Statsutskottets utlåtande nr 183 år 196
1
Nr 183
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tandläkarutbildning
to. to. i Göteborg jämte i ämnet väckta
motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 161 har Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 21 maj 1964 föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade riktlinjer för organisationen
av en odontologisk fakultet i Göteborg, dels godkänna av departementschefen
förordade riktlinjer för organisationen av tandtekniker- och tandsköterskeutbildning
i Göteborg, dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig
överensstämmelse med vad departementschefen förordat godkänna avtal
med Göteborgs stad om odontologisk utbildning i Göteborg m. m. jämte därtill
hörande särskild överenskommelse.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Torsten Andersson m.fl. (1: 833) och den andra inom andra kammaren av fru
Sjövall m.fl. (II: 1025), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta a) att en
odontologisk fakultet inrättas i Göteborg och att verksamheten avses inledas
1966/67, b) att fakulteten redan från början dimensioneras för ett årligt elevintag
av 125 platser, varav 25 under en 5-årsperiod kan fördelas bland nordiska studenter
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, c) att de i propositionen framlagda principiella
riktlinjerna i huvudsak må ligga till grund för fakultetens organisation, d)
att de i 1962 års odontologiska studieplanskommitté förordade riktlinjerna för studieordning
och läraruppsättning må ligga till grund för bedömningen och dimensioneringen
omräknat för ett elevintag av 125 studerande per år, e) att det ökade
forskningskravet garanteras genom tillkomsten av kvalificerade tjänster och erforderliga
forslcningsutrymmen;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Edström och Skärman (I: 838) och den andra inom andra kammaren av
herr Ilamrin i Kalmar m.fl. (II: 1035), i vilka hemställts 1. att riksdagen måtte
besluta, a) att den odontologiska fakulteten vid universitetet i Göteborg dimensioneras
för en årlig intagning av 125 studerande, b) att som sin mening uttala,
att arbetet på utbyggnaden av fakulteten måtte bedrivas så skyndsamt att intagning
av studerande kan ske redan fr. o. m. läsåret 1965/66 och i varje fall
1 — Bihang till riksdagens protokoll l!)6i. G samt. Nr 18S
2
Statsutskottets utlåtande nr 183 år 1961+
inte senare än läsåret 1986/67, c) att den nuvarande tandteknikerskolan inte avvecklas
innan undervisningen för tandtekniker igångsättes vid den nya fakulteten,
d) att den nuvarande tandsköterskeskolan får fortsätta sin verksamhet jämsides
med den tandsköterskeutbildning som kommer att bedrivas vid den nya
fakulteten, 2. att riksdagen måtte beakta vad i motionerna anförts angående tandvårdsforskningen
och den kvalitativa och kvantitativa utökningen av lärarstaben
samt angående relationen mellan antalet kliniska arbetsplatser och antalet
tjänstgörande studenter;
dels en inom andra kammaren av herr Hagberg och fru Ryding väckt motion
(II: 1024), vari föreslagits att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa
om skyndsam utredning och förslag i syfte att effektivisera tandläkar- och
tandsköterskeutbildningen liksom folktandvården genom a) undervisning i arbetsorganisationen
och assistans, b) professurer i kariesprofylaktik, c) vidareutbildning
av tandsköterskor, d) effektivisering av folktandvården, e) åtgärder för
att förbättra de tekniska och maskinella hjälpmedlen i tandvården;
dels en inom andra kammaren av herr von Friesen väckt motion (II: 1033),
vari hemställts att riksdagen måtte beakta vad i motionen anförts beträffande
frågor sammanhängande med en i propositionen föreslagen professur i kirurgi;
dels ock en inom andra kammaren av fru Gunne och fröken Karlsson väckt
motion (II: 1034), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att de nuvarande
statliga tandtekniker- och tandsköterskeskolorna i Göteborg tills vidare bibehålies
samt att i övrigt bifalla Kungl. Maj:ts förslag i vad avser utbildningen av
tandtekniker och tandsköterskor.
Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 1025, II: 1035, II: 1024, II: 1033 och II: 1034.
På grundval av ett betänkande av expertgruppen för odontologisk utbildning
i Göteborg föreslås i propositionen riktlinjer för organisationen av en fjärde
tandläkarhögskola, inordnad som en odontologisk fakultet vid Göteborgs universitet.
Den nya fakulteten, som föreslås dimensionerad för en årlig intagning
av 100 odontologie studerande, avses inleda sin verksamhet fr. o. m. budgetåret
1966/67. I propositionen förordas vidare, att riksdagen fattar beslut om inrättande
budgetåren 1967/68—1969/70 av nio professurer — bl. a. i ämnet parodontologi,
dvs. tandlossnandets sjukdomar — samt tre laboraturer och ett universitetslektorat.
Det föreslås, att professorer och laboratorer i kliniska ämnen
tillika skall vara övertandläkare vid läroanstaltens tandsjukvårdscentral. Därjämte
framlägges förslag om heltidstjänster som lärare-biträdande övertandläkare
samt assistenttandläkare. Även för tandtekniker- och tandsköterskeutbildning
i Göteborg uppdrages riktlinjer i propositionen. Det sammanlagda medelsbehovet
vid full utbyggnad av verksamheten uppskattas för avlöningar, omkostnader
och sakanslag m. m. till ca 8,5 milj. kr. per år. I propositionen redovisas
vidare byggnadsprogram för den odontologiska läroanstalten, kostnadsupp
-
Statsutskottets utlåtande nr 183 år 1964
3
skattat till ca 35 milj. kr. Härtill kommer engångskostnader för inredning och
utrustning, uppskattade till storleksordningen 8 milj. kr.
Slutligen föreslås, att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att godkänna ett
villkorligt slutet avtal mellan statens nämnd för förhandlingar med kommuner,
å ena sidan, och delegerade för Göteborgs stad, å den andra. Genom avtalet
regleras det fortsatta samarbetet mellan staten och staden i fråga om dels utbildning
av tandläkare, dels tandsjukvård i Göteborg.
Beträffande det närmare innehållet i propositionen nr 161 torde i huvudsak
få hänvisas till denna. Här torde emellertid böra i sammandrag återges vad departementschefen
anfört i vissa huvudfrågor.
