Andra lagutskottets utlåtande nr 63 år 1965
1
Nr 63
Utlåtande i anledning av väckta motioner om gudstjänst och
korum i militärtjänst.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 53 i första kammaren av herr Larsson,
Lars m. fl. samt nr 63 i andra kammaren av herr Björk i Göteborg m. fl.
1 motionerna, vilka är likalydande, har yrkats, »att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte hemställa om sådan ändring i 1960 års tjänstereglemente
för krigsmakten att gudstjänst eller korum ej må förekomma i tjänsten».
Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande får
utskottet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa
till motionen II: 63.
Gällande bestämmelser m. m.
Personalvården inom krigsmakten omfattar bl. a. själavård, vilken åsyftar
att vägleda personalen i religiösa frågor och i livsåskådningsfrågor. Själavården
utövas genom gudstjänst och annan andlig verksamhet, genom upplysning
i livsåskådningsfrågor samt genom enskild rådgivning i andliga frågor.
I kap. 12 mom. 9 i 1960 års tjänstereglemente för krigsmakten stadgas
följande:
Deltagande i gudstjänst eller korum är i tjänsten enligt vederbörande
chefs bestämmande obligatoriskt för i förband (avdelning) ingående meniga
jämte erforderligt befäl samt för den personal i övrigt som har uppgifter
i samband med förrättningen.
När gudstjänst eller korum anordnas under större, för förband gemensam
högtid — t. ex. regementets dag — får, om så bedömes lämpligt, även annan
än i föregående stycke nämnd personal beordras delta i förrättningen.
Den som anmäler att han med hänsyn till sin inställning i religiöst avseende
icke önskar delta i gudstjänst eller korum skall befrias från deltagande,
om han icke erfordras för bestämd uppgift i samband med förrättningen.
Personal, som befrias från att delta, bör under tiden för förrättningen
vara sysselsatt i annan verksamhet, såvitt möjligt inom något av
personalvårdens övriga områden.
Personal, som icke beordras delta, får beredas tillfälle att delta frivilligt.
Deltagande i gudstjänst eller korum är på fritid frivilligt.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 2 avd. Nr ål
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 03 år 1965
Gudstjänster och andra liknande förrättningar förrättas i regel i den ordning
som anges i fältkyrkohandboken.
Korum förrättas under ledning av chefen för vederbörligt förband (avdelning)
och i regel enligt följande i kap. 12 mom. 11 i förutnämnda reglemente
angivna ordning.
Först sjunges en psalm. Efter denna läses lämpligen en bibeltext och bön.
En kortare betraktelse kan hållas. Därefter läses »Fader vår» och »Välsignelsen»,
varpå åter en psalm sjuniges. Om präst eller predikant icke biträder,
läses bön och bibelord av någon som äger sinne för innebörden och kan läsa
värdigt. Psalmsången bör ledas av en eller flera försångare. Efter sista
psalmversen uttalar den som för befälet krigsmannabönen »Gud bevare
Konungen och Fäderneslandet», vilken upprepas av de närvarande (vid marinen
besvaras uttalandet med »Gud höre det»). Om både personal ur marinen
och annan personal deltar i korum, besvaras krigsmannabönen på ettdera
av dessa sätt enligt bestämmande av den som vid tillfället för befälet.
Lystringsgrad under korum är lediga. Om så erfordras för att lystring skall
uppnås, kommenderas före krigsmannabönen »giv akt». Korum inpassas om
möjligt i tidsschemat, så att tjänst icke vidtar omedelbart efteråt.
Historik
Andlig vård inom försvarsväsendet förekom i Sverige redan under Gustav
Vasas tid. Stadganden finns angående bl. a. militära gudstjänster i denne
konungs krigs- och sjöartiklar, förnyade av ett flertal följande regenter.
Korumbegreppet möter i svensk militärlagstiftning först i Erik XIV :s skeppsartiklar
1566. I 1931 års tjänstgöringsreglemente för armén stadgades, att
korum skulle hållas i regel en gång om dagen i samband med övningarnas
början eller avslutande för dagen. I 1945 års tjänstereglemente för krigsmakten
föreskrevs i mom. 743, att deltagande i gudstjänst och korum var
enligt vederbörande chefs bestämmande frivilligt eller obligatoriskt, att i senare
fallet på anhållan befrielse dock fick medgivas samt att obligatoriskt
deltagande endast borde förekomma på tjänstetid, såvida icke särskilda förhållanden
annat föranledde.
