Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
1
Nr 173
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbyggnaden
av universitet och högskolor m. m. jämte i ämnet
väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 141 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 1 oktober 1965, föreslagit
riksdagen att
a) godkänna av departementschefen förordade riktlinjer för utbyggnad och
organisation av universitets- och högskoleväsendet fram till början av 1970-talet;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna en överenskommelse med Stockholms
läns landsting om villkoren för anordnande av läkarutbildning vid ett nytt
sjukhus i Huddinge, m. m.;
c) godkänna vad departementschefen förordat angående bestridande av kostnader
för markförvärv i närheten av området för det planerade sjukhuset i
Huddinge; samt
d) godkänna de av departementschefen förordade riktlinjerna för lånegivning
till uppförande av bostäder för studerande.
I samband härmed har utskottet behandlat följande i anledning av propositionen
nr 141 väckta motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Hedström m.fl. (I: 771) och den andra inom andra kammaren av herr Larsson
i Hcdenäset m.fl. (II: 915), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av
proposition nr 141 i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att frågan om en
till Norrland förlagd utbyggnad av den högre tekniska utbildningen, varvid särskilt
möjligheterna av en förläggning till övre Norrland beaktas, snarast måtte
bli föremål för en förutsättningslös utredning;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Georg Pettersson och Ahlsten (I: 772) och den andra inom andra kammaren
av herr Gustafsson i Stenkyrka m.fl. (11:912), i vilka hemställts att riksdagen
vid behandlingen av proposition nr 141 måtte uttala att möjligheter i ökad utsträckning
bör skapas för förläggande av universitetsstudier till Gotland inom
bl. a. de ämnesområden som angetts i motionerna samt anhålla att Kungl. Maj:t
måtte vidta härför lämpliga och erforderliga åtgärder;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
1 — Jlihang till riksdagens protokoll lOGo. 6 samt. Nr 173
■2
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
Schött in. fl. (I: 773) och den andra inom andra kammaren av fru Torbrink m. fl.
(11:918), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av proposition nr
141 måtte besluta att universitetsfilialen till Lunds universitet förläggs till
Kalmar;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Kaijser m.fl. (1:778) och den andra inom andra kammaren av fru Kristensson
in. fl. (II: 914), i vilka hemställts att riksdagen vid behandling av proposition nr
141 måtte besluta att den aviserade utredningen beträffande receptarieutbildningen
göres förutsättningslös varvid en nödvändig anknytning till farmaceutiska
fakulteten dock beaktas;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Stefanson m. fl. (I: 779) och den andra inom andra kammaren av herr Mellqvist
m.fl. (II: 916), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa om en utredning beträffande en förläggning av en universitetsfilial
till falun-borlängeområdet, samt att riksdagen samtidigt måtte uttala att den
akademiska utbildningen på ettbetygsnivå inom samma område bör fortsättas
och utvidgas;
dels eu inom första kammaren väckt motion av herr Sundin (I: 780), i vilken
hemställts att riksdagen vid behandlingen av proposition nr 141 i skrivelse till
Kungl. Maj:t måtte anhålla om prövning av frågan om förläggning av högre teknisk
utbildning till sundsvallsregionen:
dels t va likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Torsten Andersson m.fl. (I: 781) och den andra inom andra kammaren av herr
Hansson i Skegrie m.fl. (11:926), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen
av proposition nr 141, med i övrigt bifall till propositionen, måtte 1. uttala
att planeringen rörande universitetsväsendets fortsatta expansion bör dels syfta
till eu snabb utbyggnad av universitetet i Umeå, dels inriktas på ett sjätte universitet,
2. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning angående frågan
om högre teknisk utbildning i Norrland, 3. uttala att planeringen av universitetsoch
högskoleutbildningen måtte inriktas på 90 000 studerande i början av 1970-talet, 4. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning angående möjligheterna
att möta de ökade undervisningskraven enligt punkt 3 genom ökat utnyttjande
av radio-, televisions- och korrespondensundervisning, 5. i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla om att den nu pågående försöksverksamheten beträffande utnyttjande
av radio och television i universitetsundervisningen intensifieras, 6. i
skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad i motionerna anförts beträffande
betydelsen av större flexibilitet vad angår de fasta studiegångarna än vad som
synes bli följden om det framlagda förslaget godkännes, 7. i skrivelse till Kungl.
Maj:t uttala att de närmare principerna för fasta studiegångar vid de filosofiska
fakulteterna skall underställas riksdagen för prövning, 8. avslå förslaget om
skärpta bestämmelser för avvisning av studerande vid de fria fakulteterna, 9. i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till 1966 års vårriksdag rörande
effekt i visering och utbyggnad av studierådgivning och yrkesvägledning vid uni
-
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
3
versiteten, 10. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag till
1966 års vårriksdag angående närmare bestämmelser beträffande lärarna vid
universitetsfilialerna enligt i motionerna uppdragna riktlinjer, 11. i skrivelse till
Kungl. Maj:t uttala att möjlighet bör beredas de studerande vid universitetsfilialerna
att vid dessa i så många ämnesgrupper som möjligt ägna sig åt studier
för högre betyg än två betyg, 12. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag
till 1966 års vårriksdag om inrättande av bibliotek och läsesalar av tillfredsställande
omfattning vid universitetsfilialerna, 13. i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala
att tekniska hjälpmedel i undervisningen bör snarast och i ökad omfattning
tillföras universiteten i enlighet med vad i motionerna anförts, 14. uttala att
målsättningen för studentbostadsbvggnadsverksamheten fram till början av
1970-talet bör vara ett nytillskott om minst 40 000 rumsenheter samt 15. beakta
vad övrigt i motionerna anförts;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Edström (I: 782) och den andra inom andra kammaren av herr Källstad m. fl.
(II: 931), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att vid farmacevtiska institutet
laboratorstjänsterna i analytisk farmacevtisk kemi och i oorganisk och
fysikalisk kemi omvandlas till professurer i nämnda ämnen fr. o. in. budgetåret
1966/67;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av heri
Hedström m.fl. (1:783) och den andra inom andra kammaren av herr Öhvall
m.fl. (11:938), i vilka hemställts att riksdagen vid behandling av proposition
nr 141 i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att frågan om etablering av en
till universitetet i Umeå knuten filial i Luleå för humanistisk, samhällsvetenskaplig
och naturvetenskaplig utbildning blir föremål för utredning;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Holmberg vi. fl. (I: 784) och den andra inom andra kammaren av herr Bohman
m.fl. (11:923), i vilka hemställts att riksdagen måtte 1. i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställa om utredning och förslag rörande möjligheterna att i enlighet
med de i motionerna angivna riktlinjerna förmedla akademisk lågstadieundervisning
inom ramen för en kombinerad TV-radio- respektive korrespondensundervisning,
2. uttala att planeringen rörande universitetsväsendets fortsatta expansion
bör syfta till en snabb utbyggnad av universitetet i Umeå, 3. i skrivelse till
Kungl. Maj:t uttala att möjligheterna för de studerande vid universitetsfilialerna
att i vissa ämnesgrupper inrikta studierna på högre betyg än två bör undersökas,
4. i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning och förslag till 1966 års
vårriksdag rörande de nya assistenttjänster som föreslås inrättade vid universiteten,
5. i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om förslag till 1966 års vårriksdag
om inrättande av bibliotek och läsesalar av tillfredsställande omfattning vid
universitetsfilialerna, 6. i skrivelse till Kungl. Maj:t som riksdagens mening giva
till känna vad motionärerna anfört beträffande betydelsen av att ge studerande
vid filosofiska fakulteter möjlighet att bedriva friare studier som alternativ till
fasta studiegångar, 7. i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att de närmare prin
1*
— Bi hav tf till riksdagens protokoll (> sand. Nr 171
4
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
ciperna för fasta studiegångar vid de filosofiska fakulteterna skall underställas
riksdagen för prövning, 8. avslå förslaget om skärpta bestämmelser för avvisning
av studerande vid de fria fakulteterna, 9. i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
om utredning och förslag med beaktande av de i motionerna angivna synpunkterna
angående riktlinjer för rätten att bedriva studier, 10. i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa om förslag till 1966 års vårriksdag rörande en effektivisering
och utbyggnad av studierådgivning och yrkesvägledning vid universiteten,
11. i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att tekniska hjälpmedel bör ges ökad
användning inom den akademiska undervisningen, 12. i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställa om utredning och förslag rörande möjligheterna att i Umeå inrätta
teknisk utbildning i samordning med övriga inom universitetet förekommande
fakulteter, samt 13. i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att en organisatorisk
samordning bör ske av den tekniska och medicinska utbildningen i Linköping;
dels
två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Gösta Jacobsson (I: 785) och den andra inom andra kammaren av fröken
Ljungberg m. fl. (II: 932), i vilka hemställts att riksdagen måtte 1. avslå Kungl.
Maj:ts förslag om inrättande av universitetsfilialer, 2. besluta att i enlighet med
de av universitetskanslersämbetet angivna riktlinjerna bygga ut universitetet i
Umeå, 3. besluta om fortsatt utbyggnad av befintliga universitet, samt 4. i övrigt
beakta vad i motionerna anförts;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Göran Karlsson m.fl. (1:786) och den andra inom andra kammaren av herr
Hamrin i Jönköping m.fl. (II: 925), i vilka hemställts att riksdagen med avslag
på den del av Kungl. Maj:ts proposition som avser förläggning av universitetsfilial
till Växjö måtte besluta, att universitetsfilialen till Lunds universitet förlägges
till Jönköping;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Axel Kristiansson och Mossberger (I: 787) och den andra inom andra kammaren
av herr Josefsson m.fl. (11:928), i vilka hemställts att riksdagen måtte
besluta att filialen till Lunds universitet förlägges till Halmstad;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Nils Theodor Larsson (I: 788) och den andra inom andra kammaren av fru
Kristensson och fru Sjövall (II: 930), i vilka hemställts att riksdagen avslår vad
i proposition nr 141 uttalats angående införandet av en ny lärarkategori vid universitet
och högskolor;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Ijundström m.fl. (1:789) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin
m. fl. (II: 935), i vilka hemställts att riksdagen vid sin behandling av proposition
nr 141 med i övrigt bifall till propositionen måtte 1. uttala att planeringen rörande
universitetsväsendets fortsatta expansion nu bör dels syfta till en snabb
utbyggnad av universitetet i Umeå, dels inriktas på ett sjätte universitet i linköpingsområdet,
2. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning angående
Statsutskottets utlåtande nr 178 år 1965
o
möjligheterna att möta de ökade undervisningskraven på grund av en ytterligare
expansion av studerandeantalet vid universiteten genom ökat utnyttjande
av radio-TV, eventuellt i kombination med korrespondensundervisning, 3. i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om att den nu pågående försöksverksamheten
beträffande utnyttjande av radio-TV i universitetsundervisningen intensifieras,
4. i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att möjlighet bör beredas de studerande
vid universitetsfilialerna att vid dessa i så många ämnesgrupper som
möjligt ägna sig åt studier för högre betyg än två betyg, 5. i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställa om utredning och förslag till 1966 års vårriksdag rörande de
nya assistenttjänster som föreslås inrättade vid universiteten, 6. i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa om förslag till 1966 års vårriksdag om inrättande av bibliotek
och läsesalar av tillfredsställande omfattning vid universitetsfilialerna,
7. i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad i motionerna anförts beträffande
betydelsen av större flexibilitet vad angår de fasta studiegångarna än vad
som synes bli följden om det framlagda förslaget godkännes, 8. i skrivelse till
Kungl. Maj.t uttala att de närmare principerna för fasta studiegångar vid de
filosofiska fakulteterna skall underställas riksdagen för prövning, 9. avslå förslaget
om skärpta bestämmelser för avvisning av studerande vid de fria fakulteterna,
10. i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om förslag till 1966 års vårriksdag
rörande en effektivisering och utbyggnad av studierådgivning och yrkesvägledning
vid universiteten, 11. i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om förslag
till 1966 års vårriksdag angående förbättrad tillgång på tekniska hjälpmedel
i undervisningen vid universitet och högskolor;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Nyman to. fl. (I: 790) och den andra inom andra kammaren av herr Hammarberg
m.fl. (11:924) i vilka hemställts att riksdagen med ändring av Kungl. Maj:ts
förslag i proposition nr 141 måtte besluta att den fjärde tekniska högskolan inrättas
i Västerås;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Skärman m.fl. (1:791) och den andra inom andra kammaren av herr Tobé
to. fl. (II: 936), i vilka hemställts att riksdagen måtte, med avslag å proposition
nr 141 vad beträffar den föreslagna utbildningen av ekonomingenjörer, i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa om nytt förslag till utbildning av ingenjörer i
ekonomiska ämnen i enlighet med vad i motionerna anförts;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken
Stenberg m.fl. (I: 792) och den andra inom andra kammaren av herr Lundmark
m.fl. (II: 933), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte anhålla om förnyad prövning av frågan om förläggandet av vissa högre
tekniska utbildningslinjer till Umeå universitet;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Svanström m.fl. (I: 793) och den andra inom andra kammaren av herrar Johansson
i Dockered och Jonasson (11:927), i vilka hemställts att riksdagen vid
behandlingen av proposition nr 141 måtte besluta att i skrivelse till Kungl.
