Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 196b

1

Nr 167

■ >>,/. •;* i V.inW. • n

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av fiskerikonvention; given Stockholms slott den 2 b
september 196b.

. i • . / ■ • ‘ '' i i ■ • ■/ '' ^■

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt
§ 12 regeringsformen, föreslå riksdagen att godkänna en den 9 mars 1964
i London dagtecknad fiskerikonvention.

n-Vmmå \ -r> -ju ^Aimu-.niVAWo obuoaum. jMiabrnn» fiAhU) v.''! ''naWniin

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro
i ,.s, enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

-

Torsten Nilsson

<!.: rf!!.:>ririi.r:i t .^ir; (Oinoarr.ari i '' • >.>•! n r->

n)''i (jiif. i".!, rån Wi v."•-.•uou^oivlu . i- bil”! : »>i

!,■/ »liaiNdid ili igiljöm bi» -n^irn; i-. .;:-j;uc!;r>o!> m/. i ii*>?a rr;-

''■»] > *, t;} l i; • !i,-‘ ,]'')•//• '' ''f,;v | h :r • > - iMUfbI ^; f 11 * M1. u''•

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föx-eslås, att riksdagen godkänner en i London den 9
mars 1964 dagtecknad fiskerikonvention, vilken konvention undertecknats
av Sverige den 8 april 1964. Konventionen rör huvudsakligen spörsmålet om
inrättande av fiskezoner.

1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Sr 167

2

Knngl. Maj.ts proposition nr 167 år 196b

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 24 september 196b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Skoglund, Edenman,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
ministern för utrikes ärendena fråga angående godkännande av en i London
den 9 mars 196b dagtecknad fiskerikonvention och anför därvid följande.

Sedan Storbritannien den 25 april 1963 uppsagt 1882 års konvention om
fiskeriordningen i Nordsjön, till vilken Sverige av skäl som senare skall
angivas ej varit anslutet, inbjöd brittiska regeringen samtliga sju medlemmar
av Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) och samtliga sex
medlemmar av Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC) samt Irland,
Island och Spanien till en fiskerikonferens. I inbjudningen framhölls att
Storbritannien med hänsyn till de inskränkningar av det öppna havet, vilka
till följd av utvidgningen av fiskegränserna ägt rum under senare år,
särskilt i Nordostatlanten, ej längre ansåg det möjligt att bibehålla sin
traditionella 3-mils fiskegräns och att det var i syfte att söka nå fram till
en lösning av gemensamma fiskeriproblem på europeisk basis, som fiskerikonferensen
utlysts.

EFTA :s ministerråd välkomnade vid sitt möte den 9—11 maj 1963 i
Lissabon den brittiska regeringens initiativ, och i förberedande syfte avhölls
i juni månad ett expertmöte inom ramen för EFTA.

Konferensen, som med deltagande av samtliga sexton inbjudna stater
ägde rum i London i tre mötesomgångar tiden 3 december 1963—2 mars
1964 hade på dagordningen fyra punkter: fiskets frihet och tillträde till
fiskeområden (inbegripet frågan om fiskegränser), tillträde till marknader,
fiskeövervakning samt övriga frågor, varvid spörsmålet om fiskegränserna
kom att ägnas särskild uppmärksamhet. Med hänsyn till konferensens
resultat kom dessa dagordningspunkter att återspeglas i följande
huvudämnen: 1. fiskegränserna, 2. handeln med fisk och fiskeprodukter,
3. fiskeövervakning och 4. bevarandet av fiskebeståndet. Beträffande
det första ämnet blev resultatet en fiskerikonvention —- huvudsakligen
behandlande fiskegränsfrågor — jämte ett signaturprotokoll ro -

3

Kungl. Maj. ts proposition nr 167 år 196b

rande provisorisk tillämpning av konventionen; konventionen har två bilagor,
den ena angående de kustområden å vilka den skall tillämpas och
den andra rörande skiljedom. Övriga tre ämnen gjordes till föremål för
resolutioner, vilka dock ej upptages till behandling här. Konventionen och
signaturprotokollet, vilka av Sverige undertecknats den 8 april 1964, torde
få fogas såsom bilagor A och B till statsrådsprotokollet i detta ärende. De
har undertecknats av samtliga i konferensen deltagande stater med undantag
av Island, Norge och Schweiz.

Innan jag övergår till en redogörelse för konventionens och signaturprotokollets
innehåll, önskar jag lämna några allmänna uppgifter i fiskegränsfrågan
och vad därmed sammanhänger.

Territorial- och fiskegränser

Sverige hävdar som bekant, att gränsen för landets territorialvatten går
4 sjömil från kusten, vilken gräns tillika utgör fiskegränsen. Denna territorialgräns
har gjorts gällande sedan 1779 och fiskegränsen sedan 1871 åtminstone
i avseende å västkusten men sannolikt även i övrigt (jfr SOU
1930 : 6 s. 265—270). Sverige biträdde nämligen ej 1882 års Nordsjökonvention,
enär »svenska regeringen hade den uppfattningen att de i konventionen
bestämda fiskegränserna icke överensstämde med Sveriges territorialgräns
men att, även om Sverige tillträdde densamma, Sveriges fiskegräns,
som sammanfaller med territorialgränsen, icke skulle beröras av dess bestämmelser»
(se Till frågan om gränsen för Sveriges territorialvatten, Aktstycken
utgivna av Kungl. Utrikesdepartementet, 1928, s. 108). Det framgår
härav, att Sverige icke gjort gällande anspråk på någon fiskezon utanför
territorialvattnet.

Under de båda världskrigen fasthöll Sverige vid 4-milsgränsen, ehuru
neutralitetsskyddet av praktiska skäl måste inskränkas till 3 sjömil (jfr
SOU 1930:6 s. 142 och 146), varvid man för denna inskränkning kunde
stödja sig på art. 25 i XIII:e Haagkonventionen, där det heter att en neutral
stat är skyldig att utöva den uppsikt, som de till dess förfogande stående
medel tillåter för att förhindra neutralitetskränkningar (SFS 1910: 153 s.
241).

Vid de av Förenta Nationerna sammankallade Genévekonferenserna
åren 1958 och 1960 förklarade sig svenska delegationen beredd att i kompromissens
tecken och i syfte att åstadkomma ett positivt resultat rösta för
ett amerikansk-kanadensiskt förslag om 6 sjömils territorialvatten och 6 sjömils
fiskezon utanför den förstnämnda territorialvattenzonen med bevarande
av s. k. traditionella fiskerättigheter inom de yttre 6 milen under eu övergångsperiod
av 10 år. Sverige ansåg sig emellertid böra förbehålla sig
full frihet att, därest en kompromisslösning ej kunde förverkligas, fasthålla
vid sin tidigare ståndpunkt, dvs, som saken uttrycktes i ett interpella -

4

Kungl. Maj.ts proposition nr i67 år 196b

tionssvar i andra kammaren den 2 februari 19G0, »att staterna icke äger ensidigt
utvidga sina vattengränser utöver vad som kan anses historiskt givet,

1 vilket hänseende territorialvatten av en bredd utöver 6 sjömil i allmänhet
icke torde kunna hävdas. Sverige har likaledes i princip motsatt sig tanken
på särskilda fiskezoner utanför territorialvattnen». Konferensen år 1960
avslutades utan att något resultat uppnåddes i de vid densamma behandlade
territorialvattens- och fiskezonsfrågorna.

Beträffande vårt lands förhållande till Danmark och Norge, vilka hävdar
3 respektive 4 sjömils territorialvatten, må följande anföras.

Med Danmark föreligger en konvention av den 31 december 1932 (SO
1933: 13) i huvudsak innebärande följande. I Kattegatt är vartdera
landets fiskare berättigade att idka fiske intill ett avstånd av tre distansminuter
från det andra landets kust. I Öresund skall fiske allestädes
vara gemensamt för båda länders fiskare, dock med den inskränkningen,
att innanför ett djup invid stranden av sju meter det andra landets
tiskare icke må driva annat fiske än sillfiske med garn samt under månaderna
juli, augusti, september och oktober även krokfiske. I Östersjön
skall sillfisket med drivgarn vara gemensamt för de båda ländernas fiskare
från och med den 1 maj till och med den 31 augusti. I artikel 2 i konventionen
uttalas uttryckligen, att »dessa medgivanden icke innebära något
uppgivande av den ståndpunkt, som vardera av de fördragsslutande staterna
intager rörande allmänna principer för beräknande av territorialvattnens
utsträckning». För Grönlands vidkommande hävdas fr. o. m.
den 1 juni 1963 en exklusiv 12-mils fiskegräns. Detsamma gäller Färöarna
fr. o. m. den 12 mars 1964.

För Norges del är läget något mera komplicerat. Genom lag den 24 mars

1961 fastställdes Norges fiskegräns till 6 nautiska mil från den 1 april 1961
och 12 nautiska mil från den 1 september 1961. Denna utvidgning gäller
emellertid tills vidare ej Skagerackkusten öster om Lindesnes, ej heller omkring
Jan Mayen, vilket i förra fallet beror på grannelagshänsyn (Danmark
och Sverige). Emellertid gäller även väster om Lindesnes rätt för brittiska
och sovjetiska fiskare enligt avtal den 17 november 1969 resp. den 16 april

1962 att t. o. m. den 31 oktober 1970 fiska intill 6 nautiska mil (d. v. s. i den
yttre zonen); samma rätt, ehuru ej tidsbegränsad, tillkommer jämväl danska
och svenska fiskare enligt Kgl. resolusjon av den 18 augusti 1961 (2 §
fiskerigrenseloven). Jämlikt en överenskommelse den 20 december 1950
(SÖ 1951: 23) äger svenska fiskare vidare rätt att idka fiske på ett område
inom norskt territorialvatten utanför Oslofjorden liksom norska fiskare
äger rätt att fiska på visst område inom svenskt territorialvatten utanför
norra Bohuslän. Avtalet har emellertid av Norge uppsagts och utlöper med
innevarande års utgång (se svar på interpellation i andra kammaren den

2 april 1963).

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 1964

I detta sammanhang må nämnas att Sverige i början av år 1961 förhandlade
med Norge i syfte att få till stånd en status-quo-ordning, som för lång
tid och oberoende av de utvidgningar av fiskegränserna som kan komma
att företagas, skulle bibehålla svenska liskare vid deras nuvarande rättigheter
i avseende på fisket i Skagerack och Kattegatt. Dessa förhanolingai
har emellertid icke resulterat i något avtal mellan länderna.

Om andra staters inställning till dessa frågor må nämnas följande.

Finland hävdar i likhet med Sverige 4 sjömils territorialvatten, vais yttre
gräns tillika utgör fiskegräns.

