Statsutskottets utlåtande nr 169 år 196å

1

Nr 169

Utlåtande i anledning av riksdagens år 196b församlade revisorers
berättelse angående verkställd granskning av
statsverket, i vad berättelsen hänvisats till statsutskottet.

(l:a—5:e aivd.)

Revisorernas berättelse har hänvisats till statsutskottet beträffande
§§ 2—11, 15—20, 23—27, 32 och 34.

1 :o) Behovet av en specialbudget för automobilskattemedlen. Under kommunikationsdepartementet,
§ 17, har revisorerna ifrågasatt om tillräckliga
skäl numera föreligger att behålla systemet med en särskild specialstat för
automobilskattemedlen (Del I, s. 145—152).

Utlåtanden har avgivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, statskontoret,
riksrevisionsverket och Svenska vägföreningen (Del II, s. 03—95, 101—
104).

Utskottet. Enligt rad revisorerna under förevarande punkt anfört kan de
skäl som tidigare föranlett avveckling av den stora mängden specialbudgeter
inom riksstaten med samma styrka åberopas beträffande automobilskattemedlens
specialbudget. En avveckling av denna bör därför övervägas,
De till budgeten hörande inkomsterna och utgifterna skulle därvid redovisas
på riksstaten utan den nuvarande markeringen av posternas speciella
natur. Revisorerna säger sig därvid icke förbise att den särredovisning som
specialbudgeten innehåller, främst då dess saldering av utfallet från år till
år, kan vara av intresse, då det gäller att taga ställning till vägväsendets anslagsfrågor.
Detta önskemål säges emellertid kunna tillgodoses på ett mindre
omständligt sätt än med en specialstat inom riksstaten, exempelvis genom
att i fortsättningen på ett fristående konto Aid sidan om riksstaten samla
den nuvarande specialstatens inkomster och utgifter, varvid eu mera överslagsmässig
beräkning av anslagen borde vara tillräcklig.

De i frågorna hörda remissinstanserna har med undantag av Svenska vägföreningen
i princip anslutit sig till revisorernas förslag.

Vissa skäl talar även enligt utskottets uppfattning för en avveckling av
systemet med specialdestination av bilskattemedlen. Med stöd av Kung].
Maj :ts bemyndigande den 26 februari 1965 har emellertid chefen för fi 1

liiluim/ till riksdagens protokoll ti)65. 6 samt. .Yr 160

2 Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1965

nansdepartementet numera tillkallat särskilda sakkunniga med uppgift att
verkställa översyn av vägtrafikbeskattningen och därmed sammanhängande
frågor. L tgångspunkten anges därvid vara att kostnaderna för vägväsendet
och vägtrafikväsendet, liksom nu i princip är fallet, skall häras av
vägtrafiken. Då bestämmandet av dessa kostnader anses vara förenat med
flera djupgående problem av ekonomiskt och trafikpolitiskt slag anses en
särskild expertundersökning härom böra komma till stånd. Chefen för kommunikationsdepartementet
har den 15 september 1965 tillkallat särskilda
sakkunniga för utredning av härmed sammanhängande frågor.

Utskottet anser sig för sin del kunna utgå från att det av revisorerna aktualiserade
spörsmålet kommer att prövas i samband med förenämnda utredningsarbete.
Med hänsyn härtill hemställer utskottet,

att riksdagen må lägga riksdagens revisorers berättelse
i förevarande del till handlingarna.

2:o) Försökstillämpning av trefilsbana på viss vägsträcka. Under kommunikationsdepartementet,
§ 18, har revisorerna föreslagit att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
närmare prövar möjligheterna att på europaväg 6, delen
Östra Kamp—Fvllebro mellan Hallandsåsen och Halmstad, försöksvis tilllämpa
trefilskörning och att därvid erfarenheter rörande systemets användbarhet
för svenska förhållanden inhämtas (Del I, s. 153—161).

Utlåtanden har avgivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, statens väginstitut,
länsstyrelsen i Hallands län samt Svenska vägföreningen (Del II,
s. 95—97, 104—109).

