Bevillningsutskottets betänkande nr it år 1965
1
Nr 41
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370),
m. m., jämte i ämnet väckta motioner.
I en den 26 mars 1965 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 129, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370);
2) förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 27 mars
1954 (nr 142) om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto.
I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 38 har riksdagen vid
vårsessionen beslutat uppskjuta behandlingen av den föreliggande propositionen
ävensom de i anledning av densamma väckta motionerna I: 763 och
II: 894 till innevarande års höstsession.
Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.
I propositionen föreslås vissa jämkningar av 1959 års lagstiftning om beskattning
av den som vid laga skifte eller annan jorddelningsförrättning
ålagts betala skogslikvid. Ändringarna har till syfte att underlätta skogsbrukets
yttre rationalisering, framför allt lagaskiftesverksamheten i Kopparbergs
län.
Vidare föreslås vissa bestämmelser om beskattning vid upplåtelse av rättighet
att avverka skog. Bestämmelserna grundar sig på förslag av skatteflyktskommittén
och syftar främst till att förhindra skatteflykt genom överföring
av skogsawerkningsrätt i samband med arvskifte.
De nya reglerna är avsedda att tillämpas första gången vid 1966 års taxering.
De ovannämnda författningsfårslagen är av följande lydelse. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 7 samt. Nr 41
2
Bevillningsutskottets betänkande nr it år 1965
Förslag
till
Lag
om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)
Härigenom förordnas, dels att punkt 2 av anvisningarna till 21 §, punkt
4 av anvisningarna till 22 § och punkt 3 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
den 28 september 19281 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives, dels att till anvisningarna till 28 § samma lag skall fogas
en ny punkt, betecknad 52, av nedan angiven lydelse.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
Anvisningar
till 21 §.
2. Till jordbruk---annat jordbruk.
Såsom binäring--— fastighetens område.
Skogsbruk, varmed —--till jordbruk.
Under skogsbruk inbegripes skogsavverkning
på grund av avverkningsrätt,
som skattskyldig vid avyttring
eller annan överlåtelse av
fastighet förbehållit sig på fastigheten,
och avyttring av sålunda förbehållen
skogsavverkningsrätt. Skogsavverkning
på annans mark på
grund av särskild upplåtelse av avverkningsrätt
och avyttring av
skogsavverkningsrätt när skogsavverkningen
eller avyttringen icke ingår
i skogsbruk är att hänföra till rörelse.
Övergår skogsavverkningsrätt till
annan genom bodelning eller eljest
på grund av giftorätt eller genom
arv, testamente, fördel av oskift bo
eller gåva, skall anses som om avverkningsrätten
avyttrats mot vederlag
motsvarande dess allmänna
saluvärde vid övergången och som
om vederlaget erlagts kontant.
Har den, —-------rörelse föreligga.
Till intäkt-----till 35 §).
till 22 §.
4. Har skog--— gällande ingångsvärde.
Med skogs-----jämförligt fång.
1 Senaste lydelse av punkt 2 av anvisningarna till 21 § se 1951: 761, av punkt 4 av anvisningarna
till 22 § se 1959:127 och av punkt 3 av anvisningarna till 32 § se 1956: 541.
'' Förutvarande punkt 5 av anvisningarna till 28 § upphävd se 1950: 308.
Under skogsbruk inbegripes skogsavverkning
på grund av avverkningsrätt,
som skattskyldig vid avyttring
av fastighet förbehållit sig å
den avyttrade fastigheten. Skogsavverkning
å annans mark på grund av
särskild upplåtelse av avverkningsrätt
är däremot att hänföra till rörelse.
3
Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1965
(Nuvarande lydelse)
Såsom fastighetens värde är att
anse vid köp den för fastigheten erlagda
köpeskillingen och vid annat
förvärv det belopp, efter vilket stämpelplikten
med avseende å fastighetsförvärvet
beräknats, eller, därest
stämpelplikt för förvärvet icke förelegat,
det belopp, efter vilket stämpelplikt
skulle enligt eljest gällande
grunder beräknats, om stämpelplikt
förelegat. Skogens för ägaren
gällande ingångsvärde utgör
det sålunda beräknade ingångsvärdet
med avdrag för vad han må
hava fått avdraga vid tidigare taxeringar.
