretts tillfälle att besiktiga en del
av riksregalierna m. fl. föremål och har även avlagt besök i vissa lokaliteter
inom Stockholms slott. På grundval av gjorda iakttagelser vill utskottet ge
uttryck åt den uppfattningen, att goda skäl föreligger för beredande åt ifrågavarande
dyrbarheter av en sådan placering att de kan för beskådande
bli tillgängliga för allmänheten. Utskottet har härvid fäst särskilt avseende
vid föremålens betydande intresse ur såväl konstnärlig som historisk synpunkt.
Utskottet biträder därför tanken att frågan om riksregaliernas m. fl.
här avsedda föremåls placering upptas till omprövning i syfte att göra dem
tillgängliga för offentlig visning. I själva lokalfrågan — beträffande vilken
särskilda undersökningar erfordras — har utskottet för egen del inte funnit
anledning till annat uttalande än att någon lokal i Stockholms slott företrädesvis
synes böra komma i fråga. Utskottet föreslår att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet sålunda anfört.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av motionen II: 186, i skrivelse
till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 30 november 1965
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Närvarande: se under utlåtandet nr 176.