Efter hänvändelser från Försvarsväsendets underbefälsförbund föreslog
överbefälhavaren i skrivelse den 8 augusti 1957 hos Konungen, att i avbidan
på tilltänkt nytt tjänstereglemente för krigsmakten provisoriska anvisningar
skulle utfärdas rörande deltagande i gudstjänst och korum. Med anledning
härav meddelades i generalorder den 22 mars 1958 nya bestämmelser i
nämnda avseende, vilka skulle gälla tillsvidare i stället för mom. 743 i 1945
års tjänstereglemente. Dessa bestämmelser intogs sedermera i huvudsak
oförändrade i 1960 års tjänstereglemente.
I en interpellation i andra kammaren vid 1965 års riksdag har herr Lindahl
frågat statsrådet och chefen för försvarsdepartementet, bl. a. huruvida
statsrådet hade för avsikt att i överensstämmelse med religionsfrihetslag
-
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 63 år 1965
stiftningens principer medverka till att deltagandet för meniga och erforderligt
befäl i korum göres helt frivilligt. Interpellanten gjorde bl. a. gällande,
att det på vissa håll uppstått problem både i fråga om vad som skall inläggas
i tjänstereglementets begrepp »inställning i religiöst avseende» och
beträffande hur utförligt motiverad en anhållan om befrielse skall vara.
Svårigheter skulle även ha förekommit att bereda de korumbefriade lämplig
sysselsättning inom något annat av personalvårdens områden.
I sitt svar å interpellationen anförde chefen för försvarsdepartementet, att
en översyn av föreskrifterna rörande såväl Krigsmans erinran som korum
pågick under överbefälhavarens ledning, att beredningen av ärendet skulle
kunna slutföras i sådan tid, att frågan kunde anmälas för Kungl. Maj :t under
hösten 1965, samt att det förslag, som förelädes Kungl. Maj :t, skulle
komma att utformas så, att intrång på religionsfriheten inte skedde.
Från försvarsdepartementet har upplysts, att frågan om en reformering
av korumbestämmelserna numera är föremål för överväganden inom departementet
samt att departementschefen avser att avvakta riksdagens ställningstagande
till förevarande motioner.
Utskottet
Personalvården inom krigsmakten omfattar bl. a. själavård, vilken åsyftar
att vägleda personalen i religiösa frågor och i livsåskådningsfrågor. Själavården
utövas genom gudstjänst och annan andlig verksamhet, genom
upplysning i livsåskådningsfrågor samt genom enskild rådgivning i andliga
frågor.
Enligt 1960 års tjänstereglemente för krigsmakten är deltagande under
tjänstetid i gudstjänst eller korum obligatoriskt för i förband ingående meniga
jämte erforderligt befäl samt för den personal i övrigt som har uppgifter
i samband med förrättningen. När gudstjänst eller korum anordnas
under större, för förband gemensam högtid, får även annan personal beordras
delta i förrättningen. Befrielse från deltagande skall meddelas den
som anmäler att han på grund av sin inställning i religiöst avseende inte
önskar delta, dock under förutsättning att han inte erfordras för bestämd
uppgift i samband med förrättningen. Befriad personal bör sysselsättas i
annan verksamhet, om möjligt inom något av personalvårdens övriga områden.
I förevarande motioner anmärkes, att bestämmelserna i tjänstereglementet
om obligatoriskt deltagande i gudstjänst eller korum inte överensstämmer
med principen att all religionsutövning bör ske på frivillighetens grund.
Det yrkas därför sådan ändring i reglementet att gudstjänst eller korum
inte må förekomma i tjänsten.
Under överbefälhavarens ledning har innevarande år gjorts en förberedande
översyn av föreskrifterna rörande bl. a. korum. Frågan om en re
-
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 63 år 1965
formering av korumbestämmelserna är f. n. föremål för överväganden inom
försvarsdepartementet, varifrån upplysts, att departementschefen avser att
avvakta riksdagens ställningstagande till förevarande motioner.
