Statsutskottets utlåtande nr 174 år 1965

1

Nr 174

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tomträttslån
till kommuner jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 144 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 15 oktober 1965,
föreslagit riksdagen att

dels godkänna de riktlinjer för statliga tomträttslån till kommuner som
förordats av departementschefen, och

dels medgiva att statliga tomträttslån till kommuner må utbetalas från
lånefonden för bostadsbyggande.

I propositionen föreslås riktlinjer för statliga lån (tomträttslån) till kommuner
som upplåtit tomträtt till mark, för vars bebyggande statliga bostadslån
beviljats. Lånen skall ha till syfte att stimulera ökad användning av
tomträttsinstitutet. Enligt förslaget skall lånen löpa med ränta motsvarande
normalräntan för lån från statens utlåningsfonder samt efter 10 års amorteringsfrihet
återbetalas på 30 år. Förslaget innebär vidare att lånen skall
lämnas från lånefonden för bostadsbyggande samt långivningen handhas av
länsbostadsnämnderna.

Beträffande detaljerna i förslaget torde utskottet få hänvisa till propositionen.

I samband med Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag har utskottet till behandling
förehaft följande i anledning av propositionen väckta motioner,
nämligen

från första kammaren

I: 770 av herr Nilsson, Ferdinand,

I: 775 av herr Risberg m. fl.,

I: 776 av herr Skårman m. fl.,

I: 117 av herr Sundin m. fl., samt

från andra kammaren

II: 920 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl.,

II: 921 av her Mundebo m. fl.,

II: 922 av herr Oskarsson m. fl.

I motionen I: 770 (av herr Nilsson, Ferdinand) har yrkats att riksdagen
måtte avslå propositionen nr 144 samt i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att
de statliga resurserna för bostadsbyggandet måtte disponeras efter hittillsIlihang
till riksdagens protokoll 1965. 6 saml. Nr 174.

2

Statsutskottets utlåtande nr 17b år 1965

varande normer, dock med den ökning av produktionen av en- och tvåfamilj
sbostäder på egen grund, särskilt egnahem, som kan befinnas möjlig.

I de likalydande motionerna I: 775 (av herr Risberg m. fl.) och 11: 922
(av herr Oskarsson m. fl.) har hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl.
Maj :ts proposition nr 144.

I de likalydande motionerna 1: 776 (av herr Skårman m. fl.) och 11: 921
(av herr Mundebo m. fl.) har hemställts att riksdagen med bifall i övrigt till
Kungl. Maj :ts proposition nr 144 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

1. såsom riksdagens mening giva till känna vad i motionerna anförts angående
tomträttsinstitutets användning i markpolitiken, samt

2. begära att förslag om markförvärvslån till kommunerna snarast möjligt
förelägges riksdagen.

I de likalydande motionerna I: 777 (av herr Sundin m. fl.) och 11: 920
(av herr Gustavsson i Alvesta m. fl.) har hemställts att riksdagen vid sin
behandling av Kungl. Maj :ts proposition nr 144 i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte uttala sig för att inga hinder skapas för kommunerna att fritt välja
mellan upplåtelse med tomträtt och försäljning av mark, även om marken
inköpts för medel erhållna genom statliga tomträttslån.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna I: 770,
I: 775, II: 921 och II: 920.

Utskottet. Tomträtten har enligt utskottets mening ett betydande värde
som hjälpmedel i samhällsbyggandet. En utvidgning av byggnadslagens inlösenregler
enligt förslaget i propositionen nr 137 till att omfatta även förvärv
av begränsade rättigheter för vissa allmänna ändamål — varigenom
zon- och tomtexpropriationsreglerna blir tillämpliga även på tomträtt —
ökar möjligheterna att genomföra fastställda planer. Fastighetsbildningskommitténs
förslag till lag om gemensamhetsanläggningar har till syfte att
reglera frågor om samverkan mellan fastigheter i vad avser vissa anläggningar
av stadigvarande betydelse för dessa. Även om förslagen genomföres
kommer tomträttsinstitutet att fortfarande kunna erbjuda väsentliga fördelar
inte blott vid komplicerad stadsbyggnad.

Tomträtten ger vidare kommunerna möjlighet att tillgodogöra sig en väsentlig
del av markens värdestegring. Det hittillsvarande utnyttjandet av
denna möjlighet får bedömas mot bakgrund av att de till och med år 1953
på viss tid upplåtna tomträtterna för bostadsändamål i regel gäller för 60 år.
De från och med år 1954 införda reglerna om avgäldsreglering av löpande
avtal kan utnyttjas först efter en tjugoårig första period. Frågan om avgäldsregleringsperiodens
längd övervägs av 1963 års markvärdekommitté.

Tomträtten kan emellertid inte lösa alla markpolitiska frågor och är förenad
med vissa tekniska svårigheter. Den erbjuder dock jämfört med äganderätt
betydande fördelar för expansiva kommuner.