Har efter avverkning av skog
eller upplåtelse av avverkningsrätt
den återstående skogens värde nedgått
under det för ägaren gällande
ingångsvärdet, får avdrag ske med
det belopp, varmed värdet sålunda
minskats. Har ägare av fastighet vid
jorddelningsförrättning blivit ålagd
att gälda likvid, som avses i punkt 9
av anvisningarna till 21 §, och har
avverkning av skog eller upplåtelse
av avverkningsrätt skett inom tre år
från det lagakraftägande beslut om
fastställelse å förrättningen föreligger,
skall, i den mån den skattskyldige
så yrkar, skogens ingångsvärde
antagas hava nedgått med belopp
motsvarande rotvärdet av den skog
som avverkningen eller upplåtelsen
omfattat. Avdrag må därvid dock
ske högst med beloppet av nämnda
likvid.
(Föreslagen lydelse)
Såsom fastighetens värde är ati
anse vid köp den för fastigheten erlagda
köpeskillingen och vid annat
förvärv det belopp, efter vilket stämpelplikten
med avseende å fastighetsförvärvet
beräknats, eller, därest
stämpelplikt för förvärvet icke förelegat,
det belopp, efter vilket stämpelplikt
skulle enligt eljest gällande
grunder beräknats, om stämpelplikt
förelegat. Skogens för ägaren
gällande ingångsvärde utgör
det sålunda beräknade ingångsvärdet
med avdrag för vad han må
hava fått avdraga vid tidigare taxeringar.
Har efter avverkning av skog
eller upplåtelse av avverkningsrätt
den återstående skogens värde nedgått
under det för ägaren gällande
ingångsvärdet, får avdrag ske med
det belopp, varmed värdet sålunda
minskats. Har ägare av fastighet vid
jorddelningsförrättning blivit ålagd
att gälda likvid, som avses i punkt 9
av anvisningarna till 21 §, och har
avverkning av skog eller upplåtelse
av avverkningsrätt skett efter tillträdet
av mark där den skog växer,
som likviden avser, dock ej senare
än tre år efter det lagakraftägande
beslut om fastställelse å förrättningen
föreligger, skall, i den mån den
skattskyldige så yrkar, skogens ingångsvärde
antagas hava nedgått
med belopp motsvarande rotvärdet
av den skog som avverkningen eller
upplåtelsen omfattat. Avdrag må
därvid dock ske högst med beloppet
av nämnda likvid.
Med ingående---av ingångsvärdet.
Vare sig — ---ursprungliga ingångsvärdet.
Är det — ---—- — samma tid.
Om avdrag------av skogen.
Om moderbolag — ---övertagande föreningen.
Exempel å---ingående virkesförråd:
A. försäljer---erlagda köpeskillingen.
Det för----- — 10 200 kronor.
Exempel å----i ingångsvärde:
B. försäljer------ 10 000 kronor.
Ingångsvärdet har---det ursprungliga.
lf Biliang till riksdagens protokoll 1965. 7 samt. Nr 41
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 4/ år 1965
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
till 28 §.
5. Till intäkt av rörelse hänföres
all intäkt genom skogsavverkning på
annans mark på grund av särskild
upplåtelse av avverkningsrätt eller
genom avyttring av sådan rätt när
skogsavverkningen eller avyttringen
icke ingår i skogsbruk. Bestämmelsen
i femte stycket av punkt 2 av
anvisningarna till 21 § äger motsvarande
tillämpning när rätt till avverkning
på annans mark överlåtes
genom fång som avses där.
till 32 §.