Utskottet. Det av revisorerna under förevarande punkt framlagda förslaget
om viss försöksvis tillämpad trefilskörning har avstyrkts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
statens väginstitut och Svenska vägföreningen. Endast
länsstyrelsen i Hallands län har tillstyrkt ett genomförande av försöket —
på sätt revisorerna föreslagit — medan vägförvaltningen i länet förklarat
sig under vissa förutsättningar inte vilja motsätta sig detsamma.

Utskottet vill i anledning av förslaget och vad i remissyttrandena häröver
anförts erinra om att den under fjolåret tillsatta vägplaneutredningen jämlikt
givna direktiv även har att verkställa en översyn av tillämpade geometriska
och byggnadstekniska normer,. Med hänsyn härtill och då i avvaktan
på resultatet av utredningen revisorernas förslag icke synes böra föranleda
någon särskild åtgärd från riksdagen hemställer utskottet,

att riksdagen må lägga riksdagens revisorers berättelse
i förevarande del till handlingarna.

3:o) Redovisningen av bankinspektionens och försäkringsinspektionens
utgifter. Under finansdepartementet, § 23, har revisorerna berört vissa med

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1965

3

redovisningen av bankinspektionens och försäkringsinspektionens utgifter
sammanhängande frågor (Del I, s. 214—220).

Utlåtanden har avgivits av riksrevisionsverket, bankinspektionen och försäkringsinspektionen
(Del II, s. 142—145).

Utskottet. Under förevarande paragraf har revisorerna påtalat vissa
olägenheter som är förenade med redovisningen i efterhand av utgifterna
i bank- och försäkringsinspektionemas verksamhet. Dessa utgifter framträder
f. n. på riksstaten endast i form av olika mot de beräknade inkomsterna
svarande avsättningsanslag. Någon reell upplysning om utgifterna
lämnar inte budgetredovisningen, eftersom de faktiska utgifterna
bokförs på särskilda fondtitlar vid sidan av riksstaten. Den sålunda påtalade
bristen anser revisorerna böra avhjälpas genom att budgetredovisningen
i fortsättningen kompletteras med två tabeller utvisande inspektionernas
verkliga utgifter enligt utgiftsstaterna liksom även eventuella behållningar
på respektive fonder.

Eftersom underlaget för en dylik förbättrad redovisning finns i de till
riksrevisionsverket avlämnade räkenskaperna är ett genomförande av
revisorernas förslag inte förenat med några praktiska svårigheter. Med
hänsyn härtill och då det framstår som önskvärt att — på motsvarande
sätt som inom övriga statliga förvaltningsområden — kunna överblicka
utfallet av inspektionernas medelsdispositioner, vill utskottet för sin del
ge sin anslutning till den av revisorerna förordade omläggningen av redovisningssystemet.
Likaså kan utskottet instämma i vad revisorerna uttalat
rörande önskvärdheten av enhetlighet när det gäller ordningen för fastställandet
av de båda tillsynsmyndigheternas personalförteckningar och
utgiftsstater, vilket skulle innebära att i fortsättningen bankinspektionens
personalförteckning och utgiftsstat fastställdes av Kungl. Maj :t och riksdagen
gemensamt. Utskottet föreslår att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t ger till känna vad utskottet här anfört.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till
känna vad utskottet beträffande riksdagens revisorers
berättelse i förevarande del anfört.

4:o) Vissa kostnader för kommittétrycket. Under finansdepartementet,
§ 24, har revisorerna gjort vissa iakttagelser beträffande kostnaderna för
kommittétrycket, avseende korrigeringskostnaderna m. m. (Del I, s. 221 —
228).

Utlåtanden har avgivits av statskontoret och riksrevisionsverket (Del 11,
s. 145- 147).

1

Statsutskottets utlåtande nr 16!) år 1965

Utskottet. I förevaraude paragraf har revisorerna uppmärksammat, att
kostnaderna för korrigering av kommittétryck, liksom i vissa fall kostnaderna
för stencilering in. m. av kommittébetänkanden, framstår som anmärkningsvärt
höga vid jämförelse med kostnaderna för tryckning av betänkandena.
Av särskild vikt finner revisorerna det vara att garantier skapas för
att kommittéerna redan från början blir klart medvetna om kommittékungörelsens
föreskrifter och därav föranledda konsekvenser för verksamhetens
planläggning.

