Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1965

1

Nr 47

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
angående Sveriges bistånd till utvecklingsländerna.

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna I: 143 av herrar Lundström och Sundin samt II: 184 av herrar
Hedlund och Ohlin, har bl. a. hemställts, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte begära förslag i syfte att genom undanröjande av nuvarande
brister i skattelagstiftningen stimulera svenska investeringar i u-länderna.

Motionerna har, såvitt de avser föreslagen ändring i skattelagstiftningen,
hänvisats till bevillningsutskottet. I övrigt har motionerna hänvisats till
statsutskottet och vid innevarande års vårsession behandlats i sistnämnda
utskotts utlåtande nr 125.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen II: 184.

Den svenska skattelagstiftningen bygger så gott som uteslutande på den
principen, att internationell dubbelbeskattning skall undvikas genom överenskommelser
med vederbörande främmande stat. Ehuru Sverige har ett
rikt förgrenat nät av allmänna överenskommelser för undvikande av dubbelbeskattning,
saknas ännu dubbelbeskattningsavtal bl. a. med flertalet stater
i Latinamerika, Asien och Afrika.

Den interna svenska skattelagstiftningen saknar så gott som helt föreskrifter
för upphävande av internationell dubbelbeskattning. Den saknar vidare
bestämmelser, som medger skattefavörer för investeringar i u-länderna.

Dubbelbeskattningssakkunniga har i sitt betänkande »Internationella skattefrågor»
(SOU 1962: 59) föreslagit införande i svensk skattelagstiftning av
regler om rätt till avräkning för utländsk skatt, ett s. k. credit of tax-system.
Dessa bestämmelser, som är avsedda att utgöra ett komplement till dubbelbeskattningsavtalen,
är för närvarande föremål för Kungl. Maj :ts prövning.

I de förevarande motionerna uttalas att svenska investeringar i u-länderna
Ivan stimuleras genom olika åtgärder på skatteområdet. Åtskilliga u-länder
medger själva särskilda skattelättnader för utländska investeringar. Sådana
lättnader kan emellertid i många fall helt omintetgöras genom beskattning i

1 Bihang till riksdagens protokoll 1!)li5. 7 samt. Nr t!

2 Bevillningsutskottets betänkande nr )7 år 1!)65

det kapitalexporterande landet. Så är förhållandet med svensk lagstiftning
i dag. Om således ett u-land avstår från bolagsskatt eller kupongskatt, beskattar
Sverige helt den härigenom ökade utdelningen. Ett svenskt bolag
beskattas däremot ej för utdelning från annat svenskt bolag i vilket det förstnämnda
äger minst 25 procent av aktiestocken. Detta innebär att investeringar
i dotterbolag i ett u-land är sämre behandlade än motsvarande investeringar
i Sverige.

Motionärerna framhåller också att Västtyskland, för att stimulera investeringar
i u-länderna, infört särskilda regler för avskrivning och reservering
i de tyska moderföretagen för sådana investeringar. USA är på väg att genomföra
liknande regler. Holland har allmänt gynnsamma regler beträffande
inkomster från utlandet. För Sveriges vidkommande medgives i dag inte
någon annan nedskrivningsrätt än för osäkra utländska fordringar.

Enligt motionärerna kommer det förslag som framlagts av dubbelbeskattningssakkunniga,
inte att medföra någon lösning på de ifrågavarande problemen,
enär förslaget innebär en viss diskriminering av u-länderna.

Utskottet

Den svenska skattelagstiftningen bygger i huvudsak på principen att internationell
dubbelbeskattning skall undvikas genom bilaterala avtal. Nuvarande
bestämmelser om rätt till avdrag för utländsk skatt såsom för omkostnad
i förvärvskälla innebär i princip blott en lindring av förekommande
dubbelbeskattning. Ytterligare en möjlighet — om än begränsad sådan
— till lindring av internationell dubbelbeskattning föreligger enligt den
interna svenska lagstiftningen. Sålunda må Konungen på ansökan av skattskyldig,
som blivit föremål för dubbelbeskattning, förordna om efterskänkande
av statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt. Denna möjlighet
till skatteeftergift förutsätter emellertid, att »ömmande omständigheter
eller eljest synnerliga skäl» föreligger och torde utnyttjas endast i begränsad
omfattning.