3. Såsom intäkt — ------- här nedan).
Angående värdesättningen —--
Förmån som avses i 32 § 3 mom.
tredje stycket kan bestå i t. ex. rabatter
vid inköp av varor i arbetsgivarens
rörelse, förfriskningar som
utan ersättning tillhandahållas i
samband med arbetet, måltider som
genom arbetsgivarens försorg erhållas
till ett lägre pris än i öppna
marknaden eller nyttjanderätt till
fastighet för vilken vederlaget bestämts
till obetydligt lägre belopp
än i orten gällande hyrespris. Vid
bedömande av om förmånen skall
upptagas såsom intäkt skall hänsyn
tagas till det sammanlagda värdet av
de förmåner av ifrågavarande slag
som den skattskyldige åtnjutit från
samme arbetsgivare. Hänsyn skall
därvid ock tagas till den besparing
i normala levnadskostnader som förmånen
kan ha inneburit för den
skattskyldige. För att förmånen
icke skall upptagas såsom intäkt
gäller vidare den förutsättningen att
förmånen icke framstår som ett med
lön eller pension jämförbart vederlag
utan som en åtgärd för att bereda
trivsel i arbetet el. likn. eller ock
utgår på grund av sedvänja inom
det yrke eller den verksamhet varom
fråga är. Äger den skattskyldige
mot avstående av förmånen erhålla
ersättning i penningar, bör förmå
-
därmed minskas.
Förmån som avses i 32 § 3 mom.
fjärde stycket kan bestå i t. ex. rabatter
vid inköp av varor i arbetsgivarens
rörelse, förfriskningar som
ulan ersättning tillhandahållas i
samband med arbetet, måltider som
genom arbetsgivarens försorg erhållas
till ett lägre pris än i öppna
marknaden eller nyttjanderätt till
fastighet för vilken vederlaget bestämts
till obetydligt lägre belopp än
i orten gällande hyrespris. Vid bedömande
av om förmånen skall upptagas
såsom intäkt skall hänsyn tagas
till det sammanlagda värdet av
de förmåner av ifrågavarande slag
som den skattskyldige åtnjutit från
samme arbetsgivare. Hänsyn skall
därvid ock tagas till den besparing
i normala levnadskostnader som förmånen
kan ha inneburit för den
skattskyldige. För att förmånen icke
skall upptagas såsom intäkt gäller
vidare den förutsättningen att förmånen
icke framstår som ett med
lön eller pension jämförbart vederlag
utan som en åtgärd för att bereda
trivsel i arbetet el. likn. eller ock
utgår på grund av sedvänja inom
det yrke eller den verksamhet varom
fråga är. Äger den skattskyldige
mot avstående av förmånen erhålla
ersättning i penningar, bör förmå
-
Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1965
5
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
nen i regel betraktas såsom avsedd nen i regel betraktas såsom avsedd
att utgöra direkt vederlag för utfört att utgöra direkt vederlag för utfört
arbete. arbete.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling och skall tillläinpas
första gången vid 1966 års taxering. Äldre bestämmelser gälla fortfarande
i fråga om eftertaxering för år 1965 eller tidigare år.
Om särskilda skäl föreligga, må Konungen beträffande viss skattskyldig
på ansökan medgiva att de nya bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna
till 21 § och punkt 5 av anvisningarna till 28 § icke skola tillämpas vid 1966
års taxering.
Förslag
till
Förordning
angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 27 mars 1954 (nr 142)
om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto
Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 27 mars 1954 om taxering
för inkomst av medel, som insatts å skogskonto,1 skall erhålla ändrad lydelse
på sätt sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
2 §•
Beträffande viss------egen rörelse.
Har såsom —----— — dess helhet.
Skattskyldig, som vid jorddelnings
förrättning tillträtt ny mark
och efter tillträdet uttagit skog för
att erhålla medel till framtida betalning
av sådan likvid som änges i
andra stycket, må för beskattningsår,
under vilket likviden ännu ej
förfallit till betalning, erhålla uppskov
med högst ett belopp, motsvarande
köpeskillingen för skog som
avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt
eller sjuttio procent
'' Senaste lydelse av 2
se 1959: 128.
6
Bevillningsutskottets betänkande nr it år 1965
(Nuvarande lydelse)
Uppskov må
(Föreslagen lydelse)
av köpeskillingen för avyttrade
skogsprodukter.
skogsbruk härrör.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,
och skall tillämpas första gången vid 1966 års taxering. Äldre bestämmelser
gälla fortfarande i fråga om eftertaxering för år 1965 eller tidigare år och
även i övrigt beträffande intäkt som åtnjutits före år 1965.
