Bankontskottets utlåtande nr 61 år 1965
1
Nr 61
Utlåtande i anledning av framställningar från dels justitieombudsmannen,
dels militieombudsmannen angående
vissa lönetillägg.
I skrivelser till bankoutskottet den 26 oktober 1965 har dels justitieombudsmannen,
dels militieombudsmannen upptagit frågan om särskilda lönetillägg
till vissa tjänstemän vid ombudsmännens expeditioner.
Justitieombudsmannen anför i sin framställning följande.
I skrivelse till bankoutskottet den 3 maj 1965 upptog jag bl. a. frågan om
särskilt lönetillägg till kanslichefen och byråcheferna vid JO-expeditionen.
Jag framhöll att det ur rekryteringssynpunkt uppenbarligen vore ett minimikrav
att lönevillkoren för ämbetets jurister i varje fall icke vore sämre
än vad som gällde för motsvarande tjänstemän i departementen, med vilka
ämbetet närmast hade att konkurrera om arbetskraften. Med hänsyn härtill
och till att chefstjänstemännen och viss annan personal i departementen
avsåges skola fr. o. m. den 1 juli 1965, förutom lönen, uppbära särskilda
lönetillägg med belopp som skulle fastställas av Kungl. Maj :t, anhöll jag i
min skrivelse att utskottet ville föreslå riksdagen att med verkan fr. o. in.
innevarande budgetår besluta om särskilt lönetillägg för kanslichefen och
byråcheferna härstädes av samma storlek som komme att fastställas för expeditionschef
och departementsråd i justitiedepartementet.
I avgivet yttrande anförde delegerade för riksdagens verk att delegerade
ansåge sig — med hänsyn till oklarheten om huruvida och i vilken omfattning
särskilda lönetillägg komme att utgå i departementen — för det dåvarande
icke böra tillstyrka berörda framställning.
I utlåtande den 25 maj 1965 anförde utskottet i denna del, att utskottet
i likhet med delegerade icke vore berett att för det dåvarande tillstyrka att
särskilda lönetillägg skulle utgå i enlighet med min hemställan (uti. nr
50/1965).
Jag har ansett mig kunna utgå från att utskottets nämnda ställningstagande
främst grundats på då rådande oklarhet rörande de lönetillägg, som
av Kungl. Maj :t kunde komma att fastställas för departementens personal.
Då oklarhet i berörda hänseende numera icke synes föreligga, har jag ansett
mig oförhindrad och skyldig att på nytt upptaga ifrågavarande spörsmål.
Enligt vad jag inhämtat har Kungl. Maj :t fastställt storleken av de lönetillägg,
varom här är fråga, till 3 600 kronor per år. Sådana tillägg utgå enligt
uppgift till bl. a. samtliga expeditionschefer samt till departementsråd
och kansliråd som förestå integrerade arbetsenheter. Inom justitiedepartementet
synas samtliga departementsråd ha tillerkänts tillägget.
Av skäl som jag närmare angivit i min tidigare framställning är det en
ofrånkomlig nödvändighet för JO-ämbetets verksamhet att lönevillkoren
för tjänsteinnehavarna vid ämbetet — vilket tidigare också varit fallet —
1 Bihang till riksdagens protokoll 1065. S saml. Xr 61
9
Bankontskotlels utlåtande nr 61 år 1065
hållas vid en nivå som i varje fall icke är lägre än för jämförbara tjänstemän
i departementen. Tillkomsten av ovannämnda lönetillägg påkallar därför
motsvarande åtgärder för ämbetets vidkommande. Jag vill alltså understryka
att det här icke är fråga om att genomföra någon förbättring av lönevillkoren
i förhållande till vad som gäller och gällt för motsvarande departementspersonal,
även om en sådan förbättring — varom jag tidigare gjort
framställning — i och för sig vore motiverad. Sistnämnda spörsmål torde
få upptagas i samband med förestående omorganisation av ämbetet. Som
jag framhållit i min skrivelse den 3 maj 1965 bör därför frågan om ämbetets
framtida organisation icke inverka på det nu upptagna lönespörsmålet.