Statsutskottets utlåtande nr 174 år 1965

3

Kommunernas svårigheter att bland ökande investeringar finansiera markoch
exploateringskostnader har föranlett försäljning av tomtmark med avstående
av tomträttsupplåtelsens fördelar. De föreslagna tomträttslånen ger
kommunerna en alternativ möjlighet till finansiering genom att tomträtt
och äganderätt jämställs. Först därigenom får kommunerna reell valfrihet
mellan upplåtelseformerna.

En ökad användning av tomträtt medför i och för sig inte att tomträttslånen
ställer ökade krav på kapitalmarknaden. Enär de kommunala investeringarna
får ses som en helhet kan det inte helt klarläggas i vad mån just
kostnaderna för tomträttsmark finansierats på annat sätt än med lån. Utskottet
kan ej heller finna anledning till antagande att tillkomsten av tomträttslån
skulle leda till stegring av tomtkostnaderna. Det är enligt utskottets
mening inte heller av större betydelse i detta sammanhang om efter en tioårsperiod
mer än av markpolitiska utredningen antagna 225 milj. kr. för
år skulle omkanaliseras från nu vanlig fastighetsbelåning till tomträttslån.

Vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt anfört och
föreslagit i fråga om tomträttslån har inte givit utskottet anledning till erinran
eller särskilt uttalande.

Utskottet finner med hänsyn till det anförda inte skäl att på i motionerna
I: 775 och II: 922 anförda grunder avstyrka Kungl. Maj :ts förslag.

Då Kungl. Maj :ts förslag ej kan hindra eljest genomförbara bygginitiativ
eller medföra risk för begränsningar på något avsnitt inom bostadsproduktionen,
finner utskottet ej heller motionen I: 770 föranleda till annat bedömande.

I motionerna I: 776 och II: 921 har i fråga om tomträttslån hemställts att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom riksdagens mening giva
till känna vad i motionerna anförts angående tomträttsinstitutets användning
i markpolitiken. Vidare har i motionerna I: 777 och II: 920 hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala sig för att inga hinder
skapas för kommunerna att fritt välja form för upplåtelse av mark. Då,
såsom utskottet tidigare anfört, Kungl. Maj :ts förslag innebär att kommunerna
först genom tomträttslånen får verklig valfrihet mellan försäljning
och tomträttsupplåtelse, finner utskottet sig inte böra tillstyrka nämnda
yrkanden.

Motionerna I: 776 och II: 921 innefattar tillika hemställan, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära att förslag om markförvärvslån
till kommunerna snarast möjligt förelägges riksdagen. I utskottets av innevarande
års riksdag godtagna utlåtande nr 38 framhölls bland annat angelägenheten
av att även frågan om kreditstödet för kommunala markförvärv
snarast möjligt prövas av Kungl. Maj :t och att förslag i ämnet förelägges
riksdagen. Med hänsyn därtill finner utskottet någon framställning i frågan
nu ej erforderlig.

4 Statsutskottets utlåtande nr ll\ år 1965

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna I: 775 och II: 922 samt I: 770,
sistnämnda motion såvitt nu är i fråga,

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordade riktlinjer för statliga tomträttslån till kommuner; b)

medgiva att statliga tomträttslån till kommuner må
utbetalas från lånefonden för bostadsbyggande;

II. att motionen I: 770, såvitt den avser skrivelse till
Kungl. Maj:t, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

III. att motionerna 1:776 och 11:921 samt 1:777 och
II: 920 icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 30 november 1965

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, Birger
Andersson, Fritz Persson, Virgin, fru Wallentheim, herrar Söderberg, Per
Jacobsson, Mårtensson, Bertil Petersson, Kaijser, Källqvist, Sundin och
Nils-Eric Gustafsson; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Ståhl,
Blidfors, Almgren, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Larsson i Hedenäset,
Turesson, Bergman, Johansson i Norrköping, fru Holmberg, herrar
Källstad, Nilsson i Tvärålund och Mundebo.

Reservation

av herrar Virgin, Kaijser, Bohman och Turesson, vilka ansett att utskottet
bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag och att därför

dels utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 2, som börjar med »Tomträtten
har», t. o. in. det stycke på s. 3, som slutar med »ej erforderlig», bort
ha följande lydelse:

»För såväl kommuner som enskilda kan tomträttsinstitutets tillämpning
erbjuda vissa fördelar. Varken generellt sett eller för de syften som särskilt
framhållits i Kungl. Maj :ts proposition kan emellertid tomträtten påstås
ha ett så betydande värde som hjälpmedel i samhällsbyggandet, som göres
gällande i propositionen. I själva verket kan det icke anses vara klarlagt,
att tomträtten medför så ekonomiskt tillfredsställande konsekvenser på

Statsutskottets utlåtande nr 17b år 1965 0

lång sikt för kommunerna, att åtgärder i syfte att stimulera till dess ökade
användning är påkallade.

