Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1965

1

Nr 43

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370),
m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 12 mars 1965 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 126, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370);

2) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956
(nr 623);

3) förordning angående ändrad lydelse av 2 och 12 §§ förordningen den
19 februari 1954 (nr 40) om särskild investeringsfond för avyttrat fartyg;

4) förordning angående ändrad lydelse av 4 § förordningen den 27 maj
1955 (nr 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning.

Det ovan under 2) upptagna förslaget till förordning om ändring i taxeringsförordningen
den 23 november 1956 (nr 623) behandlas av utskottet i
annat sammanhang.

I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 38 har riksdagen vid
vårsessionen beslutat uppskjuta behandlingen av den föreliggande propositionen
till innevarande års höstsession.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen föreslås bl. a. på grundval av betänkandet om koncernbidrag
in. m. (SOU 1964: 29) en skatterättslig reglering av vissa vinstöverföringar
inom koncerner. De nya reglerna föreslås skola tillämpas första
gången vid 1966 års taxering.

De ovannämnda under 1), 3) och 4) upptagna författningsförslagen är av
följande lydelse.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 7 samt. Nr 43

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1965

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 20 och 43 §§ samt 57 § 3 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 ävensom punkt 10 av anvisningarna till
29 § och anvisningarna till 43 § samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

20

Vid beräkningen av inkomsten
från särskild förvärvskälla skola
från samtliga ur förvärvskällan under
beskattningsåret härflutna intäkter
i penningar eller penningars
värde (bruttointäkt) avräknas
alla omkostnader under beskattningsåret
för intäkternas förvärvande
och bibehållande.

Avdrag må -—-------—

(Se vidare anvisningarna.)

§•

Vid beräkningen av inkomsten
från särskild förvärvskälla skola
från samtliga ur förvärvskällan under
beskattningsåret härflutna intäkter
i penningar eller penningars
värde (bruttointäkt) avräknas
alla omkostnader under beskattningsåret
för intäkternas förvärvande
och bibehållande. Att koncernbidrag,
som icke utgör sådan omkostnad,
ändå skall avräknas i vissa fall
och inräknas i bruttointäkt hos mottagaren
framgår av 43 § 3 mom.

--till kapitalförlust.

(Se vidare anvisningarna.)

43 §.

Har näringsidkare till någon, som
är ekonomiskt intresserad i hans
näringsföretag eller kan öva inflytande
på företagets ledning, försålt
varor till lägre pris eller av honom
köpt varor till högre pris än de i allmänhet
gällande eller vidtagit andra
liknande åtgärder och har, uppenbarligen
i följd härav, inkomsten
av företaget blivit avsevärt lägre
än den eljest skolat bliva, samt är
tillika den, vilken inkomsten i stället
tillförts, icke för inkomsten skatt -

1 m o m. Har näringsidkare till
pågon, som är ekonomiskt intresserad
i hans företag eller kan öva inflytande
på dess ledning eller i vars
företag han är ekonomiskt intresserad
eller på vars företags ledning
han kan öva inflytande, försålt varor
till lägre pris eller av honom köpt
varor till högre pris än de i allmänhet
gällande eller i övrigt med honom
avtalat ekonomiska villkor som
avvika från vad som skulle hava avtalats
mellan två av varandra obero -

» Senaste lydelse av 20 § se 1951:324 samt punkt 10 av anvisningarna till 29 § se
1951:761.

3

Bevillningsutskottets betänkande nr b3 är 1965

(Nuvarande lydelse)

skyldig här i riket, skall inkomsten
av företaget beräknas till det belopp,
vartill den kan antagas hava uppgått,
därest dylika åtgärder icke vidtagits.

(Föreslagen lydelse)

ende näringsidkare och har, i följd
härav, inkomsten av företaget blivit
lägre än den eljest skolat bliva, samt
har tillika den, vilken inkomsten i
stället tillförts, icke att utgöra skatt
för inkomsten här i riket, skall inkomsten
av företaget beräknas till
det belopp, vartill den kan antagas
hava uppgått, därest dylika åtgärder
icke vidtagits.