6
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
Maj:t anhålla om skyndsam utredning och förslag beträffande tandläkarutbildningen,
den odontologiska forskningen samt profylaktisk verksamhet mot tandsjukdomar
enligt i motionerna uppdragna riktlinjer;
dels en inom andra kammaren väckt motion av herrar Martinsson och Andersson
i Essvik (II: 904), i vilken hemställts att riksdagen vid behandlingen av proposition
nr 141 måtte uttala, att det blivande filialuniversitetet i mellersta Norrland
skall förläggas i Sundsvall;
dels en inom andra kammaren väckt motion av herrar Holmberg och Hermansson
(II: 913), i vilken hemställts att riksdagen i skrivelse till regeringen hemställer
om ett fullföljande av det i utredningsdirektiven nämnda Norrbotten-alternativet
med avsikt att så snabbt som möjligt åstadkomma en till universitetet i
Umeå knuten filial i Luleå för naturvetenskaplig, teknisk, samhällsvetenskaplig
och humanistisk utbildning;
dels en inom andra kammaren väckt motion av herrar Nyberg och Elmstedt
(11:917), i vilken hemställts att riksdagen vid behandlingen av proposition nr
141 måtte besluta att utbildningsfilialen till universitetet i Lund förläggs till
Karlskrona;
dels en inom andra kammaren väckt motion av herr Kellgren m.fl. (II: 929),
i vilken hemställts att riksdagen vid behandlingen av proposition nr 141 måtte 1.
uttala att trebetygsutbildning skall ges vid universitetsfilialerna, samt 2. uttala
att större biblioteksresurser än de av utredningen föreslagna kursbiblioteken skall
ställas till filialernas förfogande, lämpligen i anknytning till länsbiblioteken;
dels en inom andra kammaren väckt motion av herrar Mundebo och Ullsten
(II: 934), i vilken hemställts att riksdagen måtte besluta 1. att avslå förslaget
om inrättande av universitetsfilialer i Örebro, Karlstad och Växjö, samt 2. att
den fortsatta utbyggnaden av universitets- och högskoleväsendet bör inriktas på
en utbyggnad av de nuvarande universiteten, i första hand Umeå, samt på upprättandet
av ett sjätte universitet i linköpingsområdet;
dels ock en inom andra kammaren väckt motion av herrar Wiklund och Nihlfors
(11:937), i vilken hemställts att riksdagen måtte besluta 1. att bemyndiga
Kungl. Maj:t att vidta de ändringar av de för de skilda fria fakulteterna angivna
ramtalen sem den fortsatta utvecklingen i fråga om studenttillströmningen till
Stockholms universitet kan påkalla, 2. att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära
skyndsamma åtgärder ägnade att forcera Stockholms universitets utflyttning till
Frescati.
I detta sammanhang har utskottet till behandling även upptagit två vid 1965
års riksdags början väckta, likalydande motioner, den ena inom första kammaren
av herr Lundström m.fl. (1:115) och den andra inom andra kammaren av
herr Ohlin m. fl. (II: 147), i vilka hemställts att riksdagen måtte fatta principbeslut
om inrättande av två nya medicinska högskolor, vardera med en utbildningskapacitet
av ca 50 nyintagna studerande per termin, samt uppdraga åt Kungl.
Maj:t att härför upptaga förhandlingar med härvid ifrågakommande sjukvårdshuvudmän
samt snarast förelägga riksdagen definitivt förslag.
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna 11:915, 11:912, 1:773, 11:914, 1:779, 1:780,
1:781, 1:782, 11:938, 1:784, 11:932, 11:925, 11:928, 1:788, 11:935, 1:790,
II: 936, I: 792, I: 793, II: 904, II: 913, II: 917, II: 929, II: 934, II: 937 och II: 147.
Den förevarande propositionen nr Hl innehåller huvudsakligen följande.
I propositionen förordas en med hänsyn till samhällets resurser maximal utbyggnad
av universitet och högskolor. Den fortsatta planeringen av universitetsoch
högskoleexpansionen bör utgå från ett beräknat totalantal studerande i början
av 1970-talet av ca 87 000. För att det ökade behovet av högre utbildning
skall kunna mötas föreslås en kraftig expansion av universitets- och högskoleorganisationen.
Sålunda föreslås att en fjärde teknisk högskola samt en ny medicinsk
utbildnings- och forskningsenhet skall inrättas. Vid Umeå universitet
föreslås en humanistisk fakultet tillkomma och för de filosofiska fakulteterna i
övrigt föreslås en betydande ökning och omfattande geografisk spridning av
resurserna på primärexamensnivå genom inrättande av fyra nya utbildningsenheter.
Även i fråga om den farmaceutiska utbildningen och forskningen föreslås
en väsentlig utbyggnad.
Beträffande högre teknisk utbildning och forskning föreslås att en ny teknisk
högskola under perioden 1969/70—1971/72 byggs upp i Linköping till en årlig
intagningskapacitet av 570 nybörjarplatser. Vid den nya högskolan föreslås tillkomma
sektioner för teknisk fysik, maskinteknik och elektroteknik samt — som
en nyhet för svenskt högre tekniskt utbildningsväsen — en sektion för ekonomingenjörer.
De befintliga tekniska högskolorna föreslås bli utbyggda. Bl. a. föreslås
en särskild studieriktning för samhällsbyggnad vid tekniska högskolan i
Stockholm. Förslag framläggs även om teknisk magisterutbildning och ökad
civilingenjörsutbildning vid Uppsala universitet.
Intagningskapaciteten vid de medicinska fakulteterna i Uppsala och Umeå
samt vid karolinska institutet föreslås bli utökad. Vidare föreslås i propositionen
en ny enhet för medicinsk propedeutisk och klinisk utbildning bli inrättad i Linköping
med en intagningskapacitet av 84 utbildningsplatser per år. Utbildningen
vid denna enhet skall enligt förslaget påbörjas läsåret 1969/70. Dessutom föreslås
att överenskommelse träffas om anordnande av läkarutbildning vid ett planerat
sjukhus i Huddinge.
I fråga om de filosofiska fakulteterna föreslås att humanistisk, samhällsvetenskaplig
och naturvetenskaplig utbildning fram till primärexamen i viss omfattning
fr. o. m. höstterminen 1967 skall anordnas på nya orter. Förslaget innebär
att till universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm skall knytas utbildningsfilialer
i resp. Örebro, Växjö, Karlstad och Linköping. Vidare förordas
att en humanistisk utbildnings- och forskningsorganisation skall byggas upp vid
universitetet i Umeå. I syfte att öka examensfrekvensen och påskynda den enskilde
studentens fullföljande av sina studier kommer utbildningen1 vid de filosofiska
fakulteterna att ges en fastare organisation och vidare kommer att införas
skärpta regler för rätten att bedriva studier vid de fria fakulteterna.
8 Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
I propositionen uppdras också vissa riktlinjer för det fortsatta studentbostadsbyggandet.
Den farmaceutisha utbildnings- och forskningsorganisationen föreslås bli överflyttad
från Stockholm till Uppsala och där t. v. bli inordnad som en farmaceutisk
fakultet vid universitetet. Därvid förutsätts såväl lokal- som personalmässigt
samgående med medicin och naturvetenskap. Vidare föreslås att den nuvarande
utbildningen till apotekarexamen (studietid fem år) ersätts av en ny
studiegång enligt vilken efter fem terminers grundutbildning skall kunna avläggas
farmacie kandidatexamen samt efter ytterligare tre terminers studier farmacie
magisterexamen. Som riktpunkt för införande av den nya studiegången
anges budgetåret 1967/68. Överflyttningen till Uppsala — vilken avses ske successivt
— förutsätts kunna påbörjas höstterminen 1969. En ökning av den årliga
intagningskapaciteten från 80 till 120 nya studerande föreslås komma till stånd
i samband med överflyttningen. Vidare föreslås vissa förändringar i personalorganisationen,
innebärande bl. a. tillkomsten av nya professurer i ämnena biokemi,
mikrobiologi och toxikologi.
Av propositionens inledande avsnitt (s. 4—8) framgår, att till grund för denna
legat överväganden och förslag dels från 1963 års universitets- och högskolekommitté
— U 63 — och från 1964 års studentbostadsgrupp rörande universitets-
och högskoleutbyggnaden i stort med anledning av riksdagens principbeslut
1963 (prop. 1963:172, SU 212, rskr 405), dels från den år 1957 tillkallade farmaceututbildningskommittén
rörande den farmaceutiska utbildningen och forskningen.
Universitets- och högskoleutbyggnadens lokalisering och kostnader
m. m. behandlas i propositionens andra avsnitt (s. 9—149). Som ett tredje avsnitt
i propositionen (s. 150—191) upptas frågan om den farmaceutiska utbildningen
och forskningen. Till statsrådsprotokollet i ifrågavarande ärende har som
bilaga fogats (s. 193—197) en överenskommelse mellan staten, å ena, samt
Stockholms läns landsting, å andra sidan, om villkoren för anordnande av läkarutbildning
vid ett nytt sjukhus i Huddinge m.m.
Utskottet. Så långt det är möjligt bör efterfrågan i samhället på välutbildad
arbetskraft tillgodoses och den enskilde ges möjligheter till förkovran. Ökade
resurser för forskning är också nödvändiga om framstegstakten i vårt land skall
vidmakthållas. Samhällets resurser — såväl materiella som personella — är emellertid
begränsade, och insatserna på utbildningens och forskningens områden
måste därför avvägas mot berättigade krav inom övriga samhällssektorer. Detta
avvägningsproblem finns såsom framgår av proposition nr 141 även inom utbildningssektorn.
Samtidigt som bl. a. grundskolereformen och reformeringen av de
gymnasiala skolformerna enligt statsmakternas beslut skall genomföras fram till
början av 1970-talet erfordras mycket betydande samhälleliga insatser på den
högre utbildningens och forskningens områden.
Vid behandlingen av 1963 års principprogram för utbyggnaden av universitetsoch
högskoleväsendet underströk statsutskottet i sitt utlåtande nr 212 (s. 38)
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
9
uttalandet i proposition nr 172 år 1963, att det praktiska genomförandet av ett
handlingsprogram av den art som angivits i propositionen självfallet måste bli
föremål för samma prövningar och avvägningar som annan offentlig verksamhet
med anspråk på de gemensamma samhälleliga resurserna. En fortsatt önskad utbyggnad
kan givetvis endast ske i den takt som de realekonomiska och statsfinansiella
tillgångarna medger. Utskottet finner med anledning av proposition
nr 141 skäl ånyo understryka detta förhållande.
