Kungl. Maj.ts proposition nr 201 år 196b
1
Nr 201
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående personalstater
för viss personal i teknisk tjänst vid marinen m. m.;
given Stockholms slott den 13 november 196A.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
Sven Andersson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framlägges förslag till personalstater för viss personal i
teknisk tjänst vid marinen. Antalet beställningar i sådan tjänst föreslås
utgöra, vid flottan 365 (—191) för underofficerare och 515 (—84) för
underbefäl samt vid kustartilleriet 139 (+—0) för underofficerare och
155 (-1--0) för underbefäl. Behovet av beställningar vid flottan har grun
dats
på den krigsorganisation som bedömes föreligga i början av 1/170-talet medan behovet vid kustartilleriet har grundats på nuvarande fredsorganisation.
1
1 —Bihang till riksdagens protokoll 19GU. 1 sand. Nr 201
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 201 år 1964
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
å Stockholms slott den 13 november 1964.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman
Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen
anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson,
fråga om personalstater för viss personal i teknisk tjänst vid marinen
samt anför därvid följande.
1954 års utredning angående vissa personalkårer inom försvaret1 avlämnade
i december 1961 betänkande (del IV) angående vissa personalfrågor
m. m. inom den tekniska tjänsten vid marinen (stenc.). Betänkandet lades
till grund för beslut av 1962 års riksdag (prop. 88; SU 66; rskr 186). I detta
betänkande framlade utredningen inte några förslag rörande omfattning
och sammansättning av personal med teknisk kompetens motsvarande nuvarande
underofficerare och underbefäl samt vissa andra i samband därmed
aktuella spörsmål. Med skrivelse den 31 december 1963 har utredningen
avgivit betänkande (del V) med förslag angående beräkningar av
behoven av viss teknisk personal inom marinen m. m. (stenc. Fö 1963:5).
Över betänkandet har yttranden avgivits av överbefälhavaren — efter
hörande av chefen för marinen — försvarets civilförvaltning, statskontoret
och Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO
S)\
Nuvarande
organisation
Underofficerare och underbefäl inom marinen —- utom förvaltare — fördelas
på yrkesavdelningar och inom dessa på yrkesgrenar. Yrkesavdelningarna
för den tekniska tjänsten är maskinavdelningen och hantverksavdelningen.
Inom flottan är underofficerarna fördelade inom maskin
1
Direktören C.W. Curtman, ordförande, personalchefen K.E.G. Boija, byråchefen K.E.
Jerdenius, expeditionschefen Å.B. Paulsson och generaldirektören G.B. Wallén.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 201 år 196-t
avdelningen på yrkesgrenarna ångmaskinister, motormaskinister, elektromaskinister,
eldledningsmaskinister, ubåtsmaskinister och helikoptermästare
samt inom hantverksavdelningen på yrkesgrenarna radiomästare,
artillerimästare, torpedmästare, skeppsmästare och telemästare. Vid kustartilleriet
förekommer inom maskinavdelningen yrkesgrenen maskinister
samt inom hantverksavdelningen yrkesgrenarna artillerimästare, instrumentmästare
och telemästare. Underbefälet fördelas inom ifrågavarande
yrkesavdelningar på motsvarande yrkesgrenar.
Pensionsåldern för underofficers- och underbefälspersonalen vid maskinoch
hantverksavdelningarna är 55 år, dock med undantag för förvaltare,
vilka pensioneras vid 60 års ålder.
Av de i marinens personalförteckning för budgetåret 1964/65 upptagna
underofficersbeställningarna avses följande för maskinoch
hantverksavdelningarna.
Flottan |
Kustartilleriet |
|
Förvaltare Ao 19................... |
....... 2 |
— |
Förvaltare Ao 17................... |
....... 97 |
24 |
Flaggunderofficerare Ao 15 ......... |
221 |
51 |
Underofficerare av 2. graden |
263 |
64 |
583 |
139 |
I tablån redovisade förvaltarbeställningar avser för flottan sådana som
företrädesvis samt för kustartilleriet sådana som för närvarande är besatta
med underofficerare ur någon av ifrågavarande yrkesavdelningar.
Beställningarna för förvaltare fördelas på befattningar av Kungl. Maj:t.
Huvuddelen av de underofficerare vid flottan som tillhör maskinavdelningen
tjänstgör ombord på flottans fartyg såsom uppbördsmaskinister
(maskintjänstchefer), uppbördselektriker (elektrotjänstchefer) samt maskinrums-
och pannrumsmaskinister. Maskinunderofficerare tjänstgör även
vid örlogsvarven (motsvarande) såsom biträden åt marinförvaltningens
nybyggnadskontrollanter, uppbördsmän för förråd eller avrustade fartyg
m. in. Ett mindre antal maskinunderofficerare är lärare vid marinens skolor.
De av flottans underofficerare som tillhör hantverksavdelningen fullgör
vid tjänstgöring ombord huvudsakligen service- och uppbördsmannatjänst.
De till tjänstgöring i land kommenderade hantverksunderofficerarna bestrider
befattningar som uppbördsmän för förråd eller på avrustade fartyg,
chefer för radiostationer, instruktionsunderofficerare vid utbildningsanstalter
in. in.
Kustartilleriets underofficerare tillhörande maskin- och hantverksavdelningarna
har i allmänhet uppgifter, som har samband med driften och
underhållet av materielen. Till denna kategori kan även räknas förrådsförvaltare,
uppbördsmän vid regionala förråd, biträden åt marinförvaltningens
nybyggnadskontrollanter in. fl. Härjämte tas ifrågavarande perso1*
— Bihang till riksdagens protokoll 196 i. 1 sand. A''r 201
4
Kungl. Mnj. ts proposition nr 201 år 196i
nal i anspråk som lärare vid vissa skolor. Kustartilleriets maskinister
bestrider vidare maskintjänsten ombord på kustartilleriets fartyg.
Av nuvarande antal underbefälsbeställningar är följande
avsedda för maskin- och hantverksavdelningarna.
Flottan
Förste högbåtsmän Ao 13 90
Högbåtsmän Ao 11 ...... 239
Furirer Ae 8/7.......... 355
684
Kustartilleriet
Flaggfurirer Ao 13...... 23
Överfurirer Ao 11........ 57
Furirer Ao, Ae 8/7 ...... 75
155
Flaggfurirerna vid kustartilleriet fördelas inte på yrkesavdelningar.