Förutom vad jag tidigare i olika----sammanhang anfört rörande
lönevillkorens betydelse för eu tillfredsställande rekrytering samt de svårigheter
som förhållandena härutinnan medfört vid JO-ämbetet, vill jag omtala
att det icke varit möjligt att återbesätta en fr. o. in. den 1 juli 1965 ledigbliven
byråchefstjänst — vars innehavare tillika skall vara chef för förvaltningsavdelningen
vid ämbetet — med person med avsedda och nödvändiga
kvalifikationer. Denna tjänst har därför tills vidare måst hållas vakant,
vilket med hänsyn särskilt till det beträngda arbetsläget på denna avdelning
uppenbarligen medför svåra olägenheter. Jag har vidare förlorat en utmärkt
arbetskraft genom att den hovrättsassessor, som varit chef för domstolsavdelningen,
redan efter tre år slutat sin byråchefstjänst och blivit departementsråd
i justitiedepartementet. Vad nu sagts torde än ytterligare understryka
nödvändigheten av att lönevillkoren härstädes icke tillåtas sjunka
under den nivå som gäller för motsvarande departementspersonal.
Ett bibehållande av denna nivå kräver att samma lönetillägg som i departementen
utgå dels till kanslichefen, dels till de två byråchefer som förestå
domstols- respektive förvaltningsavdelningen vid JO-ämbetet.
Under åberopande av det anförda får jag anhålla att utskottet ville hos
riksdagen hemställa om beslut, varigenom årligt lönetillägg å 3 600 kronor
må kunna, med verkan fr. o. in. den 1 juli 1965, tillerkännas innehavarna
av ovanberörda tjänster.
Militieombudsmannen lämnar en motsvarande redogörelse för den tidigare
behandlingen av frågan om särskilda lönetillägg vad beträffar honom underställd
personal och anför därefter:
Juristpersonalen vid militieombudsmansexpeditionen omfattar två byråchefer
och en byrådirektör, varjämte sedan några år tillbaka en biträdande
byråchef varit anställd härstädes mot arvode, för närvarande motsvarande
lönen i löneklass B 3. Den ene ordinarie byråchefen fullgör de uppgifter
som skolat ankomma på en kanslichef samt handlägger tillsammans med
den biträdande byråchefen förvaltnings- och administrativa ärenden, medan
den andre ordinarie byråchefen och byrådirektören, vilka båda är domstolsjurister,
huvudsakligen sysslar med ärenden av judiciell art. De ordinarie
byråcheferna har organisationsmässigt motsvarande ställning som
de hos justitieombudsmannen såsom föreståndare för domstols- och förvaltningsavdelningarna
fungerande byråcheferna och bör följaktligen vara
i lönehänseende likställda med dessa. Att nämnda byråchefstjänster icke
erhåller sämre löneställning än departementsrådstjänsterna i justitiedepartementet
är synnerligen angeläget med hänsyn till nödvändigheten av att
tjänsterna måste besättas med jurister av mycket hög kvalitet.
Under hänvisning till det anförda får jag anhålla om utskottets med -
Bankoutskottets utlåtande nr 61 år 1965
3
verkan till att särskilt lönetillägg med 3 600 kronor för år från och med
den 1 juli 1965 tillerkännes innehavarna av de två ordinarie byråchefstjänsterna
vid militieombudsmansexpeditionen.
över framställningarna har utskottet inhämtat yttranden från lönenämnden
för riksdagens verk och delegerade för riksdagens verk.
Lönenämnden för riksdagens verk finner tillräckliga skäl icke föreligga
för bifall till framställningarna. Som motivering för detta ställningstagande
anför lönenämnden följande:
De i framställningarna åsyftade särskilda lönetilläggen till vissa befattningshavare
i statsdepartementen utgår i princip endast till huvudmän för
särskilda sakområden — integrerade enheter. Departementsråden i justitiedepartementet,
med vilka vissa jämförelser göres i framställningarna, uppbär
i denna egenskap av huvudmän särskilda tillägg. Då dessa lönetillägg
tillkommit mot bakgrunden av de speciella arbetsförhållandena inom statsdepartementen,
har lönenämnden icke funnit skäl tillstyrka, att sådana införes
även för personal vid justitieombudsmans- och militieombudsmansexpeditionerna,
särskilt som arbetsförhållandena för de skilda befattningshavarna
på dessa expeditioner — enligt vad nämnden under hand erfarit
— företer avsevärda variationer.