Motionärerna framhåller att man genom olika åtgärder på skatteområdet
bör främja investeringar i utvecklingsländerna. Enligt den svenska skattelagstiftningen
behandlas emellertid en investering i etl utvecklingsland ofta
sämre än motsvarande investering i Sverige, vilket enligt motionärernas
mening måste anses högst otillfredsställande.

Vid sidan av hjälp i olika former till utvecklingsländerna måste svenska
investeringar i sådana länder anses utgöra ett värdefullt stöd i deras kamp
för ekonomisk och politisk stabilitet.

Åtskilliga u-länder medger själva särskilda skattelättnader för utländska
investeringar. Sådana lättnader kan emellertid i många fall helt omintetgöras
genom beskattning i det kapitalexporterande landet. Så är förhållandet
med svensk lagstiftning i dag. Om således ett u-land t. ex. avstår från

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1965

bolagsskatt eller kupongskatt, beskattar Sverige helt den härigenom ökade
utdelningen. Det är enligt utskottets mening inte rimligt att den effekt som
u-landet avser att uppnå genom investeringsstimulerande skattelättnader
elimineras genom svenska åtgärder.

De åtgärder, som hittills vidtagils i Sverige i syfte att underlätta ekonomisk
verksamhet utomlands, har uteslutande haft till ändamål att eliminera
den tillbakahållande faktor, som ligger i att intäkterna från sådan verksamhet
kan bli föremål för beskattning både här och i utlandet. Sverige har
också ingått dubbelbeskattningsavtal med ett betydande antal stater. Ännu
saknas emellertid sådana avtal med flertalet stater i Latinamerika, Asien och
Afrika. Även om det kan förutsättas att nya avtal successivt tillkommer, är
det inte troligt att sådana överenskommelser kan medhinnas på en tid och
i en omfattning som är önskvärd.

För främjande av svenskt deltagande i hjälpen åt utvecklingsländerna
är del enligt utskottets mening därför angeläget att också andra åtgärder
vidtas för underlättande av investeringar och annan ekonomisk verksamhet
i dessa länder.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att åtskilliga industriländer
för att främja investeringar i utvecklingsländerna — vidtagit interna
åtgärder, som inte endast syftat till att undvika en total beskattning som
är högre än industrilandets utan även medfört en reduktion av den totala
beskattningen till en lägre nivå än industrilandets och därigenom skapat
positiva förutsättningar för verksamhet i utvecklingsländerna.

I samband härmed vill utskottet framhålla alt i Frankrike och Nederländerna
bolag praktiskt taget är befriade från skatt på vinster från utländska
filialer och dotterföretag, medan i Belgien sådana vinster beskattas efter
en väsentligt lägre skattesats. Liknande regler i fråga om utdelningar från
utländska dotterbolag finns i Canada och Förenta staterna. Vidare må nämnas
att flera länder, däribland Västtyskland, infört särskilda skattefavörer
för sådana investeringar i utvecklingsländerna, som anses bidra till dessas
ekonomiska utveckling.

En särskild arbetsgrupp inom Beredningen för internationella biståndsfrågor
har i sitt betänkande »Kommersiellt och handelspolitiskt utvecklingsbistånd»
(SOU 19(53:37) understrukit angelägenheten av att alla möjligheter
till åtgärder pa beskattningens område prövas i syfte att underlätta svensk
företagsamhet i utvecklingsländerna. Därvid bör enligt arbetsgruppens mening
också övervägas möjligheten all införa särskilda regler i fråga om avskrivningar
eller fondavsättningar för investeringar i utvecklingsländerna
samt i fråga om den skattemässiga behandlingen av fordringar på kunder
i sådana länder. Denna rekommendation har enligt vad utskottet har sig
bekant — ännu inte lett till något positivt resultat.