Med utgångspunkt i en beräknad årlig driftkostnad för universitet och högskolor
under social-, ecklesiastik- och jordbrukshuvudtitlarna av totalt ca 350
miljoner kr. budgetåret 1963/64 beräknas de årliga driftkostnaderna för den i
propositionen föreslagna universitets- och högskoleutbyggnaden budgetaret
1972/73 ha ökat till ca 640 miljoner kr. I nämnda kostnader ingår då inte anslag
över statliga forskningsråd och fonder och ej heller studiesociala kostnader. Utskottet
vill även framhålla, att i propositionen angivna riktlinjer torde förutsätta
betydande utgiftsstegringar för övrig postgymnasial utbildning. Vidare torde tillkomma
utgiftsökningar föranledda av en utbyggnad av den nuvarande decentraliserade
akademiska utbildningen och en vidgad fortbildnings- och vidareutbildningsverksamhet
vid universitet och högskolor. Trots här angivna förhallanden
vill utskottet uttala sin anslutning till den uppfattning som kommer till uttryck
i propositionen, nämligen att studieintresserade inte skall hindras från vidareutbildning
av någon annan begränsning än som betingas av lärartillgång och det
investeringsutrymme som ges med utgångspunkt i den ekonomiskt politiska avvägningen
av samhällets totala resurser. I detta sammanhang vill utskottet kraftigt
understryka angelägenheten av att till det yttersta hushålla med de personella
resurserna vid universitet och högskolor. Beträffande investeringsverksamheten
på universitets- och högskoleområdet anser utskottet, att man, inte minst
med hänsyn till den knappa tillgången på byggnadsarbetskraft, måste iakttaga
återhållsamhet. Enligt vad man i dag kan bedöma måste det investeringsprogram
som presenteras i propositionen kräva stora ansträngningar inte minst i fråga om
en effektiv byggnadsplanering. Detta understryker behovet av ett rationellt utnyttjande
av nu tillgängliga och nyproducerade lokaler.
Mot denna bakgrund finner utskottet det inte realistiskt att nu räkna med
att resurser skall kunna ställas till förfogande för en utbyggnad av den egentliga
universitets- och högskoleorganisationen utöver den av departementschefen föreslagna
riktpunkten, nämligen 87 000 studerande i början av 1970-talet. Tendenserna
beträffande ungdomens benägenhet att efterfråga högre utbildning pekar
emellertid enligt propositionen på att antalet studerande i början av 1970-talet
med nuvarande genomsnittliga studietider skulle kunna komma att vara betydligt
högre. För att inom den angivna ramen kunna tillgodose utbildningsönskemålen
erfordras därför enligt utskottets mening kraftfulla rationaliseringsatgärder
inom hela universitets- och högskolesektorn.
Utskottet finner sig sålunda inte kunna biträda de i motionerna 1:781 och
11:926 framförda yrkandena att universitets- och högskoleutbyggnaden fram till
10
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
början av 1970-talet måtte inriktas på 90 000 studerande. Med anledning av
nämnda yrkanden vill emellertid utskottet framhålla angelägenheten av en rullande
planering på universitets- och högskoleområdet. Utvecklingen av tillströmningen
till universitet och högskolor — särskilt till de filosofiska fakulteterna —
måste följas med skärpt vaksamhet. Vidare vill utskottet i detta sammanhang
framhålla betydelsen av god yrkes- och studievägledning på den gymnasiala nivån
samt önskvärdheten av att insatser för den i traditionell mening icke-akademiska
postgymnasiala utbildningen ytterligare intensifieras.
I propositionen framhålls särskilt starkt nödvändigheten av att studietiderna
och därmed studerandeantalet inom de filosofiska fakulteterna begränsas. En
förutsättning för att åtgärder på detta område skall kunna genomföras med
framgång är att en fastare organisation av utbildningen fram till primärexamen
genomförs vid de filosofiska fakulteterna. Förutom införandet snarast möjligt av
ett system med s. k. fasta studiegångar vid de filosofiska fakulteterna förordas i
propositionen skärpta regler för rätten att bedriva studier vid dessa samt vid de
teologiska och juridiska fakulteterna.
I de nyssnämnda motionerna 1:781 och 11:926 samt i motionerna 1:789 och
II: 935 framförs yrkanden om större flexibilitet i de fasta studiegångarna än vad
som synes bli följden om det framlagda förslaget genomförs. I motionerna I: 784
och II: 923 föreslås, att de studerande vid filosofiska fakulteter skall ges möjlighet
att bedriva friare studier som alternativ till fasta studiegångar. I samtliga
här nämnda motioner yrkas vidare, dels att de närmare principerna för fasta
studiegångar vid de filosofiska fakulteterna skall underställas riksdagens prövning,
dels att riksdagen måtte avslå förslaget om skärpta regler för rätten att bedriva
studier vid de fria fakulteterna, dels ock att riksdagen anhåller om förslag
till 1966 års vårriksdag rörande en effektivisering och utbyggnad av studierådgivning
och yrkesvägledning vid universiteten.
Utskottet vill understryka, att det finner det synnerligen angeläget, att effektiviteten
i utbildningssystemet ökas så att utbildningstiden fram till primärexamen
och därmed studerandeantalet vid de fria fakulteterna kan begränsas.
Alternativet till de i propositionen redovisade åtgärderna torde enligt utskottet
vara att spärra tillträdet till i första hand de filosofiska fakulteterna. Då utskottet
finner sig böra instämma i departementschefens uppfattning, att en dylik drastisk
åtgärd inte bör vidtas, återstår endast åtgärder av rationaliseringskaraktär.
När det gäller de fasta studiegångarna vid filosofisk fakultet anser utskottet,
att ett dylikt system kan komma att få eu för den enskilde gynnsam inverkan,
inte minst inför valet av fortsatt verksamhet efter avslutad gymnasial utbildning.
En större fasthet i utbildningsorganisationen är vidare enligt utskottets
mening nödvändig för att rationaliseringsåtgärder skall ge resultat. Givetvis
måste, såsom också framhålls i propositionen, särskilda anordningar vidtas för
vissa studerande som av legitima skäl inte har möjlighet att följa den reguljära
utbildningsgången. Utskottet förutsätter vidare, att införandet av fasta studiegångar
skall möjliggöra utbildning över fakultetsgränser, exempelvis s. k. blan
-
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
11
dade utbildningar inom matematisk-naturvetenskaplig fakultet och medicinsk
eller farmaceutisk fakultet. Utskottet vill slutligen i detta sammanhang uttala,
att de fasta studiegångarna synes kunna förbättra förutsättningarna för en kontinuerlig
anpassning av utbildningsinnehållet med hänsyn till samhällets ständigt
föränderliga behov på samma sätt som man t. ex. vid de tekniska högskolorna
för närvarande kontinuerligt omprövar detta. Med hänvisning till vad sålunda
anförts finner utskottet de i motionerna 1:781 och 11:926, 1:784 och 11:923
samt I: 789 och II: 935 framförda yrkandena i vad de avser flexibilitet i och alternativ
till fasta studiegångar vid filosofisk fakultet inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Utskottet anser sig med hänsyn till vad som anförts i det föregående inte heller
kunna biträda yrkandena i nyssnämnda motioner 1:781 och 11:926, 1:784 och
II: 923 samt I: 789 och II: 935 i vad de avser frågan att de närmare principerna
för fasta studiegångar vid filosofisk fakultet skall underställas riksdagens prövning.
Vad i propositionen anförs angående införandet av skärpta regler för rätten
att bedriva studier vid fria fakulteter ligger enligt utskottets mening i linje med
de allmänna principerna rörande en effektivisering och större fasthet i organisationen.
Ett avvisningsförfarande av den innebörd som skisseras tillämpar man
för övrigt redan nu vid handelshögskolorna och de tekniska högskolorna. Utskottet,
som sålunda kan ansluta sig till propositionen i denna del, utgår givetvis från
att reglerna för rätten att bedriva studier utformas så att vid tillämpningen
hänsyn kan tas till personliga förhållanden såsom sjukdom, vilka motiverar avvikelser
från de generella bestämmelserna. Med hänvisning till vad sålunda anförts
anser utskottet att de i motionerna 1:781 och 11:926, 1:784 och 11:923
samt I: 789 och II: 935 framförda yrkandena i vad de avser avslag på förslaget
om skärpta regler för rätten att bedriva studier vid fria fakulteter inte bör bifallas
av riksdagen.
Med hänsyn till det anförda finner utskottet vidare att motionerna I: 784 och
II: 923, i vad de avser utredning om riktlinjer för rätten att bedriva studier, inte
bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet vill särskilt understryka uttalandet i propositionen, att vid införandet
av fasta studiegångar vid filosofisk fakultet och skärpta bestämmelser för
rätten att bedriva studier vid fria fakulteter det är naturligt, att samhällets insatser
för bl. a. studie- och yrkesvägledning samtidigt ökas. Detta har, som
framgått av det föregående, också framhållits i ett antal motionsyrkanden. Beträffande
yrkesvägledningen har en betydande utbyggnad skett under senare år.
Utskottet vill framhålla vikten av ifrågavarande verksamhet och angelägenheten
av att den ges för sina uppgifter tillräckliga personella och ekonomiska resurser.
I sina förslag till anslagsäskanden förbudgetåret 1966/67 framhåller universitetskanslersämbetet,
att ämbetet inlett samarbete med arbetsmarknadsmyndigheterna
om en ytterligare utvidgad försöksverksamhet med studierådgivning och
yrkesorientering. Med anledning härav torde riksdagen vid behandlingen av
1** — Jiihang till riksdagens ''protokoll 19G5. G samt. Nr 173
12
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
Kungl. Maj:ts anslagsäskanden för nästkommande budgetår få anledning pröva
frågan om en intensifierad studierådgivning och yrkesvägledning vid universiteten.
Utskottet finner därför att yrkandena i motionerna I: 781 och II: 926, I: 784
och 11:923 samt 1:789 och 11:935 vad angår nämnda spörsmål inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.
I propositionen framhålls, att utvecklingen går mot ökad användning av tekniska
hjälpmedel i undervisningen på olika nivåer. Departementschefen räknar
med att den försöksverksamhet som inletts på universitets- och högskoleområdet
kommer att intensifieras under de närmaste åren och förordar att de av U 63
framförda förslagen och angivna riktlinjerna därvid särskilt beaktas. Enligt
propositionen ankommer det på vederbörande myndigheter att vidta åtgärder
för förslagens realiserande.
I de nämnda motionerna I: 781 och II: 926, I: 784 och II: 923 samt I: 789 och
II: 935 framförs även förslag syftande till att tekniska hjälpmedel skall få ökad
användning i den akademiska undervisningen. I motionerna I: 789 och II: 935
yrkas därvid, att riksdagen måtte hemställa om förslag härom till 1966 års vårriksdag.
Även utskottet finner en ökad användning av tekniska hjälpmedel vara
befogad i den akademiska undervisningen såväl av pedagogiska skäl som för att
öka utbytet av gjorda insatser i fråga om personal och lokaler. Såsom framhålls
i propositionen pågår redan försöksverksamhet med dylika hjälpmedel. För budgetåret
1965/66 har anvisats ett reservationsanslag till tekniska hjälpmedel i utbildningen
m. m., varav 500 000 kr. beräknas för försöksverksamhet med tekniska
hjälpmedel och disponeras av Kungl. Maj:t efter förslag av universitetskanslersämbetet.
I sina förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1966/67 har universitetskanslersämbetet
hemställt om ytterligare medelsanvisning för detta ändamål.
Med anledning härav torde riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts anslagsäskanden
för nästkommande budgetår få anledning pröva frågan om ökad användning
av tekniska hjälpmedel i den högre utbildningen. Någon särskild riksdagsskrivelse
i ämnet synes utskottet därför inte påkallad. Utskottet finner yrkandena
i motionerna I: 781 och II: 926,1: 784 och II: 923 samt I: 789 och II: 935
vad angår nämnda spörsmål inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Mot bakgrund av nuvarande tendenser i tillströmningen till högre utbildning
framförs i motionerna I: 781 och II: 926,1: 784 och II: 923 samt I: 789 och II: 935
yrkanden om utredning rörande möjligheterna att i ökad omfattning utnyttja
radio och television samt korrespondensundervisning för reguljär universitetsutbildning.
I motionerna I: 781 och II: 926 samt I: 789 och II: 935 yrkas därjämte,
att den nu pågående försöksverksamheten beträffande utnyttjande av radio och
television i universitetsutbildningen intensifieras.
Beträffande sistnämnda motionsyrkanden vill utskottet utöver vad ovan
anförts framhålla, att universitetskanslersämbetet i sina förslag till anslagsäskanden
för budgetåret 1966/67 för vidgad försöksverksamhet med akademisk
radioundervisning upptagit ett belopp av 450 000 kr. Med anledning härav torde
riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts anslagsäskanden för nästkomman
-
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
13
de budgetår få anledning pröva frågan om en vidgad akademisk radioundervisning.