Enligt utskottets mening finns det tillfällen då gudstjänst eller korum förekommer
i sådant samband med militärtjänsten att det framstår som naturligt
att all personal deltar däri. Att införa förbud för anordnande av sådan
i tjänsten ingående förrättning finner utskottet därför inte motiverat. Emellertid
bör med hänsyn till principen om religionsfrihet understrykas, att
deltagande i gudstjänst eller korum i största utsträckning bör vara frivilligt
och sålunda inte utgöra ett obligatoriskt tjänsteåliggande. Det är av vikt att
förrättningens frivilliga karaktär alltid tydligt klargöres för de värnpliktiga.
Utskottets uttalanden synes böra bringas till Kungl. Maj :ts lcänedom.
Utskottet får således hemställa,
1) att riksdagen i anledning av förevarande motioner,
I: 53 och II: 63, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom sin
mening giva till känna vad utskottet anfört; samt
2) att motionerna, i den mån de icke kan anses besvarade
genom vad utskottet ovan hemställt, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 4 november 1965
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Axel Svensson, fru Carlqvist,
fru Hamrin-Thorell, herrar Lars Larsson, Eric Carlsson, Edström och Hubinette;
från
a n d ra kammaren: herrar Lundberg, Odhe, fröken Sandell, herrar
Johansson i Skärstad, Ringaby, Jonsson, Göransson och Ullsten.
Reservationer
I. av fru Hamrin-Thorell, herrar Lundberg och Odhe, fröken Sandell samt
herr Ullsten, vilka ansett,
a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på sid. 4 med orden
»Enligt utskottets mening» och slutar med orden »Kungl. Maj :ts kännedom»
bort ersättas med text av följande lydelse:
5
Andra lagutskottets utlåtande nr 63 år 1965
»Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte är förenligt med
en individualistisk syn på religionen och religionsfriheten att människor
kommenderas till gudstjänster eller andaktsstunder. Därför bör sådana förrättningar
inte heller ingå i den militära tjänsten. Detta betyder inte att
utskottet förnekar den enskildes behov av religiös utövning även under den
tid han fullgör uppgifter inom försvaret. Men enligt utskottets uppfattning
bör detta behov tillgodoses helt utanför tjänsten. Endast då kan de religiösa
förrättningarna i egentlig mening sägas vara frivilliga.
Enligt nuvarande bestämmelser för korum m. m. är dessa obligatoriska
men med rätt för den som av samvetsskäl inte önskar delta att få fullgöra
annan tjänst. Utskottet betvivlar inte möjligheterna att för personalen tydligt
klargöra detta. Men frivillighetens innebörd när det gäller religiös utövning
bör enligt utskottet inte vara begränsad till rätten att under vissa
betingelser få avstå. Frivilligheten bör bestå i friheten att utan krav på särskilt
tillstånd själv få välja om man vill delta. Utskottet vill härvid helt instämma
i motionärernas formulering: ''Det obehag som en begäran om befrielse
kan tänkas innebära, torde i de flesta fall väga tyngre än känslan att
tvångsvis utsättas för religiös påverkan i viss riktning.’
Om korum och andra religiösa förrättningar helt utesluts från tjänstetid
är det emellertid enligt utskottets mening angeläget att reella möjligheter
ges att anordna sådana förrättningar under fritid. Vilka krav på materiellt
och annat bistånd som därvid bör ställas till förfogande bör det ankomma
på behörig myndighet inom högsta försvarsledningen att närmare utreda.
Arbetet härmed kan enligt utskottets mening lämpligen ske i anslutning till
den översyn av korumbestämmelserna m. in. som f. n. övervägs inom försvarsdepartementet.
Även frågan om militär personals användande i vissa
officiella ceremonier där religiösa inslag förekommer bör närmare regleras
i samband med en sådan översyn.»
b) att utskottet bort hemställa,
»att riksdagen med bifall till förevarande motioner, I: 53
och II: 63, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om
sådan ändring i 1960 års tjänstereglemente för krigsmakten
att gudstjänst eller korum ej må förekomma i tjänsten.»
II. av herr Larsson, Lars.
MAHCUS BOKTH. STHLM 1965 65003