Statsutskottets utlåtande nr 18 b år l!)6b

1

Nr 184

Utlåtande i anledning av väckta motioner inom kriminalvårdens
område m. m.

(3:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lundström m. fl. (I: 182) och den andra inom andra kammaren av
herr Ohlin m. fl. (II: 231), har hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte anhålla om en genomgripande genomgång och beredning
i parlamentarisk ordning för att häva krisläget inom kriminalpolitiken,
särskilt i de hänseenden, som belysts i motionerna, och innefattande
särskilt: 1) sådan planläggning av vårdarbetet att alla vårdbehövande kriminella
— både ungdomsbrottslingar och äldre — erhåller adekvat behandling
under ledning av psykiatriker och psykologer, 2) fullgod utbildning av
all vårdpersonal, 3) avskaffande av anstaltsslummen, 4) förbättrad rymningssäkerhet
vid statens anstalter, 5) lösning av eftervårdens bostadsproblem,
6) tillräckligt med ungdomsvårdsskolor och utredningshem så att
den kommunala ungdomsvården ej belastas samt 7) utvecklingsprogram
för en breddad forskning på kriminalpolitiskt betydelsefulla vårdområden.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Holmberg och Kaijser (I: 400) och den andra inom andra
kammaren av herr Anners m. fl. (II: 464), hemställts att riksdagen måtte

1) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag om inrättande av en
professur i kriminologi vid vartdera av universiteten i Uppsala och Lund,

2) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning av följande frågor,
nämligen a) utbyggnaden på längre sikt av den kriminologiska forskningen
och undervisningen jämte därmed sammanhängande problem beträffande
forskarrekryteringen, b) behovet av och rekryteringen på längre sikt av psykiatrer
och psykologer för fångvårdens behov och c) frågan om omedelbara
åtgärder för att förstärka de personella och tekniska resurserna hos poliskårerna
i storstäderna samt behovet på längre sikt av personella förstärkningar
inom rikets polisväsende jämte därmed sammanhängande rekryteringsproblem.

Under punkterna 1) och 2 a) i sistnämnda båda motioner framförda yrkanden
har statsutskottet tidigare behandlat i sitt utlåtande nr 55 (punkt
1).

Därjämte har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första

1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 6 samt. Nr 184

2 Statsutskottets utlåtande nr 181 år 1964

kammaren av herr Sundin (I: 528) och den andra inom andra kammaren
av herr Gustafsson i Ivårby (11:622), hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte anhålla att en parlamentarisk beredning skyndsamt
tillsättes med uppgift att utarbeta ett handlings- och upprustningsprogram
för effektivare insatser på kriminalvårdens och brottsförebyggandets områden.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 231
II: 464 och II: 622.

Utskottet. I föreliggande motioner har belysts ett flertal problem inom
kriminalvården. Sålunda har i motionerna I: 182 och 11:231 uttalats oro
övei den stigande brottsligheten och minskningen av andelen uppklarade
brott, ökade insatser inom den brottsförebyggande verksamheten och snara
åtgärder för att rusta upp kriminalvårdens resurser är enligt motionärernas
mening angelägna. I motionerna framhålles särskilt betydelsen av upprustning
och utbyggnad av anstaltsbeståndet, god personalutbildning, ökad
utbyggnad av den psykiatriska och psykologiska verksamheten samt utökning
av eftervårdens resurser. Behovet av en breddad forskning på kriminalpolitiskt
viktiga områden understrykes, liksom även angelägenheten av
att i möjligaste mån förbättra rymningssäkerheten vid anstalterna. Motionärerna
anför vidare i fråga om ungdomskriminaliteten bl. a., att dualismen
i fråga om ansvar och insatser mellan domstols- och fångvårdsväsendc
å ena sidan samt samhällets barna- och ungdomsvård å den andra sidan
inte bringats till någon lösning genom den nya barnavårdslagen och brottsbalken.
En genomgripande genomgång och beredning i parlamentarisk ordning
för att häva krisläget inom kriminalpolitiken är enligt motionärernas
mening motiverad. I huvudsak samma synpunkter har framförts i motionerna
1: 528 och II: 622, i vilka likaledes framförts krav på en parlamentarisk
beredning med uppgift att utarbeta ett handlings- och upprustningsprogram
inom ifrågavarande område. I motionerna I: 400 och II: 464 har,
såvitt nu är i fråga, berörts behovet av psykologer och psykiatrer inom
fångvården samt framhållits angelägenheten av att förstärka polisens personella
och tekniska resurser ävensom framförts krav om utredning i dessa
hänseenden.

