Statsutskottets utlåtande nr 181 år 196i
1
Nr 181
Utlåtande i anledning av vissa paragrafer i riksdagens år 1963
församlade revisorers berättelse angående verkställd
granskning av statsverket jämte en i ämnet väckt
motion.
(l:a — 3:e avd.)
1 :o) Viss hotellrörelse vid Göta signalregemente. Under försvarsdepartementet,
§ 4, har revisorerna förordat en utredning rörande konsekvenserna
av viss föreslagen ändring av bestämmelserna i 9 § allmänna resereglementet
(Del I, s. 36—39).
Utlåtanden har avgivits av försvarets civilförvaltning, försvarets intendenturverk,
chefen för armén och riksrevisionsverket (Del II, s. 38—43).
Utskottet. I Karlsborg bedrives i Göta signalregementes regi viss hotellrörelse
i två s. k. garnisonshotell. På grund av låg beläggning har uthyrningsrörelsen
hittills drivits med förlust för statsverket. Orsaken till den
låga beläggningen är enligt revisorerna främst den omständigheten att i
övrigt traktamentsberättigad befattningshavare, som bebor hotellen på
grund av bestämmelse i 9 § allmänna resereglementet, icke äger utfå natttraktamente
med högre belopp än som motsvarar det fastställda rumspriset.
Försvarets civilförvaltning har konstaterat, att tillämpningen av ifrågavarande
bestämmelse i förevarande fall leder till otillfredsställande resultat
och att bestämmelsen, som till sin karaktär är en besparingsföreskrift, rentav
kan sägas motverka sitt syfte. Ämbetsverket har föreslagit en ändring
av resereglementet av innebörd, att förrättningsman skall medges uppbära
nattraktamcnte även om han erbjudes inkvarteringsrum i av kronan disponerad
lokal, varvid han — om han utnyttjar sådan inkvartering — skall
ha att erlägga den ersättning för rummet, som vederbörande myndighet betingar
sig.
Utskottet anser den aktualiserade principfrågan vara av betydelse för
statsverket i dess helhet och finner liksom revisorerna påkallat med en utredning
i ämnet. Därvid synes böra utrönas om ifrågavarande bestämmelse
mera allmänt tillämpas som i det nu aktuella fallet samt utredas förutsättningarna
för att konsekvent erbjuda förrättningsman logi i av kronan disponerade
lokaler, när sådana finnes. Konsekvenserna och lämpligheten av
eu lösning sådan som civilförvaltningen föreslagit bör enligt utskottets me
-
Bihang till riksdagens protokoll 19Gb. 6 samt. Nr 181
2
Statsutskottets utlåtande nr 181 år 196i
ning noga övervägas. Då utskottet anser att denna uppfattning hör bringas
till Kungl. Maj:ts kännedom får utskottet hemställa,
att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till
känna vad utskottet i anledning av riksdagens revisorers
ifrågavarande uttalande anfört.
2 ro) Försäljning av viss del av Husie boställe. Under försvarsdepartementet,
§ 6, har revisorerna riktat kritik mot det sätt på vilket fortifikationsförvaltningen
tillvaratagit kronans intressen vid försäljningen av viss del
av Husie boställe (Del I, s. 46—50).
Utlåtanden har avgivits av fortifikationsförvaltningen och chefen för armén
(Del II, s. 46—51). Vidare har revisorerna inkommit med cn promemoria
i anledning av fortifikationsförvaltningens ifrågavarande remissutlåtande.
Utskottet. Med anledning av att Skånska luftvärnsregementets (Lv 4)
övningsfält behövde utvidgas beslöt Kungl. Maj :t den 6 juni 1062 dels att
kronans egendom Husie boställe inom Malmö stad skulle förvaltningsmässigt
överföras från domänverket till krigsmakten, dels godkänna ett under
förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande träffat avtal mellan fortifikationsförvaltningen
och boställets arrendator. Då egendomen var utarrenderad
till den 14 mars 1967 men behövde tas i anspråk för militärt ändamål redan
hösten 1962 hade avtalats, att arrendatorn skulle frånträda sitt arrende den
14 september 1962 och utgiva en köpesumma av 45 000 kr. mot att kronan
till honom överlät boställets tomtområde om ca 19 500 in2 jämte samtliga
på området befintliga, kronan tillhöriga byggnader.