Departementschefen framhåller att frågan om upprättande av en tandläkarhögskola
i Göteborg länge har varit aktuell. Det av 1955 års riksdag i anledning
av förslag i propositionen 1955:138 fattade principbeslutet därom fick betydelse
för främst dimensioneringen av de då för uppförande aktuella medicinsk-teoretiska
institutionerna. Av skäl, som närmare framgår av vad dåvarande chefen
för ecklesiastikdepartementet anförde i sagda proposition, var det icke möjligt
att i samband med att principiell ställning togs till frågan även fastställa en tidpunkt
för högskolans tillkomst. 1955 års riksdag fann sig emellertid i skrivelse
till Kungl. Maj :t böra anhålla, att Kungl. Maj :t måtte så snart detta lät sig göra
för riksdagen framlägga en plan för högskolans inrättande (SU 148; rskr. 326).
Även 1961 års riksdag har i skrivelse till Kungl. Maj:t understrukit angelägenheten
av att en i erforderlig utsträckning tidsbestämd utbyggnadsplan för denna
tandläkarhögskola snarast möjligt färdigställdes och redovisades för riksdagen
(SU 130; rskr. 328). Detta uttalande gjordes i anslutning till vissa i propositionen
1961:108 framlagda, av 1961 års riksdag godkända riktlinjer för utbyggande av
tandläkarutbildningskapaciteten. Dessa riktlinjer innebar bl. a., att planeringen
för den blivande göteborgshögskolan borde inriktas på en årlig intagningskapacitet
av omkring 100 studerande.
Departementschefen erinrar om att — utöver de äldre tandläkarhögskolorna i
Stockholm och Malmö — i Umeå tillkommit en tredje tandläkarhögskola den
1 juli 1963 genom ombildning till fullständig odontologisk läroanstalt med åtta
professurer och fyra laboraturer av det tidigare till tandläkarhögskolan i Stockholm
hörande tandläkarinstitutet i Umeå. Beslut om denna ombildning fattades
av 1961 års riksdag. Sedan det utredningsarbete rörande tandsjukvården vid de
odontologiska läroanstalterna, om vilket 1957 års riksdag i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhållit (SU 93; rskr. 249), hade avslutats, kunde ett detaljerat förslag om
ombildningen framläggas i propositionen 1962:104. Därvid uttalades, att de
riktlinjer, som i propositionen förordades för sagda ombildning, borde — därest
riksdagen inte riktade någon erinran däremot — följas också i utrednings- och
planeringsarbetet för den kommande tandläkarhögskolan i Göteborg. Ifrågavarande
riktlinjer godkändes av riksdagen och någon erinran riktades inte mot
4 Statsutskottets utlåtande nr 183 år 1961/.
Kungl. Maj:ts förslag, att desamma borde följas även vid nyssnämnda arbete
(SU 144; rskr. 322).
Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t i anledning av det förutnämnda, av 1961
års riksdag godkända beslutet om utbyggande av tandläkarutbildningskapaciteten
uppdrogs i juni 1961 åt särskilda experter att inom ecklesiastikdepartementet
biträda med beredning av frågor rörande ökad tandläkarutbildning och
därmed sammanhängande spörsmål. Bland dessa experter bildades en grupp,
som biträtt vid utrednings- och planeringsarbetet för anordnande av odontologisk
utbildning i Göteborg. Kungl. Maj:t beslöt i juni 1962 att fästa denna expertgrupps
uppmärksamhet på vad statsutskottet uttalat i sitt utlåtande
1962: 144 i anslutning till att utskottet behandlade departementschefens förutnämnda
förslag rörande riktlinjerna för ifrågavarande arbete. Vidare uppdrog
Kungl. Maj:t i december 1959 åt 1958 års statliga förhandlingskommission i
Göteborg att uppta förhandlingar med Göteborgs stad om anordnande av lokaler
för odontologisk utbildning. Genom beslut i mars 1963 ändrades detta uppdrag
till att avse anordnande vid lämplig tidpunkt av odontologisk utbildning i
Göteborg och därmed sammanhängande frågor. Kommissionen befriades i januari
1964 från ifrågavarande förhandlingsuppdrag; samtidigt uppdrogs åt statens
nämnd för förhandlingar med kommuner att överta och fullfölja uppdraget.
Det utrednings-, planerings- och förhandlingsarbete rörande den odontologiska
läroanstalten i Göteborg, som sålunda utförts, har resulterat i att förslag nu föreligger
från både expertgruppen och byggnadsstyrelsen. Dessa förslag jämte
därpå grundat avtal mellan förhandlingsnämnden och delegerade för Göteborgs
stad möjliggör enligt departementschefen ett ställningstagande både till huvudlinjerna
för organisationen av denna läroanstalt och till ett tidsschema för dess
uppbyggande. Efter erinran om de väsentligaste riktlinjerna, efter vilka expertgruppen
utarbetat sitt förslag, förordar departementschefen i enlighet med universitetskanslersämbetets
yttrande att organäsationsförslaget i huvudsak lägges
till grund för den odontologiska fakultetens i Göteborg uppbyggnad under den
första femårsperioden. Departementschefen räknar med att det nya universitetskanslersämbetet
och där närmast den i propositionen 1964: 50 föreslagna
fakultetsberedningen för medicin, odontologi och farmaci kommer att svara för
den fortsatta planeringen för den odontologiska fakulteten i Göteborg. I enlighet
med expertgruppens förslag borde dock tillsättningen av fakultetens lärar- och
forskartjänster under uppbyggnadsperioden anförtros åt medicinska fakulteten i
Göteborg, förstärkt med företrädare för de tre befintliga odontologiska läroanstalterna
på sätt gruppen föreslagit.
Genom att den fortsatta planeringen anförtros universitetskanslersämbetet
skapas enligt departementschefens bedömande bästa möjliga förutsättningar för
att resultatet av den inom universitetskanslersämbetet pågående översynen av
de odontologiska läroanstalternas studieplaner skall kunna beaktas vid arbetet
med den nya fakultetens uppbyggnad. Om på grund härav eller eljest modifikationer
i expertgruppens förslag befunnes motiverade, borde dessa kunna företas
Statsutskottets utlåtande nr 183 år 1964
5
inom ramen för dels de av departementschefen förordade principerna för fakultetens
organisation m. in., dels ock det byggnadsprogram, som godtagits av Kungl.
Maj :t.
