Bankoutskottets utlåtande nr ii år 196i

1

Nr 44

Utlåtande i anledning av dels framställning från kommittén för
utredning rörande riksbankens jubileumsfond angående
närmare bestämmelser rörande fondens handhavande
och utnyttjande, dels i ämnet väckt motion.

I en till riksdagen ställd skrivelse, vilken hänvisats till bankoutskottet och
såsom bilaga 2 fogats till detta utlåtande, har kommittén för utredning rörande
riksbankens jubileumsfond framlagt förslag till närmare bestämmelser
rörande fondens handhavande och utnyttjande. Kommittén har därvid, med
understrykande av önskemålet att forskningen genom tillkomsten av här
ifrågavarande fond skall erhålla ett reellt nettotillskott från det allmännas
sida, föreslagit att riksdagen måtte dels antaga stadgar för fonden av den
lydelse ett till kommitténs framställning fogat förslag utvisar, dels ock godkänna
de grunder i övrigt för fondens verksamhet och personalorganisation
som angivits i framställningen.

Till utskottet har även hänvisats den i anledning av kommitténs framställning
väckta motionen nr 1010 i andra kammaren av fru Kristensson, vari
hemställts att riksdagen måtte uppdraga åt kommittén att ompröva fondens
ändamål i enlighet med de grunder som angivits i motionen.

Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas till motionen.

över framställningen och motionen har utskottet inhämtat yttranden från
forskningsberedningen (vars yttrande avgivits av beredningens arbetsgrupp),
statskontoret, universitetskanslersämbetet, statens medicinska forskningsråd,
statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens humanistiska forskningsråd,
statens råd för samhällsforskning, statens råd för atomforskning,
jordbrukets forskningsråd, statens tekniska forskningsråd, statens konsumentråd
och statens råd för byggnadsforskning.

Remissyttrandena

Kommitténs formulering av fondens ändamål genom stadgarnas
§ 3 och genom det program på kortare sikt som fått formen av riktlinjer,
vilka till en början föreslås tillämpas för verksamheten, har vunnit de flesta
remissinstansernas gillande. Samtidigt tillbakavisas i regel det i motionen
väckta kravet på en omprövning av fondens ändamål. Remissinstanserna —
1 — Bihang till riksdagens protokoll 196i. 8 samt. Nr ii

2

Bankoutskottets utlåtande nr ii år 196i

av vilka de flesta är forskningsråd företrädande speciella forskningsgrenar
— betonar dock i många fall särskilt önskemålet om flexibilitet i fondens
verksamhet och framhåller därvid betydelsen av ämnesområden även utanför
den ram som kommittén angivit i riktlinjerna.

I likhet med flera andra remissinstanser understryker universitetskanslersåmbetet
särskilt angelägenheten av att fondens verksamhet inriktas på
stora och långsiktiga projekt och att fonden, såsom uttalades vid besluten
om dess inrättande, blir ett reellt nettotillskott i fråga om det allmännas
stöd till forskningen. Fonden kommer, framhåller ämbetet, att efter några
år kunna årligen dela ut ca 20 miljoner kronor, vilket är mer än vad något
statligt forskningsråd eller någon annan svensk fond för närvarande disponerar
över. För budgetåret 1964/65 har för forskningsändamål anvisats tillhopa
40 miljoner kronor till de fem forskningsråden under åttonde huvudtiteln
och för teknisk forskning och forskning på jordbrukets område sammanlagt
16 miljoner kronor. Riksbanksfonden utgör således ett värdefullt
komplement till det statliga forskningsstödet, som dock får förutsättas icke
i fortsättningen ökas i långsammare takt än som eljest vore möjligt.

Härutöver anför universitetskanslersämbetet följande:

Universitetskanslersämbetet finner den specialinriktning som föreslagits
för fondens verksamhet vara oklart angiven. Då emellertid stadgeförslaget
icke innehåller någon hänvisning i ändamålsparagrafen till nämnda specialinriktning
förutsätter ämbetet, att fondens medel kommer att användas i
första hand till forskningsområden, vilkas medelsbehov icke är så väl tillgodosedda
på annat sätt, för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt,
nya forskningsuppgifter etc. och att hänsyn tas endast i därmed förenlig
omfattning till projektens betydelse för belysningen av de tekniska,
ekonomiska och sociala förändringarna i samhället. Kanslersämbetet vill i
detta sammanhang betona vikten av att stödja konstruktivt inriktad forskning
om samhällsförändringarna, sålunda projekt som syftar till att skapa
underlag för bedömning av vilka åtgärder på exempelvis utbildningsområdet
eller det arbetsvetenskapliga området som kan underlätta individernas anpassning
till en föränderlig miljö.