2 mom. Har svenskt aktiebolag
eller förening som avses i 1 § lagen
om ekonomiska föreningar drivit rörelse
i eget namn uteslutande för annat
sådant bolags eller annan sådan
förenings räkning, utan att i övrigt
driva verksamhet i nämnvärd omfattning,
och redovisas därför inkomsten
av den rörelse, som förstnämnda
bolag eller förening (s. k.
kommissionärsbolag eller -förening)
drivit, hos det andra bolaget eller
den andra föreningen, skall sistnämnda
bolag eller förening anses
hava drivit kommissionärsbolagets
eller -föreningens rörelse, under förutsättning
dels att rörelsen drivits
på det angivna sättet under hela beskattningsåret
för båda skattskyldiga
eller sedan kommissionärsbolaget
eller -föreningen började driva verksamhet
av något slag, dels att beskattningsåren
för de skattskyldiga
utgått vid samma tidpunkt.

3 mom. Äger svenskt aktiebolag
eller förening som avses i 1 § lagen
om ekonomiska föreningar (moderföretag)
mer än nio tiondelar av aktierna
i ett eller flera svenska aktiebolag
(dotterbolag), skall koncernbidrag,
som något av bolagen lämnar
ett annat av bolagen eller föreningen
eller som denna lämnar något
av bolagen, anses såsom avdragsgill
omkostnad för den som lämnat
bidraget och skattepliktig intäkt för
den som mottagit detta, även om bidraget
icke för bidragsgivaren utgör
omkostnad för intäkternas förvärvande
eller bibehållande. Som villkor
härför gäller

4 Bevillningsutskottets

Nuvarande lydelse)

betänkande nr 43 år 1965

(Föreslagen lydelse)

a 11 den huvudsakliga verksamheten
för bolag eller förening, som
lämnar eller mottager koncernbidrag,
avser jordbruksfastighet, annan
fastighet eller annan rörelse än
livförsäkringsrörelse,

att såväl givaren som mottagaren
av bidraget redovisar detta till
samma års taxering öppet i självdeklaration
eller därvid fogad bilaga,
a 11, om bidraget lämnats av moderföretag
till dotterbolag eller av
dotterbolag till moderföretaget, detta
ägt mer än nio tiondelar av aktierna
i dotterbolaget under hela beskattningsåret
för båda skattskyldiga
eller sedan dotterbolaget började
driva verksamhet av något slag,
att, om bidraget lämnats av dotterbolag
till moderföretaget, detta är
frikallat från skattskyldighet för utdelning
från dotterbolaget, oavsett
den omfattning i vilken moderföretaget
utdelat vinstmedel till delägarna,

och att, om bidraget lämnats
av ett dotterbolag till annat dotterbolag
hos samma moderföretag, moderföretaget
dels ägt mer än nio
tiondelar av aktierna i dotterbolagen
under hela beskattningsåret för båda
dotterbolagen eller sedan dessa började
driva verksamhet av något slag,
dels antingen är skattskyldigt eller
frikallat från skattskyldighet för utdelning
från båda dotterbolagen eller
är frikallat från skattskyldighet
för utdelning från det bidrag slämnande
dotterbolaget, oavsett den omfattning
i vilken moderföretaget utdelat
vinstmedel till delägarna.

Lämnar svenskt aktiebolag eller
förening som avses i 1 § lagen om
ekonomiska föreningar koncernbidrag
till aktiebolag som icke enligt
första stycket är att anse som dotterbolag
till bidragsgivaren, äga bestämmelserna
i första stycket likväl
tillämpning på bidraget, om under
hela beskattningsåret för båda skatt -

Bevillningsutskottets betänkande nr 73 år 1965 5

(Nuvarande hjdelse) (Föreslagen lydelse)

skyldiga eller sedan det bolag som
mottagit bidraget började driva
verksamhet av något slag det senare
bolaget kunnat med tillämpning av
17i- § 1 och 2 mom. lagen om aktiebolag
genom fusioner bringas att
uppgå i det bolag som lämnat bidraget
eller, om bidraget lämnats av
förening, i bolag som enligt första
stycket är att anse som dotterbolag
till föreningen. Därvid skall anses
som om nämnda bestämmelser i lagen
om aktiebolag varit tillämpliga
även på bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag.

Koncernbidrag som avses i första
eller andra stycket skall anses utgöra
omkostnad för bidragsgivaren och
intäkt för bidragstagaren i den förvärvskälla
som utgör bidragsgivarens
eller bidragstagarens huvudsakliga
verksamhet, om det icke med
hänsyn till bidragets syfte är uppenbart
att bidraget bär hänföras till
annan förvärvskälla.

Avdrag för koncernbidrag enligt
detta moment må åtnjutas endast av
den som visar att förutsättningar för
sådant avdrag föreligga.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

57 §.