Departementschefen erinrar härefter om att byggnadsstyrelsen vid redovisningen
av förslag till byggnadsprogram för den nya fakulteten funnit, att man
måste räkna med ett års tidsförskjutning för erforderliga byggnaders färdigställande.
Då skälen för en sådan tidsförskjutning måste godtas förordar departementschefen,
att det fortsatta arbetet med fakultetens uppbyggnad inriktas
på att fakulteten skall kunna påbörja sin verksamhet höstterminen 1966 och att
utbyggnaden sker etappvis med början budgetåret 1966/67 och avslutas budgetåret
1970/71 i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag beträffande olika byggnaders
färdigställande och efter de linjer i övrigt expertgruppen föreslagit, dock
med den förändring som föranledes av den ettåriga tidsförskjutningen.
I fråga om de nya lärartjänsternas konstruktion m. m. framhåller departementschefen
att överläggningar förts med Sveriges akademikers centralorganisation
och att därvid träffats en överenskommelse, vilken innebär vissa avvikelser
från vad som nu gäller i fråga om motsvarande tjänster vid tandläkarhögskolan
i Umeå. Sålunda kommer med vissa tjänster i kliniskt ämne i Göteborg att bli
förknippade förmåner — möjlighet till tidsbegränsad enskild verksamhet för
övertandläkare och tandsjukvårdsverksamhet mot timarvode för biträdande
övertandläkare — vilka kan leda till ett för vederbörande tjänstinnehavare
gynnsammare ekonomiskt utbyte. I denna del liksom i den förutsatta möjligheten
att i vissa fall anställa assistenttandläkare på halvtid eller annan tandläkare
mot timarvode innebär överenskommelsen emellertid, att de synpunkter
på personalorganisationen som vid remissbehandlingen framförts av främst lärarkollegiet
vid tandläkarhögskolan i Stockholm samt av Svenska tandläkaresällskapet
och Sveriges tandläkarförbund i betydande utsträckning tillgodosetts. Då
enligt departementschefens mening därtill kommer att tjänstekonstruktionerna
och tjänstgöringsskyldigheterna inom tandsjukvård i övrigt samt inom undervisning
och forskning kommer att kunna lösas på samma ändamålsenliga sätt
som gäller vid tandläkarhögskolan i Umeå, finner departementschefen den träffade
överenskommelsen godtagbar och förordar därför, att densamma godtages
och lägges till grund för det fortsatta arbetet.
Departementschefen tar härefter upp frågan om inrättande av professurer
och laboraturer och konstaterar därvid att ett stort antal remissmyndigheter
förordat, att ämnet parodontologi blir företrätt av professur. Som skäl härför
har anförts, att tandlossningssjukdomarna eller parodontopatierna från kliniska
och profylaktiska synpunkter utgör den, jämte karies och dess följdsjukdomar,
mest betydelsefulla sjukdomsgruppen inom odontologien. Departementschefen
delar den uppfattning, som sålunda kommit till uttryck, nämligen att största
möjliga vikt bör läggas vid undervisningen och forskningen inom parodontologien
och förordar därför, att läroområdet parodontologi vid den odontologiska
fakulteten i Göteborg blir företrätt av professur.
6
Statsutskottets utlåtande nr 183 år 1961/.
I anslutning till vad därom vid remissbehandlingen framförts angående behov
av ytterligare tjänster som professor eller laborator samt docenttjänster ävensom
tjänster som lärare i lönegrad A 27 utöver av expertgruppen upptagna erinras
om att gruppens förslag avser den nya fakultetens utbyggnadsperiod. Det framhålles
också, att tillgången på vetenskapligt meriterade odontologer, som nu icke
innehar professur eller laboratur, är knapp samt att antalet avlagda disputationsprov
vid tandläkarhögskolorna hittills varit förhållandevis litet. Även om
detta antal under den närmaste femårsperioden komme att avsevärt öka kunde
det med hänsyn till det sagda befaras uppstå svårigheter att under uppbyggnadsperioden
besätta redan de för verksamhetens start oundgängligen erforderliga
tjänster, för vilka minst avlagt disputationsprov kommer att krävas. Under
sådana förhållanden synes expertgruppens förslag i nu berört avseende vara i
och för sig väl avvägt, framhåller departementschefen.
Under hänvisning till tidsschemat för den nya fakultetens utbyggnad samt i
anslutning till vad expertgruppen därom föreslagit förordar departementschefen,
att följande högre ordinarie tjänster inrättas vid den odontologiska fakulteten i
Göteborg, nämligen en professur i teknologi och en tjänst som universitetslektor
i teknologi fr. o. m. den 1 juli 1967, en professur i vart och ett av de fem ämnena
cariologi, protetik, kirurgi, parodontologi och röntgendiagnostik samt en laboratur
i vart och ett av de tre ämnena farmakologi, bettanalys med parodontoprotetik
och endodonti fr. o. m. den 1 juli 1968, en professur i histopatologi fr. o. m.
den 1 januari 1969, en professur i ortodonti fr. o. m. den 1 juli 1969 samt en
professur i pedodonti fr. o. m. den 1 januari 1970. I jämförelse med vad som
gäller i fråga om tandläkarhögskolau i Umeå innebär detta förslag den förändringen,
att ämnet parodontologi i Göteborg blir företrätt av professor i stället
för av laborator.
De av läkarutbildningsberedningen föreslagna, för medicin och odontologi gemensamma
tjänsterna som prosektor i patologi och laborator i allmän bakteriologi
finner departementschefen starkt motiverade. Till frågan om dessa tjänsters
inrättande bör emellertid enligt departementschefen definitiv ställning tas i
samband med prövning av förslag om ökad läkarutbildning i Göteborg.
Departementschefen förordar att med tjänst som professor respektive laborator
i kliniskt ämne förenas ställning som övertandläkarc vid tandsjukvårdscentralen.
Detta gäller följande tjänster, nämligen de sju professurerna i cariologi,
protetik, kirurgi, parodontologi, röntgendiagnostik, ortodonti och pedodonti
samt de två laboraturerna i bettanalys med parodontoprotetik och i endodonti.