Utskottet finner därför att motionerna 1:781 och 11:926 samt 1:789
och 11:935 i vad de avser skrivelse om intensifierad försöksverksamhet beträffande
utnyttjande av radio och television i universitetsundervisningen inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Frågan om utnyttjandet av radio och television för reguljär universitets- och
högskoleutbildning har behandlats av 1960 års radioutredning i betänkandet
»Radions och televisionens framtid i Sverige», del II (SOU 1965: 21). Sedan
remissbehandlingen avslutats pågår, enligt vad utskottet inhämtat, beredning
med anledning av radioutredningens förslag inom Kungl. Maj:ts kansli. Utskottet,
som förutsätter, att riksdagen i annat sammanhang får anledning behandla
dessa frågor, finner med hänsyn till det anförda yrkandena i motionerna I: 781
och 11:926, 1:784 och 11:923 samt 1:789 och 11:935 vad angår förevarande
spörsmål inte böra föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
I samband med utredningen rörande radio och television i den reguljära
universitets- och högskoleutbildningen synes även, såsom universitetskanslersämbetet
framhåller i sitt yttrande över radioutredningens förslag, korrespondensundervisningen
böra behandlas, varför utskottet beträffande yrkandena i
motionerna I: 781 och II: 926, I: 784 och II: 923 samt I: 789 och II: 935 i denna
del inte finner dessa böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
U 63 har avgränsat tre alternativ för utbyggnaden av universitet och högskolor.
Alternativ 1 innebär att hela utbyggnaden sker på nuvarande fem universitetsorter
med undantag för en viss del av den medicinska och tekniska utbildningen.
Alternativ 2 innebär att medicinsk och teknisk utbildning i samma omfattning
som enligt alternativ 1 förläggs utanför nuvarande universitetsorter
samt att utbildningen till primärexamensnivå inom filosofisk fakultet organiseras
på ett flertal nya orter. Alternativ 3 slutligen innebär att en väsentlig del
av utbyggnaden lokaliseras till ett sjätte universitet. I propositionen konstateras,
att här nämnda alternativ för universitets- och högskoleutbyggnaden innefattar
de möjligheter som nu bör övervägas och departementschefen förordar,
att utbyggnaden av universitet och högskolor sker i stort sett efter de riktlinjer
som innefattas i U 63:s alternativ 2.
Beträffande den medicinska utbildningen anser utskottet, att en utbyggnad
på en sjätte ort är nödvändig. Även inrättandet av en fjärde teknisk högskola
finner utskottet vara erforderligt om 1963 års principprogram skall kunna realiseras.
Vidkommande utbyggnaden av de filosofiska fakulteterna finner utskottet,
att varken en utbyggnad enbart av nuvarande universitet eller inrättandet avett
sjätte universitet utgör realistiska alternativ inför de närmaste årens väntade
tillströmningsökning. Utskottet delar departementschefens uppfattning, att
det är nödvändigt — inte minst med hänsyn till studentbostadssituationen på
de nuvarande universitetsorterna — med en ytterligare decentralisering av lågstadieutbildningen
inom filosofisk fakultet. Eu uppbyggnad nu av ett nytt uni
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
versitet skulle medföra en allvarlig splittring av forskningsresurserna. Med den
knapphet på kvalificerade forskare som råder, särskilt inom samhällsvetenskaper
och naturvetenskaper, måste en dylik splittring undvikas. Härtill kommer,
vilket utskottet särskilt vill betona, att upprättandet av ett nytt universitet kan
inverka hinderligt på utbyggnaden av Umeå universitet.
Inför behandlingen av föreliggande proposition har utskottet besökt ett flertal
städer och regioner för att på ort och ställe bilda sig en uppfattning om intresset
och förutsättningarna för att till nya platser lokalisera högre utbildning.
Sålunda har utskottet besökt Kiruna, Luleå, Umeå, Örnsköldsvik, Härnösand,
Sundsvall, Västerås, Karlstad, Linköping, Norrköping, Jönköping, Växjö och
Kalmar. Den synnerligen positiva inställning till högre utbildning som man
ådagalagt på samtliga dessa platser samt den beredvillighet som deklarerats att
genom lokala och regionala insatser skapa goda förutsättningar för sådan utbildning
visar enligt utskottets mening att en spridning av universitets- och
högskoleutbildning är både önskvärd och möjlig.
Förslaget om permanenta universitetsfilialer — till en början med en filial
till vart och ett av universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm —
finner utskottet sålunda, liksom en ny medicinsk utbildnings- och forskningsenhet
samt en fjärde teknisk högskola, vara väl ägnat att ge en angelägen spridning
i landet av utbildningsmöjligheterna på universitets- och högskolenivå.
Med hänvisning till vad ovan anförts avstyrker utskottet bifall till motionerna
1:785 och 11:932 i vilka yrkas, att riksdagen måtte dels avslå Kungl.
Maj:ts förslag om inrättande av universitetsfilialer, dels besluta att i enlighet
med de av universitetskanslersämbetet angivna riktlinjerna bygga ut universitetet
i Umeå, dels ock besluta om fortsatt utbyggnad av befintliga universitet.
Utskottet avstyrker vidare med hänvisning till det föregående motionen
II: 934 i vilken yrkas dels att riksdagen måtte avslå förslaget om inrättande av
universitetsfilialer i Örebro, Karlstad och Växjö, dels att den fortsatta utbyggnaden
av universitets- och högskoleväsendet bör inriktas på en utbyggnad av
de nuvarande universiteten, i första hand Umeå, samt på upprättande av ett
sjätte universitet i linköpingsområdet.
Utskottet anser sig med hänsyn till det anförda inte heller kunna biträda
motionerna 1:781 och 11:926 samt 1:789 och 11:935 i vad de avser yrkanden,
att riksdagen måtte uttala, att planeringen rörande universitetsväsendets fortsatta
expansion bör inriktas på ett sjätte universitet. Ifrågavarande motioner bör
därför enligt utskottets mening i denna del inte föranleda någon åtgärd från
riksdagens sida.
Förslaget om inrättande av en humanistisk utbildnings- och forskningsorganisation
vid Umeå universitet tillstyrker utskottet. Utbyggnaden av Umeå universitet
bör, såsom också departementschefen förordar, ske snabbare och i större
omfattning än vad U 63 räknat med. Utskottet vill betona angelägenheten häri.
Enligt utskottets mening torde med hänsyn till vad som förordats i propositionen
och vad utskottet framhållit de i motionerna I: 781 och II: 926, I: 784 och
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
15
11:923 samt 1:789 och 11:935 framförda yrkandena rörande en snabb utbyggnad
av Umeå universitet vara tillgodosedda. Motionerna synes därför i denna
del inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Beträffande den nya medicinska utbildnings- och forskningsenheten samt den
fjärde tekniska högskolan förordas i propositionen, att dessa förläggs till Linköping.
Med anledning härav yrkas i motionerna 1:790 och 11:924, att riksdagen
med ändring av Kungl. Maj:ts förslag måtte besluta, att den fjärde tekniska
högskolan inrättas i Västerås.
Enligt utskottets mening kan i och för sig anföras skäl som talar för en förläggning
av den fjärde tekniska högskolan till Västerås, om man betraktar denna
som en helt fristående enhet. När man emellertid samtidigt finner det nödvändigt
att etablera en ny medicinsk utbildnings- och forskningsenhet har utskottet,
också med beaktande av utvecklingen i Linköping på längre sikt, från utbildnings-
och forskningsorganisatorisk synpunkt funnit starka skäl som talar för
en förläggning av de två enheterna till samma stad. Utskottet förordar sålunda
bifall till propositionen i denna del. Enligt utskottets mening bör man sträva
efter att hålla samman forskningsresurserna för att främja ett gemensamt utnyttjande
av dessa och skapa en stimulerande forskningsmiljö i nära kontakt
med industri och sjukvård. Goda industriella och sjukvårdsmässiga betingelser
föreligger i Linköping-Norrköping-regionen. En samlokalisering till Linköping
av medicinsk och teknisk forskning torde enligt utskottets uppfattning ge möjligheter
att från grunden skapa förutsättningar för ett fruktbart forskningssamarbete
på gränsområdena mellan medicin och teknik till gagn för hela landet.
Med hänsyn till vad sålunda anförts avstyrker utskottet bifall till motionerna
1:790 och 11:924.
I motionerna 1:784 och 11:923 förordas en organisatorisk samordning av den
tekniska och medicinska utbildningen i Linköping. Som utskottet nyss framhållit
föreligger starka skäl tala för samordning mellan medicin och teknik. Detta
gäller inte minst i fråga om organisation och administration. Utskottet vill i
detta sammanhang erinra om sitt utlåtande nr 119 (s. 6 f.) över proposition
nr 50 år 1964 i vilket utskottet framhöll, att det förväntade, att ökad uppmärksamhet
av Kungl. Maj:t och vederbörande universitetsorgan ägnas spörsmålet
om hur samverkan och integration på universitets- och högskoleområdet bäst
skall främjas och stödjas. Även när det gäller utbyggnaden i Linköping förutsätter
utskottet att Kungl. Maj:t och berörda myndigheter uppmärksammar
detta uttalande. De i motionerna 1:784 och 11:923 framförda yrkandena torde
därmed i vad avser här berörda fråga vara tillgodosedda. Motionerna bör därför,
enligt utskottets mening, i denna del inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
I propositionen föreslås en sektion för utbildning av ekonomingenjörer vid den
förordade tekniska högskolan i Linköping. I motionerna I: 791 och II: 936 yrkas
avslag beträffande detta förslag och nytt förslag till utbildning av ingenjörer i
ekonomiska ämnen i enlighet med vad i motionerna anförs. Utskottet, som delar
uppfattningen, att det föreligger ett stort behov av tekniskt-ekonomiskt skolad
16 Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
arbetskraft, biträder förslaget om en särskild sektion för utbildning av ekonomingenjörer
vid den fjärde tekniska högskolan. Då förslaget innebär en nyhet för
högre teknisk utbildning finner utskottet det emellertid motiverat med viss återhållsamhet
i utbyggnadstakten. Med anledning av vad som anförs i de nyssnämnda
motionerna vill utskottet konstatera, att berörda myndigheter kontinuerligt
överser den ekonomisk-administrativa utbildning som förekommer
vid de tekniska högskolorna inom ramen för nuvarande civilingenjörsutbildning.
Utskottet ifrågasätter emellertid om den föreslagna utbildningslinjen vid tekniska
högskolan i Linköping och den utbildning som ges vid nuvarande tekniska
högskolor är till fyllest för behovet av civilingenjörer med fördjupad ekonomisk
utbildning inom skilda områden. Enligt utskottets mening synes behovet av
ekonomisk vidareutbildning av civilingenjörer böra uppmärksammas av Kungl.
Maj:t och berörda myndigheter. Härvid bör även övervägas huruvida den form
av vidareutbildning som för närvarande förekommer vid handelshögskolorna
kan ersättas av annan för civilingenjörer mera anpassad vidareutbildning. Det
bör uppmärksammas att vidareutbildningsmöjligheterna i framtiden torde komma
att öka genom den föreslagna sektionen för utbildning av ekonomingenjörer
i Linköping med dess speciella forskningsinriktning på gränsområdet mellan
ekonomi och teknik. Utskottet förordar, att riksdagen i anledning av yrkandena
i motionerna I: 791 och II: 936 i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna
vad utskottet sålunda anfört.
Frågan om högre teknisk utbildning i Norrland behandlas i ett flertal motioner.
I motionerna I: 771 och II: 915 föreslås, att frågan om en till Norrland förlagd
utbyggnad av den högre tekniska utbildningen, varvid särskilt möjligheterna
av en förläggning till övre Norrland beaktas, snarast måtte bli föremål för en
förutsättningslös utredning. I motionen I: 780 förordas, att frågan om förläggning
av högre teknisk utbildning till sundsvallsregionen måtte prövas. Enligt
motionerna I: 781 och II: 926 bör frågan om högre teknisk utbildning i Norrland
utredas. I motionerna I: 784 och II: 923 föreslås en utredning rörande möjligheterna
att i Umea inrätta teknisk utbildning i samordning med övriga inom
universitetet förekommande fakulteter. Slutligen bör enligt motionerna 1:792
och II: 933 förnyad prövning ske av frågan om förläggandet av vissa högre tekniska
utbildningslinjer till Umeå universitet.