Island gör anspråk på 4 sjömils territorialvatten och 12 sjömils fiskegräns
från samma kustlinje; fiskegränsutvidgningen trädde i kraft den 1
september 1958. Detta gav upphov till en segsliten tvist med Storbritannien,
som åberopade traditionellt fiske innanför fiskegränser Tvisten löstes genom
en övergångsanordning, som utlöpte den 11 mars 1964, till vilket datum
jämväl västtyska fiskare ägde rätt att fiska inom 12-milsgränsen.

Polen hävdar såvitt bekant alltjämt 3 sjömil och Sovjetunionen 12 sjömil
för såväl territorial- som fiskegräns. Belgien, Frankrike, Nederländerna och
Förbundsrepubliken Tyskland har jämväl 3-milsgräns med samma fiskegräns.
Storbritannien hävdar för närvarande 3 sjömils territorialgräns, som
tillika utgör fiskegräns men avser att från och med den 1 oktober 1964 inrätta
fiskezoner enligt den i London avslutade fiskerikonventionen.

Fiskeriöverenskommelser

Av betydelse för fisket är — förutom de avtal med Danmark och Norge
som tidigare omnämnts — en råd multilaterala och bilaterala överenskommelser,
i vilka Sverige är part. Enär det kan vara av intresse att äga samlad
upplysning om dessa överenskommelser nämnes de samtliga här.

a) multilaterala:

1937 års konvention med Danmark och Norge ang. skydd för fisket eftei
rödspätta och sandskädda i Skagerack, Kattegatt och Öresund (SÖ 1938: 5);

1952 års överenskommelse med Danmark och Norge om åtgärder till
skydd av beståndet av djupvattensräkor, hummer, havskräftor och krabbor
(SÖ 1952: 87) med viss ändring år 1959 (SÖ 1959: 46);

1959 års nordostatlantiska fiskerikonvention (SÖ 1960: 4);

1962 års överenskommelse med Danmark och Förbundsrepubliken Tyskland
rörande skydd för beståndet av lax i Östersjön (prop. 1963:7; UU
1963: 1; rskr 1963: 77; jfr svar på interpellation i andra kammaren den 2
april 1964).

Ij- Bihang till riksdagens protokoll 1964.1 samt. Nr 167

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 167 år 1964

b) bilaterala:

Danmark

1932 års konvention ang. fiskeriförhållandena i de till Sverige och Danmark
gränsande farvattnen (SÖ 1933: 13) med viss ändring år 1956 (SÖ
1956:19).

Finland

1927 års konvention ang. ordnandet av det samfällda laxfisket i Torne
och Muonio älvar (prop. 1933: 120; LTJ 1933: 41; rskr 1933: 179) med viss
ändring år 1933 (SO 1933: 7 och 9).

Norge

1949 års konvention ang. lax- och laxöringsfisket i Idefjorden och Svinesund
(SÖ 1949: 4);

1950 års överenskommelse om fiskeriförhållandena i vissa till Sverige och
Norge hörande vattenområden (prop. 1951: 28; UU 1951: 4; rskr 1951: 87;
överenskommelsen utlöper den 31 december 1964, se svar på interpellation
i andra kammaren den 2 april 1963).

Fiskerikonventionens innehåll

Enligt art. 1 må varje konventionsstat införa konventionens fiskeriordning
eller bibehålla gällande ordning, förutsatt att denna senare är gynnsammare
än den förra för de andra staternas fiske.

I art. 2 och 3 ges bestämmelser för fisket till ett avstånd av 12 sjömil från
baslinjen för kuststaternas yttre territorialvatten. Inom sexmilszonen närmast
baslinjen, vilken zon behandlas i art. 2, har kuststaten uteslutande rätt
att fiska och uteslutande jurisdiktion i fiskerifrågor. Inom den yttre sexmilszonen,
som behandlas i art. 3, må fisket utövas av såväl kuststaten som annan
konventionsstat, vars fiskefartyg vanligen fiskat inom detta område under
åren 1953 1962. Sistnämnda rätt för »traditionellt» fiskande stat lider

emellertid enligt art. 4 den inskränkningen, att dess fiskefartyg ej må rikta
sina fiskeriansträngningar mot fiskbestånd eller fångstplatser som väsentligt
avviker från dem de vanligen utnyttjat. Inom den yttre zonen äger kuststaten
jämlikt art. 5 reglera fisket, förutsatt att därvid diskriminering icke
göres gentemot annan konventionsstats fiskefartyg. Innan reglerande åtgärd
vidtages, skall övriga berörda parter underrättas.

Vid dragande av räta baslinjer skall folkrättens regler och särskilt 1958
års Genévekonvention om yttre territorialvattnet och tilläggszonen (denna
konvention har ej ratificerats av Sverige) iakttagas (art. 6). Om två staters
kuster vetter mot eller gränsar till varandra, utgör enligt art. 7 mittlinjen
mellan dessa den gräns på vars andra sida den ena staten ej må göra sin
liskeriordning gällande, därest ej särskild överenskommelse av annan innebörd
föreligger.

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 196 b

Art. S vill förhindra diskriminering till förmån för en utanför konventionen
stående stat. Om konventionsstat infört den i konventionens art. 2 6 be stämda

fiskeriordningen, skall sålunda varje rätt till fiske, som den må
medgiva en utanför konventionen stående stat, automatiskt tillkomma övriga
konventionsstater, oavsett om dessa skulle kunnat kräva denna rätt pa
grund av vanligen utövat fiske eller ej, i den omtattning den stat som tillerkänts
förmånen verkligen och regelmässigt begagnar sig därav. Även rätt
som medgives konventionsstat, vilken denna ej kan kräva med stöd av art.
3—4, skall automatiskt utsträckas till övriga konventionsstater.

Om konventionsstats fiskare till följd av införande av den i art. 2 stadgade
ordningen utestängs från vanligen utövat fiske i den inre zonen, skall de
enligt art. 9 tillåtas att fortsättningsvis fiska i denna under en övergångstid,
om vars längd de berörda staterna skall träffa överenskommelse. Härutöver
upptager art. 9 bestämmelsen, att konventionsstat alltid äger medgiva annan
konventionsstats fiskare rätt att fiska i den inre zonen, därest de vanligen
gjort detta med stöd av uppgörelser grundade på grannelagshänsyn
(»by reason of voisinage arrangements»).

Härefter uppräknas i art. 10 vilka stater, som oavsett konventionens bestämmelser
må sinsemellan bibehålla eller införa särskilda liskeriordningar,
bl. a. Danmark, Norge och Sverige. Härjämte anges att undantagsbestämmelser
jämväl må gälla för Skagerack och Kattegatt.

Även art. 11 upptager ett undantag från konventionsordningen. Kuststat
äger nämligen enligt denna undantaga bestämda områden inom den yttre
zonen för att lämna ortsbefolkningen företräde, därest denna är väsentligen
beroende av kustfisket för sitt uppehälle.

I art. 12 bestämmes konventionens geografiska tillämpningsområde genom
hänvisning till bilaga 1, vari uppräknas de kustvatten, för vilka konventionen
skall gälla; denna förteckning kan ändras med samtycke av konventionsstaterna.
För Sveriges del har i bilagan angivits »västkusten norr
om en linje dragen från Kullen till Gilbjerg Hoved» och för Danmark
kusterna intill Nordsjön, Skagerack och Kattegatt. Tvister om tolkning och
tillämpning av konventionen skall, därest ej annat sätt avtalats lör tvistens
biläggande, enligt art. 13 lösas genom skiljedomsförfarande på sätt närmare
angives i bilaga 11 till konventionen, för vars innehåll jag strax kommer
att redogöra.

Av de i art. lk och 15 upptagna slutbestämmelserna må nämnas, att konventionen
skall ratificeras eller godkännas och att den träder i kratt, när
ätta stater vidtagit sådan åtgärd. Har konventionen ej trätt i kraft den 1
januari 1966, må de stater, som ratificerat eller godkänt densamma, genom
särskilt protokoll överenskomma om dess ikraftträdande. Efter dess ikraftträdande
må även stat, som ej undertecknat konventionen, ansluta sig till
denna på de villkor, som den må överenskomma med konventionsstaterna.
Konventionen har i princip obegränsad giltighetstid men må uppsägas
med två års varsel, när den varit i kraft under en tid av 20 år.

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 1964

Skiljedomsförfarande

Såsom jag nämnt vid redogörelsen för konventionens innehåll upptager
bilaga II till konventionen bestämmelser om skiljedomsförfarande vid tvister
mellan de avtalsslutande staterna. Enligt dessa åligger det varje stat att utse
tem personer, som är beredda att påtaga sig uppdrag som skiljedomare; över
dem skall föras förteckning av brittiska regeringen (art. 1). Skiljedomstol
skall upprättas så snart stat begär att tvist skall hänskjutas till skiljedom;
den skall bestå av fem medlemmar, varav de tvistande parterna utser vardera
en, medan de övriga tre skall väljas av parterna gemensamt bland dem
som är upptagna i förteckningen och tillhör tredje land (art. 2). I händelse
skiljedomarna ej valts inom en månad från det skiljedom begärdes skall
i första hand presidenten i den internationella domstolen utse dem (art. 3).
Bland de bestämmelser som gäller, när skiljedomarna utses av presidenten
i den internationella domstolen, må nämnas att de skall väljas bland medborgare
i de stater som tillhör organisationen för ekonomiskt samarbete
och utveckling (OECD) (art. 5). Parterna äger träffa särskild överenskommelse
om tvisteföremålet och enskildheterna i förfarandet (art. 5). I avsaknad
av sådan särskild överenskommelse skall bestämmelserna i art. 59—82
i 1907 års Haagkonvention om avgörande på fredlig väg av internationella
tvister äga tillämpning i den utsträckning frågorna ej regleras i bilaga It
(art. 6). Parterna är förpliktade att underlätta skiljedomstolens arbete
rörande bland annat kallelse på och hörande av vittnen och sakkunniga
(art. 7). Därest parterna ej avtalat om annan ordning, träffas skiljedomstolens
avgörande med enkel röstövervikt (art. 8). Ersättning till skiljedomarna
liksom skiljedomstolens kostnader skall bestridas av parterna till lika
delar (art. 9). Inför skiljedomstol må ej ifrågasättas giltigheten av rättsliga
åtgärder, vilka trätt i kraft före den dag konventionen öppnades för undertecknande,
d. v. s. den 9 mars 1964 (art. 10). Vid tvist rörande skada på
enskilda intressen, vilken enligt parts interna lagstiftning tillhör inhemsk
myndighets kompetens, må parten motsätta sig skiljedom, innan tvisten
slutligen avgjorts inom skälig tid av myndigheten. Om tvisten slutligen avgjorts
i vederbörande stat, må den ej hänskjutas till skiljedom efter det
fem år förflutit från avgörandet (art. 11). Om verkställighet av skiljedom
skulle stå i strid med dom eller annat internt avgörande hos tvistande part,
skall den förfördelade parten om möjligt tillerkännas skälig gottgörelse,
därest den andra partens interna lagstiftning ej medgiver eller blott delvis
medgiver undanröjande av verkningarna av den interna domen eller avgörandet
(art. 12). Skiljedomstolen äger rätt att besluta provisoriska åtgärder,
vilka parterna är skyldiga underkasta sig (art. 13). Så snart skiljedomstol
tillsatts, skall de avtalsslutande parterna underrättas om tvisten.
Har annan än de tvistande parterna intresse av tvistens biläggande, äger den
under vissa törutsättningar inträda som intervenient (art. lk). Part i tvist
är skyldig att underkasta sig skiljedomstolens avgörande (art. 15).