Med stöd av bestämmelser, som meddelats av Kungl. Maj :t, har ett
flertal underofficerare meddelats vikariatslöneförordnande i Ao 17 och
Ao 19.
Rekryteringen av flottans underbefäl sker dels bland stamanställda
befälselever (anställda med kontrakt på 15 månader), dels bland värnpliktiga
som uttagits för underbefälsutbildning. Sistnämnda rekryteringsväg
har hittills inte tillfört flottan fast anställd personal i nämnvärd omfattning.
Redan vid anställningens början sker uppdelning på yrkesavdelning'' och
yrkesgren. I anslutning härtill bedrives utbildningen på olika linjer.
1954 års personalkårutrednings förslag
Utredningen föreslår, att nuvarande underofficerare och underbefäl vid
marinens maskin- och hantverksavdelningar erhåller civilmilitär anställningsform.
Följande tjänstebenämningar anses böra användas, nämligen
för nuvarande underbefäl: marintekniker (Ao 11) och förste marintekniker
(Ao 13) samt för nuvarande underofficerare: maskinist respektive mästare
(Ao 13), flaggmaskinist respektive flaggmästare (Ao 15) samt övermaskinist
respektive förste verkmästare (Ao 17—19). Även furirer inom maskinoch
hantverksavdelningarna föreslås få civilmilitär anställningsform med
tjänstebenämningen biträdande marintekniker.
Utredningens förslag i denna del innebär en upprepning av tidigare framlagt
förslag (jfr prop. 1962: 88 s. 34 f och 82) utom i vad avser biträdande
marintekniker som utredningen tidigare förutsatt skola ha militär anställningsform
(furirer).
Knngl. Maj.ts proposition nr 201 år 106h
5
Personnlstatsberäkningar för flottan
Flottans nuvarande stat för underofficerare och underbefäl vid maskinoch
hantverksavdelningarna är, påpekar utredningen, beräknad efter en
större organisation än den nu gällande. Underofficersstatens omfattning är
sålunda grundad i första hand på de undersökningar och förslag som framlades
av marinens underofficerssakkunniga i betänkande den 19 januari
1951. Förslaget underställdes riksdagens prövning i prop. 1951: 110 (SU 4,
177; rskr 4). Grunderna för statsammansättningen för flottans underbefäl
prövades senast av 1953 och 1955 års riksdagar (prop. 1953: 110; SU 130;
rskr 273 och prop. 1955: 110; SU 128; rskr 300). Därefter har endast
smärre ändringar skett av antalet beställningar. Med hänsyn till de väsentliga
förändringar som därefter skett och kommer att ske under de närmaste
åren har det enligt utredningen varit nödvändigt att göra en fullständig
omräkning av personalbehovet i fråga om nuvarande underofficerare och
underbefäl i teknisk tjänst.
Flottans behov av underofficerare och underbefäl på aktiv stat för
maskin- och hantverksavdelningarna har hittills beräknats på grundval av
krigsorganisationen. Denna princip har alltjämt ansetts böra följas. Med
hänsyn till att flottan för närvarande är inne i en omställningsperiod har
den sannolika krigsorganisationen i början av 1970-talet ansetts böra läggas
till grund för behovsberäkningarna. Denna riktpunkt har också
bedömts lämplig med hänsyn till att den långa utbildningstiden framför allt
för underofficer (motsvarande) medför att rekryteringen under de närmaste
åren påverkar personaltillgångarna först i slutet av 1960-talet.
Utredningen sammanfattar de riktlinjer som uppställts för arbetets bedrivande
i denna del enligt följande.
Med utgångspunkt i nämnda krigsorganisation fastställes i första hand
det antal befattningar vid stridande förband som bör uppehållas av aktiv
personal. Nämnda avvägning grundas på en ingående värdering av varje
befattning eller grupp av befattningar. Med hänsyn till de krav som i krig
måste uppställas för de olika befattningarna uppdelas dessa i två kompetensnivåer,
en med såväl praktisk som teoretisk yrkesinriktad vidareutbildning
efter grundskolan (mästare och maskinister) och eu med huvudsakligen
praktisk yrkesinriktad vidareutbildning (marintekniker). Med ledning
av det sålunda framräknade antalet befattningar beräknas krigsorganisationens
totala behov av stampersonal av olika kategorier. Antalet bör avpassas
så att det inrymmer för krigsplacering vid stridande enheter tillräckligt
antal beställningshavare i lämpliga ålderslägen.
Personalen bör i fredsorganisationen användas för utbildningsarbetet vid
förband, utbildningsanstalter och skolor ävensom för vård och skötsel av
materiel vid förband m. in. I viss utsträckning bör personalen även utnyttjas
i stabs- och förvaltningstjänst. Till det på nämnda grunder framräknade
personalbehovet i fred bör läggas personal under utbildning, ersättare för
sjuka etc.
Därest krigsbehovet väsentligt överstiger fredsbehovet undersökes jämväl
6
Knngl. Maj:ts proposition nr 201 år 1964
om icke personalens användningsområde i fredsorganisationen kan utökas,
exempelvis genom att den avses för sådana befattningar bl. a. i verkstadstjänst
som nu uppehålls av civil personal. Därest detta icke visar sig praktiskt
genomförbart bör merbehovet i krigsorganisationen täckas genom
inrättande av beställningar å reservstat.
Med ledning av de riktlinjer som sålunda dragits upp för arbetets bedrivande
bär detaljarbetet med att taga fram erforderligt underlag för
behovsberäkningarna samt att sammanställa uppgifterna i personalstater
efter framställning av utredningen utförts av chefen för marinen.
Till grund för marinchefens behovsberäkningar inom krigsorganisationen
bär legat det fartygsbestånd som redovisats i särskild skrivelse,
vilken torde få överlämnas till riksdagens vederbörande utskott. Prognosen
beträffande fartygsbeståndet inrymmer givetvis åtskillig osäkerhet. Personalberäkningarna
har därför angetts vara approximativa.
Marinchefen har beträffande flottans fartygsutveckling ansett sig böra
räkna med en successiv förskjutning av vissa underhållsfunktioner. Vid
övergång till smärre fartygsenheter har sålunda förutsatts att dessa i
fråga om underhållstjänsten i högre grad än tidigare måste repliera på
operationsbaserna. Detta medför enligt marinchefen att ett ökat antal
beställningshavare på aktiv stat måste avses för underhållstjänst i landorganen.