3 in o m. Hava i annat fall än i
43 § sägs rörelseidkare, mellan vilka
intressegemenskap råder (moderoch
dotterföretag eller företag under
i huvudsak gemensam ledning), vid
affärer sinsemellan genom åsättande
av högre eller lägre pris än de i
allmänhet gällande eller andra liknande
åtgärder åstadkommit, alt inkomst
av deras rörelse iavs e värd
mån redovisats inom annan kommun
än den, där inkomsten skulle
redovisats, om intressegemenskap
icke förefunnits, skall såsom beskattningsort
för den rörelseidkare,
hos vilken för hög inkomst sålunda
redovisats, beträffande skälig del av
hans inkomst gälla den kommun,

3 in o in. Hava i annat fall än i
43 § 1 mom. sägs näringsidkare,
mellan vilka intressegemenskap råder
(moder- och dotterföretag eller
företag under i huvudsak gemensam
ledning), vid affärer sinsemellan genom
åsättande av högre eller lägre
pris än de i allmänhet gällande eller
andra liknande åtgärder åstadkommit,
att inkomst av deras verksamhet
i icke oväsentlig in å n
redovisats inom annan kommun än
den, där inkomsten skulle redovisats,
om intressegemenskap icke förefunnits,
skall såsom beskattningsort för
den näringsidkare, hos vilken för hög
inkomst sålunda redovisats, beträffande
skälig del av hans inkomst

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1965

(Nuvarande lydelse)

där den andre rörelseidkaren skulle
utgjort skatt för inkohisten, om
normal prissättning tillämpats.

(Föreslagen lydelse)

gälla den kommun, där den andre
näringsidkaren skulle utgjort skatt
för inkomsten, om dylika åtgärder
icke vidtagits.

Har koncernbidrag som avses i 43
§ 3 mom. föranlett att inkomst redovisats
inom annan kommun än den,
där inkomsten skulle redovisats om
bidraget icke lämnats, äga bestämmelserna
i första stycket motsvarande
tillämpning på den, som mottagit
bidraget.

Anvisningar
till 29 §.

10. I anslutning---------såsom kapitalförlust.

Har borgenär beviljat gäldenär,
med vilken han är i sådan intresse -

till

I déntia paragraf meddelas vissa
bestättimelsér för det fall, att överflyttning
av vinst ägt rum från här i
riket skattskyldig näringsidkare till
härstädes icke skattskyldig person.
I 57 § 3 mont. givas bestätnmelser
för vissa fall av överflyttning av
vinst, där båda könträhenterna varit
här i riket skattskyldiga.

gemenskap som avses i anvisningarna
till 43 §, ackord och kan det antagas
att ackordet haft sin grund i
intressegemenskapen, såsom när ingen
annan borgenär med fordran av
betydelse lämnat motsvarande ackord
eller gäldenären uppenbarligen
icke är på obestånd, äger borgenären
rätt till avdrag för avskrivning på
sin fordran hos gäldenären endast
som för koncernbidrag enligt 43 § 3
mom.

43 §.

I / mom. dénna paragraf meddelas
Vissa bestäriimelSer för det fall,
att överflyttning av inkomst ägt rum
från här i riket SkattSkyldig näringsidkare
till härstädes icke skattskyldig
person. Bestätnmelserna gälla
bland ånhat när en näringsidkare direkt
eller indirekt deltager i ledningen
eller övervakningen av en ahhah
näringsidkares företag eller äger del
i detta företågs kapital liksom nät
samma petSoner direkt eller indirekt
deltaga i ledningen eller öVerVåkningen
av de båda företagen eller
äga del i dessa företags kapital.

Vid bedömning av prissättningen
Vid affätér mellan svenskt moderbolag
och utländskt dotterbolag måste

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

särskild försiktighet iakttayas med
hänsyn till de av affärsmässiga skäl
betingade omständigheter som kunna
påverka prissättningen i sådana fall.

I 57 § 3 inom. givas bestämmelser
för vissa fall av överflyttning av inkomst,
där båda kontrahenterna varit
här i riket Skattskyldiga.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
Uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. De nya bestämmelserna
skola icke tillämpas vid 1965 års taxering eller vid eftertaxering
för år 1965 eller tidigare år.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 2 och 12 §§ förördnihgen dfen 19 februari 1954
(nr 40) om särskild investeringsfond för avyttrat fartyg

Härigenom förordnas, att 2 och 12 §§ förotdtiingen den 19 februari 1954
om särskild investeringsfond för avyttrat fartyg1 skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives.

(Nilvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2§.

Avdrag enligt---------u

Såsom förutsättning för att avdrag
enligt denna förordning må åtnjutas
skall, där ej annat följer av medgivande
enligt 4 § tredje stycket, gälla,
att den skattskyldige till länsstyrelsen
i det län, inom vilket han taxeras
till statlig inkomstskatt, överlämnat
av svensk bank utfärdad garantiförbindelse
enligt vilken banken
förklarat sig intill angivet belopp
svara för den kvarstående eller
tillkommande skatt, som den skattskyldige
må ha att erlägga för beskattningsår
under vilket fondmedel,
vilka icke använts för sitt än1
SéttaSte lydelse av 2 § och 12 §§ so 1959:

in jämkas.

Såsom förutsättning för att avdrag
enligt denna förordning må åtnjutas
skall, där ej annat följer av medgivande
enligt 4 § tredje stycket,
gälla, att den skattskyldige till länsstyrelsen
i det län, inom vilket han
taxeras till statlig inkomstskatt,
överlämnat av svensk bank eller, efter
länsstyrelsens prövning, annan
svensk kreditinrättning utfärdad garantiförbindelse
enligt vilken kreditinrättningen
förklarat sig intill angivet
belopp svara för den kvarstående
eller tillkommande skatt, som den
skattskyldige må ha att erlägga för
169.

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1965

(Nuvarande lydelse)

damål, återförts till beskattning. Är
fråga om handels- eller kommanditbolag,
skall garantiförbindelsen avse
den kvarstående eller tillkommande
skatt, som envar delägare i bolaget
må ha att erlägga för beskattningsår
som nyss sagts. Förbindelsen
skall i sådant fall överlämnas
till länsstyrelsen i det län, inom vilket
någon delägare i bolaget taxeras
till statlig inkomstskatt.

(Föreslagen lydelse)

beskattningsår under vilket fondmedel,
vilka icke använts för sitt ändamål,
återförts till beskattning. Är
fråga om handels- eller kommanditbolag,
skall garantiförbindelsen avse
den kvarstående eller tillkommande
skatt, som envar delägare i bolaget
må ha att erlägga för beskattningsår
som nyss sagts. Förbindelsen
skall i sådant fall överlämnas till
länsstyrelsen i det län, inom vilket
någon delägare i bolaget taxeras till

statlig inkomstskatt.

Det åligger-------- — förordning verkställts.

Garantiförbindelse skall-----att fastställa.

Länsstyrelsen skall---

Ha till investeringsfond
medel helt eller delvis tagit
språk för sitt ändamål, skall underrättelse
härom av länsstyrelsen tillställas
den bank, som utfärdat garantiförbindelse,
varom i 2 § andra
stycket stadgas. Har fond allenast
delvis tagits i anspråk, skall uppgift
tillika lämnas å det garantibelopp,
som därefter erfordras.

Har skattskyldig tecknat kontrakt
om byggande av fartyg, vilket enligt
kontraktet skall levereras inom tid,
som gäller enligt 6 § andra stycket,
och styrker den skattskyldige att
han efter den tidpunkt, då försäljning
som föranlett fondavsättningen
ägt rum, fullgjort förskotts- eller
dellikvid i enlighet med kontraktet,
äger länsstyrelsen medgiva, att beloppet
enligt avlämnad garantiförbindelse
nedsättes med högst hälften
av den sålunda fullgjorda likviden.
Sådant medgivande må icke lämnas
med mindre det med hänsyn till den
skattskyldiges förhållanden och övriga
föreliggande omständigheter
skäligen kan antagas, att fonden
kommer att tagas i anspråk för sitt
ändamål. 1 samband med medgivande
som nu sagts skall länsstyrelsen

Ha till investeringsfond avsatta
medel helt eller delvis tagits i anspråk
för sitt ändamål, skall underrättelse
härom av länsstyrelsen tillställas
den kreditinrättning, som utfärdat
garantiförbindelse, varom i 2
§ andra stycket stadgas. Har fond
allenast delvis tagits i anspråk, skall
uppgift tillika lämnas å det garantibelopp,
som därefter erfordras.