9

Kungl. Maj. ts proposition nr 167 år 196 ''t

Protokollet om provisorisk tillämpning av konventionen

Protokollet tillerkänner stat, som ratificerat eller godkänt konventionen,
rätt att efter notifiering av brittiska regeringen provisoriskt börja tillämpa
konventionen, innan den ännu trätt i kraft (art. 1). Stat, som begagnat sig
av denna rätt, blir automatiskt bunden av samtliga konventionsbestämmelser.
Den måste sålunda finna sig i att annan stat, som undertecknat protokollet
och konventionen, åberopar dess bestämmelser, även om denna senare
stat ej ratificerat eller godkänt konventionen (art. 2). Protokollet träder i
kraft, då två stater undertecknat detsamma (art. 3). I förhållandet mellan de
stater, som undertecknat protokollet, upphör det att gälla i och med att konventionen
träder i kraft mellan de stater, som tillträtt konventionen. Om stat
förklarar sig icke komma att tillträda konventionen, upphör protokollet
automatiskt att gälla för den staten (art. i).

Departementschefen

Enligt den fiskerikonvention, som avslutits i London, äger de avtalsslutande
staterna — om de så skulle finna vara förenligt med sina intressen —
möjlighet att inrätta två särskilda fiskezoner om vardera 6 sjömil med exklusiv
fiskerätt i den inre av dessa och rätt att utesluta från den yttre zonen
sådana staters fiskare, vilka vanligen ej fiskat därinom under de senaste
tio åren. Som framgått av vad jag inledningsvis anfört har under senare tid
en tendens framträtt att på detta sätt reservera havets fisketillgångar för
det egna landets fiskerinäring. Jag har pekat på Island, Norge, Färöarna
och Grönland. Sverige har hävdat att några fiskezoner utanför territorialvattnet
ej bör förekomma, enär de innebär en inskränkning i den hävdvunna
principen om havets frihet. Det torde emellertid efter Genévekonf eren serna
år 1958 och 1960 ej kunna med utsikt till framgång inför internationellt
forum hävdas, att det skulle strida mot folkrätten att på detta sätt för visst
syfte undantaga vissa delar av det fria havet, om så sker inom rimliga gränser
och efter överenskommelse med andra berörda stater. Dessutom bör beaktas
att, om Sverige skulle välja alt stå utanför konventionen, vårt land
kunde möta svårigheter att för våra fiskares räkning hävda och erhålla rätt
till fiske inom annan konventionsstats yttre sexmilszon. Det bör vidare uppmärksammas
dels att Östersjön är utesluten från konventionens tillämpningsområde,
vilket överensstämmer med önskemål framförda av liskerinäringens
representanter, dels att, ehuru västkusten i princip omfattas av konventionen,
det föreligger rätt att åstadkomma eu särskild fiskeriordning såväl
mellan Sverige, Danmark och Norge — vilket också var ett önskemål uttalat
av fiskarenas centralorganisationer före konferensen — som i avseende på
Kattegatt och Skagerack. Del senare synes särskilt betydelsefullt, enär det
öppnar möjlighet för Sverige att i vatten som är för vårt land viktiga med

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 167 dr 196b

grannstaterna överenskomma om en fiskeriordning, som tillgodoser fiskerinäringens
behov och önskemål.

Beträffande bestämmelserna om skiljedom, vilka utgör en integrerande del
av konventionen, må erinras om att Sverige städse understött tanken på dylikt
förfarande i tvister av rättslig natur. Sålunda är Sverige anslutet till den
i art. 6 av skilj edomsbilagan till nu förevarande konvention nämnda Haagkonventionen
av den 18 oktober 1907 för avgörandet på fredlig väg av internationella
tvister (SFS 1910: 153). Vidare kan hänvisning ske till att Sverige
är anslutet till såväl den s. k. generalakten i Geneve av år 1928 ang. fredligt
avgörande av internationella tvister (SO 1929: 24 och 1938: 8), vilken reviderats
i New York år 1949 (SO 1950: 35), som den europeiska konventionen
av år 1957 för fredlig lösning av tvister (SO 1958: 26) samt att Sverige under
årens lopp ingått bilaterala skiljedomsavtal med ett stort antal stater. Därjämte
har Sverige senast år 1957 avgivit förklaring om erkännande av den
internationella domstolens obligatoriska behörighet i fråga om tvister av
rättslig natur (prop. 1957: 87; UU 1957: 3; rskr 1957: 151). Nämnas må att
åtagandet i art. 7 av skiljedomsbestämmelserna äger täckning i lagen den
20 december 1946 (nr 818) om bevisupptagning åt vissa internationella organ
(jfr prop. 1929: 6; L4U 1929: 6; rskr 1929: 45 rörande lag om handräckning
vid svensk domstol åt vissa internationella organ, vilken utfärdades
den 4 april 1930 men som numera ersatts av förut nämnda lag med
samma sakliga innehåll som 1930 års lag i ämnet). Till sist skall anmärkas
att art. 10 torde få tolkas så, att giltigheten av där avsedda rättsliga åtgärder
ej må dragas inför skiljedomstol, som upprättas enligt bilaga II til! konventionen,
vilket sålunda ej skulle utesluta hänskjutande av tvist till annat
internationellt forum.

Jag finner övervägande skäl tala för att Sverige ratificerar konventionen.

Under åberopande av det anförda får jag föreslå, att här avsedda fiskerikonvention
måtte jämlikt § 12 regeringsformen framläggas för riksdagen
för godkännande och hemställer alltså

att Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen
att godkänna konventionen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
L. Schönander

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 167 år 196b

*

BILAGOR

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 167 år 196i

Fisheries convention

The Governments of Austria, Belgium,
Denmark, the French Republic,
the Federal Republic of Germany,
Ireland, Italy, Luxembourg,
the Netherlands, Portugal, Spain,
Sweden and the United Kingdom of
Great Britain and Northern Ireland,

Desiring to define a régime of
fisheries of a permanent character;

Have agreed as follows: —

Article 1

(1) Each Contracting Party recognizes
the right of any other Contracting
Party to establish the fishery régime
described in Artides 2 to 6 of
the present Convention.

(2) Each Contracting Party retains
however the right to maintain
the fishery régime which it applies
åt the date on which the present Convention
is opened for signature, if
this régime is more favourable to the
fishing of other countries than the
régime described in Artides 2 to 6.

Artide 2

The Coastal State has the exclusive
right to fish and exclusive jurisdiction
in matters of fisheries within
the belt of six miles measured from
the baseline of its territorial sea.

Artide 3

Within the belt between six and
twelve miles measured from the
baseline of the territorial sea, the
right to fish shall be exercised only
by the Coastal State and by such
other Contracting Parties, the fishing

Convention sur la péche

Les Gouvernements de la République
fédérale d’Allemagne, de l’Autriche,
de la Belgique, du Danemark,
de l’Espagne, de la République Fran^aise,
du Royaume-Uni de GrandeBretagne
et dTrlande du Nord, de
1’Irlande, de 1’Italie, du Luxembourg,
des Pays-Bas, du Portugal et de la
Suéde,

Désireux de définir un régime de
péche de caractére permanent;

Sont convenus de ce qui suit: -—

Artide 1

1. Chacune des Parties contractantes
reconnait aux autres Parties
contractantes le droit d’établir le régime
de péche défini par les artides
2 å 6 de la présente convention.

2. Chacune des Parties contractantes
conserve toutefois le droit de
maintenir le régime de péche qu’elle
applique å la date å laquelle la présente
convention est ouverte å la signature,
si ce régime est plus favorable
å la péche des autres pays que
celui défini par les artides 2 å 6.

Artide 2

L’Etat riverain a le droit exclusif
de péche et juridiction exclusive en
matiére de péche dans la zone de six
milles mesurés å partir de la ligne de
base de la mer territoriale.

Artide 3

Dans la zone comprise entre six et
douze milles mesurés å partir de la
ligne de base de la mer territoriale,
le droit de péche n’est exercé que par
l’Etat riverain ainsi que par les autres
Parties contractantes dont les

Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 196i

13

Bilaga A

(Översättning)

Fiskerikonvention

Regeringarna i Belgien, Danmark,
Frankrike, Förenade Konungariket
Storbritannien och Nordirland, Irland,
Italien, Luxemburg, Nederländerna,
Portugal, Spanien, Sverige,
Förbundsrepubliken Tyskland samt
Österrike,

vilka önska fastställa en fiskeriordning
av beständig natur,

hava överenskommit om följande.

Artikel 1

1. Varje avtalsslutande part erkänner
rätten för övriga avtalsslutande
parter att införa den fiskeriordning,
som angives i artiklarna
2—6 i denna konvention.

2. Varje avtalsslutande part vidbliver
emellertid rätten att bibehålla
den fiskeriordning, som den tillämpar
när denna konvention öppnas
för undertecknande, om denna ordning
är gynnsammare för andra länders
fiske än den som angives i artiklarna
2—6.

Artikel 2

Kuststaten har uteslutande rätt att
fiska och uteslutande jurisdiktion i
fiskerifrågor inom en zon om sex
sjömil räknat från baslinjen för dess
yttre territorialvatten.

Artikel 3

I en zon mellan sex och tolv sjömil
räknat från baslinjen för det
yttre territorialvattnet må rätten att
fiska utövas endast av kuststaten och
av de andra avtalsslutande parter,
vilkas fiskefartyg vanligen fiskat i

2f Dihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 167

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 1964

vessels of which have habitually
fished in that belt between 1st January,
1953 and 31st December, 1962.

Article 4

Fishing vessels of the Contracting
Parties, other than the Coastal State,
permitted to fish under Article 3,
shall not direct their fishing effort
towards stocks of fish or fishing
grounds substantially different from
those which they have habitually
exploited. The Coastal State may enforce
this rule.