Dubbelbeskattningssakkunniga har i sill betänkande »Internationella
skattefrågor» (SOU 1962: 59) föreslagit införande i svensk skattelagstift -

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1965

ning av regler om rätt till avräkning för utländsk skatt, ett s. k. credit of
tax-system. Dessa bestämmelser, vilka är avsedda att utgöra ett komplement
till dubbelbeskattningsavtalen, innebär att Sverige skall kunna medge
avräkning för skatt, som utomlands — således också i ett utvecklingsland
- påförts för inkomst, vilken tillika beskattats här i landet. De sakkunnigas
förslag till avräkningsförfarande torde emellertid med dess begränsade
tillämplighetsområde knappast komma att i nämnvärd grad gynna
svenska insatser i utvecklingsländerna. Förslaget medger nämligen avräkning
endast för faktiskt erlagd utländsk skatt. Hänsyn skall således vid
avräkningsförtarandet tas till sådana särskilda skatteförmåner som kan ha
beviljats av ett utvecklingsland i sytte att animera tillförseln av svenskt
kapital. Även i övrigt innehåller dubbelbeskattningssakkunnigas förslag till
avräkningsförfarande spärregler, som är ägnade att begränsa dess tillämpningsområde
och som framstår som mycket restriktiva såväl vid en jämförelse
med det interna skatteavräkningssystem, som tillämpas i flera andra
länder, som i förhållande till de skatteavräkningsregler, som finns intagna
i åtskilliga, däribland även svenska dubbelbeskattningsavtal.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet sig böra tillstyrka skrivelseyrkandet
i motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen — med bifall till de likalydande motionerna
I: 143 av herrar Lundström och Sundin samt II: 184 av herrar
Hedlund och Ohlin, i vad motionerna hänvisats till bevillningsutskottet
— måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
om förslag till åtgärder i syfte att genom undanröjande
av nuvarande brister i den svenska skattelagstiftningen
stimulera svenska investeringar i utvecklingsländerna.
Stockholm den 11 november 1965

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Stefanson, Yngve Nilsson,
Wärnberg, Elofsson, Tage Johansson, Lundström*, Enarsson*, Hellebladh
och Arne Pettersson*; samt

från andra kammaren: herrar Brandt, Allard*, Kärrlander, Vigelsbo*,
fru Nettelbrandt, herrar Eriksson i Bäckmora*, Andersson i Essvik, Enskog,
Forsberg* och Björkman.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1965

5

Reservation

av herrar John Ericsson, Wärnberg, Tage Johansson, Hellebladh, Arne
Pettersson, Brandt, Allard, Kärrlander, Andersson i Essvik och Forsberg,
vilka

dels ansett, att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 2 med
orden »Vid sidan» och slutar på s. 4 med orden »i motionerna.» bort ersättas
med text av följande lydelse.

Utskottet vill inte bestrida att gällande dubbelbeskattning kan innebära
ett hinder, när Sverige skall lämna sitt bidrag till uppbyggnadsarbetet i
utvecklingsländerna. Frånvaron av dubbelbeskattningsavtal med bl. a. ett
stort antal utvecklingsländer och svårigheten att inom rimlig tid träffa sådana
avtal i önskvärd omfattning kan därför motivera att man genom interna
lagstiftningsåtgärder söker underlätta investeringar och annan ekonomisk
verksamhet i utvecklingsländerna.

De åtgärder i industriländerna, som hittills vidtagits i sådant syfte, har
vanligtvis haft till ändamål att eliminera den tillbakahållande faktor, som
ligger i att intäkterna av verksamheten i utvecklingslandet kan bli föremål
för beskattning såväl i detta land som i industrilandet. Åtgärderna har sålunda
i regel främst syftat till att undvika en total beskattning som är högre än
beskattningen i industrilandet.