Denna ökning har approximativt beräknats i utredningen. Härvid
har man utgått från dagens krigsorganisation, varefter man eftersträvat
att bedöma sannolik utveckling inom olika verksamhetsgrenar.
Vid behovsberäkningarna har hänsyn i möjlig mån även tagits till fartygens
fördelning på förband och sjöstyrkor. Till följd härav har i vissa
fall räknats med stampersonal på endast vartannat fartyg eller på ett
fartyg i förbandet. Detta har ansetts möjligt i sådana fall då stampersonal
inte behövts för den rutinmässiga driften eller stridsverksamheten utan
först i fall av haveritjänst i bas eller särskilt kvalificerat underhållsarbete
där. Det bar vidare eftersträvats att hänföra likartade befattningar till
samma personalkategori. Den metod för bemanning med alternativt underofficerare
eller underbefäl i vissa tekniska befattningar som föreslogs av
marinens underofficerssakkunniga har sålunda ansetts böra frångås.
I övrigt framhålles att samtliga befattningar för tekniska underofficerare
och underbefäl av minst furirs grad värderats. Till grund härför har legat
den befattningsutredning som anbefalldes av chefen för marinen 1959. I
värderingen har deltagit befattningshavare ur alla befälskategorier. Resultatet
har sedan överarbetats inom marinledningen. Personalförbunden har
successivt informerats och tillfälle bär beretts dem att framlägga sina
åsikter.
Vid beräkningarna av personalbehovet inom fredsorganisationen har förutsatts
att omkring en tredjedel av stamfartygen skall vara rustade. Härtill
har räknats med ett antal fartyg rustade i fartygsdepå. Marinchefen har
Kungl. Maj:ts proposition nr 201 år 100k 7
vidare utgått från nuvarande värnpliktsutbildningssystem, innebärande
att helårsrustade fartyg byter besättning endast en gång om året. Särskild
personal har ej beräknats för eventuella repetitionsövningar i krigsförband.
Vid värderingen av fredsbefattningarna bär normalt räknats med värnpliktiga
i alla de fall då dessa ansetts inom ramen för nu gällande tjänstgöringstid
kunna meddelas erforderlig grundkompetens för att''fullgöra
uppgifterna. Det har därvid förutsatts att vissa befattningar som nu är
avsedda för stampersonal framdeles skall kunna fyllas med värnpliktiga
även om detta skulle medföra krav på utbildningskontingenten utöver dem
som föreslagits i ÖB 62 respektive i ÖB-svaren till 1962 års försvarskommitté.
I förslaget har den nuvarande principen med särskilda uppbördsmän
för avrustade fartyg inte tillämpats. Sålunda har varje för krigsorganisationen
beräknad förvaltarbeställning, vilken inte erfordras för motsvarande
uppgifter i fred, hänförts till annan befattning i fredsorganisationen och
därvid huvudsakligen till dess landdel.
De förslag till statsammansättning som marinchefen redovisat Som ett
resultat av de gjorda behovsberäkningarna har byggts på vissa förutsättningar
som närmare angivits i skrivelsen. Sålunda har räknats med att de
tekniska underofficerarna skall kunna befordras till flaggunderofficerare
i medeltal efter sex år som underofficerare av 2. graden samt att i genomsnitt
minst 30 % av varje åldersklass skall kunna befordras till förvaltare
senast vid 42 års ålder. För det tekniska underbefälet förutsättes befordran
till högbåtsman skola ske efter två furirsår, varvid även elever under utbildning
skall kunna befordras. Befordran till 1. högbåtsman förutsättes
kunna ske senast 16 år efter furirsförordnande. Statsammansättningen har
vidare uppgjorts utgående från vissa beräknade procentuella förtidsavgångar
för skilda kategorier.
Marinchefen har vidare förklarat som sin uppfattning att inga pensionsåldrar
bör höjas. För de förvaltarbeställningar som bör tillkomma för
maskintjänstchef på ubåt har räknats med en pensionsålder av 55 år.
Sammanfattningsvis innebär marinchefens förslag eu icke oväsentlig
minskning av antalet underofficers- och underbefälsbeställningar år 1972
jämfört med organisationen innevarande budgetår. Sålunda beräknas behovet
av underofficerare till 424, innebärande eu minskning med 159 beställningar.
Härtill kommer dock eif behov av 37 beställningar på reservstat.
För underbefälet redovisas ett behov av sammanlagt 737 beställningar, eller
53 beställningar mera än budgetåret 1964/65. Även för denna kategori beräknas
beställningar på reservstat, till antalet 2(5.
Utredningen anser som framgått av del förut sagda att antalet aktiva
bestäliningshavare bör bestämmas med utgångspunkt i krigsorganisationen.
Den väsentliga delen av flottans krigsorganisation utgöres av stridsfartyg^!.
Det fartygsbestånd som utredningen utgått från framgår av bilaga, som
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 201 år
torde få överlämnas till riksdagens vederbörande utskott. Utredningen
har ansett sig böra räkna med en något mindre organisation än marinchefen
gjort i sitt förslag. Av bl. a. nämnda anledning innebär utredningens förslag
jämfört med marinchefens ett något lägre totalt personalbehov.
När det gällt att fastställa antalet befälsbefattningar på varje fartyg samt
i vilken omfattning dessa bör avses för stampersonal har utredningen ansett
sig helt böra utgå från marinchefens förslag. Likaså har utredningen räknat
med den av marinchefen gjorda fördelningen av stambefattningarna mellan,
å ena sidan, maskinist- och mästarpersonal (underofficerare) och, å andra
sidan, teknikerpersonal (underbefäl). Däremot har utredningen i viss mån
en annan uppfattning om hur med nämnda utgångspunkter det totala
personalbehovet i krig lämpligen bör tillgodoses.
Utredningen bortser till en början från personalbehovet inom helikopterorganisationen.
Utredningen har med ledning av marinchefens underlag beräknat antalet
befattningar i 1972 års krigsrustade flotta för maskinist- och mästarpersonal
(underofficerare) samt för teknikerpersonal (underbefäl). I syfte
att tillgodose behovet av viss personalreserv bör det häremot svarande
antalet beställningshavare enligt utredningens mening uppräknas med
ca 10 %.
