Andra lagutskottets utlåtande nr 56 År 1964

1

Nr 56

Utlåtande i anledning av väckt motion angående efterlevandeskyddel
för make och barn.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr
388, vilken behandlats av andra lagutskottet, har fru Kristensson och fröken
Karlsson hemställt »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
anhålla, att förevarande motion rörande efterlevandeskyddet för make och
barn måtte överlämnas till pensionsförsäkringskommittén att beaktas vid
fullgörandet av kommitténs uppdrag».

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden
får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa
till motionen.

Motionen

1 motionen påtalas att det inom den allmänna tilläggspensioneringen utgår
änke- men ej änklingspension samt att barnpensionen är oförmånligare
efter manlig än efter kvinnlig arbetstagare. Som exempel nämnes att
om manlig arbetstagare avlider och efterlämnar änka och ett barn, får
barnet 15 % av pensionsbeloppet. Detta ökas sedan med 10 % för varje
efterföljande barn. Barn till kvinnlig arbetstagare får vid dennas dödsfall,
oberoende av om fadern lever eller ej, 40 % av pensionsbeloppet. Även
detta procenttal ökas med 10 för varje efterföljande barn. Vidare förordas
i motionen införande av krav på att efterlevande skall ha uppnått en viss
ålder för att äga rätt att uppbära efterlevandepension. Delta uppskjutande
av pensionen till efterlevande make bör enligt motionärerna kompletteras
med förslag om rätt avsevärd höjning av barnpensionsbeloppen.

Gällande rätt .

Inom den allmänna tilläggspensioneringen har försäkrads änka och barn
rätt till familjepension efter honom, under förutsättning att han vid sin
död var berättigad till förtidspension eller ålderspension från tilläggspensioneringen
eller att han skulle ha varit berättigad till förtidspension, om
hans arbetsförmåga vid tiden för dödsfallet varit så nedsatt som kräves för
rätt till sådan pension. Efter kvinnlig försäkrad utgår endast barnpension.

Änkepension utgår till änka efter den försäkrade, om äktenskapet varat
minst fem är och ingåtts senast den dag, då den försäkrade fyllde 60 år.
Efterlämnar den försäkrade barn som också är barn till änkan, är änkan,
oavsett om barnet är minderårigt eller uppnått vuxen ålder, berättigad till
1 -6588 64 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 9 saml. 2 avd. Nr 56

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 56 år 1964

änkepension även om nyssnämnda förutsättningar inte är uppfyllda. I
motsats till vad som gäller för rätt till änkepension från folkpensioneringen
kräves för rätt till änkepension från tilläggspensioneringen att legalt äktenskap
förelegat. Änkepensionsrätten upphör om änkan gifter om sig. Upplöses
det nya äktenskapet innan det bestått i fem år, skall änkepensionen
ånyo börja utgå.

Änkepensionen utgör en viss procent av den avlidnes egenpension, d.v.s.
den förtids- eller ålderspension, som utgick till den avlidne, eller — om
sådan pension ej utgick — den förtidspension, som han skulle ha erhållit
om rätt till hel sådan pension inträtt vid tidpunkten för dödsfallet. Om den
avlidne åtnjöt partiell förtidspension, beräknas änkepensionen ändå med
utgångspunkt från hel förtidspension. Var han ålderspensionär, räknar
man med en ålderspension av den storlek, som gäller vid ett uttag från 67
års ålder.

Änkepensionens storlek är i övrigt beroende av om den försäkrade efterlämnar
barn, som är berättigat till pension efter honom. Finns inte något
pensionsberättigat barn, är änkepensionen 40 % av den försäkrades nyssberörda
egenpension. Efterlämnar den försäkrade pensionsberättigat barn,
är änkepensionen 35 % av samma pension.

Barnpension tillkommer försäkrads barn under 19 år. Adoptivbarn har
pensionsrätt efter adoptivföräldrarna men inte efter sina naturliga föräldrar.
Har underhållsskyldighet mot barn utom äktenskap avlösts genom ett
engångsbelopp, föreligger inte rätt till barnpension.