Utskottet har vid sina i det föregående nämnda besök i olika delar av landet
kommit till den uppfattningen, att om den nya lokaliseringsgiven, inte minst
i Norrland, pa ett verksamt sätt skall kunna fullföljas måste högre utbildning gå
hand i hand med näringslivets utveckling. Utskottet är väl medvetet om att för
att det skall kunna meddelas fullgod teknisk utbildning fordras inom en region
mycket god tillgång på industrier av olika slag, förutsättningar att erhålla goda
lärare och tillgång till lämpliga lokaler. Flera av de orter utskottet besökt har
god tillgång på varierande industrier, och industriens företrädare på dessa orter
har i många fall utlovat all möjlig hjälp med lärarkrafter, i allmänhet främst
kvalificerade speciallärare med timtjänstgöring. Från kommunalt håll har man
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
17
i många fall ställt i utsikt att lokaler kan anskaffas. Utskottet finner det troligt
att situationen är densamma även på andra orter än de utskottet besökt. Uppvaktningar
har också gjorts i denna fråga, varvid bl. a. nya uppgifter presenterats
beträffande behovet av och förutsättningarna för högre teknisk utbildning
i Norrland.
Utvecklingen på det högre tekniska utbildningsområdet måste enligt utskottets
uppfattning ses på lång sikt och följas noggrant. Utskottet förordar därför
i anledning av motionerna I: 771 och II: 915, I: 780, I: 792 och II: 933, I: 781 och
11:926 samt 1:784 och 11:923, sistnämnda fyra motioner såvitt nu är i fråga,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, att en beredning tillsätts
med arbetsuppgift att kontinuerligt följa utvecklingen på detta område och när
så bcfinnes möjligt framlägga förslag rörande den högre tekniska utbildningens
fortsatta utbyggnad. Enligt propositionen skulle det norr om Uppsala inte finnas
någon teknisk utbildning ovanför den gymnasiala nivån. En ytterligare industriell
utbyggnad i Norrland kan enligt utskottets mening förväntas medföra
ett ökat ingenjörsbehov. Denna utbyggnad bör underlättas genom ökade utbildningsmöjligheter.
Utskottet finner därför, att beredningen i första hand
bör överväga huruvida fullständig teknisk högskola, vissa sektioner av sadan
högskola eller utbildning i de två första årskurserna inom vissa sektioner av
teknisk högskola bör anordnas på någon eller några orter i Norrland. Vissa av
dessa utbildningsanstalter bör, om behov därav föreligger, framdeles kunna utvecklas
till fullständiga tekniska högskolor. Med hänsyn till industriens struktur
bör beredningen vidare undersöka huruvida en påbyggnad av tekniskt gymnasium
skulle kunna betjäna industrien på ett verksamt sätt.
Den i propositionen förordade utbyggnaden av medicinsk utbildning med ca
200 nybörjarplatser årligen under perioden 1966/67—1969/70 är enligt utskottets
mening det maximala program som nu kan fastställas. Med hänsyn härtill
bör de i motionerna 1:115 och II: 147 framförda yrkandena, att riksdagen måtte
fatta principbeslut om att inrätta två nya medicinska högskolor vardera med en
utbildningskapacitet av ca 50 nyintagna studerande per termin, inte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Beträffande den odontologiska utbildningen konstateras i propositionen, att
U 63 utgått från att den odontologiska fakulteten vid karolinska institutet skall
erhålla nya lokaler i anslutning till det planerade undervisningssjukhuset i Huddinge.
Under en övergångsperiod kan detta enligt U 63 möjliggöra en dubblering
av utbildningskapaciteten för tandläkare i Stockholm. Departementschefen finner
detta uppslag beaktansvärt och avser i annat sammanhang föreslå Kungl.
Maj:t att närmare låta utreda frågan. I motionerna 1:793 och 11:927 förordas
skyndsam utredning och förslag beträffande tandläkarutbildningen, den odontologiska
forskningen samt
motionerna uppdragna riktlinjer.
Utskottet finner för sin del att den rådande bristen på tandläkare inom bl. a.
folktandvården och de konsekvenser ett införande av tandsjukvården i den all
-
18
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
männa sjukvårdsförsäkringen, varom förslag framlagts, kan få beträffande behovet
av tandläkare måste följas med uppmärksamhet. Tandläkarbehovet på
sikt kan också komma att påverkas av bl. a. de åtgärder som sätts in i profylaktiskt
syfte. Utskottet finner det angeläget, att den i propositionen förordade
utredningen rörande dubblering av utbildningskapaciteten i Stockholm snarast
kommer till stand. Enligt vad utskottet inhämtat har såväl universitetskanslersämbetet
som medicinalstyrelsen sin uppmärksamhet riktad på de i motionerna
berörda frågorna. Med hänsyn härtill finner utskottet det inte nu motiverat
med en särskild utredning rörande dessa frågor. Utskottet anser därför att motionerna
1:793 och 11:927 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
I propositionen förordas en förläggning till Linköping och Örebro av filialer till
Stockholms respektive Uppsala universitet. Vid dessa filialer skall anordnas utbildning
för primärexamen inom humanistisk-samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig
fakultet. Vidare förordas, att till vart och ett av Lunds
och Göteborgs universitet knyts en filial. Filialen till Lunds universitet föreslås
förlagd till Växjö och filialen till Göteborgs universitet till Karlstad. I Karlstad
och Växjö bör utbildningen tills vidare begränsas till humanistiska och samhällsvetenskapliga
ämnen samt matematik. Efter en utbyggnad av Umeå universitet
till full kapacitet kan också enligt propositionen en filial i mellersta Norrland
tillkomma med anknytning till detta universitet.
I motionerna 1:773 och 11:918 yrkas, att filialen till Lunds universitet skall
förläggas till Kalmar. Motsvarande yrkanden reses i motionerna 1:786 och
II: 925 till förmån för Jönköping och i motionerna I: 787 och II: 928 till förmån
för Halmstad. I motion 11:917 yrkas, att filialen till Lunds universitet förläggs
till Karlskrona.
När det gäller filialen till Lunds universitet står enligt departementschefen
valet mellan Jönköping, Kalmar och Växjö. Departementschefen finner, att
samtliga tre städer kommer att kunna erbjuda de resurser som filialutbildningen
kräver och att från denna synpunkt ingen av orterna kan ges ett bestämt företräde.
I detta sammanhang framhalls, att Linköping, vid bifall till propositionens
förslag, av allt att döma kommer att få en stor attraktivitet. Med hänsyn
till att rekryteringsområdet norrut begränsas av utbildningsorganisationerna i
stockholmsregionen och Örebro får man räkna med att Linköping kommer och
bör rekrytera inom ett avsevärt område söderut. Det ringa avståndet mellan
Linköping och Jönköping talar sålunda emot en förläggning av en filial till sistnämnda
stad. Vidare framhåller departementschefen bl. a. att av de tre städerna
Växjö otvivelaktigt har de snabbaste förbindelserna till Lund och därmed rent
geogiafiskt maste ges företräde före bade Jönköping och Kalmar. Endast om det
hade kunnat göras gällande att Växjös förutsättningar att resursmässigt hysa en
filial varit alltför begränsade hade valet fått göras mellan Jönköping och Kalmar.
Som framgått av det föregående har utskottet ingående behandlat frågorna
rörande universitets- och högskoleutbyggnadens lokalisering. Utskottet har besökt
samtliga i propositionen berörda orter och därvid kunnat konstatera riktig
-
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
19
heten i vad som anförs rörande Jönköpings, Kalmars och Växjös förutsättningar
att hysa en filial till Lunds universitet. Utskottet ansluter sig till den i propositionen
förordade utbyggnaden av universitetsfilialer i Linköping, Örebro, Karlstad
och Växjö med anknytning till resp. Stockholms, Uppsala, Göteborgs och
Lunds universitet. Avgörande för utskottets ställningstagande till förläggningen
av en filial till Växjö har bl. a. varit stadens läge i förhållande till Lund och Linköping.
Enligt utskottets uppfattning skulle en filial i Jönköping ligga för nära
Linköping och för långt ifrån Lund. Växjö ligger mest centralt i det område
filialen skall betjäna. Kalmar ligger i utkanten av området och detta gäller även
Karlskrona och Halmstad. Utskottet avstyrker under hänvisning till vad sålunda
anförts bifall till motionerna 1:773 och 11:918, 1:786 och 11:925, 1:787 och
IL: 928 samt 11:917.
I motionerna I: 772 och II: 912 föreslås, att möjligheter i ökad utsträckning
bör skapas för förläggande av universitetsstudier till Gotland samt att härför
måtte vidtas lämpliga och erforderliga åtgärder. Vidare förordas i motionerna
1:779 och 11:916, dels utredning beträffande en förläggning av universitetsfilial
till falun-borlängeområdet, dels att riksdagen måtte förorda att den akademiska
utbildningen på ettbetygsnivå inom detta område bör fortsättas och utvidgas.
Enligt motionerna I: 783 och II: 938 bör frågan om etablering av en till universitetet
i Umeå knuten filial i Luleå för humanistisk, samhällsvetenskaplig och
naturvetenskaplig utbildning bli föremål för utredning. I motion II: 913 förordas
ett fullföljande av det i U 63:s utredningsdirektiv nämnda Norrbotten-alternativet
med avsikt att så snabbt som möjligt åstadkomma en till universitetet i
Umeå knuten filial i Luleå för naturvetenskaplig, teknisk, samhällsvetenskaplig
och humanistisk utbildning. Beträffande en filial till Umeå universitet yrkas
slutligen i motion II: 904, att riksdagen måtte uttala att det blivande filialuniversitetet
i mellersta Norrland skall förläggas till Sundsvall.
Med anledning av här redovisade motionsyrkanden rörande ytterligare filialer
vill utskottet framhålla, att man i dagens läge inte rimligen bör räkna med mer
än en filial till vart och ett av universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm.
Utskottet anser vidare att de närmare erfarenheterna av den föreslagna
nya organisationen bör avvaktas innan ställning tas till ytterligare filialer. Däremot
bör ett införande av permanent filialutbildning på vissa orter enligt utskottets
mening inte betyda, att den decentraliserade akademiska utbildningen i
övrigt skall avvecklas. Tvärtom finns, såsom också framhålls i propositionen,
anledning räkna med en ytterligare utbyggnad och konsolidering av denna verksamhet.
Den starkt ökade efterfrågan på vuxenutbildning liksom möjligheten
till samordning med annan kvalificerad postgymnasial utbildning talar härför
Vad gäller framförda yrkanden om filialer till Umeå universitet finner utskottet
såsom tidigare framhållits, att man bör tillse att detta universitet utbyggs i
snabb takt och erhåller de resurser som erfordras för detta. Först när Umeå
universitet nått tillräcklig kapacitet finns det anledning taga ställning till en
filial till detta universitet. Med vad sålunda anförts anser utskottet att motio
-
20
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
nerna 1:772 och 11:912, 1:783 och 11:938, 11:913, 11:904 samt 1:779 och
11:916, sistnämnda två motioner i vad de avser utredning beträffande förläggning
av universitetsfilial, inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet
finner vidare, att motionerna I: 779 och II: 916 i vad de avser uttalande
om att den akademiska utbildningen på ettbetygsnivå inom falun-borlängeområdet
bör fortsättas och utvidgas inte heller bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Beträffande lärarna vid universitetsfilialerna yrkas i motionerna I: 781 och
II: 926 utredning och förslag till 1966 års vårriksdag angående närmare bestämmelser
rörande dessa enligt i motionerna uppdragna riktlinjer. I motionerna
1:784 och 11:923 samt 1:789 och 11:935 yrkas utredning och förslag till 1966
års vårriksdag rörande de nya assistenttjänster som föreslås inrättade vid universiteten.
Slutligen yrkas i motionerna I: 788 och II: 930 avslag på vad i propositionen
uttalas angående införandet av en ny lärarkategori vid universitet
och högskolor.