Av statskontorets remissyttrande i anledning av revisorernas berättelse
på förevarande punkt framgår bl. a. att ämbetsverket instämmer med revisorerna
beträffande angelägenheten av en effektivisering av planeringsarbetet
i samband med tryckning av betänkanden. Då det synes kunna förväntas
att de av revisorerna andragna synpunkterna kommer att beaktas
hemställer utskottet,

att riksdagen må lägga riksdagens revisorers berättelse
i 1''örevarande del till handlingarna.

ö:o) Statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet samt till
ungdomens förenings- och fritidsverksamhet. Under ecklesiastikdepartementet,
§ 26, har revisorerna framhållit angelägenheten av att särskilda åtgärder
vidtages i syfte att för framtiden skapa ökade garantier för att
slatsbidragsbestämmelserna till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet
samt till ungdomens förenings- och fritidsverksamhet blir i tillbörlig grad
beaktade samt förordat en utredning rörande orsaken till de av revisorerna
konstaterade missförhållandena (Del I, s. 241—257).

Utlåtanden har avgivits av statskontoret, riksrevisionsverket och skolöverstyrelsen
(Del II, s. 157—162).

Utskottet. I fråga om statsbidrag till studiecirkelverksamhet vill utskottet
erinra om att skolöverstyrelsen i remissyttrandet framhållit att de
från den 1 juli 1963 gällande statshidragsbestämmclserna har medfört en
betydande fastare organisation av verksamheten. Med hänsyn härtill och
till den omläggning av kontrollverksamheten som skolöverstyrelsen vidtagit
efter tillkomsten av de nya statsbidragsbestämmelserna synes åtgärder
redan vidtagna i det av revisorerna angivna syftet. Då utskottet utgår
ifrån att skolöverstyrelsen med uppmärksamhet kommer att studera
effekten av den nya kontrollverksamheten synes i fråga om bidragen till
studiecirkelverksamheten några åtgärder från riksdagens sida för närvarande
icke påkallade.

Beträffande statsbidrag till ungdomens fritidsverksamhet vill utskottet
erinra om att 1962 års ungdomsutredning har i uppdrag att överse reglerna
för bidragsgivningen till nämnda verksamhet. Med hänsyn till vad

Statsutskottets utlåtande nr 169 är 1965

5

statskontoret och skolöverstyrelsen anfört i sina remissyttranden rörande
planerad ändring av statsbidragskontrollen synes icke heller beträffande
sistnämnda statsbidrag några åtgärder från riksdagens sida vara erforderliga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må lägga riksdagens revisorers berättelse
i förevarande del till handlingarna.

6:o) Vidareutbildning av småskollärare till folkskollärare. Under ecklesiastikdepartementet,
§ 27, har revisorerna föreslagit att intagningsreglerna
för vidareutbildning av småskollärare till folkskollärare snarast ändras
( Del I, s. 258—260).

Utlåtanden har avgivits av statskontoret och skolöverstyrelsen (Del II,
s. 162—170).

Utskottet utgår ifrån att åtgärder i fråga om vidareutbildningen av småskollärare
till folkskollärare kommer att vidtagas i huvudsaklig överensstämmelse
med vad skolöverstyrelsen föreslagit i sitt remissyttrande. I detta
sammanhang vill utskottet anmäla att intagning för vidareutbildning av
småskollärare till folkskollärare vid ifrågavarande seminarium icke skett
för innevarande läsår. Utskottet hemställer,

att riksdagen må lägga riksdagens revisorers berättelse
i förevarande del till handlingarna.

7 :o) Statens institut för byggnadsforskning. Under inrikesdepartementet,
S 34, har revisorerna behandlat vissa frågor angående statens uppgifter på
byggnadsforskningens område (Del I, s. 320—339).

Utlåtande bär avgivits av statens råd för byggnadsforskning och statens
institut för byggnadsforskning (Del II, s. 208—213).