Någon precisering av målsättningen för riksbanksfondens verksamhet utöver
vad som angivits i stadgeförslaget finner kanslersämbetet icke påkallad
i dagens läge, främst av den anledningen att forskningsberedningen för närvarande
behandlar frågan om de statliga forskningsrådens organisation och
funktioner. Efter förslag av Cockcroftgruppen, som i OECD:s regi företagit
en granskning av Sveriges forskningsorganisation, har forskningsberedningen
låtit utarbeta en promemoria rörande de statliga forskningsråden
och rådens samarbetsdelegation, där olika alternativ till nuvarande organisation
och arbetsformer diskuteras. Remissbehandling av denna promemoria
pågår, och universitetskanslersämbetet finner det naturligt att frågan
om riksbanksfondens inordnande i det totala forskningsstödets system
ävensom arbetsfördelning mellan forskningsråd och fonder tas upp i detta
större sammanhang.

Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond är avsedd att vara en för framtiden
bestående stiftelse, framhåller statskontoret. Föremålet för dess verksamhet

Bankoutskottets utlåtande nr il år 1961

3

bör då anges på sådant sätt att i första hand de grundläggande principerna
framgår så klart som möjligt. De ständiga förändringarna inom samhället
och ovissheten om inriktningen och styrkan av statsmakternas framtida insatser
inom den vetenskapliga forskningen synes tala för att ramen för
verksamheten göres tillräckligt vid. Någon närmare precisering är enligt
statskontorets uppfattning knappast möjlig.

Likartade synpunkter anföres av statens medicinska forskningsråd:

Det är enligt rådets mening av vikt, att fondens medel kan användas för
de olika uppgifter, som i varje särskilt tillfälle kan vara påkallade. Rådet
anser de av motionären presenterade forskningsuppgifterna i dagens läge
vara av mycket hög prioriteringsgrad. Det kan emellertid enligt rådets mening
vara olämpligt att nu alltför detalj mässigt reglera en verksamhet, som
skall fortgå under en lång följd av år, då man idag saknar möjlighet att bedöma
det framtida läget och behoven inom skilda forskningsområden. Enligt
rådets mening är det också av betydelse att fondmedlens användning icke
låses till bestämda tillämpningsområden utan även kan användas för undersökningar
av grundforskningskaraktär inom avgränsade forskningsfält.

Statens tekniska forskningsråd betonar särskilt fondens möjligheter att
stödja tvärvetenskapliga forskningsinsatser. Rådet anför:

Den målsättning som angivits för fonden nödvändiggör en hög grad av
flexibilitet i projektval och arbetsformer. Tekniska forskningsrådet uppfattar
således den anförda uppräkningen av områden, för vilka fonden enligt
kommitténs uppfattning bör komma till speciell användning, som en exemplifiering
snarare än som en prioritering. Fondstyrelsen måste i dessa frågor
själv komma att utöva ett avgörande inflytande, bl. a. därför att nya områden,
vilka ej speciellt beaktats i kommitténs framställning, snabbt kan komma
att aktualiseras.

Det kan ifrågasättas om inte fonden främst kommer att finna meningsfyllda
uppgifter genom initierande av stöd åt bearbetning av de allt flera
problemställningar av tvärvetenskaplig natur som i snabb takt aktualiseras.

Den svenska forskningsorganisationen karakteriseras av en uppdelning på
ett stort antal organ varav ett flertal inrättats för tämligen specialiserade
uppgifter. En följd härav är att de svårigheter som uppstår då man för medelsanvisning
måste vända sig till olika råd och fondstyrelser skapar en
strävan hos företrädarna för nya områden att söka tillgodose dessa genom
ytterligare specialorgan. I många fall skulle dylika behov bättre än genom
nya separata råd kunna tillgodoses genom förslagsvis till forskningsrådens
samarbetsdelegation anknutna nämnder. Även om man har skäl att hoppas
att dessa behov bättre kan mötas genom att forskningsrådens samarbetsdelcgation
ges en fastare struktur och förfoganderätt över vissa resurser
kommer sannolikt speciella behov att göra sig gällande för de mera
komplexa tvärvetenskapliga frågorna.