Utredningen anser emellertid att såsom tillgång i krigsorganisationen
bör räknas med — förutom aktiv personal — även från dylik stat förtidsavgången
personal. Det torde enligt utredningen få förutsättas att sådan
personal under åtminstone fem år efter sin avgång från aktiv stat bör
kunna utnyttjas i krigsbefattning på samma sätt som aktiv personal. Antalet
anses i stort kunna uppskattas med ledning av hittillsvarande avgångsfrekvens.
Sedan behovet av aktiv personal för de krigsrustade fartygen sålunda
beräknats, kan enligt utredningen krigsorganisationens totala personalbehov
bedömas med ledning härav. En faktor som härvid anses äga betydelse är
krigsplaceringsåldern i befattning ombord. Utredningen anser sig böra utgå
från att här avsedd personal som regel inte krigsplaceras ombord efter
i genomsnitt 50 års ålder. Personalstaten i krig bör därför avpassas så att
den vid en jämn åldersfördelning inrymmer ett tillräckligt stort antal
beställningshavare i högst angiven ålder för att minimibehovet i krig skall
täckas.
Storleken av eu efter nämnda grunder beräknad aktiv personalkader blir
enligt utredningen beroende även av vilken pensionsålder som tillämpas.
Om man för samtliga här avsedda kategorier utgår från en pensionsålder
av 60 år, vilken pensionsålder lägst gäller för närmast motsvarande personal
vid armén och flygvapnet, kan enligt utredningens bedömning det totala
behovet beräknas till, för maskinist- och mästarpersonal (underofficerare)
350 samt för teknikerpersonal (underbefäl) 600. Inom ramen för en dylik
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 201 år 196 i
kader
bör även, såvitt utredningen kan bedöma, krigsorganisationens
behov av aktiv personal i landorganen väl kunna tillgodoses, främst med
beställningshavare över 50. år. I nämnda siffror ingår, som anförts i det
föregående, dock inte behovet av personal för helikopterorganisationen.
Vad därefter gäller frågan om det fredsorganisaloriska utrymmet för
eu personalkader av angiven storlek framhåller utredningen att förutsättningarna
härför synes i viss mån oklara. Utredningen erinrar härvid
om att statskontoret i sin år 1963 avlämnade rapport angående organisationsundersökningar
vid marinkommando Syd föreslagit en icke obetydlig
minskning av antalet underofficers- och underbefälsbefattningar jämfört
med nuvarande organisation. Motsvarande undersökningar kommer att ske
inom övriga marinkommandon. Försvarsledningsutredningens nyligen
framlagda förslag rörande ändrad regional ledningsorganisation kan också
inverka på personalbehoven.
Oaktat en viss osäkerhet i underlaget anser sig utredningen likväl ha skäl
att utgå från att det angivna antalet beställningshavare erfordras även i
fred. Härvid har jämväl beaktats hur stor del av personalen som kan antas
befinna sig under utbildning in. m., vilket i stort sett bör beräknas enligt
marinchefens förslag. Enligt utredningens bedömningar skulle därför en
total personalkader av förut angiven storlek vara till fyllest för att täcka
flottans behov av aktivt befäl i 1972 års krigs- och fredsorganisation. Behov
av att inrätta beställningar på reservstat skulle således med utredningens
förslag inte för närvarande föreligga.
För marinens helikopterorganisation erforderlig personal har i marinchefens
förslag fördelats mellan flottan och kustartilleriet i enlighet med
de proportioner som för närvarande tillämpas. Enär utbildningen är i stort
sett densamma talar starka skäl för att samtlig personal i helikopterorganisationen
bildar en befordringsenhet och redovisas under gemensam
personalstat. Det har synts utredningen lämpligast att härför erforderliga
beställningar inräknas i flottans personalstat.
För flottans krigs- och fredsorganisation har marinchefen upptagit ett
behov av 6 helikoptermästare och 59 helikoptermekaniker. Motsvarande
behov för kustartilleriet har angivits till 4 respektive 13. Om man utgår
från nämnda förslag bör de för flottan i det föregående redovisade personalstaterna
uppräknas med 10 beställningar för maskinister och mästare samt
med 72 för tekniker och alltså totalt upptagas till 360 resp. (avrundat) 670.
I konsekvens härmed bortser utredningen vid beräkningarna av kustartilleriets
personalstater från behovet av personal för ifrågavarande ändamål.
Utredningens förslag innebär jämfört med organisationen innevarande budgetår,
beträffande underofficerarna (motsvarande) eu minskning med 223
beställningar och beträffande underbefälet (motsvarande) en minskning
med 14 beställningar.
Marinchefens förslag innefattar även fördelning av beställningarna på
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 201 år 100''i
tjänstegrader. Enligt utredningens mening bör emellertid grundutbildningen
till maskinist (mästare) — i huvudsak motsvarande nuvarande underofficersutbildning
på teknisk linje — medföra kompetens att i krig uppehålla
befattning för sådan personal. Med hänsyn härtill saknas enligt utredningen
grund för att i krigsorganisationen fördela befattningarna på
tjänstegrader. Frågan härom anses främst vara ett fredsorganisatoriskt
spörsmål.
Med hänsyn bl. a. till de förändringar i fredsorganisationen som kan
förväntas som ett resultat av statskontorets undersökningar bör enligt utredningens
mening någon fördelning av beställningarna, grundad på en
prövning av varje befattning, ej göras. Särskilt anses detta gälla i fråga om
nuvarande förvaltarbeställningar, vilka hittills fördelats på befattningar
av Kungl. Maj :t. Utredningen anser att en sådan ordning i fortsättningen
inte är möjlig att tillämpa. Antalet beställningar för övermaskinist och
förste verkmästare (motsvarande) anses i stället böra få fastställas efter
vissa procentuella beräkningsgrunder, varvid skälig hänsyn anses böra
tagas till personalens berättigade krav på befordringsmöjligheter inom
ifrågavarande karriär. Frågan härom torde enligt utredningen vara av den
art att den bör avgöras genom förhandlingar liksom frågan om berörda
beställningars uppdelning på olika lönegrader. Det anses dock vara lämpligt,
att Kungl. Maj:t föreskriver vilka typer av befattningar som i första hand
bör avses för övermaskinist och förste verkmästare (motsvarande).