Artide 5

(1) Within the belt mentioned in
Article 3 the Coastal State has the
power to regulate the fisheries and
to enforce such regulations, including
regulations to give effect to
internatdonally agreed measures of
conservation, provided that there
shall be no discrimination in form or
in fact against fishing vessels of
other Contracting Parties fishing in
conformity with Artides 3 and 4.

(2) Before issuing regulations, the
coastal State shall inform the other
Contracting Parties concerned and
consult those Contracting Parties, if
they so wish.

Artide 6

Any straight baseline or bay closing
line which a Contracting Party
may draw shall be in accordance
with the rules of general International
law and in particular with the
provisions of the Convention on the
Territorial Sea and the Contiguous
Zone opened for signature åt Geneva
on 29th April, 1958.

Artide 7

Where the coasts of two Contracting
Parties are opposite or ad -

navires de péche ont habituellement
pratiqué la péche dans cette zone
entre le 1" janvier 1953 et le 31 décembre
1962.

Artide 4

Les navires de péche des Parties
contractantes autres que 1’Etat riverain
autorisés å pécher conformément
å 1’article 3, ne doivent pas faire porter
leur effort de péche sur des
stocks de poissons ou sur des lieux
de péche substantiellement différents
de ceux qu’ils avaient l’habitude
d’exploiter. L’Etat riverain peut
faire respecter cette régle.

Artide 5

1. Dans la zone définie å 1’article 3
1’Etat riverain a le pouvoir de réglementer
la péche et de faire respecter
cette réglementation y compris les
réglements destinés å faire appliquer
les mesures de conservation ayant
fait l’objet d’un accord international,
å condition qu’il n’en résulte aucune
discrimination ni en droit ni en fait
ä l’encontre des navires de péche des
autres Parties contractantes qui y
péchent conformément aux artides 3
et 4.

2. Avant d’établir cette réglementation,
1’Etat riverain la portera å la
connaissance des autres Parties contractantes
intéressées et les consultera
si elles le demandent.

Artide 6

Toute ligne de base droite ou de
fermeture de baies qui serait tracée
par une Partie contractante devra
étre conforme aux régles générales
du droit international et notamment
aux dispositions de la Convention
sur la mer territoriale et la zone contigiie
établie å Geneve le 29 avril
1958.

Artide 7

Eorsque les cötes de deux Parties
contractantes se font face ou sont li -

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 1964

denna zon mellan den 1 januari 1953
och den 31 december 1962.

Artikel 4

Annan avtalsslutande parts fiskefartyg
än kuststatens vilka äga fiska
enligt artikel 3 må icke rikta sina
fiskeansträngningar mot fiskbestånd
eller fångstplatser, som väsentligt avvika
från dem som de vanligen utnyttjat.
Kuststaten äger tillse att
denna bestämmelse efterleves.

Artikel 5

1. I den zon som nämnes i artikel
3 har kuststaten befogenhet att reglera
fisket och att tillse att denna reglering
efterleves, däri inbegripet reglering,
som avser att få internationellt
överenskomna skyddsåtgärder
tillämpade, under förutsättning att
därvid diskriminering icke förekommer,
vare sig formellt eller i verkligheten,
gentemot andra avtalsslutande
parters fiskefartyg, vilka fiska
där i överensstämmelse med artiklarna
3 och 4.

2. Innan kuststaten vidtager denna
reglering skall den därom underrätta
övriga berörda avtalsslutande
parter och rådgöra med dem om de
så begära.

Artikel 6

Varje rät baslinje eller baslinje
tillslutande bukter, som avtalsslutande
part må uppdraga, skall stå i
överensstämmelse med allmänt erkända
folkrättsliga regler och särskilt
med bestämmelserna i konventionen
rörande yttre territorialvattnet
och tilläggszoncn, vilken öppnades
för undertecknande i Genéve den
29 april 1958.

Artikel 7

Om två avtalsslutande parters
kuster vetta mot varandra eller grän -

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 167 år 196b

jacent to each other, neither of these
Contracting Parties is entitled, failing
agreement between them to the
contrary, to establish a fisheries régime
beyond the median line, every
point of which is equidistant from
the nearest points on the low water
lines of the coasts of the Contracting
Parties concerned.

Article 8

(1) Once a Contracting Party
applies the régime described in Artides
2 to 6, any right to fish which
it may thereafter grant to a State not
a Contracting Party shall extend automatically
to the other Contracting
Parties, whether or not they could
claim this right by virtue of habitual
fishing, to the extent that the State
not a Contracting Party avails itself
effectively and habitually of that
right.

(2) If a Contracting Party which
has established the régime described
in Artides 2 to 6 should grant to
another Contracting Party any right
to fish which the latter cannot claim
under Artides 3 and 4, the same
right shall extend automatically to
all other Contracting Parties.

Article 9

(1) In order to allow fishermen of
other Contracting Parties, who have
habitually fished in the belt provided
för in Artide 2 to adapt themselves
to their exclusion from that belt, a
Contracting Party which establishes
the régime provided for in Artides 2
to 6, shall grant to such fishermen
the right to fish in that belt for a
transitional period, to be determined
by agreement between the Contracting
Parties concerned.

(2) If a Contracting Party establishes
the régime described in Artides
2 to 6, it may, notwithstanding
the provisions of Article 2, continue

mitrophes, aucune de ees Parties
contractantes n’est en droit, å défaut
d’accord contraire entre elles, d’établir
un régime de péche dans une zone
s’étendant au-delå de la ligne médiane
dont tous les points sont équidistants
des points les plus proches
des laisses de basse mer des cotes de
chacune des Parties contractantes intéressées.

Article 8

1. Lorsqu’une Partie contractante
aura établi le régime défini par les
artides 2 å 6, tout droit de péche
qu’elle accordera ultérieurement å
un Etat non-contractant s’étendra
automatiquement aux autres Parties
contractantes, que celles-ci puissent
ou non prétendre å ce droit au titre
d’activités de péche habituelles, et
cela dans la mesure ou l’Etat noncontractant
se prévaudra de ce droit
d’une maniére effeetive et habituelle.

2. Si une Partie contractante
ayant établi le régime défini par les
artides 2 å 6 accorde å une autre
Partie contractante un droit de péche
que celle-ci ne peut pas revendiquer
au titre des artides 3 et 4, le méme
droit s’étend automatiquement å
toutes les autres Parties contractantes.

Article 9

1. En vue de permettre aux pécheurs
des autres Parties contractantes
ayant habituellement pratiqué la
péche dans la zone définie å 1’article
2 de s’adapter å leur exclusion de
cette zone, une Partie contractante
établissant le régime défini aux artides
2 å 6 leur accordera le droit d’y
pécher pour une période transitoire å
déterminer par accord entre les Parties
contractantes intéressées.

2. Une Partie contractante ayant
établi le régime défini dans les articles
2 å 6, peut, nonobstant les dispositions
de 1’article 2, continuer å ac -

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 196b

sa till varandra är ingendera parten,
i avsaknad av överenskommelse
mellan dem av motsatt innebörd, berättigad
att införa fiskeriordning på
andra sidan en mittlinje, på vilken
samtliga punkter ligga på samma avstånd
från närmaste punkter på lågvattenlinjerna
vid de berörda avtalsslutande
parternas kuster.

Artikel 8

1. När avtalsslutande part infört
den ordning, som angivits i artiklarna
2—6, skall varje rätt till fiske,
som den därefter må medgiva stat
som icke är avtalsslutande part, automatiskt
utsträckas till övriga avtalsslutande
parter, oavsett om dessa
skulle kunnat kräva denna rätt med
stöd av vanligen utövat fiske, i den
omfattning som den stat som ej är
avtalsslutande part verkligen och regelmässigt
begagnar sig av denna
rätt.

2. Om avtalsslutande part som infört
den ordning, som angivits i artiklarna
2—6, skulle medgiva annan
avtalsslutande part någon rätt till
fiske, som den senare icke kan kräva
enligt artiklarna 3 och 4, skall
samma rätt automatiskt utsträckas
till samtliga övriga avtalsslutande
parter.

Artikel 9

1. För att möjliggöra för de övriga
avtalsslutande parternas fiskare,
som vanligen fiskat i den zon, som
angivits i artikel 2, att anpassa sig
till utestängningen från denna zon,
skall avtalsslutande part, som infört
i artiklarna 2—6 bestämd ordning,
medgiva dessa fiskare rätt att fiska
där under en övergångstid, som skall
fastställas genom överenskommelse
mellan de berörda avtalsslutande
parterna.

2. Avtalsslutande part som infört
den ordning som angivits i artiklarna
2—6 må, oavsett bestämmelserna i
artikel 2, fortsättningsvis medgiva

18

Kungl. Maj ds proposition nr 167 år 1964

to accord the right to fish in the
whole or part of the belt provided
for in Artide 2 to other Contracting
Parties of which the fishermen have
habitually fished in the area by reason
of voisinage arrangements.

Article 10

Nothing in the present Convention
shall prevent the maintenance or establishment
of a special régime in
matters of fisheries:

(a) as between States Members
and Associated States of the European
Economic Community,

(b) as between States Members of
the Benelux Economic Union,

(c) as between Denmark, Norway
and Sweden,

(d) as between France and the
United Kingdom of Great Britain and
Northern Ireland in respect of Granville
Bay and the Minquiers and the
Ecrehos,

(e) as betwreen Spain, Portugal
and their respective neighbouring
countries in Africa,

(/) in the Skagerrak and the Kattegat.

Artide 11

Subject to the approval of the
other Contracting Parties, a Coastal
State may exclude particular areas
from the full application of Artides
3 and 4 in order to give preference to
the local population if it is overwhelmingly
dependent upon Coastal
fisheries.

Artide 12

The present Convention applies to
the waters adj acent to the coasts of
the Contracting Parties listed in Annex
I. This Annex may be amended
with the consent of the Governments
of the Contracting Parties. Any proposal
for amendment shall be sent to
the Government of the United Kingdom
of Great Britain and Northern
Ireland which shall notify it to all

corder le droit de péche dans tout ou
partie de la zone définie å 1’article 2
å d’autres Parties contractantes dont
les pécheurs ont habituellement pratiqué
la péche dans cette zone en
vertu d’arrangements de voisinage.

Artide 10

Aucune disposition de la présente
convention ne peut faire obstacle au
maintien ou å 1’institution d’un régime
particulier en matiére de péche:

a. entre les Etats membres de la
Communauté Economique Européenne
et associés å celle-ci,

b. entre les Etats membres de
1’Union Economique du Bénélux,

c. entre le Danemark, la Norvége
et la Suéde,

d. entre la France et le RoyaumeUni
de Grande-Bretagne et dTrlande
du Nord en ce qui concerne la baie
de Granville et les lies Minquiers et
Ecréhous,

e. entre 1’Espagne, le Portugal et
les pays d’Afrique dont ils sont respectivement
voisins,

f. dans le Skagerrak et le Kattegat.