Revisorerna har kritiserat det mellan kronan och arrendatorn träffade
avtalet och ansett sig böra konstatera, att fortifikationsförvaltningen vid
dess handläggning av ärendet icke i tillbörlig grad beaktat kronans intressen.
Enligt revisorerna hade de till arrendatorn försålda byggnaderna med
fördel kunnat behållas och disponeras av kronan. Vidare ifrågasättes riktigheten
av den ekonomiska kalkyl, som ligger till grund för uppgörelsen.
Fortifikationsförvaltningen har i sitt utlåtande och inför statsutskottet
redogjort för de överväganden, som legat till grund för ifrågavarande överenskommelse.
Ämbetsverket har därvid hävdat, att kronan svårligen kunnat
nyttiggöra sig byggnaderna å Husie boställe samt att uppgörelsen med
arrendatorn inneburit en för statsverket fördelaktig lösning.
Utskottet finner revisorernas uttalande icke påkalla någon annan åtgärd
från dess sida än att det bör vad i ärendet förekommit för riksdagen
omförmäla.
Statsutskottets utlåtande nr 181 år 1964- 3
3:o) Vissa drivmedelsanläggningar. Byggande av distributionsanläggning
vid Brå valla flygflottilj. Under försvarsdepartementet, §§ 7 och 8, har revisorerna
riktat kritik mot det sätt på vilket fortifikationsförvaltningen handlagt
projekterings- och byggnadsfrågor beträffande vissa drivmedelsförråd
m. in. (Del I, s. 51—66).
Utlåtanden har avgivits av fortifikationsförvaltningen, försvarets intendenturverk,
överbefälhavaren, chefen för flygvapnet och riksrevisionsverket
(Del II, s. 51—72). Vidare har revisorerna inkommit med en promemoria
i anledning av vissa remissutlåtanden i ärendet.
Utskottet. Revisorerna har funnit det vara av intresse att beträffande
sådana drivmedelsanläggningar, som behandlats av 1961 års riksdagsrevisorer,
efterhöra hur långt aviserade revideringsarbeten fortskridit, vilka ombyggnadsarbeten
som företagits samt kostnaderna härför, etc. Fortifikationsförvaltningens
redogörelse och vad i övrigt inhämtats har givit revisorerna
anledning att rikta stark kritik mot ämbetsverket ävensom att föreslå
en särskild undersökning av orsakerna till påtalade förhållanden. Kritiken
avser främst det sätt, på vilket fortifikationsförvaltningen i tekniskt
och ekonomiskt avseende projekterat och utfört ifrågavarande ombyggnadsarbeten.
Ämbetsverket har i sitt utlåtande redogjort för vissa grundläggande
svårigheter, som enligt dess mening bör beaktas, samt i fråga om varje
drivmedelsanläggning bemött av revisorerna framförda anmärkningar.
Riksrevisionsverket har såsom bidragande orsak till de kritiserade förhållandena
framhållit bristande kommunikation mellan den beställande och
den byggande myndigheten samt konstaterat att någon ytterligare teknisk
undersökning icke torde vara påkallad.
Utskottet finner att bristande samarbete och åsiktsbrytningar i tekniska
frågor mellan berörda ämbetsverk i icke ringa mån bidragit till de av revisorerna
påtalade förhållandena. Utskottet har beträffande de aktuella drivmedelsanläggningarna
låtit sig informeras om projekterings- och byggnadsläget
i mitten av november 1964. Då läget förändrats sedan revisorernas berättelse
avgavs och då det icke synes erforderligt med någon ytterligare utredning
och utskottet ej heller i övrigt funnit skäl att föreslå någon särskild
riksdagens åtgärd med anledning av revisorernas uttalanden, vill utskottet
begränsa sig till att vad i ärendet förevarit för riksdagen
omförmäla.
4:o) Fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret. Under försvarsdepartementet,
§ 9, har revisorerna förordat en utredning i syfte att
skapa ett för den statliga byggnadsförvaltningen gemensamt ämbetsverk
(Del I, s. 67—82).
1* llihang till riksdagens protokoll 196i. 6 samt. Nr 181
4
Statsutskottets utlåtande nr 181 år 196A
Utlåtanden har avgivits av fortifikationsförvaltningen, överbefälhavaren,
byggnadsstyrelsen och statskontoret (Del II, s. 73—91).