Expertgruppen hade beräknat det totala medelsbehovet för avlöningar (exklusive
arvoden till föreslagna tandsköterskepraktikanter) till i runt tal 5 740 000 kr.
enligt 1963 års lönenivå. Detta belopp avsåg det första budgetår, då fakulteten
komme att vara helt utbyggd enligt det framlagda förslaget, dvs. budgetåret
1970/71. Beloppet innefattade bl. a. kostnader, beräknade till i runt tal 456 000
kr., för löner, arvoden m.m. avseende den på den medicinska fakulteten närmast
ankommande prekliniska utbildningen. Vidare hade expertgruppen gjort
Statsutskottets utlåtande nr 183 år 1964-
7
en överslagsberäkning av medelsbehovet till omkostnader och sakanslag m.m.
samt uppskattat detta till sammanlagt närmare 2 000 000 kr. per år. Engångskostnaderna
för inredning och utrustning hade av gruppen beräknats till i runt
tal 7 650 000 kr. enligt 1961 års prisnivå.
De sålunda gjorda kostnadsuppskattningarna är enligt departementschefen
ägnade att i huvudsak bilda underlag för kommande förslag till anslagsiiskanden.
Departementschefen tillägger emellertid att den med Sveriges akademikers
centralorganisation slutna överenskommelsen kommer att medföra vissa i dessa
kostnadsuppskattningar ej förutsedda utgifter för såväl avlöningar och omkostnader
som inredning och utrustning in. m. Ansvarig för utarbetandet av förslag
till anslagsäskanden kommer, påpekas det, att bli det nya universitetskanslersämbctet,
utom i fråga om inredning och utrustning. Det fortsatta planeringsarbetet
i sistnämnda avseende förutsättes på sedvanligt sätt handhavas av utrustningsnämnden
för universitet och högskolor. På grundval av de förslag, som
kanslersämbetet kan komma att framlägga, borde därefter personalorganisationen
samt anslagsbehovet för olika ändamål prövas i samband med det ordinarie
budgetarbetet. Vid detta arbete borde även beaktas vad expertgruppen
föreslagit beträffande dels fakultetens uppbyggnad etappvis under fem på varandra
följande budgetår, dels ock sådana särskilda anordningar, som kunde befinnas
erforderliga under de två första verksamhetsåren.
I detta sammanhang erinras om att i propositionen 1961:108 framhållits
önskvärdheten av att, där så kan ske, åstadkomma samarbete med andra nordiska
länder vid utbyggande av det högre utbildningsväsendet. I propositionen
uttalades att förutsättningarna för att ge kompetenta sökande från annat nordiskt
land företräde till ett antal utbildningsplatser vid nu ifrågavarande läroanstalt
borde undersökas. Som även då framhölls, hade från norska regeringens
sida vid preliminära kontakter intresse visats för ett dylikt arrangemang. En
allmän förutsättning vid dessa underhandskontakter var att åtagandet från
svensk sida skulle avse högst 25 nybörjarplatser om året under en femårsperiod
räknat från den nya läroanstaltens start. Erbjudandet gällde vidare under den
förutsättningen att svenska staten skulle erhålla ersättning, motsvarande driftkostnaderna
för varje på detta sätt ianspråktagen utbildningsplats. Den sålunda
år 1961 väckta frågan har eidigt departementschefen i förevarande sammanhang
ånyo berörts med norska regeringen. Departementschefen föreslår att
därest riksdagen cj riktar någon erinran däremot det skall få ankomma på
Kungl. Maj:t att träffa de överenskommelser, som kan fordras för ett genomförande
av ifrågavarande arrangemang.
Departementschefen framhåller att de av expertgruppen framlagda förslagen
rörande den statliga tandtekniker- och tandsköterskcutbildningen i Göteborg
bygger på de riktlinjer, som fastställts för organisationen av motsvarande utbildning
i Umeå. Departementschefen erinrar om att överstyrelsen för yrkesutbildning
i sitt remissyttrande över expertgruppens förslag gjort gällande, att
denna utbildningsverksamhet borde ske under överstyrelsens ledning och att
8
Statsutskottets utlåtande nr 183 år 1964
överstyrelsen avstyrkt förslagen härutinnan. Medicinalstyrelsen hade tillstyrkt
förslaget om tandsköterskeutbildningen men uttalat sig i samma riktning som
överstyrelsen för yrkesutbildning i fråga om tandteknikerutbildningen. Såväl
medicinalstyrelsen som vissa tandläkarorganisationer hade dessutom uppehållit
sig vid behovet av tandsköterskor och i anslutning därtill föreslagit, att den nuvarande
tandsköterskeskolan i Göteborg skulle bibehållas vid sidan av den av
expertgruppen föreslagna skolan. Sagda styrelse hade i särskild skrivelse ytterligare
understrukit angelägenheten härav. De tre tandläkarhögskolornas lärarkollegier
hade bl. a. understrukit, att föreståndarskapet för tandteknikerskolan
icke såsom i Umeå borde belasta professorn i teknologi utan i stället anförtros
en särskild föreståndare.
Departementschefen erinrar om att i anslutning till de befintliga tre tandläkarhögskolorna
är anordnad utbildning för såväl tandtekniker som tandsköterskor.
Från berörda högskolemyndigheters sida hade någon erinran icke rests
mot att så borde bli fallet även vid den nya läroanstalten i Göteborg. Departementschefen
biträder därför det av expertgruppen härutinnan framlagda förslaget
och finner, att ifrågavarande utbildning bör — såvitt gäller tandteknikerskolan
— organiseras efter de principer, som tillämpats vid uppbyggandet av en
sådan skola i Umeå.
De nya tandtekniker- och tandsköterskeskolorna i Göteborg bör, framhåller
departementschefen, dimensioneras för i stort sett den utbildningskapacitet expertgruppen
föreslagit. Med hänsyn till den i det föregående berörda frågan om
tidpunkten för erforderliga byggnaders färdigställande, måste jämväl för denna
utbildningsverksamhets start räknas med ett års tidsförskjutning. Även beträffande
förevarande utbildningsverksamhet finner departementschefen de av
expertgruppen gjorda kostnadsuppskattningarna ägnade att i huvudsak bilda
underlag för kommande förslag till anslagsäskanden. Den av vissa remissmyndigheter
väckta frågan om att efter den nya skolans inrättande bibehålla den
nuvarande tandsköterskeskolan samt därmed sammanhängande spörsmål är
departementschefen inte beredd att pröva i förevarande sammanhang.