Storleken av barnpensionen är beroende av huruvida pensionsberättigad
änka finns samt av familjemedlemmarnas antal. Efterlämnar en man änka
och ett pensionsberättigat barn, blir barnets pension 15 % av faderns egenpension.
Är ett barn ensamt pensionsberättigat, blir barnets pension 40 %
av den avlidnes egenpension. Finns flera barn än ett, ökas de nu angivna
procenttalen med 10 för varje barn utöver det första, och det sammanlagda
barnpensionsbeloppet fördelas lika mellan barnen.

Flera familjepensioner kan inte utgå samtidigt till samma person. Är
någon för samma månad berättigad till flera tilläggspensioner i form av
familjepension — t.ex. barnpension efter dels fader dels moder eller änkepension
och barnpension — utgives sålunda endast den största av dem. En
kvinnas rätt till änkepension påverkas emellertid inte av att hon samtidigt
är berättigad till förtidspension eller ålderspension från tilläggspensioneringen.
Änkepension från folkpensioneringen kan däremot aldrig utgå
samtidigt med folkpension i form av förtids- eller ålderspension.

Tidigare behandling in. m.

I Förbättrade famitjeförmåner från folkpensioneringen man. (SOU 1959:
32) anförde 1958 års socialförsäkringskommitté i fråga om änklingspensionering: -

Andra lagutskottets utlåtande nr 56 år 1964

3

Diskussionen om det allmännas stöd till de ofullständiga familjerna har
i huvudsak begränsals till en typ av sådana familjer, nämligen ensamstående
mödrar med barn. Deras ekonomiska och sociala läge har blivit
föremål för utredningar i olika sammanhang. Därvid har konstaterats
att många av de ensamstående mödrarna lever under blygsamma
ekonomiska förhållanden och att det allmännas ekonomiska stöd är otillräckligt.
En annan grupp ofullständiga familjer, nämligen ensamstående
fäder med barn, har däremot rönt relativt liten uppmärksamhet. Skälen
därtill torde vara flera. Det kan nämnas att den sistnämnda gruppen numerärt
sett är relativt liten. Enligt 1950 års folkräkning uppskattades sålunda
antalet ensamstående fäder med hemmavarande barn under lti år till omkring
11 000, varav det övervägande antalet var änklingar och frånskilda,
under det att antalet ensamstående mödrar med sådana barn utgjorde
omkring 79 000. Vidare må framhållas att de ensamstående fädernas ekonomiska
ställning i allmänhet presumeras vara bättre än mödrarnas, något
som också bestyrkes av de i det föregående lämnade uppgifterna om inkomstförhållandena.
Den ekonomiska situationen vid en makes frånfälle
kan kort beskrivas så, att vid mannens död den inkomst som bildat underlaget
för familjens försörjning ofta försvinner helt eller til! större delen,
under det att vid hustruns död samma inkomst i regel består, därvid dock
familjens levnadskostnader ofta stiger därigenom att den lejda kvinnliga
arbetskraft som i regel behövs för skötseln av hemmet och barnen ställer
sig mycket kostsam. Någon allmängiltig norm för bedömandet av den
berörda kostnadsstegringen linnes emellertid icke.

Enligt kommitténs utredningsuppdrag bör frågan om änklingspensionering
utredas samtidigt med frågan, huruvida barnpension skall utgå även
då den icke huvudsakliga försörjaren (i regel modern ) avlidit.

Kommittén vill härvid till en början, i likhet med allmänna pensionsberedningen,
konstatera att det torde vara obestridligt, att änklingar med
icke vuxna barn ofta befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge. Av det material
som tidigare redovisats angående änklingarnas inkomstförhållanden framgår
väl alt änklingarnas inkomster i regel är större än änkornas. Material
saknas dock för bedömande av i vilken omfattning hustruns död medför
ökade levnadskostnader för en änkling med barn. Att denna kostnadsökning
är betydande — särskilt om barnen är små och flera — torde vara
ställt utom allt tvivel.

Då det gäller att tillgodose det hjälpbehov som uppkommer för familjen
vid en gift kvinnas frånfälle, kommer frågan om änklingspensionerna och
frågan om rätt till barnpension för de moderlösa barnen att stå i förgrunden.
Dessa båda pensionsförmåner kommer härvid afl stå i ett nära
sammanhang med varandra.