Till bevillningsutskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen
väckta motioner, nämligen
I) de likalydande motionerna I: 763 av herrar Enarsson och Yngve Nilsson
samt II: 894 av herr Nilsson i Svalöv m. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag i proposition nr 129 beträffande ikraftträdandet
av nya bestämmelser rörande beskattningen av överlåtelse av
skogsawerkningsrätt och i dess ställe antaga följande förslag till lydelse av
ikraftträdandebestämmelserna till förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370):
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, varvid följande
gäller.
1) Anvisningarna till 22 och 32 §§ i deras nya lydelse skola tillämpas
första gången vid 1966 års taxering, dock att äldre bestämmelser fortfarande
skola gälla i fråga om eftertaxering för år 1965 eller tidigare år.
2) Anvisningarna till 21 och 28 §§ i deras nya lydelse skola tillämpas första
gången vid 1967 års taxering, dock att äldre bestämmelser fortfarande skola
gälla i fråga om eftertaxering för år 1966 eller tidigare år.
II) de likalydande motionerna I: 768 av herr Johan Olsson och fru Olsson
samt II: 901 av herr Jonasson m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av propositionen nr 129 måtte besluta,
1) att de föreslagna bestämmelserna om beskattning av avverkningsrätt
vid arvskifte måtte tillämpas först fr. o. m. 1967 års taxering, samt
2) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderlig
författningstext.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna I: 763 och II: 901.
7
Bevillningsuiskottets betänkande nr it år 1965
Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen
hänvisar utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan
återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,
nämligen
Beskattning av skogslikvid, s. 7—24.
Beskattning i samband med upplåtelse av skogsawerkningsrätt, s. 24—36.
Av innehållet i de före va rande motionerna må här återges
följande.
I motionerna 1: 763 och II: 894 framhålles att motionärerna trots vissa betänkligheter
är beredda att ge sin anslutning till den föreslagna ändringen
i fråga om beskattning i samband med upplåtelse av skogsawerkningsrätt.
En ovillkorlig förutsättning härför är emellertid att lagstiftningen inte göres
retroaktiv.
För taxeringsmyndigheterna som har att tillämpa skattelagarna har givits
en för hela detta arbete grundläggande föreskrift i 1 § taxeringsförordningen,
där det bl. a. sägs: »Därvid skall iakttagas, att taxeringarna bliva överensstämmande
med skatteförfattningarna samt i möjligaste måtto likformiga
och rättvisa.» Det är uppenbart, att denna föreskrift även bör stå som
riktmärke för lagstiftarna själva.
Motionärerna anser det vara ett rimligt krav på likformighet, att de skattskyldiga
i förväg får vetskap om sådana ändringar av lagstiftningen, varigenom
tidigare skattefria transaktioner blir skattebelagda. Det kan här röra sig
om betydande belopp och om verkningar för den enskilde som i dag är svåra
att överblicka. Ett exempel härpå är det fallet att arvskifte i ett dödsbo ägt
rum 1965, varvid en delägare erhållit fast egendom, en annan avverkningsrätt
och en tredje kontanta medel. Inga medel finns därefter kvar i boet.
Den fasta egendomen har hunnit lagfaras på den nye ägaren. Enligt de nya
bestämmelserna skall i detta fall dödsboet beskattas för avverkningsrättens
allmänna saluvärde och ägaren av avverkningsrätten för vid avyttring därå
uppkommen vinst. Ingen av de berörda har räknat med någon sådan skattekonsekvens,
och i dödsboet saknas som nämnts kontanta medel till gäldande
av skatt. Motionärerna anser det inte rimligt, att genom en retroaktiv
lagändring försätta enskilda medborgare i en så besvärlig situation. Här gör
sig ett starkt krav på likformighet och rättvisa gällande, som bör tillgodoses
genom att ikraftträdandet i vanlig ordning får avse eu framförliggande tidsperiod.
Som motivering för yrkandet i motionerna I: 768 och It: 901 anföres att
bestämmelserna om beskattning av avverkningsrätter enligt propositionen
skall tillämpas vid 19(56 års taxering, d. v. s. i huvudsak för arvskiften,
vilka skett etter den 31 december 1964. Då »propositionen lades på riksda
-
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 41 år 1965
gens bord den 6 maj 1965» uppkommer härigenom en retroaktiv tillämpning.