Utskottet. Revisorerna har aktualiserat frågan om en samordning av den
statliga byggnadsförvaltningen. Enligt revisorerna förefaller det erforderligt
med en radikal omläggning av själva grunderna för fortifikationsförvaltningens
organisation. Syftet skulle vara att få till stånd ett fruktbärande
samspel mellan militär och civil byggnadsförvaltning, varigenom den
tekniska och ekonomiska sakkunskapen finge det avgörande inflytandet vid
ärendenas handläggning. Tidpunkten för en sammanslagning av fortifikationsförvaltningen
och byggnadsstyrelsen anser revisorerna just nu vara
mycket lämplig.
I utlåtandena framhålles att såväl fortifikationsförvaltningen som byggnadsstyrelsen
nyligen erhållit nya organisationer och att dessa ännu inte
hunnit ge fullt utslag i ämbetsverkens arbete. Överbefälhavaren anser, att
den omorganisation av fortifikationsförvaltningen, som genomfördes den
1 juli 1963, jämte resultatet av 1956 års försvarsförvaltningssakkunnigas
arbete innebär en radikal omläggning av det slag revisorerna förordat. Från
flera håll — även av fortifikationsförvaltningen — betonas värdet av ett
mera utbyggt samarbete mellan de båda byggnadsförvaltande ämbetsverken.
Både fortifikationsförvaltningen och byggnadsstyrelsen är omorganiserade
och står inför stora arbetsuppgifter. De behöver därför arbetsro och möjlighet
att anpassa sig till sina nya organisationer. Fn särskild utredning torde
således icke vara påkallad. Däremot måste det anses angeläget att få till
stånd ett systematiskt samarbete mellan de båda ämbetsverken. Man bör
också söka finna lämpliga former för ett mera aktivt och förtroendefullt
samarbete mellan fortifikationsförvaltningen och dess beställande myndigheter.
Vad utskottet sålunda anfört bör kunna bli beaktat utan någon särskild
åtgärd från riksdagens sida. Utskottet anser därför tillfyllest att vad
i ärendet förekommit för riksdagen
omförmäla.
5:o) Försvarets fabriksverk. Under försvarsdepartementet, § 11, har revisorerna
förordat en utredning rörande försvarets fabriksverks produktionsinriktning,
investeringsbehov, m. m. (Del I, s. 88—103).
Utlåtanden har avgivits av försvarets fabriks styrelse, försvarets förvaltningsdirektionen,
överbefälhavaren, statskontoret, riksrevisionsverket, arbetsmarknadsstyrelsen,
Svenska landstingsförbundet och Svenska stadsförbundet
(Del II, s. 97—115). Vidare har revisorerna inkommit med en promemoria
angående försvarets fabriksstyrelses ifrågavarande remissutlåtande.
Statsutskottets utlåtande nr 181 år 1964
5
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
första kammaren av herrar Wallmark och Torsten Andersson väckt
motion (1:266), vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte anhålla om utredning rörande försvarets fabriksverks civila tillverkning
i enlighet med vad revisorerna förordat.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.
Utskottet. Revisorerna har i sitt uttalande redogjort för de problem, som
enligt revisorernas mening är förenade med fabriksverkets nuvarande produktionsinriktning.
Revisorerna framhåller, att den pågående omställningen
av vissa delar av fabriksverkets produktion mot ökad civil tillverkning
liksom i fråga om produktion för ökad export av krigsmateriel måste följas
med största uppmärksamhet från statsmakternas sida. Man bör enligt revisorerna
söka klarlägga, om det föreligger behov av att genom offentliga investeringar
öka landets produktionsresurser på de områden, inom vilka
fabriksverkets tillverkningar för närvarande rör sig eller om det tvärtom
kan föreligga skäl att överlåta en del av fabriksverkets nuvarande produktion
av krigsmateriel på den privata industrien. Beträffande fabriksverkets
tvätterirörelse menar revisorerna att flera skäl talar för att landstingen, som
är tvätteriernas största kunder, själva omhänderhar driften av denna rörelse.
Såsom en annan tänkbar utväg betecknar revisorerna möjligheten att för
ändamålet av landstingen, de landstingsfria städerna och staten bildas ett
särskilt bolag.
Fabriksstyrelsen har i och för sig icke något att erinra mot att verkets
problem blir föremål för ytterligare utredning men anser, att det kan vara
välbetänkt att före beslut härom avvakta resultaten av två särskilda utredningar
inom fabriksstyrelsen, vilka sysslar med frågorna om de nytillverkande
fabrikernas produktionsinriktning och om huvudmannaskapet för
tvätteridriften.