Utskottet. 1 början av år 1964 uppstod en livlig debatt om institutet för
byggnadsforskning. Revisorerna har med anledning av vissa i denna debatt
framförda påståenden ansett sig böra ägna uppmärksamhet åt
institutets verksamhet. Såvitt revisorerna kan bedöma finns inte underlag
för uppfattningen, att institutet inte inom ramen för sina resurser
skulle ha fullgjort vad som enligt instruktionen åligger det. Det
är emellertid enligt revisorerna angeläget att de ökade resurserna utnyttjas
till att vidga och fullfölja pågående arbete och att vid behov upptaga
nya forskningsobjekt. Revisorerna har understrukit angelägenheten av att
vid valet av forskningsobjekt skärpt uppmärksamhet ägnas sådana frågor
som har en mera påtaglig betydelse för strävandena att rationalisera och
förbilliga byggnadsverksamheten. De har vidare funnit det önskvärt att

6 Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1965

forskning i med samhällsplaneringen sammanhängande frågor intensifieras
och utvidgas. Revisorerna har slutligen funnit det vara av vikt att
beslutad effektivisering av informationsarbetet genomföres målmedvetet
och utan tidsutdräkt.

Statens råd för byggnadsforskning har i sitt utlåtande bland annat framhållit
att institutets val av uppgifter måste påverkas av den allmänna anslagspolitik
som förs av rådet. Institutet förklarar sig berett att i sitt fortsatta
arbete uppmärksamma revisorernas påpekanden.

Utskottet kan dela de av revisorerna framförda uppfattningarna. Mot
bakgrund av såväl rådets som institutets utlåtanden kan det förutsättas,
att detta bör kunna bli beaktat utan någon särskild åtgärd från riksdagens
sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må lägga riksdagens revisorers berättelse
i förevarande del till handlingarna.

8:o) Den praktiska tillämpningen av vissa avlöningsbestämmelser. De
värnpliktigas fria resor. Det ekonomiska utfallet av driften vid försvarets
fabriksverks tvätt- och reparationsanstalter. Beträffande dessa delar av
riksdagens revisorers berättelse, §§ 2, 4 och 11, har utskottet yttrat sig i
utlåtandena nr 146, 156 och 163, varom utskottet velat här

erinra.

9:o) Övriga till statsutskottet hänvisade frågor. Beträffande följande
paragrafer i riksdagens revisorers berättelse, nämligen

§ 3 Tekniska hjälpmedel inom den militära expeditionstjänsten,

§ 5 Inköp av robotsystemet Bloodhound,

§ 6 Utlåning av försvarsväsendets skjutbanor,

§ 7 Arkivering av handlingar hos försvarets centrala myndigheter.

§ 8 Uppförande av kajanläggning på Muskö,

$ 9 Uppförande av avmagnetiseringsstation i Lysekil,

§ 10 Det ekonomiska redovisningssystemet inom försvarets fabriksverk,

§ 15 Abortförebyggande åtgärder,

§ 16 Utfallet av automobilskattemedlens specialbudget,

§ 19 Vägplaneringen inom örnsköldsviksregionen,

§ 20 Sträckningen av riksväg E 6 i Hallands län,

§ 25 Formen för utbetalning av löner inom statsförvaltningen samt
§ 32 Länsstyrelsernas anslagsframställningar

bär utskottet funnit vad berättelsen innehåller inte föranleda något utskottets
uttalande.

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1965 7

Utskottet hemställer,

att riksdagen må lägga riksdagens revisorers berättelse
i förevarande delar till handlingarna.

Stockholm den 30 november 1965

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, Birger
Andersson, Fritz Persson, Axel Andersson, Virgin, fru Wallentheim,
herrar Söderberg, Mårtensson, Bertil Petersson, Thorsten Larsson, Åkerlund,
Nyman och Johan Olsson; samt

från andra kammaren, herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Ståhl,
Blidfors, Eliasson i Sundborn, Almgren, Mellqvist, Larsson i Hedenäset,
Turesson, Bergman, fröken Olsson, herrar Arvidson, Blomkvist, Källstad
och Tobé.

MARCUS BOKTR. STHIM 1965 650027