Även om viss dispensrätt från bestämmelserna i särskilda fall kan beviljas
av Kungl. Maj :t, måste likväl många människor, vilka ej känt till utredningsiörslagen,
drabbas av denna retroaktivitet. Detta strider enligt motionärernas
uppfattning mot gällande skatterättsregler och gängse kutym och bör
därför ej ifrågakomma.
Utskottet
Vid 1959 års riksdag genomfördes vissa ändringar av beskattningsreglerna
i syfte att underlätta jordbrukets och skogsbrukets yttre rationalisering.
Bl. a. öppnades möjlighet för den som vid jorddelningsförrättning
ålagts betala skogslikvid att erhålla värdeminskningsavdrag för skog intill
beloppet av skogslikviden, då skog avverkas eller avverkningsrätt upplåtes
inom tre år från det lagakraftägande beslut om fastställelse av förrättningen
föreligger. Avsikten med denna bestämmelse är, att den som
vid laga skifte eller ägoutbyte fått ett område sig tillskiftat med bättre eller
mera skog än han lämnat ifrån sig och därför blivit ålagd att betala skogslikvid
skall kunna finansiera likviden genom att ta ut skog utan att omedelbart
underkastas beskattning.
Genom insättning på skogskonto kan enligt gällande bestämmelser uppskov
erhållas med beskattningen av intäkt av skogsbruk under en tid av
högst tio år. Insättningsrätten är dock begränsad till viss del av intäkten,
nämligen till 60 procent av vederlag för upplåten avverkningsrätt och till
40 procent av köpeskilling för leveransvirke.
För att förhindra en eftersläpning av avverkningarna och de skogsvårdande
åtgärderna har delägarna i de inom Kopparbergs län pågående, såväl
areal- som tidsmässigt omfattande laga skiftena träffat överenskommelse
om tillträde av de nya skiftena redan när fältarbetsdelen med värderingen
är färdig men innan uträkningen av skogslikviderna ännu skett.
Då de gynnsammare beskattningsreglerna för sin tillämpning förutsätter,
att skogslikviderna blivit fastställda, kan skiftesdelägarna i nämnda fall inte
utan omedelbara beskattningskonsekvenser avyttra skog från de tillträdda
nya skiftena.
Med hänsyn härtill föreslås i propositionen att utgivare av skogslikvid
skall äga rätt till skogsvärdeminskningsavdrag från en tidigare tidpunkt
än enligt gällande regler, nämligen redan från tillträdet av ägolotten. Avdrag
skall medges med belopp motsvarande rotvärdet av skog, som avverkats
eller till vilken avverkningsrätt upplåtits under tiden fr. o. m. tillträdet
av den nya ägolotten t. o. m. tre år från det lagakraftägande beslut om
fastställelse av förrättningen föreligger. Vidare föreslås att skattskyldig,
som vid jorddelningsförrättning tillträtt ny mark och efter tillträdet ut
-
Bevillningsutskottets betänkande nr kl år 1965 9
tagit skog för att finansiera framtida skogslikvider, skall äga rätt att på
skogskonto insätta hela vederlaget för upplåtelse av avverkningsrätt eller
70 procent av köpeskilling för leveransvirke. De nya reglerna är avsedda
att tillämpas fr. o. m. 1966 års taxering.
Utskottet har i tidigare sammanhang framhållit angelägenheten av att
beskattningsreglerna är så utformade, att de inte motverkar rationaliseringsverksamheten
inom skogsbruket. Förslagen i propositionen får ses
som en anpassning av beskattningsreglerna till de särskilda förhållanden,
som gäller i vissa delar av landet. Förslagen är enligt utskottets mening
ägnade att ytterligare underlätta genomförandet av från olika synpunkter
nödvändiga jorddelningsförrättningar. Genom de ändrade reglerna torde
bl. a. nuvarande olägenheter i skogsvårds- och sysselsättningshänseende
vid långvariga jorddelningsförrättningar i stort sett elimineras. Med det anförda
tillstyrker utskottet propositionen i denna del.
