12

Statsutskottets utlåtande nr 152 år 1965

Nr 152

Utlåtande i anledning av väckta motioner om vidgade direktiv
för konsumentupplgsningsutredningen.

(5:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Dahlberg m. fl. (I: 453) och den andra inom andra kammaren av fru
Lewén-Eliasson och fru Skanlz (II: 556), har hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om vidgade direktiv för konsumentupplysningsutredningen.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag hänvisar utskottet
till motionen II: 556.

Över förevarande motioner har, efter därom i vederbörlig ordning gjord
framställning, utlåtanden avgivits av statens konsumentråd och konsumentupplgsningsutredningen.

Statens konsumentråd har anfört följande.

Syftet med den statliga verksamheten på konsumentområdet är att förbättra
de enskilda konsumenternas möjligheter att på ett ändamålsenligt
och individuellt tillfredsställande sätt använda de för konsumtion avsedda
resurserna. I detta hänseende stöder staten både forskning och upplysning
på konsumentområdet. En kontinuerlig utökning av de samhälleliga
resurserna på området har skett under en lång rad år och kan förväntas
ske även i framtiden.

Till de frågor som sammanhänger med upplysningsverksamheten har
statsmakterna senast tagit ställning under våren 1964 i samband med ställningstagande
till konsumentupplysningsutredningens betänkande, »Effektivare
konsumentupplysning». Nämnda utredning fortsätter nu sitt arbete
genom att gränska formerna för det statliga stödet åt forskningen på konsumentområdet.

Konsumentrådet delar uppfattningen i motionerna att det är synnerligen
angeläget att forskningsresultaten på konsumentområdet i ännu högre grad
kan nyttiggöras för konsumenterna. Detta kan ske dels på direkt väg genom
att konsumenterna får ökad kännedom om resultaten men dels även
på indirekt väg genom att tillverkarna i större utsträckning tillgodogör sig
forskningsrönen. Stora arbetsuppgifter åvilar här den statliga konsumentupplysningsutredningen.
Konsumentrådet har i skrivelse den 13 februari
1964 med yttrande över konsumentupplysningsutredningens ovannämnda
betänkande anfört att det betraktar den av utredningen föreslagna — och av
riksdagen i väsentlig utsträckning godtagna — organisationen av upplysningen
såsom ett provisorium som borde ses över i samband med utred -

Statsutskottets utlåtande nr 152 är 1965

13

ningen av forskningens organisation. Såvitt rådet kan bedöma torde det
ligga inom konsumentupplysningsutredningens kompetens att behandla
dessa frågor i sitt nuvarande arbete. Rådet finner den i motionerna framförda
frågan vara viktig och föreslår att motionerna överlämnas till konsumentupplysningsutredningen
för beaktande i dess arbete.

Konsumentupplysningsutredningen har anfört.

Konsumentupplysningsutredningen är medveten om värdet av en sådan
uppföljning av marknaden och bevakning för konsumenternas räkning
som åsyftas i motionerna. Statens konsumentråd utövar redan f. n. i viss
utsträckning en dylik verksamhet, ehuru begränsade personella resurser
hindrar rådet att mera kontinuerligt ägna sig häråt.

Utredningen räknar tills vidare med att statens konsumentråd även i
framtiden, liksom är förhållandet nu, skall vara det sammanhållande organet
på konsumentområdet. En breddning av forskningsverksamheten kan
medföra behov av förstärkning av rådets kanslipersonal och finansiella
resurser. Frågan härom kommer att prövas av konsumentupplysningsutredningen.
Utredningen anser sig oförhindrad att därvid även granska förutsättningarna
för en effektivisering av rådets verksamhet i övrigt, däribland
dess möjligheter att i ökad omfattning utöva en sådan allmän bevakningstjänst
i förhållande till konsumenterna varom här är fråga.

En utvidgning av konsumentupplysningsutredningens direktiv på de
skäl som anförts i motionerna synes därför inte behövlig.

Utskottet. Av konsumentupplysningsutredningens i det föregående återgivna
remissyttrande framgår att de i förevarande motioner berörda frågorna
avses skola prövas av utredningen och att utredningen anser en utvidgning
av dess direktiv inte behövlig. Vid sådant förhållande hemställer utskottet,

att motionerna 1: 453 och II: 556 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm den 9 november 1965

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Närvarande: se under utlåtandet nr 155.