Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 196b
1
Nr 175
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 12 § lagen den 22 april 19b9
(nr 16b) med vissa bestämmelser om rättegången i
tryckfrihetsmål; given Stockholms slott den 16 oktober
196b.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga
härvid fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 12 § lagen den
22 april 1949 (nr 164) med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
Rune Hermansson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändrade regler om ersättning till jurymän i tryckfrihetsmål,
innebärande att deras ersättning skall bestämmas i samma ordning
som gäller för nämndemän i häradsrätt.
1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 175
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1965
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 12 § lagen den 22 april 1949 (nr 164) med
vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål
Härigenom förordnas, att 12 § lagen den 22 april 1949 med vissa bestämmelser
om rättegången i tryckfrihetsmål skall erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
12 §.
Juryman åtnjuter av statsmedel Bestämmelser om ersättning till
dagtraktamente och reseersättning juryman meddelas av Konungen,
enligt de grunder som gälla för
landstingsmän.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1965.
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1967
3
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,
i statsrådet å Stockholms slott den 9 oktober
1967.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Edenman,
Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamötei anmäler
chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om ändrade bestämmelser
om ersättning till jurymän i tryckfrihetsmål samt anför därvid
följande.
I skrivelse 1964: 155 har riksdagen hos Kungl. Maj:t anhållit om översyn
av gällande bestämmelser om ersättning till jurymän i tryckfrihetsmål. Med
anledning härav har inom justitiedepartementet i juni 1964 upprättats en
promemoria i ämnet (stenc. Ju 1964: B 5) med förslag till ändrade ersättningsregler.
Över promemorian har efter remiss yttranden avgivits av justitiekanslersämbetet,
Göta hovrätt, Stockholms och Göteborgs rådhusi ätter,
rådhusrätten i Malmö, Sveriges advokatsamfund, föreningarna Sveriges häradshövdingar
och Sveriges stadsdomare, Svenska stadsförbundet, Svenska
kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Svenska tidningsutgivaieföreningen,
Svenska journalistförbundet samt Publicistklubben.
Jag anhåller nu att få upptaga det i promemorian framlagda förslaget till
behandling.
Gällande bestämmelser
Regler om rättegången i tryckfrihetsmål finnes dels i tryckfrihetsförordningen
(12 kap.), dels i lagen den 22 april 1949 (nr 164) med vissa bestämmelser
om rättegången i tryckfrihetsmål. Sådana mål upptages av rådhusrätten
i stad som är säte för länsstyrelse eller, om rådhusrätt ej linnes i staden,
av den rådhusrätt inom länet som enligt Kungl. Maj :ts förordnande äi
behörig att upptaga tryckfrihetsmål för länet. Kungl. Maj :t kan förordna att
även annan rådhusrätt inom länet skall äga upptaga tryckfrihetsmål. Sålunda
har rådhusrätterna i Eskilstuna, Norrköping, Hälsingborg och Borås fått
behörighet att handlägga tryckfrihetsmål. Saknas rådhusrätt inom länet,
äger Kungl. Maj :t utse rådhusrätt utom länet att för länet upptaga sådana
lf Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 175
4 Kungl. Maj:ts proposition nr il5 år 196i
mål; behörighet av detta slag har tillagts rådhusrätten i Jönköping för Skaraborgs
län, Stockholms rådhusrätt för Gotlands län och rådhusrätten i
Gävle för Kopparbergs län.
I tryckfrihetsmål vari ansvarstalan föres skall frågan, huruvida skriften
är brottslig, prövas av en jury med nio medlemmar, såvida icke parterna
på ömse sidor vill hänskjuta målet till rättens avgörande utan sådan prövning.
För varje län — dock gemensamt för Stockholms stad och län — skall
genom val för en tid av fyra år utses sammanlagt 24 jurymän. Valen förrättas
av landsting och stadsfullmäktige. Att mottaga jurymannauppdrag
är en medborgerlig plikt. Den som fyllt 60 år äger likväl avsäga sig uppdraget.
Vill juryman eljest avgå, skall rådhusrätten pröva, om giltigt hinder
för uppdragets utövande föreligger. Juryman får ej utan laga förfall undandraga
sig att tjänstgöra i visst mål.