Byggnadsprogrammet för den odontologiska fakulteten omfattar dels tillbyggnader
till den medicinska fakultetens teorctisk-medicinska institutioner för
den prekliniska tandläkarutbildningen, dels en fristående nybyggnad för den kliniska
tandläkarutbildningen, framhåller departementschefen. I sistnämnda
byggnad föreslås även histopatologien samt tandteknikerskolan och tandsköterskeskolan
bli inrymda. Nybyggnaden föreslås bli placerad på västra delen av
det s. k. medicinarområdet i närheten av Sahlgrenska sjukhuset. Byggnadsprogrammet
omfattar totalt ca 16 500 m2 nettoyta, varav ca 1 300 m2 hänför sig till
tillbyggnaderna och 15 200 in2 nettoyta till nybyggnaden. Lokalbehovet har beräknats
vad gäller tillbyggnaderna av läkarutbildningsbercdningen och vad gäller
nybyggnaden av expertgruppen för odontologisk utbildning i Göteborg.
Från remissmyndigheternas sida har vissa erinringar framförts mot byggnadsprogrammet,
erinrar departementschefen. Sålunda hade framhållits, att slutlig
Statsutskottets utlåtande nr 183 år 196J+
9
fastställelse av byggnadsprogrammet borde anstå tills den av universitetskanslersämbetet
tillsatta odontologiska studieplanekommittén framlagt sitt förslag,
eftersom detta ansågs kunna komma att påverka lokalbehovet. Med anledning
härav erinrar departementschefen om att han tidigare framhållit att, om eventuella
modifikationer i expertgruppens förslag befinnes påkallade med hänsyn
bl. a. till nämnda kommittés arbete, dessa borde kunna göras inom ramen för
det av Kungl. Maj:t godkända byggnadsprogrammet. Vidare hade kanslern och
rektorsämbetet vid tandläkarhögskolan i Stockholm påtalat, att antalet kliniska
arbetsplatser för tandläkarkandidaterna — vilka beräknats till 10—15 % mindre
än antalet dagligen tjänstgörande tandläkarkandidater — är otillräckligt. Departementschefen
finner denna kritik obefogad. Att tillskapa ett lika stort antal
arbetsplatser som antalet tandläkarkandidater skulle nämligen enligt departementschefen
innebära, att — med den uppläggning som utbildningen avses få —
resurserna icke blev fullt utnyttjade, då man måste räkna med att ett visst antal
kandidater av olika skäl, bl. a. utbildningstekniska, är förhindrade att utnyttja
arbetsplatserna. Vid remissbehandlingen hade också krav framförts på utrymmen
för anordnande av specialistutbildning av tandläkare och för kompletterande
utbildning för utomlands utbildade tandläkare. Beträffande specialistutbildningen
framhåller departementschefen, att det synes vara mest ändamålsenligt,
att denna tills vidare förlägges huvudsakligen till de befintliga odontologiska
läroanstalterna. I fråga om lokalutrymmen för kompletterande utbildning
av utomlands utbildade tandläkare framhålles vidare, att under fakultetens
uppbyggnadsperiod viss överkapacitet i fråga om bl. a. lokalutrymmen kommer
att föreligga. Först vårterminen 1971 komme nämligen studerandeantalet att
uppnå nivån för fortvarighetstillståndet. Denna överkapacitet borde kunna utnyttjas
för ifrågavarande efterutbildning. Vidare borde kunna övervägas att
ställa de odontologiska fakulteternas lokalresurser till förfogande för sådan utbildning
under ferietid.
Departementschefen finner med hänsyn härtill inte skäl till annan ändring av
förslaget till lokalprogram än vad som följer av den med Sveriges akademikers
centralorganisation träffade överenskommelsen om möjlighet till enskild verksamhet
för övertandläkare och tandsjukvårdsverksamhet mot timarvode för biträdande
överläkare.
I detta sammanhang erinrar departementschefen om att Kungl. Maj:t genom
beslut den 14 maj 1964 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att på grundval av det
av styrelsen redovisade byggnadsprogrammet projektera till- och nybyggnaderna
för odontologisk fakultet i Göteborg fram t. o. m. färdigställande av huvudhandlingar,
inklusive tillförlitlig kostnadsberäkning, varvid fortlöpande samråd
skall äga rum med universitetskanslersämbetet, samt att därefter underställa
ärendet Kungl. Maj:ts förnyade prövning. I en till nämnda beslut fogad promemoria,
vars innehåll skall beaktas vid projekteringen, har uttalats att byggnadsstyrelsen
bör i samråd med universitetskanslersämbetet inom ramen för de i
byggnadsprogrammet upptagna reservutrymmena för forskning om 300 m2
10
Statsutskottets utlåtande nr 183 år 19 64
nettoyta göra en avvägning av vad som av dessa utrymmen skall disponeras för
förutnämnda enskilda och arvoderade verksamhet vid tands juk vårdscen trålen,
å ena sidan, och för forskning, å den andra.
Beträffande byggnadsprogrammet för den odontologiska fakulteten i Göteborg
framhåller departementschefen, att jämförelser med tandläkarhögskolornas i
Malmö och Umeå lokalresurser ger vid handen, att göteborgsfakulteten får en
utrymmesstandard, som väl motsvarar de båda nämnda läroanstalternas.
Kostnaderna för genomförandet av byggnadsprogrammet — exklusive s. k.
försörjningsåtgärder — hade av byggnadsstyrelsen uppskattats till ca 35 milj. kr.
enligt prisläget den 1 juli 1963. Ställning härtill bör enligt departementschefen
tagas först sedan byggnadsstyrelsen färdigställt huvudhandlingar, innefattande
tillförlitliga kostnadsberäkningar, för byggnadsföretagen. Byggnadsfrågan för
den odontologiska fakulteten förutsättes sålunda bli redovisad på nytt för riksdagen
i samband med att medel för byggnadsarbetenas påbörjande äskas. Beträffande
tillbyggnaderna borde detta kunna ske våren 1965 och beträffande nybyggnaden
hösten 1965.
Vad gäller tidsplanen för uppförande av till- och nybyggnaderna hade byggnadsstyrelsen
räknat med att tillbyggnaderna till de teoretisk-medicinska institutionerna
skulle vara färdiga att tagas i bruk delvis fr. o. m. höstterminen 1966
och teknologidelen av nybyggnaden fr. o. m. höstterminen 1967. Tillbyggnaderna
hade beräknats bli helt färdigställda till höstterminen 1967 och nybyggnaden
helt färdigställd till höstterminen 1969. Departementschefen understryker nödvändigheten
av att byggnaderna färdigställes vid sådana tidpunkter, att det
redovisade tidsschemat för fakultetens utbyggnad kan hållas.