Enligt 21 § kommunalskattelagen och anvisningarna till nämnda paragraf
hänföres fastighetsägares intäkt genom upplåtelse av avverkningsrätt till
intäkt av skogsbruk. Under skogsbruk inbegripes även skogsavverkning på
grund av avverkningsrätt, som skattskyldig vid avyttring av fastighet förbehållit
sig. Skogsavverkning på annans mark på grund av särskild upplåtelse
är däremot att hänföra till rörelse. Dessa bestämmelser tar närmast
sikte på normalfallen, nämligen att skogsavverkningsrätt överlåtes mot vederlag.
Men rättigheten kan även övergå till annan person genom arv, gåva
e. d., varefter mottagaren tillgodogör sig rättighetens värde exempelvis
genom att sälja den. Hur beskattningen i sådana fall skall ske har hittills
inte reglerats direkt i lagen utan fastställts genom avgöranden i praxis. Därvid
har gåva av avverkningsrätt i allmänhet bedömts så, att givaren beskattats
som om han själv avyttrat avverkningsrätten, dvs. gåvotagarens intäkt
har tagits till beskattning hos givaren, medan gåvotagaren inte alls inkomstbeskattats.
När avverkningsrätt övergår genom arv eller testamente
gäller däremot inte motsvarande praxis. I sådana fall sker ingen beskattning
vare sig hos arvlåtaren eller hos den som tillgodogör sig rättigheten.
Om sålunda en avverkningsrätt tillskiftas en dödsbodelägare genom arvskifte
och denne sedan avyttrar rättigheten blir intäkten helt obeskattad.
På grundval av skatteflyktskommitténs förslag i dess betänkande SOU
1963: 52 föreslås i propositionen att inkomstbeskattningen av skogsavverkningsrält
regleras genom bestämmelser i kommunalskattelagen även för
de fall att sådan rättighet överföres genom arv, gåva eller annat liknande
fång. Utgångspunkten är därvid att gåva och arv av avverkningsrätt likställes
i beskattningshänseende. Förslaget innehåller i huvudsak följande
bestämmelser. Upplåtelse av avverkningsrätt genom arv, testamente, gåva
eller dylikt fång skall föranleda beskattning av upplåtaren som om han avyttrat
rättigheten. Innehavare av avverkningsrätt skall — oavsett hur han
förvärvat rättigheten — beskattas för vad han erhåller, när han tillgodogör
10 Bevillningsutskottets betänkande nr it år 1965
sig rättigheten genom egen avverkning eller överlåtelse av densamma. Den
som innehar avverkningsrätt på grund av förbehåll vid avyttring eller annan
överlåtelse av fastighet skall uppta intäkten som intäkt av skogsbruk,
medan den för annan innehavare skall utgöra intäkt av rörelse.
Om ett dödsbo tillskiftar dödsbodelägare en avverkningsrätt på boets
skogsfastighet, skall enligt förslaget rättighetens allmänna saluvärde vid
tidpunkten för skiftet beskattas hos dödsboet såsom inkomst av jordbruksfastighet.
Samtidigt erhåller dödsboet enligt vanliga regler rätt till värdeminskningsavdrag
å skog. När dödsbodelägaren i sin tur tillgodogör sig avverkningsrätten,
blir han beskattad för försäljningslikviden såsom för inkomst
av rörelse. Vid beräkning av nettointäkten av rörelsen erhåller han
avdrag för avverkningsrättens allmänna saluvärde vid förvärvet. I princip
blir dödsbodelägaren därigenom endast beskattad för skogens tillväxt
och värdeökning under den tid han innehaft avverkningsrätten.
Såsom framgår av det föregående har förslaget sin största betydelse, när
skogsavverkningsrätt överföres i samband med arvskifte. För närvarande
föreligger i dessa fall en påtaglig lucka i beskattningen genom att utnyttjandet
av rättigheten inte alls blir inkomstbeskattad. Möjligheten att på detta
sätt skattefritt tillgodogöra sig skogsavkastningen torde otvivelaktigt ha
utnyttjats av åtskilliga skattskyldiga. Många torde å andra sidan inte ha
velat undandra sig en eljest motiverad beskattning genom att begagna
kryphålet.