Utskottet har erfarit, att fabriksstyrelsens interna utredning rörande de
nytillverkande företagens produktionsinriktning numera är slutförd och
överlämnad till Kungl. Maj:t samt befinner sig under remissbehandling.
Däremot är utredningen om tvätteriernas organisation ännu icke avslutad.
Enligt utskottets mening är det angeläget, att även de av revisorerna aktualiserade
frågorna blir allsidigt belysta. Då emellertid därför erforderlig utredning
om fabriksverkets framtida inriktning ej synes böra igångsättas
förrän resultaten av fabriksstyrelsens interna utredningar föreligger,
förutsätter utskottet att Kungl. Maj :t tar de ytterligare utredningsinitiativ,
som kan befinnas påkallade. Något initiativ från riksdagens sida, såsom i
motionen yrkats, är alltså för närvarande icke erforderligt. Utskottet begränsar
sig därför till att vad i ärendet förekommit för riksdagenoinförmäla.
6
Statsutskottets utlåtande nr 181 år 1964
Utskottet hemställer,
att motionen 1:266 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
6:o) Utbetalning av vissa pensioner m. m. enligt lagen om allmän försäkring.
Vissa iakttagelser i fråga om de allmänna försäkringskassornas verksamhet.
Under socialdepartementet, §§12 och 13, har revisorerna behandlat
vissa frågor inom riksförsäkringsverkets verksamhetsområde (Del I, s.
104—123).
Utlåtanden har avgivits av riksförsäkringsverket och statskontoret (Del
II, s. 116—153).
Utskottet utgår ifrån att riksförsäkringsverket beaktar revisorernas utredning
och de synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen. Om än
frågan om försäkringsnämndemas verksamhet kan synas tidigt väckt, bör
särskild uppmärksamhet ägnas denna för att finna vägar att göra nämnderna
effektiva och för att förenkla proceduren där. Utskottet vill vad i ärendet
förevarit för riksdagen
omförmäla.
7 ro) Vissa iakttagelser vid erkända vårdanstalten för alkoholmissbrukare
i östfora. Under socialdepartementet, § 14, har revisorerna föreslagit att vissa
ekonomiska förhållanden vid östforaanstalten ses över (Del I, s. 124-—
126).
Utlåtanden har inhämtats från socialstyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket,
styrelsen för östforaanstalten och Svenska diakonsällskapet
(Del II, s. 154—158).
Utskottet anser att om socialstyrelsen liksom revisorerna finner en översyn
erforderlig det får ankomma på styrelsen att antingen själv göra en sådan
eller på annat sätt få den till stånd. Utskottet vill vad i ärendet förevarit
för riksdagen
omförmäla.
8:o) Utbildning av tandhygienister. Under socialdepartementet, § 17, har
revisorerna med hänvisning till tandläkarbristen ansett, att medicinalstyrelsen
bör framlägga förslag till en försöksutbildning av tandvårdshygienister
(Del I, s. 142—154).
Utlåtanden har avgivits av medicinalstyrelsen, Svenska landstingsförbundet
och Svenska stadsförbundet (Del II, s. 176 och 177).
Statsutskottets utlåtande nr 181 år 196b
7
Utskottet instämmer i revisorernas förslag. Då medicinalstyrelsen i sitt
yttrande förklarat sig beredd att medverka till att en försöksutbjldning snarast
kommer till stånd och då utskottet inhämtat att medel sedan lång tid
tillbaka beräknas för ändamålet under åttonde huvudtitelns anslag till anordnande
av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor, inskränker sig utskottet
till att vad i ärendet förevarit för riksdagen
omförmäla.
9:o) Vissa bidrag till kostnaderna för konstfackskolan. Under ecklesiastikdepartementet,
§ 25, har riksdagens revisorer påtalat angelägenheten av
dels att det uppdrag att utreda frågan om den framtida fördelningen mellan
staten och Stockholms stad av kostnaderna för konstfackskolan och därmed
sammanhängande frågor som chefen för ecklesiastikdepartementet genom
beslut år 1957 lämnat åt en särskild sakkunnig utan ytterligare dröjsmål
slutfördes, dels att ett nytt samarbetsavtal i stället för det som upphört
att gälla fr. o. m. den 1 juli 1960 snarast träffades (Del I, s. 221—224).