Har skattskyldig tecknat kontrakt
om byggande av fartyg, vilket enligt
kontraktet skall levereras inom tid,
som gäller enligt 6 § andra stycket,
och styrker den skattskyldige att
han efter den tidpunkt, då försäljning
som föranlett fondavsättningen
ägt rum, fullgjort förskotts- eller
dellikvid i enlighet med kontraktet,
äger länsstyrelsen medgiva, att beloppet
enligt avlämnad garantiförbindelse
nedsättes med högst hälften
av den sålunda fullgjorda likviden.
Sådant medgivande må icke lämnas
med mindre det med hänsyn till den
skattskyldiges förhållanden och övriga
föreliggande omständigheter
skäligen kan antagas, att fonden
kommer att tagas i anspråk för sitt
ändamål. I samband med medgivande
som nu sagts skall länsstyrelsen

12 §.

— skola antecknas,
avsatta
s i an -

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1965
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

lämna underrättelse härom till den
bank, som utfärdat garantiförbindelsen,
med uppgift tillika å det garantibelopp,
som därefter erfordras.

Ha till---

Det åligger —

lämna underrättelse härom till den
kreditinrättning, som utfärdat garantiförbindelsen,
med uppgift tillika
å det garantibelopp, som därefter
erfordras.

----å fartyget.

densamma återställas.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 4 § förordningen den 27 maj 1955 (nr 256) om
investeringsfonder för konjunkturutjämning

Härigenom förordnas, att 4 § förordningen den 27 maj 1955 om investeringsfonder
för konjunkturutjämning1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

4

Inbetalning av medel å konto för
investering skall hos riksbanken hava
verkställts under det beskattningsår,
för vilket avsättning till investeringsfond
skett, eller ock därefter
men icke senare än den dag
företaget jämlikt bestämmelserna i
34 § taxeringsförordningen har att
avlämna allmän självdeklaration för
nämnda beskattningsår.

(Föreslagen lydelse)

§•

Inbetalning av medel å konto för
investering skall hos riksbanken hava
verkställts under det beskattningsår,
för vilket avsättning till investeringsfond
skett, eller ock därefter
men icke senare än den dag företaget
jämlikt bestämmelserna i 34 §
taxeringsförordningen har att avlämna
allmän självdeklaration för
nämnda beskattningsår. Kungl.
Maj:t må dock, om synnerliga skäl
föreligga, medgiva att inbetalning
verkställes vid senare tidpunkt.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse av 4 5 se 1959: 69.

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1965

Till utskottet har hänvisats de i anledning av propositionen väckta likalydande
motionerna 1:767 av herr Wallmark och 11:900 av herr
Nordgren, vari hemställts,

1) att riksdagen vid sin behandling av proposition nr 126 måtte besluta,
att rätt till avdrag för koncernbidrag, som utgives från aktiebolag till ekonomisk
förening, endast skall föreligga när bidraget utgör driftkostnad i
bolagets verksamhet; samt

2) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderliga
ändringar i propositionens författningstext.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen II: 900.

I anledning av propositionen har till utskottet ingivits en skrivelse
från Svenska försäkringsbolags riksförbund.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen
hänvisar utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan
återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i pröpösitionen,
nämligen

Inledning, s. 12—13.

Vinstöverflyttning, enligt gällande rätt. s. 13—19.

Uttedningen, s. 20—38.

Remissyttrandena, s. 38—48.

Departementschefen, s. 48—56.

Specialmotivering till ändring i kommunalskattelagen, s. 57—79.

Vissa särskilda frågor, s. 80—81.

Av innehållet i de före va rande motionerna må här återges
följande.

Motionärerna framhåller, att det rent principiellt ihte synes föreligga någon
skillnad mellan aktiebolag och ekonomiska förehingar vad angår konCernbeskattningen.
Det bör ej vara företagsformen som avgör avdragsrättens
omfattning vid vinstöverföringar. Därest bolagen och de ekonomiska
föreningarna beskattades efter samma skattesats, skulle sålunda ingen invändning
kunna göras mot ett fullständigt jämställande av de båda företagsformerna
i förevarande hänseende.

Som bekant beskattas emellertid för närvarande ekonomiska föreningar
efter en skattesats på 32 % mot 40 % för aktiebolag. En vinstöverflyttning
från ett bolag till en moderförening kan därför komma att innebära att en
koncern tillförsäkrar sig obehöriga skattelättnader. Motionärerna kan därför
inte biträda förslaget att vinstöverföringar i sådan riktning skall kunna

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1965

11

medföra avdragsrätt. Den ökade avdragsrätten för vinstöverflyttningar till
ekonomisk förening skulle nämligen, framhålles det i motionerna, ytterligare
vidga den orättvisa klyftan i skattehänseende mellan aktiebolag och
ekonomiska föreningar.