Enligt 12 § lagen med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål
åtnjuter juryman av statsmedel dagtraktamente och reseersättning enligt
de grunder som gäller för landstingsmän. Härmed åsyftas emellertid
icke de föreskrifter som numera gäller beträffande gottgörelse åt landstingsman
utan — såsom följer av 7 § lagen den 14 maj 1954 (nr 320) om
införande av nuvarande landstingslag av samma år (senaste lydelse av 7 §
se SFS 1957; 53) — bestämmelserna i 23 § i den förut gällande landstingslagen
av år 1924. Sistnämnda bestämmelser i deras lydelse enligt lag den
4 april 1952 (nr 118) innebär att landstingsman, som ej bor på den ort där
landstinget hålles, under landstingets möte samt under resan fram och åter
åtnjuter dagtraktamente med 32 kronor jämte reseersättning, medan landstingsman,
som bor på landstingsorten, under mötet åtnjuter dagtraktamente
med 20 kronor.
Till jämförelse må nämnas att— enligt en av Kungl. Maj :t med stöd av
riksdagens beslut utfärdad kungörelse den 30 april 1953 (nr 236), ändrad
år 1957 (nr 270) och 1962 (nr 172) — nämndeman för tjänstgöring i häradsrätt
åtnjuter dels reseersättning och traktamente enligt rese- och traktamentsklass
B i allmänna resereglementet, vilket betyder bl. a. att traktamente
för närvarande kan utgå med högst 32 kronor för dag och 23 kronor
för natt, dels, med viss begränsning i fråga om resdag, dagarvode om 60
kronor för varje förrättningsdag inberäknat resdag. Ersättningarna utgår
av statsmedel. Nämndeman vid rådhusrätt åtnjuter ersättning av kommunala
medel med varierande belopp enligt bestämmelser, som vederbörande
stad meddelat.
Frågans behandling vid 1964 års vårriksdag
Spörsmålet om höjd ersättning till jurymän i tryckfrihetsmål aktualiserades
vid innevarande års riksdag genom de likalydande motionerna I: 214
och II: 262. I motionerna erinras om att traktamentsbestämmelserna i 1924
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1964
5
ars landstingslag i dess år 1952 fastställda lydelse alltjämt är normerande
för traktamentet till juryman. Någon uppräkning av beloppen har icke ägt
rum. En uppräkning skulle i och för sig vara motiverad både i betraktande
av den allmänna utvecklingen på traktaments- och arvodesområdet och med
hänsyn till att levnadskostnadsindex sedan år 1952 stigit med nära 40 procent.
Motionerna utmynnar i en hemställan att riksdagen måtte hos Kungl.
Maj :t anhålla, att nu gällande bestämmelser om traktamente till juryman
göres till föremål för skyndsam översyn.
I yttranden av Stockholms och Göteborgs rådhusrätter tillstyrktes motionerna.
I första lagutskottets utlåtande 1964: 21 anföres att en vass höjning av
ifrågavarande ersättningar är motiverad redan med hänsyn till den förändring
av penningvärdet, som inträffat sedan traktamentsbeloppen fastställdes
år 1952. Härtill kommer att avsevärt gynnsammare regler sedan dess
införts beträffande gottgörelse till innehavare av andra, jämförliga uppdrag,
såsom exempelvis uppdraget att vara nämndeman vid häradsrätt. Även utskottet
finner därför att en översyn av bestämmelserna om ersättning
till juryman lämpligen bör äga rum med syfte i första hand att åstadkomma
kompensation för den inträffade penningvärdeförsämringen. I samband
härmed synes enligt utskottets mening böra övervägas, i vad mån reglerna
jämväl i annat hänseende bör omarbetas till bättre överensstämmelse med
de regler som gäller i fråga om andra, jämförliga uppdrag.
Utskottet hemställde att riksdagen med bifall till motionerna måtte hos
Kungl. Maj :t anhålla om en översyn av gällande bestämmelser om ersättning
till juryman i tryckfrihetsmål. Riksdagen fattade beslut i överensstämmelse
med utskottets hemställan.
Departementspromemorian
Efter redogörelse bl. a. för bakgrunden till nu gällande ersättningsregler
erinras i promemorian om att juryman jämlikt 12 § lagen med vissa bestämmelser
om rättegången i tryckfrihetsmål åtnjuter dagtraktamente och reseersättning
av statsmedel enligt de grunder som gäller för landstingsmän.