Ej heller har nämnden funnit att ett införande av särskilda lönetilläggav
ifrågasatt omfattning skulle så påtagligt förändra de omhandlade rekryteringsförhållandena,
att en sådan åtgärd vore påkallad.
Delegerade för riksdagens verk tillstyrker däremot bifall till framställningarna.
Delegerade påpekar, att de i flera sammanhang såsom sin mening
uttalat, att personalen hos JO och MO bör i lönehänseende vara jämställd
med närmast motsvarande tjänstemän vid statsdepartementen. Inom delegex-ade
har dock ledamoten herr Wärnberg låtit till protokollet anteckna,
att han ansett att delegerade bort i sitt yttrande i stället för att »tillstyrka
bifall till framställningarna» förklara att de »icke ville motsätta sig bifall
till framställningarna».
Delegerade yttrar vidare:
Om riksdagen godkänner de framlagda förslagen skulle därav närmast följa,
att delegerade borde inta bestämmelse om lönetilläggen i 35 § avlöningsreglementet
för riksdagens verk med tillämpning från och med den 1 juli
1965. I nämnda paragraf har nämligen införts bestämmelser om eljest utgående
tilläggsarvoden vid riksdagens verk. Med hänsyn till att avlöningsreglementet
förutsättes komma att upphöra att gälla med utgången av innevarande
år, synes emellertid en ändring nu icke påkallad, och tilläggsarvodena
bör utgå utan en sådan åtgärd.
Utskottet. Förslag om särskilda lönetillägg för kanslichefen och byråcheferna
vid justitieombudsmannens expedition och byråcheferna vid militieombudsmannens
expedition har tidigare i år väckts av ombudsmännen i
framställningar som behandlades vid riksdagens vårsession (BoU:s ull. nr
SO, punkterna 13 och 15). Under hänvisning till den vid denna tidpunkt ännu
4
Bankoutskottets utlåtande nr 61 år 1965
rådande oklarheten om huruvida och i vilken utsträckning särskilda lönetillägg
skulle förekomma vid statsdepartementen, förklarade sig delegerade
för riksdagens verk icke då kunna tillstyrka att dylika lönetillägg skulle
utgå till ifrågavarande tjänstemän vid ombudsmännens expeditioner. Bankoutskottet
avstyrkte bifall till ombudsmännens förslag med samma motivering
som delegerade. Dess utlåtande godkändes av riksdagen.
När ombudsmännen nu ånyo framlagt förslag om ifrågavarande lönetillägg,
har delegerade funnit sig kunna tillstyrka framställningarna. Delegerade
har därvid hänvisat till sin tidigare flera gånger uttalade mening,
att personalen hos justitie- och militieombudsmännen bör i lönehänseende
vara jämställd med närmast motsvarande tjänstemän vid statsdepartementen.
Förslagen om lönetillägg har däremot liksom tidigare avstyrkts av
lönenämnden för riksdagens verk, som ansett lönetillägg i dessa fall icke
vara motiverade av arbetsförhållandena och icke heller ha en så påtaglig
inverkan på rekryteringsförhållandena att de fördenskull är påkallade.
Utskottet delar lönenämndens uppfattning och hemställer därför,
att justitieombudsmannens och militieombudsmannens
förevarande framställningar icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 7 december 1965
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle, Hilding, Gustaf Henry Hansson,
Äke Larsson, Palm, Augustsson*, Mattsson* och Lundberg;
från andra kammaren: herrar Regnéll, Hagnell, Berglund*, Franzén i
Motala*, Larsson i Umeå, Rask, Börjesson i Glömminge och Fridolfsson i
Rödeby.
* Ej närvarande vid justeringen.
MARCUS BOKTR. STHIM 1965 650019