Som tidigare nämnts i samband med behandlingen av barnpensionerna
är det närmast tre olika alternativ som står till buds, då det gäller att lösa
frågan om änklingsfamiljernas hjälpbehov.

Det första alternativet är att låta hustruns frånfälle grunda rätt till
änklingspension för mannen men däremot ej rätt till barnpension för barnen.
Pensionsberedningens förslag anslöt sig närmast till detta alternativ.

Det andra alternativet är all låta dödsfallet grunda rätt till barnpension
för barnen men ej rätt till änklingspension för den efterlevande mannen.

Det tredje alternativet är att vid hustruns frånfälle utgiva både änklingspension
till mannen och barnpension till barnen. EU motsvarande för -

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 56 år 196b

faringssätt tillämpas för närvarande beträffande änkorna, som kan erhålla
änkebidrag för egen del samtidigt som deras barn erhåller särskilt barnbidrag.

Genom sitt ställningstagande till frågan om rätt till barnpension för
barn, vars moder avlidit, har kommittén redan avböjt det första av de
nämnda alternativen. Kommittén anser på skäl som åberopats vid behandlingen
av barnpensionerna att änklingsfamiljernas hjälpbehov bäst tillgodoses
genom att giva de moderlösa barnen barnpensionsrätt. Barnpensionen
föreslås också skola utgå, oberoende av om fadern ingår nytt äktenskap.

Emellertid återstår frågan, huruvida en särskild änklingspension kan
anses erforderlig vid sidan av barnpensionen.

Enligt kommitténs uppfattning är det endast i de fall där det finnes
hemmavarande icke vuxna barn, som ett verkligt behov av fortlöpande
ekonomisk hjälp efter hustruns död generellt kan presumeras. Att tillerkänna
en änkling utan hemmavarande barn rätt till änklingspension
torde i regel icke vara motiverat. Änklingen har normalt förvärvsarbete,
och änklingarnas inkomstförhållanden är bättre än änkornas i motsvarande
situation.

1 de fall åter där minderåriga barn finnes torde barnpensionen i de
flesta fall lämna en nöjaktig hjälp. Genom barnpensionen varieras det
ekonomiska stödet med hänsyn till barnens antal. Har modern under sin
livstid bidragit till familjens försörjning genom förvärvsarbete utom hemmet,
kommer barnen vidare atl i framtiden regelmässigt få sina pensionsförmåner
förhöjda med tilläggspension efter henne.

Med anledning av vad sålunda anförts har kommittén icke funnit skäl
framlägga förslag om införande av änklingspensioner inom folkpensioneringen.

i motioner till 1962 års riksdag föreslogs införande av änklingspensioner
i den allmänna försäkringen. Andra lagutskottet anförde i sitt av riksdagen
godkända utlåtande nr 27:

I ett äktenskap, där båda makarna arbetar, är familjens gemensamma
ekonomi uppbyggd på makarnas sammanlagda inkomster. Det är sannolikt
att räkna med att detta blir alltmera vanligt i framtiden. En efterlevande
make i ett sådant äktenskap kan ha samma behov av efterlevandepension
som eu hustru. Ett införande av änklingspensionering i den allmänna pensioneringen
skulle sannolikt föranleda vissa ändringar i nu gällande regler.
Utskottet tillstyrker därför att frågan underkastas en förutsättningslös
utredning, vilken lämpligen bör kunna ske i samband med utredningen av
frågan om änkepension till frånskild kvinna.

I samband med den ovan förordade utredningen synes böra prövas även
det i motionerna 1:650 och 11: 782 framställda önskemålet om uppdelning
mellan makar av pensionsrätten inom tilläggspensioneringen
efter mönster av den inom skattelagstiftningen tillämpade s.k. tudelningsprincipen.
De närmare konsekvenserna av en sådan ordning kan
förtjäna att övervägas, då den möjligen kan innebära lösningen av en del
problem, som i dag är svåra att komma till rätta med. Sålunda skulle inom
tilläggspensioneringen en tudelningsregel kunna göra pensioner för efterlevande
make obehövliga. Därmed skulle också problemet om rätt till änkepension
för frånskilda kvinnor delvis bortfalla.

