Statsutskottets utlåtande nr 150 år 1965
5
Nr 150
Utlåtande i anledning av väckt motion om nedbringande av kostnaderna
för den statliga heraldiska verksamheten.
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren av herr Hamrin i Jönköping m. fl. väckt motion
(II: 327) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att hos Kungl.
Maj :t anhålla om en utredning snarast möjligt i syfte att nedbringa kostnaderna
för den statliga heraldiska verksamheten, förslagsvis genom att
densamma omorganiseras efter mönster från förhållandena i Danmark.
Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen.
Över motionen har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttrande av
riksarkivet, som anfört följande.
I den redogörelse för statens heraldiska verksamhet, som riksarkivet avgav
i underdånigt yttrande den 14 oktober 1959, lämnades siffror för inkomstutfallet
för budgetåren 1955/56—1958/59 (s. 9). Inkomsterna för
därpå följande budgetår har utgjort:
1959/60 31 587 kronor
1960/61 37 405 »
1961/62 35 325 »
1962/63 29 605 »
1963/64 30 830 »
Inkomstmedeltalet för de fem budgetåren utgör 32 950 kronor.
Riksarkivet har i underdånig skrivelse den 27 februari 1959 framhållit de
instruktionsenliga förpliktelser — beräknade till omkring 30 % av arbetsbördan
— för vilkas fullgörande ersättning icke rimligtvis kan utgå men
vilka ändock måste beaktas, då det gäller att bedöma det ekonomiska utfallet
av verksamheten. För de senare åren bör i detta hänseende särskilt
nämnas den av Kungl. Maj :t år 1961 anbefallda och alltjämt pågående utredningen
angående rikets vapen och flagga m. in. Statsrådet och chefen
för justitiedepartementet har i sina direktiv anbefallt samråd mellan utredningsmannen
och statens heraldiska nämnd, där statsheraldikern är föredragande.
Denna utredning har bedömts vara av ett sådant allmänt intresse,
att därav föranledda undersökningar och överläggningar måste ges företräde,
även om detta skulle inkräkta på den heraldiska sektionens mer påtagligt
givande värv.
Behovet av kommunala vapen är — såsom framgår bl. a. av riksarkivets
6
Statsutskottets utlåtande nr 150 år 1965
underdåniga skrivelse den 14 oktober 1959 (s. 12) — alltjämt så stort, att
det ännu kan beräknas ge arbete för decennier. Den omständigheten, att
inför den planerade ändringen av kommunindelningen en viss avvaktande
hållning kunnat förmärkas hos kommunerna i fråga om anskaffande av
vapen (jfr Årsberättelse för riksarkivets heraldiska sektion 1962, Riksarkivets
meddelanden för år 1962, s. 70), har visserligen förorsakat en tillfällig
minskning av inkomsterna. Det må i detta sammanhang framhållas, att
heraldiska sektionens ärenden är av mångskiftande art och växlar allt efter
samhällets behov. Vid de på varandra följande utredningarna om statens
heraldiska verksamhet har det kunnat konstateras, att arbetsuppgifterna
ständigt gett full sysselsättning. Om en sektor minskat, har en annan ökat.
Riksarkivet, som har goda möjligheter att bedöma detta, har för sin del funnit,
att statsheraldikerns tjänstegöromål icke medgivit honom att fullgöra
arbetsuppgifter inom riksarkivet i övrigt (jfr Kungl. Maj :ts instruktion för
riksarkivets heraldiska sektion och statens heraldiska nämnd den 5 juni
1953, SFS nr 529, 5 § e).
1 motionen karaktäriseras det som ett märkligt förhållande, att den tjänsteman,
som förestår riksarkivets heraldiska sektion »enligt allmänt tillgängliga
matriklar för enskilt ordenssamfund innehar heraldiskt uppdrag,
för vilket enligt uppgift särskild ersättning utgår». Det åsyftade uppdraget
torde vara statsheraldikern Scheffers deltagande såsom extra ledamot av
Svenska Frimurare Ordens logedirektorium (Matrikel över Svenska Frimurare
Orden arbetsåret 1964—1965, del I, sid. 9) för handläggande av vissa
interna heraldiska frågor. För detta utgår icke och bär aldrig utgått någon
ersättning till den extra ledamoten. Den av motionärerna åberopade uppgiften
är alltså felaktig. När heraldiska sektionen upprättat vapen för loger
och föreningar inom Frimurare Orden har dessa erlagt betalning till statsverket
enligt gällande taxa.