Artide 11

Sous réserve de 1’accord des autres
Parties contractantes, un Etat riverain
peut exclure certaines zones de
l’application intégrale des artides 3
et 4 afin d’accorder une préférence å
la population locale si celle-ci dépend
essentiellement de la péche
cötiére.

Artide 12

La présente convention s’applique
aux eaux adjacentes aux cötes définies
å 1’annexe I. Cette annexe pourra
étre modifiée avec le consentement
des gouvernements des Parties
contractantes. Toute proposition
d’amendement sera adressée au Gouvernement
du Royaume-Uni de Grande-Bretagne
et dTrlande du Nord qui
la notifiera å toutes les Parties con -

19

Kiingl. Maj.ts proposition nr 167 år 1964

andra avtalsslutande parter, vilkas
fiskare vanligen fiskat i området med
stöd av uppgörelser grundade på
grannelagshänsyn, rätt att fiska i
hela eller delar av den i artikel 2 angivna
zonen.

Artikel 10

Icke någon bestämmelse i denna
konvention skall förhindra bibehållandet
eller införandet av särskild
ordning i fiskerifrågor

a) mellan de stater som äro medlemmar
av eller associerade med Europeiska
ekonomiska gemenskapen,

b) mellan de stater som äro medlemmar
av Benelux’ ekonomiska
union,

c) mellan Danmark, Norge och
Sverige,

d) mellan Frankrike samt Förenade
Konungariket Storbritannien och
Nordirland i vad avser Granville Bay
samt öarna Minquiers och Ecrehos,

e) mellan Spanien, Portugal och
deras resp. grannländer i Afrika
samt

f) i Skagerack och Kattegatt.

Artikel 11

Med förbehåll för de övriga avtalsslutande
parternas godkännande må
kuststat undantaga bestämda områden
från fullständig tillämpning av
artiklarna 3 och 4 i avsikt att lämna
ortsbefolkningen företräde, om denna
är väsentligen beroende av kustfisket.

Artikel 12

Denna konvention är tillämplig på
de vatten utanför de avtalsslutande
parternas kuster vilka angivas i bilaga
I. Denna bilaga må ändras med de
avtalsslutande parternas regeringars
medgivande. Ändringsförslag skall
tillställas regeringen i Förenade Konungariket
Storbritannien och Nordirland,
som skall bringa det till samtliga
avtalsslutande parters känne -

20

Kungl. Maj ds proposition nr 167 år 1961

Contracting Parties, and inform
them of the date on which it enters
into force.

Article 13

Unless the parties agree to seek a
solution by another method of peaceful
settlement, any dispute which
may arise between Contracting Parties
concerning the interpretation or
application of the present Convention
shall åt the request of any of
the parties be submitted to arbitration
in accordance with the provisions
of Annex II to the present Convention.

Artide 74

(1) The present Convention shall
be open for signature from 9th
March, 1964 to lOth April, 1964. It
shall be subject to ratification or
approval by the signatory Governments,
in accordance with their respective
constitutional procedures.
The instruments of ratification or
approval shall be deposited as soon
as possible with the Government of
the United Kingdom of Great Britain
and Northern Ireland.

(2) The present Convention shall
enter into force upon the deposit of
instruments of ratification or approval
by eight signatory Governments.
If, however, on 1st January,
1966, this condition is not fulfilled,
those Governments which liave deposited
their instruments of ratification
or approval may agree by special
protocol on the date on which the
Convention shall enter into force. In
either case the Convention shall enter
into force with respect to any
Government that ratifies or approves
thereafter on the date of deposit of
its instrument of ratification or approval.

(3) Any State may åt any time after
the Convention has come into
force accede thereto upon such con -

tractantes et les informera de la date
å laquelle l’amendement|sera entré
en vigueur.

Artide 13

A moms que les Parties ne conviennent
de rechercher une solution
par un autre mode de réglement pacifique,
les différends qui pourraient
s’élever entre les Parties contractantes
au sujet de 1’interprétation ou de
1’application des dispositions de la
présente convention seront soumis å
1’arbitrage conformément aux dispositions
de 1’annexe II de cette convention.

Artide 74

1. La présente convention sera
ouverte å la signature du 9 mars
1964 au 10 avril 1964. Elle sera ratifiée
ou approuvée conformément aux
disposition constitutionnelles respectives
des gouvernements signataires.
Les instruments de ratification
ou d’approbation seront déposés
aussitot que possible auprés du Gouvernement
du Royaume-Uni de
Grande-Bretagne et d’Irlande du
Nord.

2. La présente convention entrera
en vigueur å la date du dépot des
instruments de ratification ou d’approbation
par hnit gouvernements
signataires. Toutefois si cette condition
ne se trouve pas remplie å la date
du 1" janvier 1966, les gouvernements
qui auront déposé leurs instruments
de ratification ou d’approbation,
pourront fixer entre eux par
un protocole spécial la date d’entrée
en vigueur de la Convention. Dans
les deux cas la date d’entrée en vigueur
de la Convention å l’égard
d’un gouvernement qui la ratifierait
ou 1’approuverait ultérieurement,
sera celle du dépot de ses instruments
de ratification ou d’approbation.

3. Apres 1’entrée en vigueur de la
Convention, tout Etat pourra y adhérer
dans des conditions convenues

21

Kungl. Maj. ts proposition nr 167 år 1964

dom och underrätta dem om tidpunkten
för ändringens ikraftträdande.

Artikel 13

Med mindre parterna överenskomma
om att söka en lösning på annat
sätt för fredligt avgörande skall tvist,
som må uppkomma mellan de avtalsslutande
parterna rörande tolkningen
eller tillämpningen av denna konvention,
på någon av parternas begäran
överlämnas till skiljedom enligt
bestämmelserna i bilaga II till denna
konvention.

Artikel 14

1. Denna konvention skall hållas
öppen för undertecknande från den
9 mars 1964 till den 10 april 1964.

Den skall ratificeras eller godkännas
i överensstämmelse med de konstitutionella
bestämmelser, som gälla för
de regeringar som undertecknat densamma.
Ratifikations- eller godkännandeinstrument
skall deponeras
snarast möjligt hos regeringen i Förenade
Konungariket Storbritannien
och Nordirland.

2. Denna konvention skall träda i
kraft, när ratifikations- och godkännandeinstrument
från åtta signatärregeringar
deponerats. Därest emellertid
detta villkor icke uppfyllts
den 1 januari 1966, må de regeringar,
som deponerat ratifikations- eller
godkännandeinstrument, i särskilt
protokoll överenskomma om dagen
för denna konventions ikraftträdande.
I båda fallen skall konventionen
träda i kraft i förhållande till regering,
som därefter ratificerar eller
godkänner, den dag, då dess ratifikations-
eller godkännandeinstrument
deponeras.

3. Efter konventionens ikraftträdande
må stat ansluta sig till densamma
på villkor, varom överens -

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 167 år 1964

ditions as may be agreed by it with
the Contracting Parties. Accession on
the conditions agreed shall be effected
by notice in writing addressed to
the Government of the United Kingdom
of Great Britain and Northern
Ireland.

(4) The Government of the United
Kingdom of Great Britain and Northern
Ireland shall inform all signatory
and acceding Governments of all
instruments of ratification or approval
deposited and accessions received
and shall notify signatory and
acceding Governments of the dates
on which and the Governments in respect
of which the present Convention
enters into force.

Article 15

The present Convention shall be of
unlimited duration. However åt any
time after the expiration of a period
of twenty years from the initial entry
into force of the present Convention,
any Contracting Party may denounce
the Convention by giving two years’
notice in writing to the Government
of the United Kingdom of Great Britain
and Northern Ireland. The latter
shall notify the denunciation to the
Contracting Parties.

In witness whereof the undersigned,
being duly authorised thereto,
have signed the present Convention.

Done åt London this ninth day of
March, 1964, in the English and
French languages, each text being
equally authoritative, in a single
original which shall be deposited in
the archives of the Government of
the United Kingdom of Great Britain
and Northern Ireland, which shall
transmit a certified true copy thereof
to each signatory and acceding Government.

en accord avec les Parties contractantes.
L’adhésion intervenue dans
les conditions convenues d’un commun
accord fera l’objet d’une notification
écrite au Gouvernement du
Royaume-Uni de Grande-Bretagne et
dTrlande du Nord.

4. Le Gouvernement du RoyaumeUni
de Grande-Bretagne et dTrlande
du Nord informera tous les gouvernements
signataires et ceux qui adhéreront
å la Convention de tout dépöt
d’instruments de ratification ou
d’approbation et de toute adhésion
recue, et leur notifiera les dates auxquelles
et les gouvernements å
l’égard desquels la présente convention
sera entrée en vigueur.

Article 15

La présente convention est conclue
sans limitation de durée. Toutefois, å
tout moment apres 1’expiration d’une
période de 20 ans å date de la mise
en vigueur initiale de la présente
convention, toute Partie contractante
aura le droit de la dénoncer avec
un préavis de deux ans. Cette dénonciation
devra étre notifiée par écrit
au Gouvernement du Royaume-Uni
de Grande-Bretagne et dTrlande du
Nord, qui en informera les autres
Parties contractantes.

En foi de quoi les soussignés, dument
autorisés ä cet effet, ont signé
la présente Convention.

Fait å Londres, le neuviéme jour
du mois de mars 1964, en langues
frangaise et anglaise, chaque texte
faisant également foi, en un exemplaire
unique, qui sera déposé dans
les archives du Gouvernement du
Royaume-Uni de Grande-Bretagne et
dTrlande du Nord, qui en délivrera
une copie certifiée conforme å chacun
des gouvernements signataires et
adhérents.

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 167 år 196i

kommelse må träffas mellan den och
de avtalsslutande parterna. Anslutning
på de överenskomna villkoren
skall ske genom skriftligt meddelande,
som riktas till regeringen i Förenade
Konungariket Storbritannien
och Nordirland.

4. Regeringen i Förenade Konungariket
Storbritannien och Nordirland
skall underrätta alla regeringar,
som undertecknat eller anslutit
sig till konventionen, om samtliga depositioner
av ratifikations- eller godkännandeinstrument
och om mottagna
anslutningsmeddelanden samt
skall tillkännagiva för dessa regeringar,
vilken dag och beträffande
vilka regeringar denna konvention
träder i kraft.

Artikel 15

Denna konvention skall hava obegränsad
varaktighet. När som helst
efter utgången av en tidrymd om 20
år från det denna konvention trätt i
kraft må emellertid avtalsslutande
part uppsäga densamma genom att
två år i förväg skriftligen tillkännagiva
uppsägningen för regeringen i
Förenade Konungariket Storbritannien
och Nordirland, som därom
skall underrätta övriga avtalsslutande
parter.