Som framgått av det föregående finner utskottet förslaget om universitetsfilialer
vara väl ägnat att ge en angelägen spridning av utbildningsmöjligheterna
på universitetsnivå. Med anledning av framförda motionsyrkanden rörande lärarna
vid universitetsfilialerna vill utskottet kraftigt understryka vad som anförs
i propositionen, nämligen att lärarstandarden vid filialerna skall vara likvärdig
med den inom lågstadieutbildningen vid moderaniversiteten. Under denna
förutsättning ansluter sig utskottet till vad departementschefen förordar rörande
inrättandet av en ny typ av assistenttjänster vid filialerna och nuvarande
universitet och högskolor. Innehavare av dylik tjänst bör som huvuduppgift ha
att meddela undervisning på lågstadiet. I detta sammanhang vill utskottet även
understryka önskvärdheten av att goda kontakter skall kunna etableras mellan
institutionerna vid moderuniversiteten och filialerna. Filialutbildningen bör ingå
som en beståndsdel i den allmänna verksamheten vid moderuniversitetets institutioner.
Med hänvisning till vad sålunda anförts anser utskottet utredning
och förslag till 1966 års vårriksdag beträffande ifrågavarande tjänster inte erforderligt.
Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna I: 781 och II: 926,
I: 784 och II: 923 samt I: 789 och II: 935 vad gäller här berörda frågor. Vidare
avstyrker utskottet bifall till yrkandena i motionerna I: 788 och II: 930.
I motionerna I: 781 och II: 926 samt I: 789 och II: 935 förordas, att möjlighet
bör beredas de studerande vid universitetsfilialerna att vid dessa i så många
ämnesgrupper som möjligt ägna sig åt studier för högre betyg än två betyg.
I motionerna I: 784 och II: 923 yrkas, att möjligheterna för studerande vid universitetsfilialerna
att i vissa ämnesgrupper inrikta studierna på högre betyg än
två bör undersökas. Slutligen anförs i motion II: 929, att trebetygsutbildning
skall ges vid universitetsfilialerna.
Med anledning av yrkandena angående utbildningsnivån vid filialerna vill utskottet
framhålla, att i den mån tillgängliga lärarkrafter och övriga resurser det
medger utbildning bör kunna ges och examination förrättas utöver tvåbetygs
-
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
21
nivån i primärexamen i enlighet med den i propositionen förordade organisationen.
Utskottet, som inte ansett sig kunna tillstyrka bifall till motionen II: 929
i denna del, finner med hänsyn till det anförda motionerna 1:781 och 11:926,
I: 784 och II: 923 samt I: 789 och II: 935 avseende här berörda frågor besvarade.
Motionerna bör sålunda i denna del icke föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motionerna 1:781 och 11:926, 1:784 och 11:923 samt 1:789 och 11:935
yrkas, att förslag framläggs till 1966 års vårriksdag om inrättande av bibliotek
och läsesalar av tillfredsställande omfattning vid universitetsfilialerna. I motion
II: 929 förordas, att större biblioteksresurser än de av U 63 föreslagna skall
ställas till filialernas förfogande, lämpligen i anknytning till länsbiblioteken.
Beträffande universitetsfilialernas biblioteksresurser förutsätter utskottet, att
ett gott samarbete kommer till stånd mellan filial- och moderuniversitetets institutions-
och huvudbibliotek. Vidare finner utskottet det naturligt, att filialerna
kommer att samarbeta med biblioteken på resp. orter och kunna utnyttja där
tillgängliga boksamlingar m. m., vilka på samtliga orter torde vara av betydande
omfattning. Utskottet, som inte funnit sig kunna tillstyrka bifall till motionen
11:929 i denna fråga, anser motionerna 1:781 och 11:926, 1:784 och 11:923
samt 1:789 och 11:935 i här berörda avseende besvarade, varför ifrågavarande
motionsyrkanden inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagen.
I motion 11:937 yrkas, dels att riksdagen måtte bemyndiga Ivungl. Maj:t att
vidta ändringar av de för de skilda fria fakulteterna angivna ramtalen som den
fortsatta utvecklingen i fråga om studenttillströmning till Stockholms universitet
kan påkalla, dels att riksdagen måtte begära skyndsamma åtgärder ägnade
att forcera Stockholms universitets utflyttning till Frescati. Med hänvisning till
vad utskottet i det föregående anfört rörande riktpunkten för den fortsatta utbyggnaden
av universitet och högskolor avstyrker utskottet bifall till motionen
vad gäller ramtalen för Stockholms universitet. Vidkommande universitetets utflyttning
till Frescati sker denna enligt utskottet i så snabb takt som planeringsmöjligheterna
medger. Med hänsyn härtill torde motionen i denna del inte böra
föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motionerna I: 781 och II: 926 yrkas, att målsättningen för studentbostadsbyggnadsverksamheten
fram till början av 1970-talet bör vara ett nytillskott
om minst 40 000 rumsenheter. För egen del finner utskottet i likhet med vad
som sägs i propositionen att en bedömning av det för studentbostadsbyggandet
tillgängliga utrymmet liksom hittills får göras i anslutning till att statsmakterna
tar ställning till frågan om det samlade bostadsbyggandets omfattning. Utskottet
avstyrker därför bifall till motionerna 1:781 och 11:926 i vad avser yrkandet
om en fixerad målsättning för studentbostadsbyggandet men finner i anledning
av motionerna angeläget framhålla, att planeringen för denna byggnadsverksamhet
mer än tidigare bör samordnas med utbyggnadsplaneringen i övrigt
på universitets- och högskoleområdet.
Beträffande den farmaceutiska utbildningen och forskningen yrkas i motionerna
1:782 och 11:931, att Iaboratorstjänsterna vid farmaceutiska institutet
22
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
i analytisk farmaceutisk kemi och i oorganisk och fysikalisk kemi omvandlas till
professurer i nämnda ämnen fr. o. m. budgetåret 1966/67. I propositionen förordas,
att kompetensvillkoren för ifrågavarande laboraturer vid farmaceutiska
institutet ändras till att överensstämma med vad som gäller för motsvarande
tjänster vid universiteten. Utskottet, som i förevarande sammanhang inte funnit
sig böra förorda annan organisation än den som föreslagits i propositionen,
avstyrker med hänsyn härtill motionerna I: 782 och II: 931.
I motionerna I: 778 och II: 914 yrkas, att den aviserade utredningen beträffande
receptarieutbildningen göres förutsättningslös varvid en nödvändig anknytning
till farmaceutiska fakulteten dock beaktas. Utskottet, som förutsätter
att resultatet av den förordade utredningen kommer att ge en allsidig belysning
av frågan, har i förevarande sammanhang inte ansett sig böra ingå på receptarieutbildningens
framtida utformning och lokalisering och finner därför att motionerna
I: 778 och II: 914 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat i proposition nr 141 har
inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
1. att motionerna I: 781 och II: 926, i vad de avser en höjning
av riktpunkten för universitets- och högskoleutbyggnaden
fram till början av 1970-talet, inte må bifallas av riksdagen;
2. att motionerna I: 781 och II: 926, I: 784 och II: 923 samt
I: 789 och II: 935, i vad de avser flexibilitet i och alternativ till
fasta studiegångar vid filosofisk fakultet, inte må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
3. att motionerna I: 781 och II: 926, I: 784 och II: 923 samt
I: 789 och II: 935, i vad de avser frågan att de närmare principerna
för fasta studiegångar vid filosofisk fakultet skall underställas
riksdagens prövning, inte må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
4. att motionerna 1:781 och 11:926, 1:784 och 11:923 samt
I: 789 och II: 935, i vad de avser avslag på förslaget om införande
av skärpta regler för rätten att bedriva studier vid fria
fakulteter, inte må bifallas av riksdagen;
5. att motionerna I: 784 och II: 923, i vad de avser utredning
om riktlinjer för rätten att bedriva studier, inte må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
6. att motionerna I: 781 och II: 926, I: 784 och II: 923 samt
I: 789 och II: 935, i vad de avser studie- och yrkesvägledning
vid universiteten, inte må föranleda någon riksdagens åtgärd;
7. att motionerna I: 781 och II: 926, I: 784 och II: 923 samt
I: 789 och II: 935, i vad de avser tekniska hjälpmedel i den
akademiska undervisningen, inte må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
23
8. att motionerna I: 781 och II: 926 samt I: 789 och II: 935,
i vad de avser en intensifiering av nuvarande försöksverksamhet
beträffande utnyttjande av radio och television i universitetsundervisningen,
inte må föranleda någon riksdagens åtgärd;
9.
att motionerna 1:781 och 11:926, 1:784 och 11:923 samt
I: 789 och II: 935, i vad de avser utnyttjande av radio och television
samt korrespondensundervisning för reguljär universitets-
och högskoleutbildning, inte må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
10. att motionerna 1:785 och II: 932 inte må bifallas av
riksdagen;
11. att motion II: 934 inte må bifallas av riksdagen;
12. att motionerna I: 781 och II: 926,1: 784 och II: 923 samt
I: 789 och II: 935, i vad de avser en snabb utbyggnad av Umeå
universitet, inte må föranleda någon riksdagens åtgärd;
13. att motionerna I: 781 och II: 926 samt I: 789 och II: 935,
i vad de avser inriktningen i universitetsplaneringen mot ett
sjätte universitet, inte må föranleda någon riksdagens åtgärd;
14. att motionerna I: 790 och II: 924 inte må bifallas av riksdagen;
15.
att motionerna I: 784 och II: 923, i vad de avser en organisatorisk
samordning av teknisk och medicinsk utbildning i
Linköping, inte må föranleda någon riksdagens åtgärd;
16. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 791 och
11:936, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört i fråga om ekonomisk utbildning för civilingenjörer;
17.
att riksdagen må i anledning av motionerna I: 771 och
II: 915, I: 780, I: 792 och II: 933, I: 781 och II: 926 samt I: 784
och II: 923, sistnämnda fyra motioner såvitt nu är i fråga, i
skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört
i fråga om den högre tekniska utbildningens fortsatta utbyggnad;
18.
att motionerna I: 115 och II: 147 inte må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
19. att motionerna I: 793 och II: 927 inte må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
20. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 773 och II: 918, I: 786 och
11:925, 1:787 och 11:928 samt 11:917 besluta att filialen till
Lunds universitet skall förläggas till Växjö;
21. att motionerna 1:772 och 11:912, 1:783 och 11:938,
11:913, 11:904 samt 1:779 och 11:916, sistnämnda två motio
-
24
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
ner i vad de avser utredning beträffande förläggning av universitetsfilial,
inte må föranleda någon riksdagens åtgärd;
22. att motionerna I: 779 och II: 916, i vad de avser decentraliserad
akademisk ettbetygsutbildning inom falun-borlängeområdet,
inte må föranleda någon riksdagens åtgärd;
23. att motionerna I: 788 och II: 930 inte må bifallas av riksdagen;
24.
att motionerna I: 781 och II: 926, I: 784 och II: 923 samt
I: 789 och II: 935, i vad de avser lärarna vid universitetsfilialerna,
inte må föranleda någon riksdagens åtgärd;
25. att motionerna 1:781 och 11:926, 1:784 och 11:923,
I: 789 och II: 935 samt II: 929, i vad de avser utbildningsnivån
vid universitetsfilialerna, inte må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
26. att motionerna 1:781 och II: 926, 1:784 och II: 923,
I: 789 och II: 935 samt II: 929, i vad de avser universitetsfilialernas
biblioteksresurser och läsesalar, inte må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
27. att motion II: 937 inte må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
28. att motionerna I: 781 och II: 926, i vad de avser studentbostadsbyggnadsverksamheten,
inte må bifallas av riksdagen;
29. att motionerna 1:782 och II: 931 inte må bifallas av
riksdagen;
30. att motionerna I: 778 och II: 914 inte må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
31. att riksdagen må — med beaktande av vad utskottet
anfört — godkänna de i statsrådsprotokollet förordade riktlinjerna
för utbyggnaden och organisationen av universitetsoch
högskoleväsendet fram till början av 1970-talet;
32. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna
överenskommelsen med Stockholms läns landsting om villkoren
för anordnande av läkarutbildning vid ett nytt sjukhus i Huddinge,
m. m.;
33. att riksdagen må godkänna vad i statsrådsprotokollet
förordats angående bestridande av kostnader för markförvärv i
närheten av området för det planerade sjukhuset i Huddinge;
34. att riksdagen må godkänna de i statsrådsprotokollet
förordade riktlinjerna för lånegivningen till uppförande av
bostäder för studerande.