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 56 år t96k

I direktiven till pensionsförsäkringskommittén anföres beträffande änkepensioner
till frånskild kvinna och änklingspensioner:

En ny lösning av frågan om frånskildas pensionsrätt får sökas utifrån
de allmänna principer, på vilka pensionssystemets regler om familjepensioner
vilar. Det bör vara en riktpunkt för utredningsarbetet att reglerna om
frånskilda kvinnors rätt till änkepension skall låta sig infoga i den ram
som det allmänna pensionssystemet för närvarande ger. Man bör slå vakt
om pensionssystemets enhetlighet och således undvika att inlöra nya skillnader
mellan folk- och tilläggspensioneringen när det gäller förutsättningarna
för rätt till familjepension. Vidare bör gällande bestämmelser om fainiljestöd
i annan form än pension och den familjerättsliga lagstiftningen
beaktas. Utredningen bör belysa hur en pensionsreform skall passas in i ett
större familjepolitiskt sammanhang.

Utredningen bör pröva frågan om en komplettering av familjepensioneringen
med änklingspensioner.

Utskottet

Änkepension inom den allmänna tilläggspensioneringen utgår under vissa
förutsättningar till änka efter den försäkrade bl. a. om äktenskapet
varat minst fem år och ingåtts senast den dag, då den försäkrade fyllde 60
år. Änkepensionen utgör 40 procent av den avlidnes egenpension. Efterlämnar
den försäkrade pensionsherättigat barn, är änkepensionen 35 procent
av samma pension. Änklingspension utgår icke. Barnpension tillkommer
försäkrads barn under 19 år och utgår om barnet ensamt är pensionsberättigat
efter den avlidne med 40 procent av dennes egenpension. Efterlämnar
eu man änka och ett pensionsherättigat barn, blir barnets pension
15 procent av faderns egenpension. Finns flera barn än ett, ökas de nu angivna
procenttalen med 10 för varje barn utövar det första.

I förevarande motion påtalas, att det utgår änke- men ej änklingspension
samt att barnpensionen är oförmånligare efter manlig än efter kvinnlig
arbetstagare. Motionärerna menar, att möjligheterna att åstadkomma likformighet
i nämnda avseenden bör undersökas. Vidare förordas i motionen
en omprövning även i andra hänseenden av efterlevandeskyddet i pensionssystemet.
Det bör enligt motionärerna uppställas krav på att efterlevande
make skall ha uppnått viss ålder för att äga rätt att uppbära efterlevandepension.
Dessutom bör, anför motionärerna, ett uppskjutande av pension
till efterlevande make kompletteras med förslag om höjning av barnpensionsbeloppen.

Frågorna om änkepensioner till frånskilda och om änklingspensioner
har varit föremål för behandling såväl i riksdagen som i andra sammanhang
vid ett flertal tillfällen under senare år. I sitt av riksdagen i denna del godkända
utlåtande nr 27 år 1962 tillstyrkte andra lagutskottet, att spörsmålen
underkastades eu förutsättningslös utredning. Pensionsförsäkringskommittén
har sedermera fått i uppdrag att utreda nämnda frågor.

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 56 år 1964

Frågan om änklingspensioner är således föremål för utredning inom
pensionsförsäkringskommittén. För den händelse utredningen föreslår införande
av sådana pensioner torde den även komma att behandla den i motionen
påtalade olikheten mellan barnpension efter manlig och kvinnlig
arbetstagare. Vid behandlingen av frågan om änkepensioner till frånskilda
kvinnor kan kommittén få anledning till principuttalanden som får betydelse
för övriga i motionen upptagna spörsmål.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser utskottet icke skäl föreligga
för något riksdagens initiativ i anledning av motionen. Utskottet får därför
hemställa,

att förevarande motion, II: 388, icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 november 1964

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Axel Svensson, fru Carlqvist, herrar Lars
Larsson, Edström,* fru Nilsson, herr Hiibinette, fru Olsson* och herr
Kilsmo;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors, fru
Ekendahl, herrar Bengtsson i Varberg, Fredriksson, fru Svensson, herrar
Gustavsson i Alvesta och Ringaby.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

K L BECKMANS TRYCKERIER AB . STHLM 1064