4
Statsutskottets utlåtande nr 165 år 1965
Nr 165
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående bidragsunderlaget
för statliga lån till kommuner vid ny- eller tillbyggnad
av ''permanenta skollokaler.
(2:a avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Wallmark (1:402) och den andra inom andra kammaren av herrar Stiernstedt
och Edlund (II: 482), har hemställts att riksdagen måtte besluta att kommuner
vid ny- eller tillbyggnad av permanenta skollokaler må kunna beviljas lån motsvarande
120 % av bidragsunderlaget.
Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen
II: 482.
Över motionerna har yttrande i vederbörlig ordning inhämtats från skolöverstyrelsen,
som anfört följande.
Motionärerna hemställer, att riksdagen måtte besluta att kommuner vid nyeller
tillbyggnad av permanenta skollokaler må kunna beviljas lån motsvarande
120% av bidragsunderlaget. För närvarande sätts lånetillståndsbeloppen för
grundskolan ej högre än som motsvarar bidragsunderlaget, uträknat enligt bestämmelserna
i kungörelsen 1957:318. Tillägg görs dock för sådant som utvändiga
ledningar och planering, överdimensionering för allmänt ändamål, del av
skyddsrum, extra grundförstärkning och dylikt. Beviljat statsbidrag frånräknas.
Av skolöverstyrelsens yttrande den 13 januari 1965 över statens byggnadsbesparingsutrednings
betänkande (kommunikationsdepartementet) framgår att
nettokostnaderna nedbringats budgetåren 1957/61 men att därefter en stegring
till omkring 8 procent över bidragsunderlaget skett.
överstyrelsen anser, att skillnad ej bör eller behöver göras i lånehänseende
mellan byggen för gymnasiet — fackskolan och grundskolan. Statsbidrag kan
förväntas få utgå efter samma grunder. Bidragsunderlaget uträknas i så fall
schablonmässigt på summan av de olika i företagen ingående nettogolvytoma
och med vissa indextillägg. Principerna för angivandet av nettogolvytorna bör
bli desamma som för grundskolan. Vid schablonberäkning kompenseras dyra lokaler
av mindre kostnadskrävande. Sådana kommer att finnas i rätt stor omfattning
även vid gymnasiet — fackskolan. Vid behov har i praxis korrigering
kunnat ske genom inräknande av någon sekundäryta. Detta gäller t. ex. måltidsköket
och sedermera nytillkommande golvytor för skåputrymmen, när dessa
räknats som standard.
Ovan har framhållits att en stegring av skolbyggnadskostnadema till omkring
8 % över bidragsunderlaget skett. Omkring 5 % härrör sig från efter utfärdandet
Statsutskottets utlåtande nr 165 år 1965 5
av 1957 års kungörelse inträffade byggnadstekniska förändringar i fråga om ventilationsanordningar
och akustik m. m.
Från skolsynpunkt är det givetvis önskvärt, att kommunernas handhavande
av skolbyggnadsverksamheten underlättas, i den mån den allmänna ekonomiska
situationen så medger. Överstyrelsen har från den synpunkten ej något att erinra
mot att vid lånetillståndsbeviljandet en begränsad höjning sker. Den torde i så
fall ej böra överstiga fem procent av bidragsunderlagets belopp.
Utskottet vill erinra om att den i motionerna berörda frågan var föremål för
debatt i riksdagens andra kammare den 9 maj 1963 med anledning av en interpellation
angående långfristiga lån för skolbyggnader. Härvid framhöll statsrådet
Sträng bl. a. att ett av huvudsyftena med bidragstaken var att hålla byggnadskostnaderna
nere samt att en vid den tiden gjord undersökning av 285 skolbyggnadsprojekt
visade att något mer än hälften av projekten, bl. a. skolbyggnader i
Stockholm och Södertälje, höll sig under det kostnadstak som Kungl. Maj:t tilllämpade.
Vidare framhöll statsrådet följande.
Det finns emellertid anledning framhålla, att Kungl. Maj:ts bedömning av
kommunernas lånetillstånd inte är så rigorös som den skulle vara vid en absolut
anknytning till den maximala kostnaden enligt riksdagens tidigare beslut. Vi tar
alla de hänsyn som det är rimligt att ta. Är det svårare grundförhållanden vid
något tillfälle, prövas den frågan, och Kungl. Maj:t ger sitt lånetillstånd med
hänsynstagande därtill. Bygger man extra stora ekonomilokaler med tanke på att
skolan skall expandera längre fram eller bygger man en speciellt stor gymnastiksal
med motiveringen att den skall stå till förfogande för idrottsorganisationerna
i orten eller att den skall kunna användas som samlingslokal för organisationer
och sammanslutningar, tar Kungl. Maj:t även hänsyn till detta och medger en
uppräkning av bidra gsunderlaget.
Utskottet delar ovan redovisade uppfattning att ett av huvudsyftena med det
av riksdagen år 1956 beslutade systemet i fråga om bidragsunderlag för skolbyggnader
var att hålla byggnadskostnadema nere. Ett bifall till förevarande
motioner skulle enligt utskottets mening kunna allvarligt äventyra ifrågavarande
syfte. Vidare vill utskottet erinra om att lånetak enligt likartade principer tilllämpas
även i fråga om andra investeringar, bl. a. vid bostadsbyggande. Utskottet,
som även vill uttala sin tillfredsställelse över den ovan redovisade prövningen
av särskilda förhållanden vid beviljandet av lånetillstånd, finner sig med hänsyn
till det anförda böra avstyrka bifall till motionerna I: 402 och II: 482.
Utskottet hemställer därför,
att motionerna 1:402 och 11:482 icke må bifallas av riksdagen.
Stockholm den 23 november 1965
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Närvarande: se under utlåtandet nr 164.