Den föreslagna lagstiftningen, som grundar sig på den s. k. kontinuitetsprincipen
vid beskattningen, är enligt utskottets mening synnerligen angelägen
inte minst från rättvisesynpunkt. Genom lagstiftningen åstadkommes
så långt det för närvarande är möjligt enhetliga regler för beskattningen
av skogens avkastning. I fråga om den tekniska utformningen av bestämmelserna
har utskottet inte funnit anledning till erinringar.
Även bestämmelserna rörande beskattningen av avverkningsrätter föreslås
skola äga tillämpning fr. o. m. 1966 års taxering. Om särskilda skäl
föreligger, skall Kungl. Maj :t dock äga medgiva, att de föreslagna bestämmelserna
inte skall tillämpas vid nämnda års taxering.
I motionerna 1:763 och 11:894 samt 1:768 och 11:901 har yrkats att
ikraftträdandet skall uppskjutas till 1967 års taxering. Som motivering för
yrkandet har bl. a. anförts att en retroaktiv tillämpning av lagstiftningen
inte bör ifrågakomma med hänsyn till att i de fall då avverkningsrätter utskiftats
under år 1965 i samband med slutligt skifte av dödsboets tillgångar,
boet saknar medel för betalning av skatten.
Med anledning av vad i motionerna anförts vill utskottet understryka de
nya bestämmelsernas alldeles speciella karaktär. Det måste anses vara ett
starkt önskemål, att reglerna snarast blir tillämpliga vid taxeringen. Därtill
kommer att enligt skatteflyktskommitténs förslag, vilket varit känt sedan
hösten 1963, den föreslagna lagstiftningen skulle tillämpas fr. o. m. den
1 januari 1965, dvs. vid 1966 års taxering. För att undvika att lagstiftningen
Bevillningsutskottets betänkande nr M år 1965 11
får oskäliga verkningar föreslås därjämte, såsom ovan nämnts, viss dispensrätt
för Kungl. Maj :t i särskilda fall. Med hänsyn till det anförda vill utskottet
inte motsätta sig, att lagstiftningen även i förevarande del tillämpas
redan vid 1966 års taxering.
Vid sin dispensgivning bör Kungl. Maj :t enligt utskottets mening speciellt
beakta sådana fall, då skattskyldig handlat med stöd av särskilt begärt förhandsbesked
från riksskattenämnden. Vidare anser utskottet i likhet med
motionärerna att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt sådana situationer,
som avses i motionerna 1:763 och 11:894. I allmänhet bör — om inte
särskilda skäl föreligger däremot — dispens från de nya bestämmelsernas
tillämpning vid 1966 års taxering avse dödsbon, som slutligt skiftats före
den dag propositionen offentliggjordes, vilket får anses ha varit den 7 maj
1965, då propositionen första gången bordlädes i riksdagen. Det ligger i
sakens natur, att utredning därvid måste förebringas om att arvskifte
verkligen skett före nämnda dag.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen även i denna del och
avstyrker således bifall till motionerna I: 763 och 11:894 samt I: 768 och
II: 901.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen — med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 129 och med avslag å de likalydande
motionerna I: 763 av herrar Enarsson och Yngve Nilsson
samt II: 894 av herr Nilsson i Svalöv m. fl. ävensom
de likalydande motionerna 1:768 av herr Johan Olsson
och fru Olsson samt 11:901 av herr Jonasson m. fl. —
måtte antaga de vid propositionen fogade förslagen till
1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370); samt
2) förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen
den 27 mars 1954 (nr 142) om taxering för inkomst
av medel, som insatts å skogskonto;
B) att följande motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna I: 763 av herrar Enarsson
och Yngve Nilsson samt 11:894 av herr Nilsson i Svalöv
m. fl., ävensom
2) de likalydande motionerna 1:768 av herr Johan Olsson
och fru Olsson samt II: 901 av herr Jonasson m. fl.,
måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd.
Stockholm den 28 oktober 1965
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
12 Bevillningsutskottets betänkande nr It år 1965
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Stefanson, Tage Johansson,
Lundström, Enarsson, Hellebladh, Paul Jansson*, Sundin* och Arne
Pettersson; samt
från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås*, Allard, Vigelsbo,
Asp*, Eriksson i Bäckmora, Andersson i Essvik, Kristenson*, Larsson i
Umeå*, Nyström och Sterne.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650028