Frågan om bolagens och de ekonomiska föreningarnas beskattning över
huvud taget är nu föremål för utredning. Det är inte osannolikt att företagsskatteutredningen
kommer att förorda sådan ändring, att bolag och ekonomiska
föreningar beskattas efter samma skattesats. Intill dess en sådan
ordning genomföres bör enligt motionärernas mening rätt till avdrag för allmänt
koncernbidrag från aktiebolag till ekonomisk förening inte föreligga.

Utskottet

I den förevarande propositionen framlägges bl. a. förslag rörande den
skatterättsliga behandlingen av vissa vinstöverföringar mellan integrerade
företag. De nya bestämmelserna är avsedda att tillämpas fr. o. in. 19öti års
taxering.

Nuvarande skattelagstiftning innehåller inga uttryckliga bestämmelser om
vinstöverföringar i form av direkta bidrag, s. k. koncernbidrag, mellan moder-
och dotterföretag, och de relativt fåtaliga avgörandena i rättspraxis ger
ingen direkt vägledning för bedömandet av rätten till avdrag vid inkomsttaxeringen
för sådana bidrag.

Då det visat sig synnerligen svårt att åstadkomma eu författningsmässig
reglering av koncernbidrag, som utgör driftkostnad, har den föreslagna lagstiftningen
på grundval av betänkandet om koncernbidrag m. in. (SOU 1964:
29) utformats som en vidgad rätt till resultatutjämning mellan företag, vilka
på grund av ägareförehållandena kan betraktas som en skattskyldig. Syftet
härmed har i första hand varit, att vid taxeringen undvika en prövning huruvida
bidraget skall anses ha utgjort avdragsgill driftkostnad i givarens
näringsverksamhet eller ej.

De föreslagna bestämmelserna innebär i huvudsak, att öppet koncernbidrag
i nedan angivna fall skal! anses som avdragsgill omkostnad för givaren
och skattepliktig intäkt för mottagaren vid inkomsttaxeringen. I sådana koncerner,
där svenskt aktiebolag eller ekonomisk förening innehar mer än 90
procent av aktierna i ett eller flera dotterbolag, skall avdrag medges för koncernbidrag,
om bidraget lämnas mellan moderföretag och dotterbolag i endera
riktningen eller mellan dotterbolag. Som förutsättning härför skall gälla,
att företagens huvudsakliga verksamhet avser jordbruksfastighet, annan
fastighet eller annan rörelse än livförsäkringsrörelse samt att vissa villkor
i fråga om räkenskapsår och ägareförhållandets fortbestånd är uppfyllda.
För rätt till avdrag för koncernbidrag från dotterbolag till moderföretag och
mellan dotterbolag skall dessutom krävas, att gällande bestämmelser om
kedjebeskattning inte sätts ur kraft. Inom andra bolagskoncerner, d. v. s.

12

Bevillningsutskottets betänkande nr ''r.''l år 1965

sådana där moderföretaget inte direkt äger 90 procent av aktierna i dotterbolagen,
skall moderföretaget äga rätt till avdrag för koncernbidrag till
dotterbolag, dotterdotterbolag elc., om det mottagande aktiebolaget eller eu
eller flera fusioner kunnat sammanslås med moderföretaget. Koncernbidraget
skall redovisas öppet i såväl givarens som mottagarens självdeklarationer.
Ovannämnda bestämmelser innebär ingen inskränkning i rätten till avdrag
för sådant koncernbidrag som är att anse som driftkostnad i det givande
företagets verksamhet.

De svårigheter, som förelegat både för de skattskyldiga och för taxeringsmyndigheterna
att med ledning av rättspraxis bilda sig en uppfattning om
skattedomstolarnas och riksskattenämndens inställning till frågan om avdrag
för koncernbidrag, har blivit än mer accentuerade mot bakgrunden av
koncernväsendets alltmer ökade betydelse inom näringslivet. Det har därför
framstått som en brist i skattelagstiftningen, alt uttryckliga författningsbestämmelser
saknats på detta område. Det får med hänsyn härtill hälsas med
tillfredsställelse, att bestämmelser i ämnet nu framlagts. Den föreslagna lagstiftningen
är otvivelaktigt komplicerad, vilket torde vara ofrånkomligt, om
man inte helt skall frångå gällande principer för beskattningen. Utskottet
vill emellertid understryka departementschefens uttalande, att det i viss
mån är fråga om en försökslagstiftning i avvaktan på resultatet av den pågående
översynen av företagsbeskattningen.