Departementschefen anmäler vidare ett med Göteborgs stad träffat villkorligt
avtal om odontologisk utbildning i Göteborg, genom vilket regleras dels markfrågan
för den odontologiska fakultetens byggnad och vissa därmed sammanhängande
spörsmål, dels ock den tandsjukvårdande verksamhet, som nämnda
fakultet skall bedriva. I sistnämnda hänseende innebär avtalet enligt departementschefen
bl. a., att den odontologiska läroanstalten övertar den vid Sahlgrenska
sjukhuset belägna centraltandpoliklinikens verksamhet. Detta har, framhåller
departementschefen, möjliggjorts främst genom att markfrågan kunnat
lösas så, att tandsjukvårdscentralen får direkt anknytning till Sahlgrenska sjukhuset.
Enligt avtalet skall vid tandsjukvårdscentralen meddelas såväl lasarettstandvård
och remisstandvård (centraltandpoliklinikverksamhet) som, inom ramen för
läroanstaltens kapacitet, tandsjukvård åt vuxna och barn vid en öppen mottagning.
Dessutom skall en kommunal skoltandpoliklinik beredas lokaler inom
den förutsatta nybyggnaden. För den tandsjukvård läroanstalten lämnar invånarna
i staden skall Göteborgs stad enligt avtalet lämna ersättning, motsvarande
den kostnad staden skulle ha haft för verksamheten, därest den utövats inom
dess folktandvårdsorganisation. Detaljerade bestämmelser därom ingår i en
särskild överenskommelse, vilken förutsättes kunna ändras under avtalstiden.
Statsutskottets utlåtande nr 183 år 196/
11
Denna tid har anpassats efter vad som gäller för 1959 års läkarutbildningsavtal,
dvs. avtalet kan icke bringas att upphöra förrän fr. o. m. den 1 juli 1970. I avtalet
behandlas även frågan om statens övertagande av personal vid stadens
centraltandpoliklinik.
Utskottet får beträffande den huvudsakliga innebörden av Kungl. Maj:ts
förslag hänvisa till den i det föregående intagna redogörelsen.
Bristen på tandläkare är för närvarande mycket stor, icke minst inom folktandvården.
Det är därför synnerligen angeläget att, såsom föreslagits i förevarande
proposition, utbildningskapaciteten avseende tandläkare utökas genom
att en odontologisk fakultet tillkommer i Göteborg.
I det betänkande som legat till grund för propositionen har förutsatts, att
tandläkarutbildningen i Göteborg skall kunna påbörjas höstterminen 1965. Med
hänsyn till vad byggnadsstyrelsen i sitt förslag till byggnadsprogram anfört om
tidsförskjutning för erforderliga byggnaders färdigställande har departementschefen
föreslagit att det fortsatta arbetet med fakultetens uppbyggnad skall
inriktas på att verksamheten påbörjas höstterminen 1966. I motionerna I: 833
och II: 1025 har föreslagits, att verksamheten vid en till Göteborg förlagd odontologisk
fakultet skall inledas budgetåret 1966/67. Vidare har i motionerna I: 838
och II: 1035 föreslagits ett uttalande från riksdagen att arbetet på utbyggnaden
av fakulteten skall bedrivas så skyndsamt att intagning av studerande kan ske
redan fr. o. m. läsåret 1965/66 och i varje fall inte senare än läsåret 1966/67.
Utskottet vill med anledning av nämnda motionsyrkanden framhålla, att utskottet
finner det synnerligen angeläget att tandläkarutbildning snarast möjligt
kommer till stånd i Göteborg. Såvitt utskottet kunnat finna måste emellertid de
av departementschefen anförda skälen för att utbildningen skall kunna påbörjas
först fr. o. m. höstterminen 1966 godtagas. Utskottet förutsätter att kraftfulla åtgärder
vidtages av berörda parter så att någon ytterligare förskjutning i tidsprogrammet
utöver den redovisade icke uppkommer. Vad utskottet sålunda
framhållit med avseende på utbildningens igångsättande torde riksdagen i särskild
skrivelse böra giva till känna för Kungl. Maj:t. Vid bifall härtill synes det
huvudsakliga syftet med berörda motionsyrkanden bli tillgodosett.
Departementschefen har i propositionen uppdragit vissa principiella riktlinjer
för den blivande fakultetens organisation, varvid i enlighet med riksdagens beslut
år 1962 den odontologiska utbildningsorganisationen i Umeå tjänat som
förebild. I motionerna I: 833 och II: 1025 har föreslagits, att de i propositionen
framlagda principiella riktlinjerna i huvudsak måtte läggas till grund för fakultetens
organisation samt att de riktlinjer för studieordning och läraruppsättning
som förordats av 1962 års odontologiska studicplanekommitté — kommittén har
verkat inom universitetskanslersämbetet och nyligen redovisat sitt betänkande
till ämbetet — måtte tjäna som grundval för bedömningen och dimensioneringen
av götcborgsfakultetcn, omräknade för ett elevintag av 125 studerande
per år. Även i motionerna 1:838 och 11:1035 har förutsatts att riksdagen vid
12
Statsutskottets utlåtande nr 1S3 år 196/
behandlingen av propositionen beaktar vad 1962 års studieplanekommitté föreslagit
beträffande lärartjänster för en blivande odontologisk fakultet i Göteborg.
I anledning av nämnda motionsyrkanden bör framhållas att studieplanekommitténs
betänkande för närvarande remissbehandlas genom ämbetets försorg.
Med utgångspunkt i dels nuvarande studerandeantal vid de odontologiska fakulteterna
i Stockholm, Lund/Malmö och Umeå, dels den i propositionen föreslagna
årliga intagningen av 100 studerande vid en fakultet i Göteborg har studieplanekommittén
beräknat, att ett förverkligande av det av kommittén i betänkandet
framlagda förslaget skulle förutsätta en — vid jämförelse med beräkningarna
i förevarande proposition och kanslersämbetets ändringsförslag för budgetåret
1965/66 i vad de avser de befintliga fakulteterna — förhöjd medelsanvisning till
avlöningar med ca 3 150 000 kr. vid de fyra odontologiska fakulteterna.