Det ligger i sakens natur, att något särskilt tillstånd icke kan erfordras
för Scheffers nyssnämnda ledamotskap. Däremot har Scheffer efter gjord
ansökning, över vilken riksarkivet avgivit utlåtande, erhållit Kungl. Maj:ts
tillstånd att med sin tjänst förena ett förordnande som protokollsekreterare
i riksmarskalksämbetet, det av motionärerna åsyftade ämbetsverket (ämbetsskrivelse
i ecklesiastikdepartementet den 16 mars 1962). Som bekant
är för medgivande till extra uppdrag alltid en förutsättning, att detsamma
icke inkräktar på fullgörandet av de ordinarie arbetsuppgifterna. Då detta
uppdrag, såsom i ansökningen framhållits, i väsentlig grad avser ämbetsarkivets
ordnande och vård anknyter det nära till Scheffers anställning i
riksarkivet. Det brukar anses lämpligt, att tjänstemännen i riksarkivet genom
uppdrag av sådan art får kunskap om arkiv utanför detsamma. Sedan
ordnandet av riksmarskalksämbetets arkiv slutförts, kommer Scheffer att
frånträda det innehavda förordnandet med nästkommande juni månads utgång.
Motionärerna har särskilt uppmärksammat statsheraldikerns deltagande
i utländska heraldiska sammankomster o. d. — enligt riksarkivets mening
betydelsefullt för det internationella samarbetet. Det åligger statsheraldikern
enligt instruktionen (SFS 1953 nr 529, 4 § j) att följa heraldikens
utveckling i sådana främmande länder, som härvid kan komma i
betraktande. Heraldikens internationellt erkända ställning som en av historiens
hjälpvetenskaper gör för övrigt detta ofrånkomligt. I enlighet härmed
har han vid sidan av den självfallna kontinuerliga kontakten med den of
-
Statsutskottets utlåtande nr 150 år 1965
7
ficiella heraldikens företrädare i grannländerna sedan 1953 deltagit i de internationella
kongresserna för genealogi och heraldik med eller utan statligt
resebidrag, såsom framgår av nedanstående tabell:
Rom och Neapel 1953 ............ 800 kronor
Madrid 1955 ............ 1 000 »
Bryssel 1958 ............
Edinburgh 1962 900 »
Haag 1964 650 »
Summa 3 350 kronor
Resebidragen har i dessa fall beräknats att täcka 2/3 av omkostnaderna,
medan sökanden själv haft att svara för resten. Enligt riksarkivets uppfattning
utgör deltagandet i dessa kongresser en integrerande del av statsheraldikerns
verksamhet och borde följaktligen såsom fallet är för riksarkivet i
övrigt likställas med tjänsteresa. Det kan tilläggas, att statligt bidrag till
den internationella kongressen i Stockholm 1960, i vilken statsheraldikern
deltog i egenskap av generalsekreterare, icke kunde erhållas, utan att kostnaderna
helt bestreds av medel, som ställts till förfogande av enskilda personer
och sammanslutningar. (Jfr motion 1959: II: 73.)
Motionärerna har slutligen i sin hemställan ifrågasatt, om icke kostnaderna
för den statliga heraldiska verksamheten skulle kunna nedbringas
genom att densamma omorganiserades efter mönster från förhållandena i
Danmark.
Detta förslag tager icke hänsyn till det verkliga förhållandet. Medan den
svenska organisationen utgör resultatet av en mycket lång utveckling, som
fört fram till de heraldiska ärendenas enhetliga handläggning, innebär den
danska konsulentinstitutionen ett år 1935 begynt första försök från statens
sida att få ett grepp om utvecklingen på detta område.
Så sent som år 1959 gjordes en grundlig utredning angående den nya heraldiska
organisationen utan att enighet kunde nås om något alternativ till
den nuvarande ordningen. Riksarkivet, som vidhåller sina därvid framförda
synpunkter, vilka understöddes av statens heraldiska nämnd, kan icke finna
annat än att önskemålet om en förnyad utredning är för tidigt väckt.
Riksarkivet ställer sig bestämt avvisande till en omorganisation av den
statliga heraldiska verksamheten i den av motionärerna antydda riktningen.
Utskottet vill erinra om sina tidigare ställningstaganden till yrkanden rörande
omorganisation av den heraldiska verksamheten, senast i utlåtandet
nr 47 år 1961 s. 3 och 4. Härvid underströks bl. a., att utskottet betraktade
den år 1953 beslutade organisationen av den heraldiska verksamheten som
ett provisorium och att utskottet förutsatte att Kungl. Maj :t i lämpligt sammanhang
skulle upptaga detta ärende till förnyat bedömande. Utskottet vidhåller
sin uppfattning, att den bär berörda organisationsfrågan bör få
sin definitiva lösning. Motionärernas förslag om ny utredning kan utskottet
emellertid inte ansluta sig till. Utskottet anser sig inte heller kunna ta ställning
till frågan om den heraldiska verksamheten bör organiseras efter
mönster av den danska organisationen, ett förslag som framförts i motionen.
8
Statsutskottets utlåtande nr 150 år 1965
Utskottet hemställer därför,
att motionen II: 327 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 9 november 1965
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Närvarande: se under utlåtandet nr 148; dock att herr Nils-Eric Gustafsson
deltagit i stället för herr Ivar Johansson.
av herr Ståhl. |
Reservation |