Som ovan nämnts föreligger enligt förslaget i propositionen rätt till vinstöverföring
i form av öppet koncernbidrag från ett helägt dotterbolag till en
ekonomisk förening. I motionerna I: 767 och II: 900 har hemställts att för
rätt till avdrag för koncernbidrag, som utgives från aktiebolag till ekonomisk
förening, skall krävas att bidraget utgör driftkostnad i bolagets verksamhet.
Som motivering för yrkandet har anförts att skatteuttaget vid den
statliga taxeringen är olika för de båda företagsformerna, nämligen 40 procent
för aktiebolag och 32 procent för ekonomiska föreningar, och att olikheterna
mellan aktiebolag och ekonomiska föreningar i beskattningshänseende
skulle ytterligare accentueras genom förslaget.

Om ett bolag tillåts överföra vinstmedel i form av öppet koncernbidrag
till en ekonomisk förening medför detta självfallet en lägre beskattning av
vinsten än om den beskattats hos bolaget. Trots olikheten i skattesatser de
båda företagsformerna emellan medges emellertid enligt nuvarande praxis
rätt till vinstöverföring mellan aktiebolag och ekonomiska föreningar dels
genom prissättning på varor och tjänster och dels via s. k. kommissionärsbolag.
Med hänsyn härtill och då både aktiebolag och ekonomiska föreningar
i princip är underkastade dubbelbeskattning, vill utskottet inte motsätta sig
förslaget i denna del. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna
I: 767 och II: 900.

I en till utskottet ingiven skrift från Svenska försäkringsbolags riksförbund
har hemställts om sådan ändring av förslaget i propositionen, att be -

Bevillningsutskottets betänkande nr ''i.''l år 1965

13

»tämmelserna om öppna koncernbidrag även blir tillämpliga pa ömsesidiga
försäkringsbolag, vilka ofta är moderbolag till försäkringsaktiebolag.

Med anledning härav vill utskottet framhålla, att den föreslagna lagstiftningen
bygger på principen, att företagen inom en koncern beskattas enligt
enahanda regler. Öppna koncernbidrag kan därför enligt förslaget i princip
endast ifrågakomma mellan företag som är föremål för dubbelbeskattning.
Detta är inte fallet med ömsesidiga försäkringsbolag. En ytterligare utvidgning
av det skattemässiga koncernbegreppet i förhållande till förslaget i
propositionen bör enligt utskottets mening inte ifrågakomma med hänsyn
till svårigheterna att kontrollera att bestämmelserna om dubbelbeskattning
och kedjebeskattning av bolagens vinster inte kringgås. Utskottet kan således
inte biträda förbundets framställning men vill i sammanhanget erinra
om att även i de fall förutsättningarna för öppet koncernbidrag inte är
uppfyllda, rätt till avdrag för koncernbidrag likväl föreligger, då ett sådant
bidrag är att anse som driftkostnad i det givande företagets verksamhet.

Nuvarande lagstiftning tillåter en viss dold vinstöverföring mellan intressentföretag
via prissättningen på varor och tjänsteprestationer. Ingripanden
från beskattningsmyndigheternas sida enligt bestämmelserna i 43 § och
57 § 3 mom. kommunalskatlelagen kan för närvarande endast ske, när avvikelsen
från normal prissättning är avsevärd. Genom nämnda bestämmelser
har lagstiftaren velat förhindra, att vinstmedel överföres obeskattade
till utlandet och att kommunernas beskattningsunderlag alltför mycket påverkas
av vinstöverföringar mellan företag, som beskattas i skilda kommuner.

I syfte att skapa större möjligheter att ingripa mot obehöriga vinstöverföringar
föreslås i propositionen, att kravet på att överföringen skall vara
avsevärd slopas. I fråga om vinstöverföringar till utlandet föreslås sålunda
att taxeringsmyndigheterna skall kunna ingripa så snart oriktig prissättning
tillämpats och i fråga om vinstöverföringar mellan företag, som beskattas
i olika kommuner här i riket, om den onormala prissättningen medfört
att inkomst av verksamheten i inte oväsentlig mån redovisats inom
annan kommun än den. där inkomsten skulle ha redovisats om intressegemenskap
inte förelegat.