Att även marken vid byggande på egen grund ingår i underlaget för bostadslånegivningen
är en naturlig följd av gällande sakrättsliga regler och
kan icke sägas innebära något »missgynnande» av tomträtten i kredithänseende.
Det kan alltså icke anses vara vare sig principiellt eller sakligt felaktigt,
att kommunen som markägare har att täcka sina kostnader för föivärv
och exploatering av tomträttsmark på vanligt sätt genom kommunlån
eller skattemedel och att kommunen härför icke äger tillgodogöra sig den
för bostadslånegivningen gällande prioriteringen och dess mera förmånliga
lånevillkor. Vid kommunens bedömning av om tomträttsinstitutet skall tilllämpas
eller om försäljning av mark skall ske, bör tomträttens fördelar vägas
bl. a. mot den nytta kommunen kan ha att genom försäljning av mark
få medel för de ytterligare markförvärv, som kan befinnas påkallade med
hänsyn till kommunens ansvar för bostadsförsörjningen.

Det i propositionen framlagda förslaget innebär enligt utskottets mening,
att vissa kommunlån, som tidigare varit oprioriterade, nu ges samma prioriterade
karaktär som de statliga bostadslånen. Eftersom skattefinansiering
numera i viss utsträckning tillämpas för förvärv och iordningställande av
tomträttsmark, måste den föreslagna prioriteringen komma att innebara
ökade krav på krediter. En omfördelning av anspråken från kreditmarknaden
till den särskilt hårt ansträngda obligationsmarknaden kan förväntas
inträda. Det kommunala intresset för markförvärv kommer att stimuleras
med ty åtföljande stigande krav på prioriterade krediter. Detta måste
scm bl. a. fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret underströk
i sina i ärendet avlåtna avstyrkande remissyttranden — anses
utomordentligt betänkligt i dagens läge med högkonjunktur och fullt utnyttjande
av de produktiva tillgångarna. Ett underlättande av de kommunala
finansieringsmöjligheterna vid markförvärv kommer som fullmäktige
i riksbanken vidare anförde — att leda till ytterligare press uppåt på
markpriserna. På lång sikt kan den föreslagna prioriteringen bli till nackdel
för kommunernas egna intressen.

Utskottet finner sig på nu anförda skäl med bifall till motionerna I: 775
och II: 922 samt motionen I: 770, såvitt nu är i fråga, avstyrka Kungl. Maj :ts
förslag till tomträttslån.

I motionen I: 770 uttrycks farhågor för att en ökning av bostadsbyggandet
på tomträttsmark kan komma att ske på bekostnad av byggande på egen
mark och att produktionen av en- och tvåfamiljsbostäder, särskilt egnahem,
därigenom kan komma att nedgå. Med hänsyn till den förhållandevis ringa
del av lägenhetsproduktionen i vårt land, som småhusen upptar av det totala
lägenhetstil Iskottet, är det enligt utskottets mening angeläget, att på
olika sätt stimulera småhusproduktionen. Större hänsyn än för närvarande
bör därför lagas till önskvärdheten av ökat småhusbyggande såväl då det

6

Statsutskottets utlåtande nr 174 år 1965

gäller kreditgivningen till byggnadsverksamheten generellt sett som vid den
kommunala planeringen och vid den lokala medelstilldelningen. Utskottet
anser att denna uppfattning bör delges Kungl. Maj :t genom särskild skrivelse.

I motionerna I: 776 och II: 921 har i fråga om tomträttslån hemställts,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t som riksdagens mening
giva till känna vad i motionerna anförts angående tomträttsinstitutets användning
i markpolitiken. Vidare har i motionerna I: 777 och II: 920 hemställts,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala sig för att
inga hinder skapas för kommunerna att fritt välja form för upplåtelse av
mark. Då utskottet anser sig böra avstyrka Kungl. Maj :ts förslag till tomträttslån
till kommuner, torde någon skrivelse i de i motionerna angivna hänseendena
icke vara erforderlig. Utskottet avstyrker därför motionerna.

Motionerna I: 776 och II: 921 innefattar tillika hemställan, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära, att förslag om markförvärvslån
till kommunerna snarast möjligt förelägges riksdagen. Med åberopande av
de skäl utskottet ovan redovisat för att avstyrka Kungl. Maj :ts förslag om
tomträttslån och med hänsyn till de olägenheter från allmänna kreditförsörjningssynpunkter
och i sista hand även för kommunernas egen kreditförsörjning
som en utvidgning av nuvarande prioriteringsregler på lånemarknaden
är ägnad att medföra, får utskottet avstyrka de i nämnda motioner
gjorda yrkandena.»

dels ock utskottets hemställan under I. och II. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 775 och
II: 922 samt I: 770, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga,
avslå Kungl. Maj :ts proposition om statliga tomträttslån till
kommuner;

II. att riksdagen må i anledning av motion I: 770, såvitt
nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad
utskottet anfört i fråga om önskvärdheten av ökad småhusproduktion;» -

ESSELTE AB. STHLM 65

514812