Till bekräftelse härå hava undertecknade,
därtill vederbörligen bemyndigade,
underskrivit denna konvention.

Som skedde i London den 9 mars
1964, på engelska och franska, vilka
båda texter äga lika vitsord, i ett enda
exemplar, som skall vara deponerat
i Förenade Konungariket Storbritannien
och Nordirlands regerings
arkiv. Denna skall översända bestyrkt
avskrift därav till varje stat,
som undertecknat eller anslutit sig
till konventionen.

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 167 år 1964

Annex i

The coasts of the Contracting Parties
to which the Convention applies
are the following:

Belgium
All coasts.

Denmark

The coasts of the North Sea, the
Skagerrak and the Kattegat (f.e. the
area lying to the north and west of
lines drawn from Hasenore Head to
Gniben Point, from Korshage to
Spodsbierg, and from Gilbierg Head
to the Kullen).

France

The North Sea and the English
Channel coasts and the European Atlantic
coasts.

Federal Republic of Germany
The North Sea coast.

Ireland
All coasts.

Netherlands

The North Sea coast.

Portugal

The Atlantic coast, north of the
36th Parallel, and the coast of Madeira.

Spain

The Atlantic coast, north of the
36th Parallel.

Sweden

The west coast, north of a line
drawn from the Kullen to Gilbierg
Head.

United Kingdom of Great Britain and
Northern Ireland

All coasts, including those of the
Isle of Man and The Channel Islands.

Annexe I

Les cötes des Parties contractantes
auxquelles s’applique la Convention
sont les suivantes:

Belgique

Toutes les cötes.

Danemark

Les cötes de la Mer du Nord, du
Skagerrak et du Kattegat (c’est-ådire
la zone située au nord et å l’ouest
des lignes tirées de Hasenore
Head å Gniben Point, de Korshage å
Spodsbierg, et de Gilbierg Head au
Kullen).

France

Les cötes de la Mer du Nord et de
la Manche, et les cötes européennes
de 1’Atlantique.

République fédérale d’Allemagne
La cöte de la Mer du Nord.

Irlande

Toutes les cötes.

Pays-Bas

La cöte de la Mer du Nord.
Portugal

La cöte atlantique, au nord du
36 paralléle, et la cöte de l’IIe Madére.

Espagne

La cöte atlantique, au nord du
36 ^me paralléle.

Suéde

La cöte occidentale, au nord d’une
ligne tirée du Kullen å Gilbierg Head.

Royaume-Uni de Grande-Bretagne et
d’Irlande du Nord

Toutes les cötes, y compris celles
de 1’Ile de Man et des lies Anglonormandes.

Kungl. Maj:ts proposition nr 167 år 1964

25

Bilaga I

De avtalsslutande parternas kuster
på vilka konventionen är tillämplig
äro följande.

Belgien

Alla kuster.

Danmark

Kusterna intill Nordsjön, Skagerack
och Kattegatt (d. v. s. det område
som ligger norr och väster om linjer
dragna från Hasenpre Hoved till
Gnibens Spids, från Korshage till
Spodsbjerg samt från Gilbjerg Hoved
till Kullen).

Frankrike

Atlanten, Nordsjön och Engelska
kanalkusten.

Förbundsrepubliken Tyskland
Nordsjökusten.

Irland

Alla kuster.

Nederländerna

Nordsjökusten.

Portugal

Atlantkusten norr om 36 :e breddgraden
och Madeirakusten.

Spanien

Atlantkusten norr om 36 :e breddgraden.

Sverige

Västkusten norr om en linje dragen
från Kullen till Gilbjerg Hoved.

Förenade Konungariket Storbritannien
och Nordirland

Samtliga kuststräckor, inbegripet
Isle of Man och Kanalöarna.

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 167 år 1964

Annex 11

Arbitration

Article 1

(1) Within three months of the
signature of the Convention, or of accession
thereto, each signatory or acceding
Government shall nominate
five persons prepared to undertake
the duties of arbiters and being nationals
of a Member State of the Organisation
för Economic Co-operation
and Development.

(2) The persons thus nominated
shall be included in a list, which
shall be notified by the Government
of the United Kingdom of Great Britain
and Northern Ireland to all signatory
and acceding Governments.

(3) Any change in the list of arbiters
shall be notified in the same
manner.

(4) The same person may be nominated
by more than one Government.

(5) The arbiters shall be nominated
för a term of six years, which
may be renewed.

(6) In the event of death or resignation
of an arbiter he shall be replaced
in the manner fixed for his
nomination and for a new period of
six years.

Article 2

(1) The party requesting arbitration
in accordance with this Annex
shall inform the other party of the
claim which it intends to submit to
arbitration, and give a summary
statement of the grounds on which
snch claim is based.

(2) The Arbitral Tribunal shall
consist of five members. The parties
shall each nominate one member,
who may be chosen from among
their respective nationals. The other

Anncxc 11

Arbitrage
Article 1

1. Dans les trois mois qui suivent
la signature de la présente convention
ou l’adhésion å cette Convention,
chaque gouvernement signataire ou
qui y adhere désigne cinq personnes
disposées å accepter les fonctions
d’arbitre et ayant la nationalité de
l’un des Etats membres de 1’Organisation
de coopération et de développement
öconomiques.

2. Les personnes ainsi désignées
sont inscrites sur une liste qui sera
notifiée par le Gouvernement du
Royaume-Uni de Grande-Bretagne et
d’Irlande du Nord å tous les gouvernemcnts
signataires et å ceux qui y
adhcrent.

3. Toute modification de la liste
des arbitres sera notifiée de la mémc
fa^on.

4. La méme personne peut étre désignée
par des gouvernements diffcrents.

5. Les arbitres sont noinmés pour
une pcriode de six ans qui peut étre
renouvclée.

6. En cas de déccs ou de retraitc
d’un arbitre, il est pourvu å son remplacement
selon le mode fixé pour sa
désignation, pour une nouvelle pcriode
de six ans.

Article 2

1. La partie désirant recourir ä
l’arbitrage conformément å la présente
annexe informe l’autre partie
de la réclamation qu’elle soumct å
1’arbitrage et hd remet un exposé
sommaire des motifs sur lesquels ellc
ost fondée.

2. Le tribunal arbitral se compose
de cinq membres. Les parties désignent
chacune un membre qiu peut
étre choisi parmi leurs ressortissants
respectifs. Les trois autres arbitres, y

Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 196t

27

Bilaga II

Skiljedom

Artikel 1

1. Inom tre månader efter undertecknande
av eller anslutning till
konventionen skall varje regering,
som undertecknat eller anslutit sig,
utse fem personer, som äro beredda
att påtaga sig åligganden som skiljedomare
och vilka skola vara medborgare
i medlemsstat i Organisationen
för ekonomiskt samarbete och utveckling.

2. De som sålunda utsetts skola
upptagas på en förteckning som av
regeringen i Förenade Konungariket
Storbritannien och Nordirland skall
delgivas samtliga regeringar, som undertecknat
eller anslutit sig.

3. Varje ändring i förteckningen
över skiljedomare skall delgivas på
samma sätt.

4. En och samma person må utses
av mer än en regering.

5. Skiljedomarna skola utses för
en period om sex år, vilken må förnyas.

6. I händelse av skiljedomares
frånfälle eller tillbakaträdande skall
han ersättas på det för hans utseende
fastställda sättet för en ny period
om sex år.

Artikel 2

1. Part som begär skiljedom enligt
denna bilaga skall underrätta den
andra parten om det anspråk, som
parten avser hänskjuta till skiljedom,
samt lämna en sammanfattande
redogörelse för grunderna för anspråket.

2. Skiljedomstolen skall bestå av
fem medlemmar. Parterna skola var
och en utse en ledamot, som må väljas
bland deras respektive medborgare.
Övriga tre skiljedomare, ord -

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 167 år 1964

three arbiters, including the President,
shall be chosen by agreement
between the parties from among the
nationals of third States whose
naines appear in the list mentioned
in Article 1.

Article 3

If the nomination of the members
of the Arbitral Tribunal is not made
within a period of one month from
the date on which arbitration was
first requested, the task of making
the necessary nominations shall be
entrusted to the President of the International
Court of Justice. Should
the latter be a national of one of the
parties to the dispute, this task shall
be entrusted to the Vice-President of
the Court or to the next senior judge
of the Court who is not a national of
the parties.

Artide 4

The arbiters to be nominated by
the President of the International
Court of Justice shall be chosen from
among the nationals of the States
Members of the Organisation for
Economic Co-operation and Development
and preferably from the list
provided for in Article 1. The President
of the International Court of
Justice shall consult beforehand the
parties to the dispute, and may consult
the Director General of the Food
and Agriculture Organisation of the
United Nations and the President of
the International Council for the Exploration
of the Sea. The arbiters
shall be of different nationalities.

Artide 5

The parties may draw up a special
agreement determining the subject
of the dispute and the details of
procedure.

Artide 6

In the absence of sufficient particulars
in a special agreement or in the

compris le président, sont choisis
d‘un commun accord entre les parties
parmi les ressortissants de tierces
puissances dont les noms figurent
sur la liste prévue å 1’article 1.

Artide 3

Si les membres du tribunal arbitral
ne sont pas nommés dans le délai
d’un mois å partir de la demande
d’arbitrage, le soin de les designer
est confié au président de la Cour internationale
de Justice. Au cas ou ce
dernier serait ressortissant de l’une
des parties au litige, cette tåche est
confiée au vice-président de la Cour
ou au juge le plus ancien qui n’est
pas un ressortissant des parties.

Artide 4

Les arbitres que désigne le président
de la Cour internationale de
Justice sont choisis parmi les ressortissants
des pays membres de l’Organisation
de coopération et de développement
économiques, de préférence
sur la liste prévue å 1’article 1. Le
président de la Cour internationale de
Justice consultera au préalable les
parties au litige et éventuellement le
directeur général de 1’Organisation
des Nations-Unies pour 1’alimentation
et 1’agriculture et le président du
Conseil international pour 1’exploration
de la mer. Les arbitres doivent
étre de nationalités différentes.

Artide 5

Les parties peuvent conclure un
accord spécial déterminant le sujet
de leur différend et les détails de la
procédure.

Artide 6

En 1’absence de détails suffisants
dans 1’accord spécial ou dans la pré -

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 167 år 196b

föranden däri inbegripen, skola väljas
gemensamt av parterna bland
de medborgare i tredje stater, vilkas
namn återfinnas på den i artikel
1 nämnda förteckningen.