Vad först angår dylika vinstöverföringar från Sverige till utlandet ger de
nuvarande reglerna i 43 § kommunalskattelagen inte de svenska beskatlningsmyndigheterna
möjligheter till ingripanden i samma utsträckning som
gäller enligt de mellan Sverige och andra stater ingångna dubbelbeskattningsavtalen.
Förslaget i propositionen innebär en anpassning av de svenska reglerna
till de internationellt vedertagna på detta område och föranleder från
denna synpunkt inga erinringar från utskottets sida. Utskottet vill emellertid
särskilt framhålla, afl den praktiska tillämpningen av bestämmelserna
ställer stora krav på taxeringsmyndigheterna. 1 anvisningarna till 43 5j kommunalskaltelagen
har också intagits en uppmaning att vid bedömning av

14

Bevillningsutskottets betänkande nr i3 år 1965

prissättningen vid affärer mellan svenskt moderbolag och utländskt dotterbolag
särskild försiktighet måste iakttas med hänsyn till de av affärsmässiga
skäl betingade omständigheter, som kan påverka prissättningen i sådana
fall.

Vad härefter angår vinstöverföringar av här avsett slag mellan näringsidkare,
som är skattskyldiga i olika kommuner här i riket, visar de framställningar,
som under senare år i skilda sammanhang gjorts i syfte att tillgodose
kommunernas intressen, att en viss skärpning av bestämmelserna
kan vara motiverad. Fråga har därvid i första hand varit om kommuner,
som för sitt beskattningsunderlag är särskilt beroende av sådana skatteobjekt
som vattenkraftsanläggningar, gruvfyndigheter och skogar. Genom
den successiva avvecklingen av fastighetsbeskattningen har dessa kommuner
otvivelaktigt kommit i en relativt sämre ekonomisk ställning än tidigare.
Det synes dessutom ha blivit allt vanligare att genom överenskommelser rörande
prissättningen mellan å ena sidan företag, som exploaterar naturtillgångar,
och å andra sidan företag, vilka står i intressegemenskap med sådana
företag, avkastningen av naturtillgångarna i betydapde omfattning redovisas
i annan kommun än den, där inkomsten skulle ha redovisats, om
intressegemenskap inte förelegat mellan företagen. På grund av den betydelse,
som skatteintäkLerna av olika slag av naturtillgångar har för kommunernas
ekonomi, framför allt i glesbygderna, och då det även i andra fall
är angeläget, att beskattningsmyndigheterna berecjes större möjlighet än
hittills att ingripa mot vinstöverföringar genom onormal prissättning på varor
och tjänster, tillstyrker utskottet förslaget i propositionen även i denna
del.

Förslagen rörande beskattningen av ackordsvinster i fall då intressegemenskap
föreligger mellan borgenär och gäldenär samt av s. k. kommissionärsbolag
ävensom de föreslagna ändringarna i förordningarna om farlygsfonder
och konjunkturutjämningsfonder har inte föranlett några erinringar
från utskottets sida. De i propositionen framlagda förslagen till ändringar i
laxeringsförordningen behandlas av utskottet i annat sammanhang.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 126, i vad densamma behandlas i detta
betänkande, och med avslag å de likalydande motionerna
I: 767 av herr Wallmark och II: 900 av herr Nordgren —
måtte antaga de vid propositionen fogade förslagen till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 870);

2) förordning angående ändrad lydelse av 2 och 12 §§
förordningen den 19 februari 1954 (nr 40) om särskild investeringsfond
för avyttrat fartyg; samt

Bevillningsutskottets betänkande nr Mi år 1965

15

3) förordning angående ändrad lydelse av 4 § förordningen
den 27 maj 1955 (nr 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning; B)

att de likalydande motionerna I; 767 av herr Wallmark
och II: 900 av herr Nordgren måtte, i den mån de icke
kan anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört och
hemställt, av riksdagen lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 11 november 1965

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Wärnberg,
Tage Johansson, Lundström*, Gösta Jacobsson, Billman, Hellebladh
och Ottosson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt, Allard*, Kärrlander, Vigelsbo*,
fru Nettelbrandt, herrar Eriksson i Bäckmora*, Andersson i Essvik, Forsberg*,
von Sydow och Sterne.

*) Icke närvarit vid justering av betänkandet.

rIARCUS BOKTR. STHIM 1965 650028