Kommittén har speciellt uppmärksammat vissa problem sammanhängande
med den enskilda människans anpassning till ett samhälle i snabb omvandling.
Rådet, som finner detta omfattande arbetsområde äga trängande
aktualitet, vill framhålla vikten av att riksbanksfonden i sin verksamhet
på detta fält ej minst inriktar sig på forskning som kan leda till konstruktiva
insatser för underlättande av denna anpassning, t. ex. på utredningsområdet
eller på de medicinska, tekniska och sociala fälten. Därvid bör sär1*
— Bihung till riksdagens protokoll 1961. S sand. Xr l1

4

Bankoutskottets utlåtande nr 44 år 1961

skilt uppmärksammas sådana forskningsinsatser av tvärvetenskaplig natur
som befintliga organ är för specialiserade för att taga ansvar för. Det kan
vara skäl att ytterligare vidga bilden till de för individen och landet viktiga
och ständigt mera svåröverskådliga problem vi står inför beträffande de
internationella relationerna. Hjälpen till utvecklingsländerna är en av de
problemställningar inom detta komplex som tilldragit sig en allmän uppmärksamhet
i vårt samhälle. Ett annat delproblem: behovet av vetenskaplig
fredsforskning har likaledes på sistone vunnit glädjande förståelse. Det förtjänar
emellertid understrykas att de angelägna forskningsinsatser som kan
göras inom dessa båda områden endast innebär delinsatser inom de internationella
relationernas stora, mångskiftande och vitt förgrenade fält. I
vidareutvecklandet av internationell rätt, åtgärder till minskning av spänningar
mellan grupper och folk, insatser för mera rationella internationella
organisationsformer och ekonomiska enheter, tillvaratagande av nya tekniska
möjligheter för internationell samverkan kommer grundläggande studier
att behöva samordnas med målriktade insatser. Individualpsykologer
och inasspsykologer behöver kanske samarbeta med religionshistoriker, ekonomer,
läkare, livsmedelsforskare och experter inom kommunikationstekniken.
Inom dessa områden kommer således behov att finnas ej blott för den
klassiska akademiska forskningen utan även i hög grad för den inte minst
inom industriellt viktiga områden utvecklade målforskningstekniken.

Dessa projekt bör tjäna som exemplifiering av behov där problematikens
omfattning kan göra det svårt för de nu existerande forskningsfrämjande
organisationerna att ta tillräckligt vittfamnande initiativ.

Det kan invändas att dylika i hög grad tvärvetenskapliga frågeställningar
bör behandlas av forskningsberedningen. Forskningsberedningen har emellertid
varken struktur eller resurser som utan vidare möjliggör att verksamhet
av denna art initieras genom dess försorg. Det kan även ifrågasättas om
detta fält, som samtidigt är så svårbemästrat och så rikt på möjligheter, inte
först bör göras till föremål för analyser och försöksprojekt innan olika möjligheter
till åtgärder prövas inom forskningsberedningen. Riksbanksfonden
bör kunna ge dylika möjligheter. Självklart måste dock därvid instruktionen
tolkas så att såväl inledande analys som initierande åtgärder för nyttiggörande
av forskningsresultaten faller inom verksamhetens ram.

Genom dylika insatser kan nya sektorer öppnas varvid underlättas ej
blott för forskningsberedningen utan även för råden att, med ett säkrare
faktaunderlag, ta ställning till hur olika projekt skall föras vidare. Likaledes
bör initiativ av denna art kunna av olika råd föras vidare till riksbanksfonden
för vidtagande av åtgärder.

Att fonden bör kunna bli ett medel för att få fram icke ämnesbunden
forskning över institutions- och högskolegränser understryks också av statens
råd för byggnadsforskning. Detta forskningsråd -— som allmänt tillstyrker
såväl stadgeförslaget som de grunder kommittén angivit för fondens
verksamhet — hör till de remissinstanser vilka anser att det forskningsfält
som fonden närmast planeras stödja bort klarare preciseras. Bestämningen
av områdena har, säger rådet, givits en vag och vid formulering. Den
allmänna definitionen förtydligas av exemplen, men dessa har delvis diffus
innebörd och förefaller därjämte planlöst valda. Förslaget behöver enligt
rådets mening ytterligare bearbetas på denna punkt.

Bankoutskottets utlåtande nr it år ll)6i

o

Statens naturvetenskapliga forskningsråd, som anser de av kommittén
angivna forskningsuppgifterna vara betydelsefulla och värda att kraftigt
understödjas, framhåller att de olika forskningsråden på sina program har
ett stort antal forskningsområden, som icke faller inom de av kommittén
nämnda och som med tillgängliga resurser inte har kunnat tillbörligen tillgodoses.
Enligt rådets uppfattning kan ett antal av dessa i angelägenhetsgrad
väl mäta sig med ett flertal av dem kommittén nämner. Rådet uttrycker
därför en önskan att sådana områden icke ens i begynnelsen av
stiftelsens verksamhet skall vara uteslutna utan skall kunna i avsevärd
omfattning stödjas av stiftelsen. Fri konkurrens bör redan på ett tidigt stadium
gälla mellan forskningsprojekt på olika områden.