Artikel 3

Därest medlemmarna i skiljedomstolen
icke valts inom en tid av en
månad från det skiljedom först begärdes,
skall uppgiften att utse dem
anförtros presidenten i Internationella
domstolen. Därest denne är
medborgare i någon av de tvistande
staterna, skall uppdraget anförtros
domstolens vice ordförande eller den
äldste ledamoten av domstolen, som
icke är medborgare i någon av de
tvistande staterna.

Artikel A

De skiljedomare, som skola utses
av ordföranden i Internationella
domstolen, skola väljas bland medborgare
i de stater, som äro medlemmar
av Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling, och
helst från den i artikel 1 förutsedda
förteckningen. Presidenten i Internationella
domstolen skall på förhand
rådgöra med de tvistande parterna
och må rådgöra med generaldirektören
i Förenta Nationernas livsmedels-
och jordbruksorganisation
och presidenten i Internationella
havsforskningsrådet. Skiljedomarna
skola hava olika medborgarskap.

Artikel 5

Parterna må träffa särskild överenskommelse,
vari föremålet för tvisten
och enskildheterna i förfarandet
bestämmas.

Artikel 6

I avsaknad av erforderliga detaljbestämmelser
i den särskilda över -

30

Kangl. Maj:ts proposition nr 167 år 196''/

present Annex regarding the questions
mentioned in Article 5 of the
present Annex, the provisions of Artides
59—82 of the Hague Convention
för the Padfic Settlement of International
Disputes of 18th October,
1907 shall apply as far as possible.

Article 7

The parties shall facilitate the
work of the Arbitral Tribunal, and in
particular shall supply it to the
greatest possible extent with all relevant
documents and information.
They shall use the means åt their
disposal to allow it to proceed in
their territory, and in accordance
with their law, to the summoning
and hearing of witnesses or experts
and to visit the localities in question.

Article 8

In the absence of agreement to the
contrary between the parties, the decisions
of the Arbitral Tribunal,
shall be taken by majori ty vote and,
except in relation to questions of
procedure, décisions shall be valid
only if all members are present. The
voting shall not be disclosed, nor any
dissenting or separate opinions.

Article 9

(1) During the proceedings, each
member of the Arbitral Tribunal
shall receive emoluments, the
amount of which shall be fixed by
agreement between the parties, each
of which shall contribute an equal
share.

(2) The expenses of the Arbitral
Tribunal shall be divided in the
same manner.

Article 10

The validity of legal measures
which entered into force before the
date on which the Convention was

sente annexe sur les questions mentionnées
å 1’article 5 de la présente
annexe, les dispositions des articles
59 å 82 de la Convention sur le réglement
pacifique des différends internationaux
signée å La Haye le 18 octobre
1907, seront appliquées dans la
mesure du possible.

Article 7

Les parties facilitent les travaux
du tribunal arbitral et lui fournissent
notamment, dans toute la mesure du
possible, tous les documents et renseignements
appropriés. Elles utilisent
les moyens å leur disposition
pour lui permettre de procéder sur
leur territoire et conformément å
leur législation, å la convocation et å
l’audition des témoins ou des experts,
et de visiter les localités en
question.

Article 8

En Tabsence d’accord contraire entre
les parties, les décisions du tribunal
arbitral sont prises å la majorité;
sauf en ce qui concerne les questions
de procedure, les décisions ne sont
valables que si tous les membres
sont présents. Le vote des arbitres et
les opinions dissidentes ou séparées
ne sont pas rendus publics.

Article 9

1. Au cours du procés chaque
membre du tribunal arbitral re^oit
des émoluments dont le montant est
fixé par accord entre les parties, chacune
d’elles contribuant å part égale.

2. Les fr ais du tribunal arbitral
sont partagés de la méme maniére.

Article 10

La validité d’actes juridiques intervenus
antérieurement å la date å
laquelle la Convention a été ouverte

31

Kungl. Maj. ts proposition nr 167 år 196b

enskommelsen eller i denna bilaga
rörande de i artikel 5 i denna bilaga
nämnda frågorna skola bestämmelserna
i artiklarna 59—82 i Haagkonventionen
den 18 oktober 1907 för
avgörandet på fredlig väg av internationella
tvister tillämpas i den utsträckning
detta är möjligt.

Artikel 7

Parterna skola underlätta skiljedomstolens
arbete; det åligger dem
särskilt att i största möjliga utsträckning
förse den med alla till saken
hörande handlingar och upplysningar.
De skola begagna dem till
buds stående medel för att möjliggöra
för den att på deras område och i
enlighet med deras lagstiftning kalla
och höra vittnen eller sakkunniga
och besöka ifrågavarande platser.

Artikel 8

I avsaknad av överenskommelse
mellan parterna av motsatt innebörd
skola skiljedomstolens avgöranden
beslutas med enkel röstövervikt;
utom såvitt angår frågor rörande
förfarandet skola avgörandena äga
giltighet blott om samtliga ledamöter
äro närvarande. Ledamöternas
röstning skall ej yppas, ej heller
skiljaktiga eller särskilda meningar.

Artikel 9

1. Så länge förfarandet pågår,
skall varje ledamot av skiljedomstolen
uppbära ersättning med belopp,
som skola fastställas genom överenskommelse
mellan parterna, vilkas
bidrag därtill skola vara lika stora.

2. Skiljedomstolens kostnader skola
fördelas på samma sätt.

Artikel 10

Giltigheten av rättsliga åtgärder
vilka trätt i kraft före den dag, då
konventionen öppnades för under -

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 167 år 196f

opened för signature shall not be
questioned in proceedings before
the Arbitral Tribunal.

Article 11

(1) In the case of a dispute based
on an allegation of injury to private
interests which, according to the
municipal law of one of the parties,
falls within the competence of its
judicial or administrative authorities,
the party in question may object to
the dispute being submitted for settlement
by the procedure laid down
in this Annex until a decision with
final effect has been pronounced,
within a reasonable time, by the
competent authority.

(2) If a decision with final effect
has been pronounced in the State
concerned, it will no longer be possible
to resort to the procedure laid
down in this Annex after the expiration
of a period of five years from
the date of the aforementioned decision.

Article 12

lf the execution of an award of the
Arbitral Tribunal would conflict
with a judgment or measure enjoined
by a court of law or other
authority of one of the parties to the
dispute, and if the municipal law of
that party does not permit, or only
partially permits, the consequences
of the judgment or measure in question
to be annulled, the Arbitral Tribunal
shall, if necessary, grant the
injured party equitable satisfaction.

Article 13

(1) In all cases where a dispute
forms the subject of arbitration, and
particularly if the question on which
the parties differ arises out of acts
already committed or on the point of
being committed, the Arbitral Tribunal
shall lay down within the
shortest possible time the provisional

å la signature ne peut étre mise en
question å 1’occasion des litiges soumis
au tribunal arbitral.

Article 11

1. Si un litige est fondé sur un
dommage allégué ä un intérét privé
qui reléve, d’aprés le droit interne de
1’une des parties, de la compétence
des autorités judiciaires ou administratives,
cette partie peut s’opposer
å ce que ce différend soit soumis å la
procédure prévue dans la présente
annexe, avant qu’une décision définitive
ait été rendue par 1’autorité
compétente dans un délai raisonnable.

2. Si une décision définitive est intervenue
dans l’ordre interne, il ne
sera plus possible de recourir å la
procédure prévue dans cette annexe
apres 1’expiration d’un délai de cinq
années å dater de ladite décision.

Article 12

Si 1’exécution d’une décision du
tribunal arbitral se heurte å un jugement
rendu ou å une mesure prise
par une autorité judiciaire ou toute
autre autorité d’une des parties au
différend et si le droit interne de cette
partie ne permet pas ou ne permet
que partiellement d’effacer les conséquences
de cette décision ou de
cette mesure, le tribunal accorde, s’il
y a lieu, une satisfaction équitable å
la partie lésée.

Article 13

1. Dans tous les cas ou un différend
fait l’objet de 1’arbitrage et notamment
si la question au sujet de
laquelle les parties sont divisées, résulte
d’actes déjå effectués ou sur le
point de 1’étre, le tribunal arbitral
détermine dans les plus brefs délais
possibles les mesures provisoires å

33

Kungl. Maj. ts proposition nr 167 år 1967

tecknande, må icke ifrågasättas vid
förfarande inför skiljedomstolen.

Artikel 11

1. Om tvist grundas på påstådd
skada på enskilda intressen, vilken
enligt en av parternas interna lagstiftning
ligger inom ramen för dess
judiciella eller administrativa myndigheters
behörighet, må ifrågavarande
part resa invändning mot att
tvisten underkastas i denna bilaga
förutsatt förfarande, innan den slutligen
avgjorts inom skälig tid av behörig
myndighet.

2. Om slutligt avgörande meddelats
i vederbörande stat, är det ej
längre möjligt att begagna sig av det
förfarande som bestämts i denna bilaga
efter utgången av en frist om
fem år, räknat från dagen för nyssnämnda
avgörande.

Artikel 12

Om verkställighet av skiljedomstolens
avgörande skulle stå i strid
med dom meddelad eller åtgärd vidtagen
av judiciell eller annan myndighet
hos en av de tvistande parterna
och om denna parts interna lagstiftning
icke tillåter eller blott delvis
tillåter att verkningarna av ifrågavarande
dom eller åtgärd undanröjas,
skall skiljedomstolen om erforderligt
lämna den förfördelade
parten skälig gottgörelse.

Artikel 13

1. I alla de fall där tvist utgör föremål
för skiljedom och särskilt om
den fråga, beträffande vilken oenighet
råder mellan parterna, härflyter
ur handlingar, som redan vidtagits eller
hålla på att vidtagas, skall skiljedomstolen
inom kortast möjliga tid
besluta vilka provisoriska åtgärder,

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 167 år 1964

measures to be adopted. The parties
to the dispute shall be bound to accept
such measures.

(2) The parties shall abstain from
all measures likely to react prejudicially
upon the execution of the
award of the Arbitral Tribunal and,
in general, shall abstain from any
sort of action whatsoever which may
aggravate or extend the dispute.

Article 14

(1) As soon as the Arbitral Tribunal
is constituted, the President
shall inform the Contracting Parties
of the dispute submitted to it.

(2) Any Contracting Party may
intervene, within a month from the
date of receipt of its notification if it
establishes a legitimate interest in
the settlement of the dispute. Intervention
shall be with the sole object
of supporting or contesting the contentions,
or part of the contentions,
of the original parties to the dispute.
An intervention shall not lead to
modification of the original composition
of the Arbitral Tribunal.

Article 15

Each of the Contracting Parties
shall comply with the award of the
Arbitral Tribunal in any dispute to
which it is a party.

prendre. Les parties au différend
sont tenues de s’y conformer.