Stadgandet syftar på ersättningsreglerna i 23 § av 1924 års lag om landsting.
Dessa regler, i deras år 1952 ändrade lydelse, innebär att landstingsman,
som ej bor på sammanträdesorten, under landstingets möte samt under
resan fram och äter får dagtraktamente med 32 kronor jämte reseersättning,
medan på sammanträdesorten bosatt landstingsman har rätt till
dagtraktamente under mötet med 20 kronor.
I promemorian konstateras vidare att redan försämringen av penningvärdet
efter år 1952, såsom första lagutskottet anmärkt, utgör skäl till höjning
av ersättningen till jurymännen. En sådan höjning skulle kunna åstadkommas
genom eu efter penningvärdets utveckling avvägd uppräkning av de nu
-
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1964
varande traktamentsbeloppen. Emellertid ger de ersättningsregler, som numera
gäller för innehavare av andra jämförliga förtroendeuppdrag, anledning
att överväga en lösning efter andra linjer. Härvid ligger närmast till
hands att taga bestämmelserna om ersättning till nämndemän som utgångspunkt.
Enligt kungörelse av år 1953 i numera gällande lydelse äger nämndemän
vid häradsrätt åtnjuta dels dagarvode om 60 kronor, dels resekostnadsersättning
och traktamente enligt föreskrifter i allmänna resereglementet. Ersättningarna
utgår av statsmedel. Beträffande arvodet framhölls under förarbetena
att ersättningens utformning och storlek var beroende av skilda,
mot varandra i viss mån stridande intressen. Å ena sidan borde gottgörelsen
avvägas så, att den icke förändrade nämndemansuppdragets karaktär av ett
heders- och förtroendeuppdrag; å andra sidan fick beaktas att ersättningen
ej bestämdes på sådant sätt, att valet av nämndemän i verkligheten begränsades
till dem som hade ekonomiska förutsättningar att åtaga sig uppdraget.
Liknande synpunkter kan, yttras i promemorian, anläggas i fråga om
gottgörelse till jurymän. Möjligen skulle kunna göras gällande att tryckfrihetsmål
är förhållandevis sällsynta och att tjänstgöring såsom juryman
därför icke behöver medföra ekonomiska uppoffringar i lika hög grad som
tjänstgöring såsom nämndeman (under tiden den 1 januari 1950—den 30
september 1962 avgjordes i hela landet endast 46 tryckfrihetsmål under
medverkan av jury). Denna omständighet synes emellertid icke utgöra anledning,
varför jurymännen i ersättningshänseende skall vara sämre ställda
än nämndemännen.
Mot bakgrunden av det anförda och med beaktande av vad som förekommit
under frågans behandling vid 1964 års vårriksdag, förordas i promemorian
att ledamöter av jury i tryckfrihetsmål får samma rätt till dagarvode
om 60 kronor som för närvarande tillkommer nämndemän i häradsrätt.
Med hänsyn till den ringa frekvensen av tryckfrihetsmål kan statsverkets
kostnader för dessa dagarvoden beräknas bli obetydliga och icke
föranleda någon anslagshöjning. Regleras arvodesfrågan på sätt som här
förordats, bör uppenbarligen även bestämmelserna om resekostnadsersättning
och traktamente till nämndemän gälla för jurymännen.
Det har överlåtits på Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga bestämmelser
angående ersättning till häradsrätternas nämndemän. Enligt promemorian
synes motsvarande ordning utan olägenhet kunna gälla jämväl beträffande
gottgörelse åt jurymän.
Under åberopande av det sagda föreslås i promemorian att 12 § lagen med
vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål ändras så, att åt
Kungl. Maj :t ges befogenhet att meddela bestämmelser om ersättning till
jurymän. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1965.
Kimgl. Mnj:ts proposition nr 175 år 1964
7
Remissyttrandena
I departementspromemorian framlagda förslag till lösning av trågan om
ersättning till jurymän har tillstyrkts eller lämnats utan erinran i samtliga
yttranden.