Stockholm den 30 november 1965
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
25
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar Persson,
Birger Andersson, Fritz Persson, Virgin, fru Wallentheim, herrar Söderberg,
Bertil Petersson, Nils Theodor Larsson, Källqvist, Thorsten Larsson, Wallmark
och Nyman; samt
från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Blidfors, Eliasson
i Sundborn, Almgren, Mellqvist, Larsson i Hedenäset, Turesson, fröken Olsson,
herrar Arvidson, Fagerlund, Nelander, Källstad, Berg och Tobé.
Reservationer
1) beträffande riktpunkten för universitets- och högskoleutbyggnaden (moment
1)
a) av Thorsten Larsson
b) av Larsson i Hedenäset;
2) av herrar Boman, Virgin, Nils Theodor Larsson, Källqvist, Thorsten Larsson,
Wallmark, Nyman, Bohman, Eliasson i Sundborn, Larsson i Hedenäset,
Turesson, Nelander, Källstad och Tobé, vilka ansett
dels att det avsnitt av utskottets yttrande, som på s. 10 börjar med »Utskottet
vill» och på s. 11 slutar med »riksdagens prövning», bort ha följande lydelse:
»Utskottet har intet att invända emot att fasta studiegångar inrättas, eftersom
dessa kan ge vissa elever möjligheter att snabbare nå fram till en examen.
Den låsning av studiemöjligheterna till de nu mest gängse ämneskombinationerna,
som blir en följd av propositionens förslag, är emellertid från flera synpunkter
otillfredsställande. Härigenom skulle man bl. a. få ett stelt utbildningssystem
utan den flexibilitet som är nödvändig i ett modernt samhälle. Risk skulle vidare
uppkomma för att de studerande, som valt fel, råkar in i återvändsgränder. Det
är angeläget att sådana risker förebyggs, vilket ju skett beträffande grundskolan
och gymnasierna. Enligt utskottet bör man överväga att inrätta särskilda studiemöjligheter
för dem som vid sidan av studierna bedriver förvärvsarbete. Vidare
måste det vara möjligt att studera enstaka ämnen. Studierna måste således
inte med nödvändighet syfta till en fullständig examen. De fasta studiegångarna
kommer med stor sannolikhet att få stor attraktionskraft hos den studieambitiösa
ungdomen. Möjligheterna till friare studier vid sidan av de fasta studiegångarna
skulle inte innebära någon betydande nackdel från resurssynpunkt.
Utskottet förordar att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad
utskottet anfört i anledning av motionerna I: 781 och II: 926, I: 784 och II: 323
samt I: 789 och II: 935 i vad de avser flexibilitet i och alternativ till fasta studiegångar
vid filosofisk fakultet.
26
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
Utskottet vill med hänsyn till vad som anförts i det föregående även biträda
yrkandena i motionerna 1:781 och 11:926, 1:784 och 11:923 samt 1:789 och
11:935 att de närmare principerna för fasta studiegångar vid filosofisk fakultet
skall underställas riksdagens prövning.»
dels ock att utskottets hemställan under 2. och 3. bort ha följande lydelse:
»2. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 781 och
11:926, 1:784 och 11:923 samt 1:789 och 11:935, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva
till känna vad utskottet anfört i fråga om flexibilitet i och alternativ
till fasta studiegångar vid filosofisk fakultet;
3. att riksdagen må med bifall till motionerna 1:781 och
II: 926, I: 784 och II: 923 samt I: 789 och II: 935, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, uttala att de närmare principerna för
fasta studiegångar skall underställas riksdagens provning;»
3) av herrar Boman, Virgin, Nils Theodor Larsson, Kcillqvist, Thorsten Larsson,
Wallmark, Nyman, Bohman, Eliasson i Sundborn, Larsson i Hedenäset, Tures
son, Neländer, Källstad och Tobé, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 11, som börjar med »Vad i» och
slutar med »av riksdagen», bort ha följande lydelse:
»I propositionen framläggs förslag rörande skärpta möjligheter till avvisning
av studerande vid de filosofiska, juridiska och teologiska fakulteterna. Utskottet
finner det vara otillfredsställande, att departementschefen inte närmare behandlat
frågan hur detta system skall utformas. En bestämmelse om avvisning av ifrågavarande
slag skulle emellertid behöva kringgärdas av en mängd undantag. Det
kan inte komma i fråga att avvisa personer, vilkas långsammare studietakt är
föranledd av yrkesarbete vid sidan av studierna eller sjukdom. Ett avvisningsförfarande
av tänkt art skulle sannolikt förutsätta kontrollåtgärder beträffande
förvärvsarbete och krav i vissa fall på läkarintyg. De besparingar som man skulle
kunna göra genom att avvisa personer som verkligen missköter sina studier
skulle knappast bli betydande. Behovet av den i propositionen föreslagna avvisningsmöjligheten
torde bli ännu mindre om en intensifiering av studierådgivning
och yrkesorientering vid universiteten sker. Utskottet föreslår således, att riksdagen
med bifall till motionerna I: 781 och II: 926, I: 784 och II: 923 samt I: 789
och II: 935 avslår propositionens förslag om skärpta bestämmelser för avvisning
av studerande vid de fria fakulteterna.»
dels ock att utskottets hemställan under 4. bort ha följande lydelse:
»4. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 781 och
11:926, 1:784 och 11:923 samt 1:789 och 11:935, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, avslå propositionens förslag om
skärpta bestämmelser för avvisning av studerande vid de fria
fakulteterna;»
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
27
4) av herrar Boman, Virgin, Nils Theodor Larsson, Källqvist, Thorsten Larsson,
Wallmark, Nyman, Bohman, Eliasson i Sundborn, Larsson i Hedenäset, Turesson,
Neländer, Källstad och Tobé, vilka ansett
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 13, som börjar med »Frågan
om» och slutar med »riksdagens åtgärd», bort ha följande lydelse:
»Frågan om utnyttjandet av radio och television för reguljär universitets- och
högskoleutbildning har berörts av 1960 års radioutredning i betänkandet »Radions
och televisionens framtid i Sverige», del II (SOU 1965:21). Sedan remissbehandling
avslutats pågår, enligt vad utskottet inhämtat, beredning med anledning
av utredningens förslag inom Kungl. Maj:ts kansli. Det bör emellertid
framhållas att då det gäller både målsättning och praktisk utformning av ifrågavarande
utbildningsverksamhet innebär motionärernas äskanden en utvidgning
jämfört med utredningens förslag. Bl. a. belyses detta av att ett visst mått av
korrespondensundervisning inrymts i det av motionärerna föreslagna systemet.
Med hänvisning till vad i motionerna anförts beträffande väntad tillströmning
av studerande och tillgängliga resurser för konventionell akademisk utbildning
biträder utskottet i berörda avseenden motionärernas förslag. Utskottet förutsätter
att försöksverksamheten blir av tillräcklig omfattning för att snabbt
kunna ge underlag för en allsidig bedömning av möjligheterna att låta ett TVradio-korrespondensuniversitet
komplettera den nuvarande universitetsorganisationen.
»
dels ock att utskottets hemställan under 9. bort ha följande lydelse:
»9. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 781 och
11:926, 1:784 och 11:923 samt 1:789 och 11:935, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
om utredning och förslag rörande möjligheterna att förmedla
akademisk lågstadieundervisning inom ramen för en
kombinerad TV-radio-korrespondensundervisning;»
5) av herrar Boman, Virgin, Nils Theodor Larsson, Källqvist, Thorsten Larsson,
Wallmark, Nyman, Bohman, Eliasson i Sundborn, Larsson i Hedenäset. Turesson,
Neländer, Källstad och Tobé, vilka ansett
dels att det avsnitt av utskottets yttrande, som på s. 13 börjar med »Vidkommande
utbyggnaden» och överst på s. 15 slutar med »riksdagens åtgärd», bort ha
följande lydelse:
»I motionerna I: 781 och II: 926, I: 784 och II: 923 samt I: 789 och II: 935 har
framförts förslag som skulle avhjälpa brister i det i propositionen föreslagna filialsystemet.
Även om utskottet nu i princip ansluter sig till det framlagda förslaget,
bör enligt utskottets mening den framtida planeringen av universitets- och högskoleutbildningen
ske enligt delvis andra riktlinjer än de i propositionen förordade.
Genom filialerna kan universitetsorganisationen relativt snabbt tillföras
28
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
ytterligare platser, vilket kan bidra till att minska köerna framför universitet och
högskolor. Utskottet anser dock, att den fortsatta planeringen i första hand bör
syfta till en snabb utbyggnad av universitetet i Umeå och därefter inriktas på ett
sjätte universitet. Detta bör bringas till Kungl. Maj:ts kännedom i en särskild
riksdagens skrivelse. De i motionerna 1:785 och 11:932 framställda yrkandena
att med avslag på propositionens förslag rörande inrättande av universitetsfilialer
bygga på nuvarande universitet samt yrkandena i motionen II: 934 att endast
bygga på nuvarande universitet och ett sjätte i linköpingsområdet kan utskottet
däremot inte biträda.»
dels ock att utskottets hemställan under 12. och 13. bort ha följande lydelse:
»12. att riksdagen må med bifall till motionerna 1:781 och
II: 926, I: 784 och II: 923 samt I: 789 och II: 935, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, uttala att planeringen rörande
universitetsväsendets fortsatta expansion bör syfta till en snabb
utbyggnad av universitetet i Umeå;
13. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 781 och
II: 926 samt I: 789 och II: 935, samtliga motioner såvitt nu är i
fråga, uttala att planeringen rörande universitetsväsendets fortsatta
expansion bör inriktas på ett sjätte universitet;»
6) av herrar Boman, Söderberg, Nyman, Eliasson i Sundborn, Almgren och
Neländer, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 15, som börjar med »Enligt
utskottets» och slutar med »och II: 924», bort ersättas med text av följande
lydelse:
»Enligt utskottets mening talar synnerligen starka skäl för förläggning av
den fjärde tekniska högskolan till Västerås. Den bör utformas som självständig
och fristående högskola och redan från början orienteras mot industri och
näringsliv och knyta an till den industriella forskningen. Dess karaktär av
’experimenthögskola’ och inriktning på ett effektivare utnyttjande av lokaler
och övriga resurser kan därigenom bättre komma till sin rätt.
Med hänsyn till lärartillgången och möjligheterna att snabbt och ekonomiskt
bygga upp den nya högskolan har Västerås de bästa förutsättningarna av de
två orter som diskuterats, vilket också framhållits av såväl den sakkunnige
generaldir. Woxén som kommittén, som säger: ’När det gäller att ur industriell
och teknisk-ekonomisk synpunkt placera en fjärde teknisk högskola i landet
blir rangordningen enligt kommittén i första hand Västerås och i andra hand
Linköping’ (Betänkandet del 1 s. 239).
En koncentration av alltför mycken akademisk undervisning till endera av
de orter med begränsade resurser som föreslagits samt med en kort uppbyggnadstid
för projektens realiserande kan innebära för orten svårlösta problem
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
29
av såväl personell som ekonomisk art. Tillräckligt med exempel därpå kan hämtas
från befintliga universitetsstäder. Västerås som lokaliseringsort för en fristående
teknisk högskola är att rekommendera icke minst därför att mycket talar
för att investeringskostnaderna där skulle bli lägst genom de utomordentliga
resurser som i alla avseenden finns på orten.
Den nya tekniska högskolans främsta uppgift bör vara att utbilda civilingenjörer,
som får sådan utbildning som bäst främjar vårt industriella näringsliv
i stort. Det förutsätter emellertid att den tekniska högskolan kan knyta an
till industriell forskning och utveckling på orten. Västeråsregionens mångsidiga
och ur teknisk forskningssynpunkt högt utvecklade industrier, som dessutom
är internationellt inriktade och under stark utveckling, har bedömts av sakkunskapen
väl täcka de utbildningsområden högskolan avser. Ett bibehållande och
stärkande av dessa exportföretags konkurrenskraft på världsmarknaden är ett
riksintresse.
Utskottet anser att en framtida samordning av medicinsk och teknisk forskning
på en ort måste vara av underordnad betydelse jämfört med värdet av
att högskolan förlägges till den ort som har största förutsättningarna att stimulera
en till den tekniska utvecklingen anpassad utbildning och forskning.
Med hänsyn till att våra nuvarande tre tekniska högskolor är belägna på orter,
där fullständig forskning redan är väl etablerad och att civilingenjörsutbildning
sedan några år tillbaka även förekommer vid Uppsala universitet anser utskottet,
att gränsforskning mellan medicin och teknik där kan tillräckligt tillgodoses.