2. Les parties s’abstiennent de
toute mesure susceptible d’avoir une
répercussion préjudiciable å l’exécution
de la décision arbitrale et, en général,
ne procédent å aucun acte de
quelque nature qu’il soit, susceptible
d’aggraver ou d’étendre le différend.

Artide 14

1. Des que le tribunal est constitué,
le président informe les autres
Parties contractantes du différend
dont il a été saisi.

2. Dans le délai d’un mois å dater
de cette notification, toute Partie
contractante peut intervenir si elle
justifie d’un intérét å la solution du
litige. L’intervention ne pourra avoir
d’autre objet que de soutenir ou de
combattre les conclusions ou une
partie des conclusions des gouvernements
antérieurement parties au litige.
Une intervention ne modifie pas
la composition initiale du tribunal.

Article 15

Chacune des Parties contractantes
se soumettra aux décisions du tribunal
arbitral dans tout différend auquel
elle est partie.

Kungl. Maj. ts proposition nr 167 år 1964

35

som skola vidtagas. De tvistande
parterna äro skyldiga att ställa sig
dessa till efterrättelse.

2. Parterna skola avhålla sig från
varje åtgärd, som är ägnad att menligt
inverka på verkställigheten av
skiljedomstolens avgörande, och skola
i allmänhet avhålla sig från varje
slags handling, som må skärpa eller
utvidga tvisten.

Artikel 14

1. Så snart skiljedomstolen tillsatts,
skall ordföranden underrätta
de avtalsslutande parterna om den
tvist, som hänskjutits till densamma.

2. Varje avtalsslutande part äger
inträda som intervenient inom en
månad räknad från dagen för mottagandet
av denna underrättelse, om
parten styrker sig äga intresse av
tvistens biläggande. Sådant inträdande
må ej hava annat syfte än att understödja
eller bestrida påståendena
eller vissa påståenden från de ursprungliga
parterna i tvisten. Inträdandet
som intervenient må icke föranleda
att skiljedomstolens ursprungliga
sammansättning ändras.

Artikel 15

Varje avtalsslutande part skall underkasta
sig skiljedomstolens avgörande
av varje tvist, vari den är part.

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 167 år 1964

Protocol of provisional application of the
fisheries convention

The Governments of Austria, Belgium,
Denmark, the French Republic,
the Federal Republic of Germany,
Ireland, Italy, Luxembourg, the Netherlands,
Portugal, Spain, Sweden
and the United Kingdom of Great
Britain and Northern Ireland,

Have agreed as follows: —

Article 1

The Contracting Parties will raise
no objection if a Government which
has ratified or approved the Fisheries
Convention opened for signature
åt London on 9th March, 1964,
applies provisionally the provisions
of the Convention, having first notified
its decision to the Government
of the United Kingdom of Great Britain
and Northern Ireland.

Article 2

(1) The provisional application
of the provisions of the Fisheries
Convention by a Contracting Party
will entail the establishment of the
list of arbiters provided for in Article
1 of Annex II to the Convention.

(2) A Contracting Party which has
provisionally applied the provisions
of the Convention shall be bound by
its provisions, in particular Article
13, and shall not object if they are
invoked by a Government which has
signed the present Protocol and the
Convention, even if the latter Government
has not yet ratified or approved
the Convention, with a view
to settling a dispute raised by this
provisional application.

Protocole d’application provisoire de la
convention sur la péche

Les Gouvernements de la République
fédérale d’Allemagne, de 1’Autriche,
de la Belgique, du Danemark,
de 1’Espagne, de la République Francaise,
du Royaume-Uni de GrandeBretagne
et dTrlande du Nord, de
1’Irlande, de 1’Italie, du Luxembourg,
des Pays-Bas, du Portugal et de la
Suéde,

Sont convenus de ce qui suit: —
Article 1

Les Parties contractantes ne s’opposeront
pas å ce qu’un gouvernement
qui aura ratifié ou approuvé la
Convention sur la péche ouverte å la
signature å Londres le 9 mars 1964
en applique les dispositions å titre
provisoire, å charge pour ce gouvernement
de notifier au préalable sa
décision au Gouvernement du
Royaume-Uni de Grande-Bretagne et
dTrlande du Nord.

Article 2

1. L’application provisoire des dispositions
de la Convention par une
Partie contractante entrainera l’établissement
de la liste d’arbitres prévue
å 1’article 1" de 1’annexe II å la
Convention.

2. Une Partie contractante ayant
procédé ä 1’application provisoire des
dispositions de la Convention sera
liée par les dispositions de celle-ci,
notamment par son article 13 et ne
pourra pas s’opposer å ce qu’un gouvernement
signataire du présent protocole
et de la Convention, méme si
ce dernier gouvernement n’a pas encore
ratifié ou approuvé la Convention,
les invoque en vue de régler un
différend soulevé par cette application
provisoire.

Kungl. Maj. ts proposition nr 167 år 1961

37

Bilaga B

(Översättning)

Protokoll rörande provisorisk tillämpning
av fiskerikonventionen

Regeringarna i Belgien, Danmark,
Frankrike, Förenade Konungariket
Storbritannien och Nordirland, Irland,
Italien, Luxemburg, Nederländerna,
Portugal, Spanien, Sverige,
Förbundsrepubliken Tyskland samt
Österrike hava överenskommit om
följande.

Artikel 1

De avtalsslutande parterna kunna
icke resa invändning mot att regering,
som ratificerat eller godkänt
den i London den 9 mars 1964 för
undertecknande öppnade fiskerikonventionen,
provisoriskt tillämpar
dess bestämmelser efter att dessförinnan
hava underrättat regeringen i
Förenade Konungariket Storbritannien
och Nordirland om detta sitt beslut.

Artikel 2

1. Provisorisk tillämpning av bestämmelserna
i fiskerikonventionen
från avtalsslutande parts sida skall
medföra upprättandet av den förteckning
över skiljedomare, varom
bestämmes i artikel 1 i bilaga II till
konventionen.

2. Avtalsslutande part, som börjat
provisoriskt tillämpa konventionens
bestämmelser, skall vara bunden av
dess bestämmelser, särskilt artikel
13, och må ej resa invändning mot
att regering, som undertecknat detta
protokoll och konventionen, även om
denna senare regering ännu icke ratificerat
eller godkänt konventionen,
åberopar bestämmelserna i avsikt att
bilägga tvist, som uppkommit genom
denna provisoriska tillämpning.

3a

Kungl. Maj. ts proposition nr 167 år 1964

Article 3

The present Protocol shall be open
for signature from 9th March, 1964
to lOth April, 1964. It shall enter into
force, when it has been signed by
two Governments as between those
Governments, and in respect of any
Government which signs it thereafter
on the date of signature by that Government.

Artide 4

(1) Upon the entry into force of
the Convention, the present Protocol
shall automatically cease to have effect
as between Governments which
have become parties to the Convention.

(2) The present Protocol shall
cease to have effect in respect of any
Government which notifies the Government
of the United Kingdom of
Great Britain and Northern Ireland
of its decision not to ratify or approve
the Convention.

Artide 5

The Government of the United
Kingdom of Great Britain and Northern
Ireland shall immediately inform
all the signatories of the present
Protocol of each notification received
in accordance with Article 1
or with paragraph (2) of Article 4.

In witness whereof the undersigned,
being duly authorised thereto,
have signed the present Protocol.

Done åt London this ninth day of
March, 1964, in the English and
French languages, each text being
equally authoritative, in a single
original which shall be deposited in
the archives of the Government of
the United Kingdom of Great Britain
and Northern Ireland, which shall
transmit a certified true copy thereof
to each signatory and acceding Government.

Artide 3

Le présent protocole sera ouvert å
la signature du 9 mars 1964 au 10
avril 1964. Quand il aura été signé
par deux gouvernements, il entrera
en vigueur entre ees gouvernements,
et pour tout gouvernement qui le
signera par la suite, il entrera en vigueur
å dater de sa signature par ce
gouvernement.

Artide 4

1. A la date d’entrée en vigueur de
la Convention le présent protocole
cessera d’avoir effet entre les gouvernemenls
qui sont devenus parties
å cette Convention.

2. Le présent protocole cessera
d’avoir effet å 1’égard de tout gouvernement
qui aura notifié au Gouvernement
du Royaume-Uni de Grande-Bretagne
et dTrlande du Nord sa
décision de ne pas ratifier ou approuver
Ia Convention.

Article 5

Le Gouvernement du RoyaumeUni
de Grande-Bretagne et dTrlande
du Nord informera sans délai tous
les gouvernements signataires du
présent protocole de toutes les notifications
recues au titre des dispositions
de 1’article 1 et de 1’article 4,
§2.

En foi de quoi les soussignés, dument
autorisés å cet effet, ont signé
le présent Protocole.

Fait å Londres, le neuviéme jour
du mois de mars 1964, en langues
fran^aise et anglaise, chaque texte
faisant également foi, en un exemplaire
unique, qui sera déposé dans
les archives du Gouvernement du
Royaume-Uni de Grande-Bretagne et
dTrlande du Nord, qui en délivrera
une copie certifiée conforme å chacun
des gouvernements signataires et
adhérents.

Kungl. Alaj. ts proposition nr 167 år 196b

39

Artikel 3

Detta protokoll skall hållas öppet
för undertecknande från den 9 mars
1964 till den 10 april 1964. När det
undertecknats av två regeringar,
skall det träda i kraft mellan dessa;
för regering, som därefter undertecknar,
skall det träda i kraft på dagen
för undertecknandet av denna regering.

Artikel b

1. I och med att konventionen träder
i kraft, skall detta protokoll automatiskt
upphöra att gälla mellan de
regeringar, som tillträtt konventionen.

2. Detta protokoll upphör att gälla
för varje regering, som underrättar
regeringen i Förenade Konungariket
Storbritannien och Nordirland om
att den beslutat att icke ratificera eller
godkänna konventionen.

Artikel 5

Regeringen i Förenade Konungariket
Storbritannien och Nordirland
skall utan dröjsmål lämna samtliga
regeringar, som undertecknat detta
protokoll, uppgift om varje underrättelse,
som mottagits i enlighet med
bestämmelserna i artikel 1 eller i artikel
4 mom. 2.

Till bekräftelse härå hava undertecknade,
därtill vederbörligen bemyndigade,
underskrivit detta protokoll.

Som skedde i London den 9 mars
1964, på engelska och franska språken,
vilka skola äga lika vitsord, i
ett enda exemplar, som skall vara deponerat
i Förenade Konungariket
Storbritannien och Nordirlands regerings
arkiv, vilken skall överlämna
bestyrkt avskrift därav till varje regering,
som undertecknar eller ansluter
sig.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640506