Utlåtanden har avgivits av byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket, överstyrelsen
för yrkesutbildning, styrelsen för konstfackskolan, 1957 års utredning
angående konstfackskolan och Stockholms stad (Del II, s. 216—225).
Utskottet. Riksdagens revisorer har erinrat om att Stockholms stad med
hänsyn till den från såväl statens som stadens sida skedda uppsägningen av
det år 1945 parterna emellan träffade samarbetsavtalet innehållande sammanfattning
och precisering av grunderna för fördelningen av kostnaderna
för konstfackskolans drift för tiden efter den 1 juli 1960 icke utbetalat något
bidrag till konstfackskolans drift. Förhållandet framstode enligt revisorerna
så mycket mer anmärkningsvärt som väsentligt utvidgade och avsevärt
dyrbarare lokaler ställts till de konstindustriella dag- och aftonskolornas
förfogande, då konstfackskolan år 1958 inflyttade i nya lokaler. Det
inkomstbortfall statsverket fått vidkännas under den tid stadens bidrag icke
utbetalats syntes, enligt vad revisorerna inhämtat, icke understiga ett sammanlagt
belopp av två miljoner kr.
Enligt vad utskottet erfarit har det av revisorerna efterlysta förslaget om
ny fördelning mellan staten och Stockholms stad av kostnaderna för konstfackskolan
efter fullgjort uppdrag numera framlagts av den i det föregående
omnämnda utredningsmannen. Full enighet om sakinnehållet i ett nytt
avtal har enligt utredningsmannen uppnåtts med Stockholms stads representanter.
Det avtal som föreslagits ansluter i tiden omedelbart till det tidigare
avtalets upphörande, d.v. s. ges retroaktiv verkan fr. o. m. den 1 juli
1960.
Med hänsyn till att förutsättningar sålunda synes ha skapats för en snar,
8
Statsutskottets utlåtande nr 181 år 196i
ny reglering av kostnadsfördelningen mellan berörda parter, innebärande
bl. a. en reglering i efterhand av ersättningen för det inkomstbortfall som
statsverket fått vidkännas under den avtalslösa tiden, begränsar sig utskottet
till att vad i ärendet förevarit för riksdagen
omförmäla.
10:o) Viss bostadsteknisk granskning. Under inrikesdepartementet, § 37,
har revisorerna förklarat angeläget, att den tekniska granskning som måste
göras, innan beslut om bostadslån meddelas, i största möjliga utsträckning
decentraliseras till kommunerna (Del I, s. 334—341).
Utlåtanden har avgivits av byggnadsstyrelsen och bostadsstyrelsen (Del
II, s. 319 och 320).
Utskottet delar revisorernas mening. Enär byggnadsstyrelsen och bostadsstyrelsen
synas angelägna om den redan pågående decentraliseringen,
inskränker sig utskottet till att vad i ärendet förevarit för riksdagen
omförmäla,
11 :o) Övriga anmärkningar. Beträffande följande till statsutskottet hänvisade,
av utskottet tidigare icke behandlade paragrafer i statsrevisorernas
berättelse, nämligen
§ 1 Anslagssystemet inom försvaret,
§ 2 Inventering av förråd vid krigsmakten,
§ 3 De nya tjänstetecknen till arméns uniform m/60,
§ 10 Engångsemballage vid transport av tvätt,
§ 16 Familjevården inom mentalsjukvården,
§ 35 Konjunktur- och säsongutjämning inom byggnads- och anläggningsverksamheten
samt
§ 36 Beredskapsarbeten, rörelsestimulans och lokaliseringspolitik
har utskottet funnit vad statsrevisorernas berättelse i förevarande hänseenden
innehåller icke föranleda något utskottets uttalande, vilket utskottet
härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 1 december 1964
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Statsutskottets utlåtande nr 181 år 196A
9
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Gillström, Einar Persson, Birger Andersson,
Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Virgin, Fritz Persson, fru
Wallentheim, herrar Per Jacobsson, Söderberg, Mårtensson, Bengt Gustavsson,
Per Petersson, Harry Carlsson och Nils-Eric Gustafsson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Ståhl,
Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Almgren, fröken Elmén, herr
Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile, Lassinantti,
Johansson i Norrköping, Andersson i Knäred, Blomkvist och Palm.