Justitiekansler sämbetet säger sig icke ha något att invända mot att ersättningsfrågan
för jurymännen ordnas på samma sätt som för nämndemännen
vid häradsrätterna. Det kan visserligen göras gällande att skälen
för ekonomisk gottgörelse är svagare beträffande jurymän än i fråga om
nämndemän, eftersom jurymännens tjänstgöring i praktiken ej är på långt
när så betungande som nämndemännens. Då en höjning av nu utgående
ersättning till jurymän ansetts motiverad, ter det sig emellertid enligt ämbetets
mening naturligt att anknyta till de regler som gäller för nämndemän.
Svenska journalistförbundet påpekar att uppdraget som juryman i
tryckfrihetsmål har en karaktär, närliggande uppdraget som nämndeman
i häradsrätt eller rådhusrätt. Det förefaller därför rimligt att dessa båda slag
av heders- eller förtroendeuppdrag ersättes efter samma grunder. Även
Svenska landstingsförbundet finner det lämpligt att de bestämmelser, som
gäller för ersättning till nämndemän, tages till utgångspunkt för lösandet
av ersättningsfrågan till jurymän. Enligt vad Publicistklubben anför synes
den föreslagna lagändringen leda till god rättvisa på ifrågavarande område.
Departementschefen
Enligt 12 § lagen med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål
åtnjuter jurymän ersättning av statsmedel för sitt uppdrag med samma
belopp som tidigare utgick till landstingsmän. För nämndemän vid
häradsrätt gäller andra, förmånligare bestämmelser. Deras ersättningsfråga
är reglerad genom en av Kungl. Maj :t utfärdad särskild kungörelse i ämnet,
vilken tillerkänner dem rätt till ett dagarvode om 60 kronor jämte resekostnadsersättning
och traktamente. Anmärkas bör att för nämndemän vid rådhusrätt
för närvarande gäller olika kommunala regler. Vid rådhusrätternas
förstatligande, som föreslagits skola ske vid årsskiftet 1964/65 (jtr prop.
1964: 156), avses enhetliga bestämmelser komma att införas för nämndemännen
vid samtliga underrätter.
I departementspromemorian har föreslagits att reglerna om ersättning till
häradsrätternas nämndemän göres tillämpliga även på jurymännen. Härtill
ansluter jag mig. Ett genomförande av en sådan ordning förutsätter att 12 §
i nämnda lag ändras. Lagändringen hör göras så, att det överlåtes åt Kungl.
Maj :t att meddela bestämmelser om jurymännens ersättning. Det ändrade
stadgandet torde böra träda i kraft den 1 januari 1965. Som anmärkts i promemorian
torde den förordade förbättringen av jurymännens ersättningsvillkor
icke föranleda någon anslagshöjning.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 196b
I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag
till lag angående ändrad lydelse av 12 § lagen den 22 april 19b9 (nr
16b) med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål, vilket torde
få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende såsom Bilaga.1
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget måtte
för det i § 87 regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas genom utdrag av
protokollet.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Margit Hirén
1 Förslaget, som är likaly dande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1964
9
Utdrag av protokoll, hållet i Kungl. Maj. ts lagråd den 13 oktober
1964.
Närvarande:
justitierådet Hagbergh,
regeringsrådet Wilkens,
justitieråden Riben,
Bergsten.
Enligt lagrådet den 9 oktober 1964 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten,
Hertigen av Halland, i statsrådet samma dag, hade Kungl. Maj :t förordnat,
att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda
ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag angående ändrad
lydelse av 12 § lagen den 22 april 1949 (nr 164) med vissa bestämmelser
om rättegången i tryckfrihetsmål.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
hovrättsassessorn Bengt Rydin.
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Ur protokollet:
Stig Granqvist
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1964
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,
i statsrådet å Stockholms slott den 16 oktober
196/1.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Lindström, Lange, Lindholm, Skoglund, Edenman, Johansson,
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler t.f.
chefen för justitiedepartementet, statsrådet Hermansson, lagrådets den 13
oktober 1964 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 9 oktober 1964 remitterade
förslaget till lag angående ändrad lydelse av 12 § lagen den 22 april
1949 (nr 164) med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål.
Med förmälan att lagrådet lämnat förslaget utan erinran hemställer föredraganden,
att lagförslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Kungl. Höghet Regenten, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Claes Florin
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640599