Antalet intagna i fångvårdsanstalterna har visat en fortgående stegring.
Medelbeläggningen på anstalterna har enbart under de senaste åren stigit
från 4 826 år 1960 till drygt 5 100 år 1963. Maximibeläggningen under nämnda
år uppgick till 5 268 respektive 5 624. En ytterligare stegring synes ha
inträtt under år 1964. Enligt en av fångvårdsstyrelsen utarbetad prognos
skulle medelbeläggningen år 1970 öka till 6 973 och maximibeläggningen
till 7 624 och för år 1980 skulle enligt samma prognos motsvarande siffror

Statsutskottets utlåtande nr t8i år 7.964

3

kunna väntas bli 9 648 respektive 10 555. Den 1 mars 1964 disponerade kriminalvården
nominellt 5 463 platser. Det reella platsantalet var dock lägre
och uppgick till sammanlagt 5 301 platser. En viss överbeläggning föreligger
sålunda tidvis.

Här anförda uppgifter ger utskottet anledning dela den oro, som avspeglas
i förevarande motioner. Utskottet vill dock erinra om att en betydande
upprustning skett inom kriminalvården under senare år. Sålunda har under
det senaste decenniet tillkommit ett flertal nya anstalter, bl. a. i Ulriksfors,
Norrtälje, Tillberga, Tidaholm, Hälsingborg, Kumla, Mariefred, Hällby
och Roxtuna. Nedläggning av gamla anstalter har dock ännu icke kunnat
ske i planerad utsträckning. Däremot har några äldre anstalter omändrats
för att användas för specialändamål inom fångvården. En viss modernisering
har även i övrigt skett vid en del befintliga anstalter. Vidare har i årets
statsverksproposition presenterats en av fångvårdsstyrelsen upprättad utvecklingsplan
för den fortsatta utbyggnaden fram till år 1975 av anstaltsväsendet
(bil. 4, punkten 59). Utskottet vill med anledning av motionerna
I: 182 och II: 231 samt I: 528 och II: 622 understryka angelägenheten av
att upprustningen inom kriminalvården fortsättes med all kraft. Därvid är
det enligt utskottets mening betydelsefullt, att eftervårdens resurser särskilt
beaktas.

De i förenämnda motioner påtalade rymningarna från statliga anstalter
finner utskottet vara oroande och besvärliga att komma till rätta med. Utskottet
har sig dock bekant, att berörda myndigheter har sin uppmärksamhet
riktad på denna fråga.

Vad särskilt angår ungdomsvårdsskolorna torde enligt vad utskottet inhämtat
någon platsbrist inte föreligga. Platsantalet uppgick den 1 oktober
1964 till 1 046 och antalet intagna till 973.

Även i personellt hänseende har en upprustning skett vid såväl fångvårdsanstalterna
som ungdomsvårdsskolorna. Utskottet förutsätter, att denna
upprustning fortsättes, icke minst i vad avser tillsynspersonal vid fångvårdsanstalterna
med hänsyn bl. a. till personalens säkerhet. Vad särskilt
gäller psykiatrer och psykologer har bristen på sådan personal medfört, att
utbyggnaden av den psykiatriska och psykologiska verksamheten icke kunnat
ske i önskvärd utsträckning. Med anledning av förevarande motioner
vill utskottet framhålla, att det även enligt utskottets mening är angeläget
att denna verksamhet utbygges och att rekryteringen av erforderlig personal
stimuleras.