I fråga om beställningarnas fördelning på tjänstegrader i övrigt anser
utredningen att den i stort sett bör ske enligt de proportioner som marinchefen
räknat med. Staterna bör enligt utredningens mening vara så sammansatta
att personalen normalt kan vinna befordran efter viss tids tjänstgöring
i lägre beställning. Utredningen räknar därvid med att det inom
teknikerkarriären, liksom för motsvarande personalgrupper inom armén
och flygvapnet, skall finnas s. k. förste tjänster och att befordran till
sådan beställning bör ske enligt samma principer som vid övriga försvarsgrenar.
Utredningen framhåller att de här redovisade behovsberäkningarna närmast
får betraktas som en riktpunkt för personalbehovets utveckling på lång
sikt. Det framräknade resultatet anses dock otvetydigt utvisa att nuvarande
personalstater är överdimensionerade i förhållande till behovet och att en
icke oväsentlig minskning av antalet beställningar kan ske. Minskningen
bör enligt utredningen ske successivt och anpassas efter de för varje
budgetår gällande organisatoriska förutsättningarna samt till den faktiska
personaltillgången. Utredningen framhåller att av nuvarande ca 600 beställningar
för underofficer inom maskin- och hantverksavdelningarna är ca
445 besatta samt att av de ca 680 underbefälsbeställningarna inom ifrågavarande
yrkesavdelningar för närvarande ca 440 är besatta.
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 201 år 196i
Personntstntsberäkningnr för kustartilleriet
Kustartilleriets personalstat för underofficerare och underbefäl är beräknad
på grundval av nu gällande fredsorganisation. Denna är i stora delar
fastställd av Kungl. Maj:t.
Kustartilleriinspektören har för utredningen redovisat behovet av underofficerare
och underbefäl i teknisk tjänst i krigs- och fredsorganisationen.
Beräkningarna utvisar att det totala behovet av personal i såväl dagens som
1970 års krigsorganisation är större än i fredsorganisationen. Det bedömes
emellertid att de krigsorganisatoriska behoven i stor utsträckning kan
täckas med — förutom aktiv personal — förtidsavgången personal samt i
någon mån annan värnpliktig personal. Förändringar av den aktiva kadern
i fred blir följaktligen beroende av förändringar i fredsorganisationen.
Kustartilleriet kommer enligt föreliggande materielplaner att tillföras
viss ny komplicerad materiel under 1960-talet. Materieltillförseln medför
behov av ytterligare personal för teknisk service och underhåll av materielen.
På grundval av de från kustartilleriinspektionen erhållna uppgifterna
bedömer utredningen att för budgetåret 1964/65 erfordras en ökning med
nio underofficerare och nio underbefäl för artilleri-, instrument- och telemateriel.
Därjämte har kustartilleriinspektören upptagit en viss ökning
av personalstaten för nya robotförband. Enligt utredningens mening bör
anstå med en utökning för nämnda ändamål till dess fastare underlag
föreligger i fråga om robotförbandens organisation och tidpunkten för deras
inlemmande i krigsorganisationen.
Av det av kustartilleriinspektören till utredningen överlämnade underlaget
framgår att den planerade materieltillförseln beräknas t. o. in. år 1970
medföra behov av ökning av den aktiva personalkadern med sammanlagt
39 underofficerare och 22 underbefäl. Härvid bortses från det redovisade
behovet av personal för helikopterorganisationen liksom även från nya
beställningar för 13 underofficerare och 3 underbefäl som föreslagits skola
tillkomma i utbyte mot vissa civila tjänster främst vid de fasta maskinanläggningarna.
Frågan om en eventuell fortsatt utbyggnad av kustartilleriets personalstater
bör enligt utredningen prövas årligen i samband med behandlingen
av marinens anslagsäskanden. De ifrågavarande utbytena av civila tjänster
för maskinpersonal mot beställningar har motiverats med att en höjning
av mobiliseringsberedskapen vid kustartilleriets anläggningar är önskvärd.
Befattningarna ingår i den av Kungl. Maj :t fastställda organisationen
av stabs- och förvaltningsorganen vid kustartilleriförsvaren m. in. I de
senast meddelade organisationsbesluten bär för dylika befattningar i viss
omfattning avsetts militär personal i stället för såsom tidigare civil personal.
Med hänsyn till att organisationen successivt prövas av Kungl. Maj:t
har utredningen inte ansett sig böra föreslå någon ändring av befälsstaterna
med anledning av de i det föregående framförda synpunkterna.
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 201 år 196b
I kustartilleriinspektörens förslag har de nytillkommande beställningarna
hänförts till bestämda lönegrader. I viss omfattning har även nu befintliga
beställningar föreslagits uppflyttade till högre lönegrader. Frågan härom
är enligt utredningen närmast av den art att den bör avgöras genom förhandlingar
och utredningen har därför inte ansett sig böra ta ställning härtill.
Slutligen anmäler utredningen att den vid genomgång av här ifrågavarande
personals uppgifter samt dess utnyttjande i krigs- och fredsorganisationen
inte kunnat konstatera några förhållanden som motiverar annan
avgångsålder än som gäller för närmast motsvarande personal vid armén
och flygvapnet.
Rekrytering och utbildning
I betänkandet del V — liksom i del IV — framlägger personalkårutredningen
även vissa synpunkter på rekryteringen och utbildningen av den
tekniska underbefälspersonalen vid flottan. Huvuddelen av underbefälet
rekryteras nu bland kontraktsanställda befälselever. Möjlighet finns dock
till rekrytering även från värnpliktiga. Det bör enligt utredningen vara
möjligt att även inom marinen — såsom inom armén — bygga rekryteringen
av teknisk underbefälspersonal helt på värnpliktiga med civil yrkesutbildning.
Utredningen föreslår, att nuvarande kontraktsanställning av flottans
underbefäl upphör och att rekryteringen i fortsättningen sker endast bland
värnpliktiga. Värnpliktsrekryteringen vid flottan bör vidare enligt utredningen
stimuleras genom att en premie om förslagsvis 5 000 kr. införes
att utgå till värnpliktig som genomgått teknisk underbefälsutbildning vid
flottan och därefter tjänstgjort som furir ett år. Även detta förslag framfördes
i utredningens betänkande del IV.
I prop. 1962: 88 erinrade föredragande departementschefen om att förslaget
att införa särskild premie vid flottan hade mött åtskilliga invändningar
från remissinstanserna. Föredraganden ansåg sig fördenskull inte
beredd att ta ställning till förslaget, som borde ytterligare övervägas. I
avvaktan härpå borde någon ändring inte ske beträffande underbefälsrekryteringen
vid flottan.
