8
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 44 år 1965
Nr 44
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utbyggnad av
Södertälje kanal m. in.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 580 av herr Nils Theodor Larsson och II: 707 av herrar Sjönell och Larsson
i öskeviksby hemställes,
att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t begära att byggandet av en sluss i
Södertälje för en farled med maximalt 16 meters djup utredes, med marginal
för kompensation av landhöjningen och med en bredd om ca 40 meter och
en längd om ca 200 meter med hänsyn till förekommande fartygsstorlekar,
att i andra hand utredes en kanal till Mälaren och ut till Saltsjön med motsvarande
djupdata med sikte på att göra hela Mälarområdet till kustland för
framtida sjöfart och att därigenom borttaga det hinder för näringslivets utveckling,
som den nuvarande föråldrade kanalen utgör,
att medel för en snabbutredning av dessa förhållanden, eventuellt med
hjälp av datateknik, omgående ställes till förfogande, så att utbyggnaden
av Södertälje kanal genom detta nya initiativ inte försenas, och oberoende
av resultatet av pågående utredningar inom sjöfartsstyrelsen beträffande
ett par mindre djupalternativ, samt
att frågan om en Sveakanal i modern utformning uppdrages åt den pågående
kanaltrafikutredningen att utreda.
I motionerna anföres, att med växande fartygsstorlekar mälarbygden håller
på att förlora sin karaktär av kustland. En investering som åter gör denna
bygd till kustlandskap kan ge samhällsbildningen i området en ny inriktning.
Det borde ligga i landets intresse att utöka sjöfartsförbindelserna, som
är en viktig förutsättning för ekonomisk utveckling och samhällsbildning,
genom en för tillräckligt djupgående fartyg utrustad farled rätt genom mellersta
Sverige. Genom en sjöfartsled i stråket Mälaren—Hjälmaren.—Vänern
—Vättern—Skagerack skulle landets kuststräcka öka med mer än 50 procent,
då en kanalled ju ger två »kuster». Den gamla tanken om en Sveakanal
bör få en modern efterföljare. En framsynt utformning av Södertälje kanal
är därför högaktuell.
Tillskapande av en mellansvensk sjöfartsled skulle givetvis kosta åtskilliga
tiotal miljoner kronor, men summan bör jämföras med de miljardbelopp
en motsvarande kapacitetsökning av väg- och järnvägsnätet skulle kosta.
I den internationella linjetrafiken får man nu räkna med fartyg om mellan
12 000 och 15 000 ton dw. Bulklastfartyg finns upp till 100 000 ton, och
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ii år 1965 9
de största tankfartygen är mellan 100 000 och 150 000 ton. Östersjön kan
trafikeras av 100 000 tons fartyg. Infarten till Mälaren genom Södertälje
kanal bör anpassas efter förekommande trafik på Östersjön nu och i framtiden,
vilket innebär att man måste åstadkomma en slussförbindelse som
tillåter fartyg med ca 15—16 meters djupgående.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion I: 580.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från sjöfartsstyrelsen
och kanaltrafikutredningen.
Sjöfartsstyrelsen anför, att frågan om godstransporterna mellan vänernoch
vätternområdena samt Västkusten för närvarande är föremål för en
trafikekonomisk utredning samt att inom styrelsen pågår en utredning om
eventuellt utbyggande av Södertälje kanal och anknytande leder i Mälaren.
Beträffande en genomfartsled mellan ostkust och västkust kan en kanal
icke konkurrera med havsförbindelsen runt Skåne. En djupled från Vänern
över Hjälmaren till Mälaren motiverad av lokala synpunkter torde vidare
med hänsyn till godsunderlag vara orealistisk. Den skulle medföra mycket
betydande investerings- och driftskostnader bl. a. på grund av svårigheterna
med vattenförsörjning.
En förbättring av Södertälje kanal och mälarfarlederna är emellertid att
betrakta som en betydelsefull näringspolitisk åtgärd. Styrelsen har i sin utredning
undersökt olika alternativ mellan 7,5 och 9,7 m djupgående för en
fördjupning av farleden. Vid 9,7 meters djupgående nås den övre gräns för
fartygsstorlekar som av säkerhetsskäl bör tillåtas trafikera Mälaren. De
lokala intressena har också förordat ett mindre alternativ än 9,7 meter.
Enligt styrelsen bör ytterligare utredningar anstå.
Kanaltrafikutredningen anför i fråga om Svea kanal att för både mälaroch
vänernområdet den kortaste anslutningen till havet ger de väsentliga
trafikvinsterna. Som genomfartsled mellan ostkust och västkust kan en inlandskanal
icke konkurrera med havsförbindelsen runt Skåne. I ett land
med Sveriges långa, i genomsnitt mycket extensivt utnyttjade kuststräcka
måste en dyrbar förlängning av denna, som en anknytning av Mälaren och
Hjälmaren med Vänern eller Vättern skulle innebära, få utomordentligt låg
prioritet. En sammanbindning av systemen är dessutom icke en fråga om
investeringar på åtskilliga tiotal miljoner kronor utan om hundratals miljoner
med mycket liten nyttoeffekt. Den skulle icke heller ersätta en utbyggnad
av vägarna, vilka tjänar väsentligen transportbehov, till vilka kanaler
inte erbjuder något alternativ. Det finns varken näringsekonomiska eller
transportekonomiska skäl att hålla tanken på en Svea kanal levande. Analogier
med inlandskanaler på kontinenten eller i Förenta staterna är missvisande,
ty Sverige är ett kustland med i genomsnitt ringa inlandsdjup.