Enligt gällande bestämmelser ankommer det på universitetskanslersämbetet
att fastställa studieplaner för bl. a. de odontologiska fakulteterna. Utskottet vill
i detta sammanhang erinra om att departementschefen i propositionen framhållit,
att då den fortsatta planeringen av den föreslagna fakulteten anförtros
åt kanslersämbetet bästa möjliga förutsättningar skapats för att resultatet av
den inom ämbetet pågående översynen av de odontologiska läroanstalternas studieplaner
skall kunna beaktas vid arbetet med den nya fakultetens uppbyggnad.
Med hänsyn härtill och till att universitetskanslersämbetet ännu inte tagit ställning
till studieplanekommitténs förslag, bör ifrågavarande motionsyrkanden enligt
utskottets mening inte föranleda någon riksdagens åtgärd i vad de avser
kommitténs förslag.
I nyssnämnda motioner I: 833 och II: 1025 samt I: 838 och II: 1035 har även
föreslagits att den förordade odontologiska fakulteten skall dimensioneras för en
årlig intagning av 125 studerande i stället för såsom i propositionen föreslagits
100. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det med hänsyn till det
ständigt ökande behovet av tandläkare, i synnerhet inom folktandvården, är av
största betydelse att utbildningskapaciteten på området blir större. Varje möjlighet
till en ökning av kapaciteten bör därför tillvaratagas. Utskottet vill här
erinra om att riksdagen — som ett led i en ökning av utbildningskapaciteten i
fråga om tandläkare — åren 1961 och 1963 godkände de av departementschefen
då framförda förslagen att planeringen av tandläkarutbildningen i Göteborg
skulle inriktas mot en årlig intagningskapacitet av 100 studerande. Vidare bör
framhållas, att departementschefen redan i samband med förslaget år 1961 anmälde
sin avsikt att undersöka förutsättningarna för att kompetenta sökande
från annat nordiskt land skulle kunna ges företräde till ett antal utbildningsplatser
vid den blivande odontologiska läroanstalten i Göteborg.
Enligt vad utskottet inhämtat pågår inom 1963 års universitets- och högskolekommitté
vissa undersökningar rörande den fortsatta utbyggnaden av universitet
och högskolor. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t skall ha sin uppmärksamhet
riktad på frågan om ökad utbildning av tandläkare i samband med de
förslag som kommer att föreläggas riksdagen med anledning av nämnda under
-
Statsutskottets utlåtande nr 183 år 196J,\
13
sökningar och att Kungl. Maj:t därvid även skall beakta att en viss del av den i
Sverige bedrivna utbildningen av tandläkare avses för studerande från andra
nordiska länder, i första hand Norge. Det är uppenbart att ett bifall till motionärernas
förslag i fråga om dimensioneringen av fakulteten skulle kunna medföra
en icke önskvärd förskjutning av tidpunkten för inledande av fakultetens
verksamhet genom den omdisposition av utbyggnadsplanerna med avseende på i
första hand byggnader som framtvingas. Utskottet anser sig med hänsyn till det
anförda icke böra tillstyrka bifall till ifrågavarande motionsförslag.
Beträffande i nämnda motioner I: 833 och II: 1025 samt I: 838 och II: 1035
berörda frågor om ytterligare kvalificerade tjänster och forskningsutrymmen vill
utskottet anföra följande.
I propositionen har framhållits att tillgången på vetenskapligt meriterade
tandläkare, som nu inte innehar professur eller laboratur, är knapp samt att
antalet avlagda disputationsprov vid tandläkarhögskolorna hittills varit förhållandevis
litet. Departementschefen har vidare understrukit, att förslaget i fråga
om högre tjänster för forskning och undervisning avser den nya fakultetens uppbyggnadsperiod,
dvs. den första femårsperioden. I detta sammanhang vill utskottet,
som delar motionärernas uppfattning av betydelsen av forskning inom
odontologien, framhålla att en av de främsta uppgifterna för det nya universitetskanslersämbetet
— i detta fall särskilt för den vid ämbetet nyligen tillsatta
fakultetsberedningen för medicin, odontologi och farmaci — är att utreda behovet
och framlägga förslag i fråga om nya högre tjänster vid universitet och
högskolor.
Behovet av forskningsutrymmen synes vara mycket svårt att bedöma tillfredsställande.
Utskottet vill emellertid erinra om att departementschefen i propositionen
funnit göteborgsfakultetens utrymmesstandard komma att väl motsvara
befintliga lokalresurser vid tandläkarhögskolorna i Malmö och Umeå. I
propositionen förutsättes vidare att vid den fortsatta planeringen, som kommer
att ske i samråd med universitetskanslersämbetet, skall modifikationer kunna
företagas inom ramen för de förordade principerna för fakultetens organisation
och det av Kungl. Maj:t godkända byggnadsprogrammet.
Utskottet, som vill understryka vikten av att den fortsatta planeringen kan
fortgå planenligt och utan onödiga förseningar, anser mot bakgrunden av det
anförda att ifrågavarande motionsyrkanden icke bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Inte heller den i motionerna I: 838 och II: 1035 berörda frågan om ytterligare
kliniska arbetsplatser bör enligt utskottets mening föranleda någon riksdagens
åtgärd. Utskottet vill här framhålla att utskottet förutsätter, att det fortsatta
planeringsarbetet i fråga om inredning och utrustning vid den föreslagna fakulteten
i första hand kommer att omhänderhavas av den numera tillsatta lokaloch
utrustningsprogramkommittén för universitetet och högskolorna i Göteborg.
I motionen II: 1033 har föreslagits, att riksdagen måtte beakta vad i motionen
anförts med avseende på inriktningen av ämnesområdet för en professur i kirurgi
14 Statsutskottets utlåtande nr 183 år 1964
vid den nya fakulteten. Mot bakgrunden av de i universitetsstadgan upptagna
bestämmelserna om sakkunnigförfarande vid tillsättning av professorstjänster
m. m. samt grunderna för dessa bestämmelser med hänsynstagande till utbildningens
och forskningens behov anser sig utskottet icke böra tillstyrka bifall till
motionen.