Utredningen förutsätter i betänkandet del V i anslutning till vad chefen
för marinen anfört i sitt remissyttrande över utredningens tidigare förslag,
att det uppdrages åt marinchefen att närmare utreda hur föreslagen omläggning
skall genomföras ävensom andra i samband härmed aktuella
frågor samt att till Kungl. Maj :t inkomma med härav betingat förslag.
Vid fullständig övergång till värnpliktsrekrytering vid flottan måste antalet
beställningar för rekryteringspersonalen anpassas härefter. Det bör enligt
utredningen ankomma på marinchefen att föreslå de ändringar som påkallas
med anledning härav.
Kungl. Maj.ts proposition nr 201 år 1961
13
Yttrandena
Utredningens förslag rörande anställningsform för marinens
underofficerare och underbefäl i teknisk tjänst tillstyrkes av statskontoret,
dock endast under förutsättning att ifrågavarande personal skall kunna
åläggas rent militär tjänst, såsom dagbefäls- och vakttjänst.
Överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning och chefen för marinen anser
att frågan om civilmilitär eller militär anställningsform bör hänskjutas
till den sakkunnige med uppdrag att utreda befälsordningen vid marinen.
Chefen för marinen accepterar utredningens förslag till tjänstebenämningar
för underbefäl. Underofficerarna bör enligt chefen för marinen benämnas
mästare, flaggmästare och verkmästare. Benämningarna anses kunna införas
oberoende av anställningsform.
Beträffande befordringsförhållandena för underofficerare
och underbefäl vid marinen understryker överbefälhavaren nödvändigheten
av att dessa blir reglerade så att någorlunda likformighet med motsvarande
personalkårer inom armén uppnås. Uppenbara behov av tjänsteomvandlingar
bör enligt överbefälhavaren inte vila i avvaktan på detalj utredningar.
Chefen för marinen och TCO-S finner det med hänsyn till den höga avgångsfrekvensen
inom marinens tekniska personal nödvändigt att beslut om organisationens
framtida utformning snarast träffas.
Utredningen har vid sina personalstatsberäkningar utgått från en pensionsålder
av 60 år. Överbefälhavaren anser den utveckling mot lättare
enheter vår flotta genomgår peka snarare mot sänkt pensionsålder än
mot höjd. överbefälhavaren anser vidare att pensionsåldern rimligen bör
bestämmas av tjänstekraven och inte av anställningsformen. Frågan om
pensionsåldern för nu berörd personal bör enligt överbefälhavaren hänskjutas
till militära tjänstgöringsåldersutredningen. Inte heller chefen för
marinen kan — mot bakgrunden av krigsorganisationens krav — godtaga
den föreslagna höjningen av pensionsåldrarna, vilken anses leda till en höjning
av den sjökommenderade personalens ålder. Chefen för marinen erinrar
i sitt yttrande om att utredningen tycks ha frångått sin i betänkandet
del IV uttalade uppfattning att slutlig övergång till landbefattning normalt
skulle ske vid 40—45 års ålder. Försvarets civilförvaltning anser det ogörligt
atl grunda personalstatsberäkningarna på eu ändrad pensionsålder då
pensionsåldersfrågan är under utredning.
Utredningens b e d ö in n i n g av p e r s o n a 1 b e h o v för den tekniska
personalen föranleder inte någon erinran från statskontorets sida.
Överbefälhavaren finner den av utredningen skisserade metodiken atl
beräkna behovet av personalstater samt det underlag chefen för marinen
ställt till utredningens förfogande i princip lämpliga, överbefälhavaren anser
dock alt utredningens behovsberäkningar avseende läget vid 1970-talets
början, vilka understiger marinchefens med inemot 20 %, leder till eu
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 201 år lt)G\
avsevärd försämring av organisationen. Det totala behovet av beställningar
för underofficerare och underbefäl i teknisk tjänst vid flottan bör enligt
överbefälhavaren fram till budgetåret 1967/68 successivt minskas enligt
det underlag marinchefen överlämnat till utredningen. Friställda beställningar
anses böra utnyttjas för att stärka uppkommande behov i förslå
hand inom marinen för andra ändamål än de utredningen behandlat, överbefälhavaren
tillstyrker de av utredningen föreslagna ökningarna i kustartilleriets
stater fr. o. in. budgetåret 1964/65. Behovet anses böra tillgodoses
genom motsvarande minskning inom flottan.
Försvarets civilförvaltning anser sig inte ha något underlag för bedömning
av personalstatsberäkningarna, men har inte någon erinran mot en successiv
minskning av överflödiga beställningar.
I anslutning till utredningens synpunkter på möjligheterna att i fredsorganisationen
utnyttja förtidsavgången personal framhåller
chefen för marinen att en icke oväsentlig del av ifrågavarande personal
erhåller statlig eller kommunal anställning eller övergår till handelsflottan
i sådana befattningar, som även erfordras i krig, och därför inte kan användas
i krigsorganisationen. Försvarets civilförvaltning anser utredningens
synpunkter i denna del riktiga, dock enbart under förutsättning att ifrågavarande
personal verkligen är tillgänglig.
Beträffande helikopter per sonalen framhåller chefen för marinen
att denna under inga förhållanden kan bilda en egen befordringsenhet
medan TCO-S hävdar att den bör som en särskild yrkesgren ingå i de nya
befordringsenheter som vid flottan beräknas tillkomma för de tekniska
underofficerarna resp. underbefälen.
Förslaget om övergång till värnpliktsrekrytering tillstyrkcs
av TCO-S och försvarets civilförvaltning, som ifrågasätter om inte sådan
rekrytering borde ske även beträffande däcks- och ekonomiavdelningarna.
Förslaget att chefen för marinen skall utreda eventuell omläggning tillstyrkes
av överbefälhavaren och chefen för marinen. Överbefälhavaren förutsätter
att statsmakternas ställningstagande i frågan får anstå tills resultatet
av marinchefens utredning föreligger. Statskontoret ifrågasätter om
en övergång till värnpliktsrekrytering är genomförbar inom den relativt
begränsade värnpliktskontingenten vid flottan utan att särskilda åtgärder
vidtages för att öka urvalsunderlaget.