Mot det i motionerna angivna djupgåendet av 15 till 10 meter svarar en
fartygslängd av 200 till 300 meter. En längd av 200 meter svarar mot en
lastförmåga av ca 35 000 ton, medan motionerna synes sikta på en fartygs
-
10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr H år 1965
storlek kring 100 000 ton och till att en sluss vid Södertälje skulle anläggas
för fartyg av denna storlek. Ekonomiska motiv att bygga ut farleder och
terminalanläggningar för fartyg om 100 000 ton kan endast föreligga för ett
fåtal hamnar, som rimligen får sökas vid havskusten. Mycket stora fartyg
är f. n. aktuella främst för import av olja och för utskeppning av malm. För
malmexporten är Oxelösund en naturlig hamn. Oljeraffinaderierna torde
komma att bibehållas i havsläge. Skulle ett inlandsraffinaderi bli aktuellt,
försörjes det rimligen med råolja via en rörledning.
Ostkusten har snarast ett överskott på hamnlägen. Att ytterligare öka
detta genom dyrbara konstbyggen är orimligt. Huvuddelen av den från sysselsättningssynpunkt
expanderande svenska industrien är av lättare typ och
därigenom oberoende av hamnläge.
Det förenklade terminalförfarandet som enhetslaster innebär gynnar framför
allt kombinerade transporter med fartyg, järnväg och lastbil. Det gäller
i än högre grad de s. k. roll on-roll off-fartygen, d. v. s. färjor med olika
utformning. Dessa förutsätter en koncentration av sjötrafiken och därmed
användande av järnväg och lastbilar för anslutningstransporter. Den trafikuppläggning
färjorna representerar går tvärt emot utnyttjande av de inre
vattenvägarna och den spridning av sjötrafiken detta innebär.
Kanaltrafikutredningen avstyrker motionerna.
Utskottet
Vissa av de förslag som framlagts i förevarande motioner, nämligen sådana
som rör utbyggnad av Södertälje kanal och tillfartsleder till Mälaren,
har även tidigare upptagits i väckta motioner och behandlats av riksdagen
(allmänna beredningsutskottets utlåtanden nr 12/1962 och 36/1963). Utskottet
får beträffande behandlingen av dessa förslag hänvisa till nämnda utlåtanden
och vill här endast erinra om att de nu återigen framförda förslagen
om utredning beträffande utbyggnad av vissa farleder med sikte på 16 meters
djup vid remissbehandlingen bedömdes såsom helt orealistiska och att
farhågor anfördes, bl. a. av företrädare för berörda lokala intressen, att ett
bifall till motionerna skulle i onödan fördröja de förbättringar av farlederna
som var under utredning och ansågs mycket angelägna. Utskottets förslag
att motionerna icke skulle föranleda någon riksdagens åtgärd bifölls vid
såväl 1962 som 1963 års riksdag.
Sedan förenämnda ärenden behandlats av riksdagen har bl. a. den omständigheten
tillkommit att sjöfartsstyrelsen nyligen avlämnat en på uppdrag
av Kungl. Maj :t verkställd utredning beträffande fördjupning av Södertälje
kanal och Mälarens djupled. Utredningen som behandlar alternativa
farledsdjup mellan 7,5 och 9,7 meter är under vidare prövning.
Såvitt utskottet kunnat bedöma äger de skäl som föranledde riksdagen
att avslå motionerna åren 1962 och 1963 giltighet även i dagens läge. Denna
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ii år 1965 11
uppfattning har också stöd i vad de nu hörda remissinstanserna, sjöfartsstyrelsen
och kanaltrafikutredningen, anfört.
Vad gäller motionärernas förslag att åt kanaltrafikutredningen skulle
uppdragas att utreda frågan om tillskapande av en »Sveakanal», d. v. s. ett
nytt kanalsystem som sammanbinder ostkust och västkust, må framhållas
att utredningen själv avstyrker förslaget. Utskottet finner vad utredningen
anfört i denna fråga värt stort beaktande och delar utredningens uppfattning
att det varken av näringsekonomiska eller transportekonomiska skäl
torde finnas anledning att på allvar taga upp projektet om en »Sveakanal».
Även sjöfartsstyrelsen finner förslaget orealistiskt.
Utskottet finner, såsom också framhållits i dess tidigare utlåtanden, angeläget,
inte minst för näringslivet i mälarbygden, att frågorna om en förbättring
av sjöfartslederna bringas till en snar lösning. Det bör enligt utskottets
mening kunna förväntas att den slutliga prövningen av sjöfartsstyrelsens
ovannämnda förslag skall medföra väsentliga framsteg i detta hänseende.
Däremot torde ett realiserande av de av motionärerna framförda
utredningsförslagen medföra risk för att angelägna praktiska åtgärder i
onödan fördröjs. Med hänsyn härtill och till vad ovan i övrigt anförts får
utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna I: 580 och II: 707 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 27 oktober 1965
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sörlin, Eric Gustaf Peterson, Enarsson,
Hellebladh, Oscar Carlsson, Svanström*, Hedlund, Nyman*, Yngve Persson*,
Axel Kristiansson, fru Hultell och herr Helge Karlsson*;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar
Svensson i Kungälv, Dickson, Rimås, Wikner, Börjesson i Glömminge,
Nilsson i Bästekille, Gustafsson i Uddevalla*, Larsson i Borrby, Björk i Göteborg*
och From*.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.