Departementschefen har inte riktat någon erinran mot expertgruppens förslag,
att den nuvarande fristående tandteknikerskolan i Göteborg, som inrättats i
avvaktan på att en organisation för tandläkarutbildning skulle tillkomma därstädes,
avvecklas i samband med inrättande av en till den föreslagna odontologiska
fakulteten knuten tandteknikerskola. Samtidigt har föreslagits att den
sammanlagda utbildningstiden vid den nya tandteknikerskolan skall bli ett år
kortare än den fyraåriga utbildningstiden vid den nuvarande. Även i detta hänseende
har motsvarande utbildning i Umea tjänat som förebild. I motionen
II: 1034 har hemställts, att riksdagen måtte besluta att den nuvarande tandteknikerskolan
skall bibehållas samtidigt som en ny inrättas. Enligt motionerna
I: 838 och II: 1035 bör den nuvarande tandtcknikerskolan icke avvecklas innan
utbildningen av tandtekniker igångsättes vid den nya fakulteten. Sistnämnda
förslag överensstämmer med vad expertgruppen föreslagit, varför motionsyrkandet
i fråga icke torde påkalla någon riksdagens åtgärd.
Utskottet, som har förståelse för de i förstnämnda motion framförda motiven
för ytterligare en tandteknikerskola i Göteborg, anser emellertid att frågan härom
inte bör prövas i förevarande sammanhang. Motionen bör därför icke föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Med hänvisning till att departementschefen ansett sig icke böra i förevarande
sammanhang ingå i prövning av frågan huruvida den nuvarande tandsköterskeskolan
bör bibehållas även sedan en till den odontologiska fakulteten knuten
sådan skola inrättats och följaktligen lämnat möjligheten öppen till en senare
prövning av frågan om skolans bibehållande har utskottet ansett motionerna
I. 838 och II: 1035 samt II: 1034 inte heller böra föranleda någon riksdagens
åtgärd i vad de avser den nuvarande tandsköterskeskolan.
I motionen II: 1024 har framförts yrkande om en skyndsam utredning och
förslag i syfte att effektivisera tandläkar- och tandsköterskeutbildningen liksom
folktandvården. Utskottet delar motionärernas åsikter att i motionen berörda
frågor är av central betydelse för såväl nämnda utbildningsområden som folktandvården.
Enligt utskottets mening är emellertid vissa av frågorna — exempelvis
inrättande av professurer i kariesprofylaktik och vidareutbildning av
tandsköterskor — av sådan art, att särskild utredning inte synes erforderlig. Utskottet
vill salunda erinra om att den inom det nya universitetskanslersämbetet
numera tillsatta fakultetsberedningen för medicin, odontologi och farmaci har
till uppgift att bl. a. följa forskningens och utbildningens utveckling, villkor och
behov ävensom samhällets krav pa utbildningens innehåll och organisation.
Även andra av motionärerna berörda frågor måste enligt utskottets mening betecknas
som centrala arbetsuppgifter för vederbörande myndigheter och orga
-
Statsutskottets utlåtande nr 183 år 1964
15
nisationer, varför det närmast ankommer på dessa att ta de initiativ som motionärerna
efterlyser. Beträffande den i motionen omnämnda frågan om tandhygienistutbildning
vill utskottet erinra om att enligt beslut av 1952 års riksdag
eventuella kostnader för studier utomlands av sådan utbildning och försöksutbildning
av tandhygienister i Sverige får bestridas från åttonde huvudtitelns
anslag till anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet att motionen II: 1024 icke bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Departementschefens förslag i fråga om avtal med Göteborgs stad om odontologisk
utbildning i Göteborg finner sig utskottet kunna tillstyrka.
Vad departementschefen i övrigt i propositionen nr 161 anfört och förordat
har icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 833 och
II: 1025 samt 1:838 och II: 1035, i skrivelse till Kungl. Maj:t
giva till känna vad utskottet anfört rörande tidpunkten för
verksamhetens igångsättande vid en odontologisk fakultet i
Göteborg;
II. att motionerna 1:833 och II: 1025 samt 1:838 och
II: 1035, samtliga motioner i vad de avser dimensioneringen av
intagningskapaciteten vid en odontologisk fakultet i Göteborg,
icke må bifallas av riksdagen;
III. att motionerna 1:833 och 11:1025 samt 1:838 och
II: 1035, samtliga motioner i vad de avser att hänsyn skall
tagas till de av 1962 års odontologiska studieplanskommitté
förordade riktlinjerna för läraruppsättning m. m., icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
IV. att motionerna 1:833 och II: 1025 samt 1:838 och
II: 1035, samtliga motioner i vad de avser ökade forskningsresurser
vid en odontologisk fakultet i Göteborg, icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
V. att motionerna I: 838 och II: 1035, i vad de avser relationen
kliniska arbetsplatser och antalet tjänstgörande studenter,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
VI. att motionen II: 1033 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
VII. att riksdagen må godkänna av departementschefen förordade
riktlinjer för organisationen av en odontologisk fakultet
i Göteborg;
VIII. att motionerna I: 838 och II: 1035 samt II: 1034, samtliga
motioner i vad de avser bibehållande tills vidare av den
nuvarande tandtcknikerskolan i Göteborg, icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
16
Statsutskottets utlåtande nr 183 år 1961+
IX. att motionerna I: 838 och II: 1035 samt II: 1034, samtliga
motioner i vad de avser bibehållande av den nuvarande
tandsköterskeskolan i Göteborg, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
X. att riksdagen må godkänna av departementschefen förordade
riktlinjer för organisationen av tandtekniker- och tandsköterskeutbildning
i Göteborg;
XI. att riksdagen må bemyndiga Kung!. Maj:t att i huvudsaklig
överensstämmelse med vad departementschefen förordat
godkänna avtal med Göteborgs stad om odontologisk utbildning
i Göteborg m. m. jämte därtill hörande särskild överenskommelse;
XII.
att motionen II: 1024 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 1 december 1964
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Gillström, Einar Persson, Birger Andersson,
Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Virgin, Fritz Persson, fru Wallentheim,
herrar Per Jacobsson, Söderberg, Mårtensson, Bengt Gustavsson, Per Petersson,
Harry Carlsson och Harald Pettersson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Ståhl, Karlsson
i Olof ström, Svensson i Stenkyrka, Almgren, fröken Elmén, herrar Nilsson i
Göingegården, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herr Svensson i Ljungskile, fröken
Olsson, herrar Lassinantti, Larsson i Hedenäset och Eskel.
Reservationer
1) av herr Staxäng
2) av fröken Elmén
Ivar Hieggströms Tryckeri AB • Stockholm 1964
•U2184