Försvarets civilförvaltning anser det angeläget att även inom marinen
anpassa utbildningen i den militära anställningen till den civila
utbildningen. Frågan om sättet för en sådan anpassning synes enligt civilförvaltningen
böra bli föremål för särskild utredning.
Förslaget om införande av p r e in i e s y s t e in för enbart den tekniska
personalen vid flottan avstyrkes av TCO-S, försvarets civilförvaltning och
statskontoret. Enligt överbefälhavaren och chefen för marinen bör — innan
Kungl. Maj.ts proposition nr 201 år 196i 15
ställning tages i frågan — konsekvenserna av ett premiesystem ha klarlagts
inom hela krigsmakten.
De partementschefen
Inom den tekniska tjänsten vid marinen tas i anspråk bl. a. officerare
med viss teknisk utbildning (tekniska officerare), civilmilitära mariningenjörer
med antingen högskole- eller gymnasiekompetens samt underofficerare
och underbefäl, huvudsakligen vid maskin- och hantverksavdelningarna.
Vid 1962 års riksdag (prop. 1962: 88; SU 66; rskr. 186) behandlades
frågor rörande den tekniska tjänsten inom marinen. Ställning togs
därvid till frågor om anställning, rekrytering och utbildning av mariningenjörer.
Underofficerare och underbefäl i teknisk tjänst fördelas inom yrkesavdelningarna
på yrkesgrenar. Sålunda är inom flottan underofficerarna
fördelade inom maskinavdelningen på yrkesgrenarna ångmaskinister,
motormaskinister, elektromaskinister, eldledningsmaskinister, ubåtsmaskinister
och helikoptermästare samt inom hantverksavdelningen på radiomästare,
artillerimästare, torpedmästare, skeppsmästare och telemästare.
Vid kustartilleriet förekommer inom maskinavdelningen endast yrkesgrenen
maskinister samt inom hantverksavdelningen yrkesgrenarna artillerimästare,
instrumentmästare och telemästare. Underbefälet fördelas inom
ifrågavarande yrkesavdelningar på motsvarande yrkesgrenar.
Av de i marinens personalförteckning för budgetåret 1964/65 upptagna
underofficersbeställningarna avses 583 beställningar vid flottan och 139
vid kustartilleriet för maskin- och hantverksavdelningarna. Av de i samma
personalförteckning upptagna underbefälsbeställningarna avses 684 beställningar
vid flottan och 155 vid kustartilleriet för ifrågavarande avdelningar.
Antalet besatta beställningar vid flottan understiger väsentligt det
i personalförteckningen upptagna antalet.
Huvuddelen av de underofficerare vid flottan som tillhör maskinavdelningen
tjänstgör ombord på flottans fartyg såsom uppbördsmaskinister
(maskintjänstchefer), uppbördselektriker (elektrotjänstchefer) samt maskinrums-
och pannrumsmaskinister. Maskinunderofficerare tjänstgör även
vid örlogsvarven (motsvarande) såsom biträden åt marinförvaltningens
nybyggnadskontrollanter, uppbördsmän för förråd eller avrustade fartyg
in. in. Ett mindre antal maskinunderofficerare är lärare vid marinens skolor.
De av flottans underofficerare som tillhör hantverksavdelningen fullgör
vid tjänstgöring ombord huvudsakligen service- och uppbördsmannatjänst.
De till tjänstgöring i land kommenderade hantverksunderofficerarna bestrider
befattningar som uppbördsmän för förråd eller på avrustade fartyg,
chefer för radiostationer, instruktionsunderofficerare vid utbildningsanstalter
in. in.
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 201 år 1961
Kustartilleriets underofficerare tillhörande maskin- och hantverksavdelningarna
har i allmänhet uppgifter, som har samband med driften och
underhållet av materielen. Till denna kategori kan även räknas förrådsförvaltare,
uppbördsmän vid regionala förråd, biträden åt marinförvaltningens
nybyggnadskontrollanter in. fl. Härjämte tas ifrågavarande personal
i anspråk som lärare vid vissa skolor. Kustartilleriets maskinister bestrider
vidare maskintjänsten ombord på kustartilleriets fartyg.
Rekryteringen av flottans underbefälspersonal sker dels bland stamanställda
befälselever, som anställes med kontrakt på 15 månader, dels
bland värnpliktiga, som uttagits för underbefälsutbildning. Huvuddelen
av underbefälet rekryteras bland kontraktsanställda befälselever.
1954 års personalkår utredning föreslår i sitt i december 1963 avlämnade
betänkande (del V) att nuvarande underofficerare och underbefäl vid
marinens maskin- och hantverksavdelningar skall erhålla civilmilitär anställningsform
samt att nuvarande kontraktsanställning av befälselever vid
flottan skall upphöra och ersättas av värnpliktsrekrytering. För att främja
rekryteringen av teknisk personal föreslås införande av ett premiesystem.
Utbildningen av den tekniska personalen bör enligt utredningen så snart
som möjligt anpassas till det civila skolväsendets utbyggnad. Slutligen
framlägger kårutredningen förslag till personalstatsberäkningar för nuvarande
underofficerare och underbefäl vid marinens maskin- och hantverksavdelningar.
Vid remissbehandlingen har flertalet instanser förordat att slutlig prövning
av frågan om ifrågavarande personals anställningsform får anstå tills
resultat föreligger av pågående utredning om marinens befäl. Flertalet
remissmyndigheter har vidare understrukit önskvärdheten av övergång till
enbart värnpliktsrekrytering av underbefäl vid flottan, samtidigt som de
intagit en negativ hållning till förslaget att i samband härmed införa en
särskild premie. Kårutredningens metodik vid beräkningen av behovet av
personalstater har i huvudsak godtagits av remissmyndigheterna.
Vad först angår frågan om anställningsformen för nu ifrågavarande kategori
av personal i teknisk tjänst vid marinen kan starka skäl anses tala
för att ifrågavarande personal i likhet med motsvarande personalgrupper
vid armén och flygvapnet erhåller civilmilitär anställningsform. Några för
marinen speciella skäl som talar emot en sådan anställningsform synes inte
föreligga. Med hänsyn till att vissa frågor om gränsdragningar mellan olika
befälskategorier kan komma att aktualiseras i samband med den nu igångsatta
utredningen om marinens befäl anser jag dock att någon förändring
inte bör genomföras för närvarande.