Västerås närhet till Stockholm och Uppsala samt den stora utbyggnaden
av den slutna sjukvården i Västerås kan även möjliggöra viss forskning på
nämnt gränsområde.
Enligt utskottets mening bör således den nya tekniska högskolan förläggas
i Västerås, som av de diskuterade orterna har största förutsättningarna tidsmässigt,
ekonomiskt och med hänsyn till lämplig industriell forskningsmiljö att
ge civilingenjörer den utbildning, som vårt industriella näringsliv i framtiden är
bäst betjänt av.»
dels ock att utskottets hemställan under 14. bort ha följande lydelse:
»14. riksdagen må i anledning av motionerna 1:790 och
11:924 i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att den fjärde
tekniska högskolan inrättas i Västerås;»
7) beträffande ekonomisk utbildning för civilingenjörer (moment 16) av herr
Tobé;
8) beträffande den högre tekniska utbildningens fortsatta utbyggnad (moment
17) av herrar Boman, Virgin, Thorsten Larsson, Wallmark, Nyman,
Bohman och Blidfors, vilka ansett att sista meningen i det stycke i utskottets
yttrande på s. 17, som börjar med »Utvecklingen på» och slutar med »verksamt
sätt», bort utgå;
30
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 196-5
9) beträffande filialen till Lunds universitet
a) av herrar Boman, Söderberg, Nyman, Almgren och Nelander, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 18 börjar med »Som framgått»
och på s. 19 slutar med »samt II: 917», bort ersättas med text av följande
lydelse:
»Även andra väsentliga faktorer än de som anförts av departementschefen
måste enligt utskottets mening emellertid beaktas vid valet av filialort till Lunds
universitet för att frågan skall kunna bedömas allsidigt och erhålla den ur allmän
synpunkt bästa lösningen. De av departementschefen anförda geografiska
förhållandena, dvs. det ringa avståndet mellan Linköping och Jönköping samt
Växjös snabba förbindelse till Lund, synes icke böra tillmätas någon avgörande
betydelse. Universitetsutbildningen i Linköping torde erhålla ett fullt betryggande
underlag med de av Orring-Wernberg föreslagna regionerna kring Linköping,
dit bl. a. Norrköping föres, och kan därmed icke behöva rekrytera inom
jönköpingsregionen i de ämnen som har planerats i en sydsvensk filial. Närheten
till Linköping kan inte anses som ett argument mot Jönköping utan
också mot Örebro, eftersom avståndet från Linköping är en mil kortare till
Örebro än till Jönköping. Även Karlstad skulle med hänsyn till sitt läge i
förhållande till Örebro — avståndet dit är också en mil kortare än avståndet
Linköping—Jönköping — vara diskvalificerad som filialort, om ifrågavarande
avstånds- och attraktivitetsfaktorer skulle vara avgörande. Det kortare avståndet
från Växjö till Lund, vilket medför någon timmes kortare restid landsvägen
till denna stad än från Jönköping till Lund, uppväges av goda flygförbindelser
till Jönköping.
Av vikt är emellertid, att i enlighet med vad som ovan anförts orter med
stort underlag av studerande inom ett avstånd där dagliga resor kan ske bör
ges företräde framför orter med ett mera utspritt rekryteringsunderlag. Detta
ligger också helt i linje med departementschefens uttalande, att filialsystemet
är en förutsättning för att studentbostadsproblemet skall kunna bemästras, då
det bör medge en större frekvens hemmaboende studerande och erbjuda en vidgad
inackorderingsmarknad. Denna fråga är av stor betydelse också då valet
skall träffas mellan Jönköping och Växjö såsom filialort, och förhållandena talar
klart till förmån för den förstnämnda av de båda städerna.
Som ovan framhållits kan, enligt experterna Orring och Wernberg, en betydande
del av recentiorerna inom en växjöregion beräknas komma att föredra
att inackordera sig vid moderuniversitetet framför att inackordera sig på filialorten.
Det synes sannolikt, att Lunds universitets attraktionskraft på växjöregionen
blir större än vad Linköpings kan beräknas bli på en jönköping-huskvarnaregion.
Utskottet vill i detta sammanhang understryka att skolöverstyrelsen i sitt
remissvar över U 63 beräknat det teoretiska antalet universitetselever inom olika
räjonger på ett stort antal mera betydande centralorter. Det har därvid visat
sig att Linköping, som har det största lokala underlaget, närmast följes av
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
31
Örebro och Jönköping, vilka beträffande underlaget är jämställda med varandra
och klart överträffar de övriga undersökta orterna. Växjö kommer först på
tionde plats. Vid sin bedömning av lämplig filialort i södra Sverige finner skolöverstyrelsen,
att det lokala underlaget är störst i Jönköping och att underlaget
inom inackorderingszonen är lika stort för Jönköping som för Växjö samt
att Jönköping dessutom är den större centralorten. Skolöverstyrelsen framhåller,
att om utöver utbyggnaden i Linköping och Örebro en tredje filial skall organiseras
och förläggas till södra Sverige, Jönköping och ej Växjö är den lämpligaste
platsen.
Enligt utskottets mening bör, vid lokalisering av högre utbildning av förevarande
slag, även beaktas, att förutsättningarna att i Jönköping-Huskvarna bedriva
lärarutbildning är mycket goda. Jönköping har därför av LUS föreslagits
som lokaliseringsort för den lärarhögskolefilial i södra Sverige, som ansetts
nödvändig övergångsvis för att säkra utbildningsbehovet beträffande klasslärare.
Denna utbildning kommer endast i ringa omfattning att handhas av
universitetslärare och förutsätter därför inte att även universitetsutbildning
finns på samma ort. Det framgår av LUS:s redogörelse, att en lärarhögskolefilial
i Jönköping har mycket goda förutsättningar att vid behov utvidga sin
verksamhet på ett helt annat sätt än en lärarhögskolefilial i Växjö. Det bästa
sättet att tillvarataga dessa möjligheter vore att till Jönköping förutom lärarhögskolefilial
även lokalisera en universitetsfilial.
Utskottet som med hänvisning till det anförda förordar att universitetsfilialen
till Lunds universitet förlägges till Jönköping biträder sålunda motionerna
I: 786 och II: 925.
I följd härav avstyrker utskottet bifall till motionerna 1:773 och II: 918,
I: 787 och II: 928 samt II: 917.»
dels ock att utskottets hemställan under 20. bort ha följande lydelse:
»20. att riksdagen må med avslag å Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna 1:773 och 11:918, 1:787 och 11:928 samt
II: 917 ävensom med bifall till motionerna I: 786 och II: 925
besluta att filialen till Lunds universitet skall förläggas till
Jönköping;»
b) av herrar Bertil Petersson och Nils Theodor Larsson, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 18 börjar med »Som framgått»
och på s. 19 slutar med »samt II: 917», bort ha följande lydelse:
»Av propositionen framgår att frågan om lokalisering av universitetsfilial till
södra Sverige är det enda fall där alternativa orter varit föremål för allvarlig diskussion.
För att skapa i rekryteringshänseende likvärdiga filialregioner i olika
delar av landet och därmed möjliggöra uppbyggandet av enhetliga organisationer
borde lämpligen två filialregioner tillskapas i södra Sverige. Om dock i nuvarande
läge endast en universitetsfilial kan förläggas dit synes en ort i sydöstra Sverige
böra väljas. Invånarna i detta område har de längsta avstånden till de tre storstadsområdena
och därmed till den service som där erbjudes. Kalmar är den ort
32
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
i denna del av landet som hittills haft den mest omfattande decentraliserade
akademiska utbildningen. Kalmar är den största staden i sydöstra Sverige och
har till skillnad från Växjö reguljära flygförbindelser. En lokalisering till Kalmar
skapar dessutom betingelser för en flexibel planering av den akademiska utbildningens
vidare utbyggnad, medan en lokalisering till Växjö definitivt låser planeringen
i södra Sverige.»
dels ock att utskottets hemställan under 20. bort ha följande lydelse:
»20. att riksdagen må med avslag å Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna 1:786 och 11:925, 1:787 och 11:928 samt
II: 917 ävensom med bifall till motionerna I: 773 och II: 918
besluta att filialen till Lunds universitet skall förläggas till
Kalmar;»
10) beträffande utredning om förläggning av ytterligare universitetsfilialer
(moment 21)
a) av herr Gillström
b) av herr Einar Persson
c) av herr Eliasson i Sundborn
d) av herr Mellqvist;
11) beträffande decentraliserad akademisk ettbetygsutbildning inom falunborlängeområdet
(moment 22)
a) av herr Gillström
b) av herr Einar Persson
c) av herr Eliasson i Sundborn
d) av herr Mellqvist;
12) av herrar Boman, Virgin, Nils Theodor Larsson, KäUqvist, Thorsten Larsson,
Wallmark, Nyman, Bohman, Eliasson i Sundborn, Larsson i Hedenäset, Turesson,
Neländer, Källstad och Tobé, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med »Som framgått»
och slutar med »och II: 930», bort ersättas med text av följande lydelse:
»Med anledning av framförda motionsyrkanden rörande de av Kungl. Maj:t
föreslagna lärarkategorierna vid universitetsfilialerna vill utskottet kraftigt understryka,
att lärarstandarden vid filialerna bör vara likvärdig med den inom
lågstadieutbildningen vid moderuniversiteten.
Införandet av den nya typ av assistenttjänster, som föreslås för undervisning
både vid moderuniversitetens lågstadier och vid filialerna har enligt utskottets
mening inte föregåtts av tillräckliga utredningar. De formella meritkraven för
den nya typen av lärare har inte tillräckligt preciserats. Ytterligare överväganden
i detta syfte bör företagas så att förslag i ärendet kan föreläggas 1966 års
riksdag. Då de föreslagna assistenttjänsterna inte kommer att inrymma tid för
forskning, förutsätter utskottet att den nuvarande typen av assistenttjänster bi
-
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965
33
behålles vid universiteten, så att kravet på en tillfredsställande forskarrekrytering
tillgodoses. Utskottet biträder därför yrkandena i motionerna I: 781 och
II: 926, I: 784 och II: 923 samt I: 789 och II: 935 i berörda frågor. Däremot kan
icke utskottet tillstyrka yrkandet i motionerna I: 788 och II: 930.»
dels ock att utskottets hemställan under 24. bort ha följande lydelse:
»24. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 781 och
II: 926, I: 784 och II: 923 samt I: 789 och II: 935, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
om utredning och förslag till 1966 års riksdag rörande de nya
assistent tjänsterna som föreslås inrättade;»
13) av herrar Boman, Nils Theodor Larsson, Thorsten Larsson, Eliasson i
Sundborn, Larsson i Hedenäset, Nelander och Källstad, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »I motionerna
I: 781» och slutar med »och högskoleområdet», bort ha följande lydelse:
»I motionerna 1:781 och II: 926 yrkas, att målsättningen för studentbostadsbyggnadsverksamheten
fram till början av 1970-talet bör vara ett nytillskott om
minst 40 000 rumsenheter. I likhet med departementschefen kommer utskottet
fram till att uppskattningsvis 40 000 rumsenheter skulle behöva färdigställas
under den aktuella tidsperioden. Utskottet anser att en långsiktig planering är
nödvändig på detta område för att detta antal rumsenheter skall kunna åstadkommas.
Genom långsiktiga planer kan planeringen för denna byggnadsverksamhet
mer än tidigare samordnas med utbyggnadsplaneringen i övrigt på universitets-
och högskoleområdet. För att de berörda kommunerna skall kunna
infoga studentbostadsbyggandet i sin planering är det nödvändigt med långsiktiga
studentbostadsprogram. Om ungdomar från hela landet skall kunna ges möjligheter
till högre studier är det nödvändigt att godtagbara bostäder kan erbjudas.
En högre studieeffektivitet torde även bli följden av tillfredsställande
bostadsförhållanden. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna I: 781 och
II: 926 i vad avser målsättningen för studentbostadsbyggandet.»
dels ock att utskottets hemställan under 28. bort ha följande lydelse:
»28. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 781 och
11:926, såvitt nu är i fråga, uttala att målsättningen för studentbostadsbyggnadsverksamheten
fram till början av 1970-talet bör vara ett nytillskott om minst 40 000 rumsenheter;»