I motionerna I: 182 och II: 231 samt I: 528 och II: 622 har även personalutbildningen
berörts. Utskottet vill erinra om att grund- och fortsättningskurser
för olika personalkategorier inom förevarande vårdområden sedan
flera år tillbaka anordnas i fångvårdsstyrelsens och socialstyrelsens regi.
Vidare har försöksvis anordnats i personalutbildningsberedningens regi 3-

4 Statsutskottets utlåtande nr 184 år 1964

månaders utbildningskurser för personal vid fångvårdsanstalter, alkoholistanstalter
och ungdomsvårdsskolor. Enligt vad utskottet inhämtat planeras
fortsatt sådan utbildning. Då frågan sålunda är föremål för statsmakternas
uppmärksamhet och eu icke obetydlig kursverksamhet redan pågår i respektive
ämbetsverks egen regi, synes någon särskild utredning rörande utbildningen
av vårdpersonal inom förevarande områden icke vara påkallad.

I sistnämnda fyra motioner har vidare berörts behovet av forskning inom
kriminalpolitiken. Frågan i vilken form denna forskning skall bedrivas finner
utskottet ganska komplicerad. Utskottet vill dock i detta sammanhang
erinra om att innevarande års riksdag fattat beslut om inrättande av en
professur i allmän kriminologi vid Stockholms universitet. Utskottet förutsätter,
att berörda myndigheter ägnar uppmärksamhet åt frågor av denna
art.

Vad angår den i motionerna I: 182 och II: 231 berörda frågan om ansvaret
för samhällets insatser mot ungdomskriminalitet vill utskottet erinra om
att första lagutskottet i sitt utlåtande nr 39 innevarande år i anledning av
väckta motioner om enhetlig handläggning av samhällsåtgärderna mot ungdomskriminalitet
icke funnit skäl att för närvarande upptaga handläggningsordningen
för ingripande mot unga lagöverträdare till omprövning. Först sedan
man vunnit en icke alltför kort tids erfarenhet av den praktiska tilllämpningen
av den nya lagstiftningen på detta område — den nya barnavårdslagen
och brottsbalken med därtill anknuten lagstiftning — torde enligt
första lagutskottets mening förutsättningar föreligga att bedöma, huruvida
andra former eller nya åtgärder bör övervägas. Statsutskottet vill för
sin del med anledning av förstnämnda motioner understryka vikten av ett
smidigt samarbete mellan berörda myndigheter så att en så effektiv kriminalvård
som möjligt kan ernås.

Med anledning av i motionerna I: 400 och II: 464 framfört krav om utredning
rörande förstärkning av de personella och tekniska resurserna inom
polisväsendet samt vad som anförts i fråga om polisens brottsförebyggande
och brottsutredande verksamhet i övriga förevarande motioner vill utskottet
erinra om att förstatligandet från och med den 1 januari 1965 av polisväsendet
avsetts skola leda till en allmänt ökad effektivitet i polisens arbete.
I avvaktan på erfarenheter av den nya organisationen finner sig utskottet
nu icke berett att tillstyrka i nämnda motioner framförda utredningskrav.

Icke heller beträffande övriga i förevarande motioner berörda frågor finner
utskottet behov för närvarande föreligga av utredning. Utskottet hemställer
därför,

aj att motionerna I: 182 och 11:231 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;

b) att motionerna I: 400 och II: 464, såvitt nu är i fråga,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

Statsutskottets utlåtande nr 18''r år 196i

5

c) att motionerna I: 528 och II: 622 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 1 december 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit:

från första kammaren: herrar Gillström, Einar Persson, Birger Andersson,
Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Virgin, Fritz Persson,
fru Wallentheim, herrar Per Jacobsson, Söderberg, Mårtensson, Bengt Gustavsson,
Per Petersson, Harry Carlsson och Nils-Eric Gustafsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Ståhl,
Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Almgren, fröken Elmén, herr
Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile, Lassinantti,
Johansson i Norrköping, Andersson i Knäred, Fagerlund och Turesson.

Reservationer

1) av herr Per Jacobsson

2) av herr Ståhl

3) av fröken Elmén

Stockholm 19G4. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640019