Beträffande underbefälsrekryteringen vid flottan utgår jag från att denna
framdeles bör ske endast bland värnpliktiga. Chefen för marinen bör få
i uppdrag att närmare utreda hur en sådan omläggning skall genomföras
ävensom andra i samband härmed aktuella frågor, såsom t. ex. erforderliga
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 201 år 196b
ändringar i antalet beställningar för rekryteringspersonalen. Marinchefen
bör i samband härmed även få i uppdrag att till Kungl. Maj :t inkomma
med förslag till åtgärder för anpassning av den tekniska underofficers- och
underbefälspersonalens utbildning till det civila skolväsendets utbyggnad.
Förslaget bör utformas så att de möjligheter till förkortning av utbildningstiden,
som yppas genom en sådan anpassning, tillvaratas i full utsträckning.
Jag torde i annat sammanhang få återkomma med hemställan i ämnet.
I likhet med flertalet remissmyndigheter anser jag mig böra avstyrka utredningens
förslag om införande av ett premiesystem för viss personal i
teknisk tjänst vid marinen.
Nuvarande personalstater för underofficerare och underbefäl vid flottans
maskin- och hantverksavdelningar finner jag i likhet med utredningen vara
överdimensionerade i förhållande till behovet, varför en betydande minskning
av antalet beställningar bör kunna ske. Samtidigt bör en sådan förändring
ske i fråga om statsammansättningen att befordringsförhållandena
för ifrågavarande personal vid marinen bättre ansluter till vad som gäller
för motsvarande personal inom andra delar av krigsmakten.
Jag kan i huvudsak ansluta mig till utredningens förslag till personalstatsberäkningar.
Vid mina beräkningar utgår jag — i avbidan på resultaten
av pågående utredningsarbete — från oförändrad pensionsålder för
ifrågavarande personal.
Jag grundar i fråga om flottan mina personalstatsberäkningar på
den krigsorganisation som man nu kan bedöma kommer att föreligga i
början av 1970-talet. Jag beräknar härvid inte någon personal för motorkanonbåtar,
då något statsmakternas beslut om anskaffning av dylika ej
föreligger. Jag utgår vidare från att i regel ej skall tillämpas så hög ålder
för krigsplacering ombord som utredningen föreslagit. Vidare beräknar
jag i detta sammanhang ej några beställningar för radiopersonal. För helikopterpersonal
erforderliga beställningar har jag däremot i enlighet med
utredningens förslag inräknat i flottans personalstat. Jag föreslår i enlighet
härmed att beställningarna för flottan fördelas enligt följande (inom parentes
anges förändringar i förhållande till för budgetåret 1964/65 gällande
personalstater).
Underofficerare
Förvaltare Ao 19 .................. 30 (+ 28)
Förvaltare Ao 17 .................. 60 (— 30)
Flaggunderofficer Ao 15 ........... 186 (— 20)
Underofficer av 2. graden Ao 13 .... 89 (— 169)
Summa 365 (— 191)
I den mån antalet för närvarande besatta beställningar kommer att överstiga
antalet beställningar i den nu föreslagna staten bör behövligt antal
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 201 år 196i
beställningar enligt Kungl. Maj :ts bestämmande få överföras till särskild
stat för övertaliga underofficerare.
Underbefäl
Förste högbåtsman Ao 13 ........ 90 (± 0)
Högbåtsman Ao 11 ................ 325 (+ 126)
Furir Ae 8/7 .................... 100 (—-210)
Summa 515 (— 84)
Beräkningarna av behovet av ifrågavarande personal för kustartilleriet
grundar jag i likhet med utredningen på nuvarande fredsorganisation.
Jag räknar nu inte med någon utbyggnad av antalet beställningar.
Frågan härom bör prövas årligen i samband med behandlingen av chefens
för marinen anslagsäskanden. Beställningarna för kustartilleriet bör enligt
min mening fördelas enligt följande (inom parentes anges förändringar
i förhållande till för budgetåret 1964/65 gällande personalstater).
Underofficerare
Förvaltare Ao 19 ................ 11 (+11)
Förvaltare Ao 17 ................ 22 (—- 2)
Flaggunderofficer Ao 15 .......... 71 (+20)
Underofficer av 2. graden Ao 13 ... . 35 (—29)
Summa 139 (± 0)
Underbefäl
Flaggfurir Ao 13 ................ 23 (± 0)
Överfurir Ao 11 .................. 111 (+ 54)
Furir Ao/Ae 8/7 ................. 21 (—54)
Summa 155 (± 0)
Till förvaltare bör befordras endast personal som visat särskild skicklighet.
Beställningarna i Ao 19 bör avses för bestämda befattningar. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta härom. Beställningarna i Ao 17
bör vidare avses endast för vissa av Kungl. Maj :t angivna typer av befattningar.
Underofficer som den 31 december 1964 innehar vikariatslöneförordnande
i lönegrad Ao 17 och som inte befordras till förvaltare vid flottan eller
kustartilleriet bör få bibehålla sin vikariatslön tills vidare, dock längst
under den tid under vilken han upprätthåller innehavd befattning.
Beställningarna för underbefäl har fördelats på lönegrader med utgångspunkt
i de principer för befordran som för närvarande gäller.
Överläggningar har ägt rum med berörd personalorganisation angående
lönegradsplaceringen m. in. av beställningarna för underofficer. Mot förslagen
har vederbörande personalorganisation förklarat sig inte ha något
att erinra.
19
Kungl. Maj. ts proposition nr 201 år 1964
Vid bifall till mina förslag i det föregående minskas antalet beställningar
avsevärt. Den nya organisationen kommer följaktligen att vara betydligt
mindre kostnadskrävande än den nuvarande. Då någon omedelbar ändring
i antalet besatta beställningar inte är att räkna med uppkommer emellertid
vissa merkostnader till följd av lönegradsuppflyttningar. Kostnadsökningen
under förslagsanslaget Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. under
innevarande budgetår kan beräknas till i runt tal 300 000 kr. Anledning
att låta ökningen komma till anslagsmässigt uttryck i budgeten för innevarande
budgetår torde ej föreligga.
Av mig i det föregående föreslagna förändringar torde böra genomföras
fr. o. m. den 1 januari 1965.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningarna för marinen som föranledes av vad
jag föreslagit i det föregående.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
S. Lindow