De särskilda problem, som på skatteområdet föreligger i förhållandet
mellan industri- och utvecklingsländer, har varit föremål för undersökning
inom OECD:s skattekommitté. Därvid har kommittén prövat önskvärdheten
av och formerna för interna lagstiftningsåtgärder på skatteområdet i
syfte att underlätta investeringar i utvecklingsländerna. Resultatet av kommitténs
överväganden redovisas i en i juli i år publicerad rapport (Fiscal
incentives for private investment in developing countries).

Kommittén understryker inledningsvis att skattereglernas utformning endast
är en av de många faktorer som kan skapa gynnsamma förutsättningar
för u-landsinvesteringar och vitsordar, att industriländerna genom interna
skattelagstiftningsåtgärder kan skapa sådana förutsättningar. Kommittén
understryker emellertid samtidigt att dylika interna åtgärder är till litet
gagn om inte utvecklingsländerna själva på olika sätt söker förbättra »investeringsklimatet»
inom sina gränser. Enligt skattekommitténs mening är
det önskvärt att dubbelbeskattningsavtalen mellan industri- och utvecklingsländer
snabbi ökar i antal. Därvid bör enligt kommitténs mening
()ECD:s modellavtal kunna tjäna som en lämplig mall.

Den enligt utskottets mening angelägnaste uppgiften när det gäller att
skapa gynnsammare förutsättningar för investeringar i utvecklingsländerna
är att undanröja gällande internationell dubbelbeskattning. Detta torde
bäst ske genom dubbelbeskattningsavtal. Del är inte utan vidare klart
att förekomsten av interna lagstiftningsåtgärder, som medger skattefavörer

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1965

i olika former för investeringar utomlands, alltid kommer att gynna utvecklingslandet.
Dylika regler kan också användas som ett medel för skatteflykt.

Dubbelbeskattningssakkunniga har i sitt betänkande »Internationella
skattefrågor» (SOU 1962:59) föreslagit införande i svensk skattelagstiftning
av regler om rätt till avräkning för utländsk skatt, ett s. k. eredit of
lax-system. Reglerna innebär att Sverige skall kunna medge avräkning för
skatt, som utomlands — således också i ett utvecklingsland — påförts för
inkomst, vilken tillika beskattats här i landet. Detta förslag, som i proposition
kommer att föreläggas 1966 års riksdag, bör enligt utskottets mening,
därest det antages, kunna utgöra ett värdefullt komplement till dubbelbeskattningsavtalen
när det gäller att undanröja internationell dubbelbeskatning.
Därmed bör också det viktigaste hindret för svenska insatser i utvecklingsländerna
kunna undanröjas.

Härtill kommer att bolagen redan enligt nu gällande regler torde ha avsevärda
möjligheter att finansiera investeringar utomlands. Sålunda torde det
uppskov med skatten som ett svenskt företag med dotterföretag utomlands
åtnjuter därigenom, att skattskyldighet för dotterföretagets vinst kan ifrågakomma
först då denna är tillgänglig för lyftning, innebära en väsentlig
förmån i fråga om utlandsinvesteringar. Utskottet vill även erinra om att
ett svenskt moderföretag har flera möjligheter att till dotterföretag utomlands
överföra vinst hänförlig till moderföretagets rörelse utan att vinsten
blir föremål för beskattning i Sverige.

Avslutningsvis vill utskottet upplysa att ett antal svenska bolag, däribland
AB Skånska Cementgjuteriet, AB Astra, AB Bolinder Munktell,
Kockums Mekaniska Verkstads AB och AB Volvo Penta under innevarande
höst bildat ett u-landskonsortium (»Swedevelop»). Genom denna sammanslutning
av industrier inom skilda branscher vill man med gemensamma
insatser söka möta den på u-landsmarknaden allt hårdare konkurrensen
från andra länder.

Med hänsyn till det anförda saknas enligt utskottets uppfattning anledning
att bifalla skrivelseyrkandet i motionerna.

dels ock ansett, att utskottet bort hemställa,

att de likalydande motionerna I: 143 av herrar Lundström
och Sundin samt II: 184 av herrar Hedlund och Ohlin
angående Sveriges bistånd till utvecklingsländerna, i vad
motionerna hänvisats till bevillningsutskottet, icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650028