Statens råd för atomforskning säger sig instämma med motionären i att
fondens ändamål och dess avgränsning till statens andra forskningsstödjande
organ är oklar. Enligt rådets mening behöver stadgarna omarbetas för att
ge fonden en egen profil och ett klart avgränsat verksamhetsfält. Härom anför
rådet:

Den tänkta sammansättningen av fonden pekar — ---mot att ett

lämpligt sådant verksamhetsområde för fonden vox-e tillämpad samhällsforskning.
I utredningen nämns ett antal sådana forskningsområden----.

I fru Kristenssons motion ges ett antal ytterligare exempel, av vilka vissa
med socialmedicinska aspekter (»forskning inom alkoholsjukdomarnas
område, den geriatriska forskningen»). Till denna typ av forskningsområden
kunde läggas forskning rörande tobakens medicinska verkningar. Rådet
vill peka på ett annat mycket betydande forskningsområde, där verkligt
stora insatser synes behövliga, nämligen konsumentvaruforskningen. Den
omfattning den senast nämnda forskningen har i vårt land står ju f. n. inte
i någon rimlig proportion till dess betydelse för samhället. Här behöver endast
nämnas de ofantliga summor som nedläggs på en sådan konsumtionsvara
som bilar utan att någon forskning eller i varje fall en mycket obetydlig
sådan här i landet görs hur konsumentens intressen av säkerhet, hållbarhet,
ekonomi i dess olika aspekter hos denna industriprodukt skall tillgodoses.
Här måste ändå under de närmaste åren verkliga krafttag göras,
varvid belopp av minst den storleksordning som fonden kommer att disponera
utan varje tvivel kommer att behövas.

Rådet framhåller att, om dess förslag följs, i varje fall ett viktigt forskningsområde
får goda resurser. En utspridning av fondens resurser över
hela forskningsfältet skulle däremot medföra att dess tillkomst får endast
ringa betydelse. Vid sin tillstyrkan av att tillämpad samhällsforskning ges
resurser av den storleksordning som fonden kommer att disponera säger
sig rådet utgå från att andra forskningsområden via den vanliga statsbudgeten
får ett motsvarande stöd. I anslutning härtill anföres följande:

Inom atomforskningsrådets eget forskningsområde kan som exempel på
behov av jämförbar storleksordning, som måste tillgodoses under de närmaste
åren, nämnas upprustning av det svenska acceleratorbeståndet samt
beslut om svenskt deltagande i modernisering av den europeiska kärnforskningsorganisationen
i Ccrn i Geneve och lxcslut om deltagande i europeiskt

6

Bankoutskottets utlåtande nr 44 år 1964

samarbete kring uppbyggande av en ny protonsynkrotron för 300 GeV. I
samband därmed behövs en förstärkning av de svenska fysikinstitutionerna
som gör dem mera lämpade att kunna deltaga i ett sådant samarbete och i
ett därmed sammanhängande samarbete med övriga länder.

Motionären får instämmande också av jordbrukets forskningsråd, som
anser att en betydligt klarare precisering av forskningsuppgifterna hade
behövts för att närmare ställning skulle kunna tas till riktlinjerna för fondens
verksamhet. Rådet ifrågasätter om de av kommittén angivna forskningsuppgifterna
hör till de i nuläget allra mest närliggande och angelägna.
I anslutning till vad motionären anfört framhåller rådet särskilt betydelsen
av att fonden snart ger väl tilltagna anslag för att möjliggöra djuplodande
och allsidig forskning rörande naturresurs- och naturvårdsproblem,
ett område som även kommittén berört.

Beträffande motionen framhåller forskningsberedningen, att fonden inom
ramen för sin verksamhet synes i den omfattning som befinnes lämplig
kunna stödja även de i och för sig beaktansvärda ändamål som där anges.
Statskontoret anför att de i motionen nämnda forskningsområdena enligt
§ 3 i stadgeförslaget icke synes vara uteslutna från stöd av fondens medel.
Statens humanistiska forskningsråd, som i polemik mot motionären hävdar
att kommittén inom rimliga gränser rätt väl preciserat en rad organiskt
sammanhängande forskningsprojekt, vilka f. n. icke alls eller ytterst
bristfälligt är tillgodosedda på andra håll, påpekar att bland dessa befinner
sig även den i motionen efterlysta forskningen angående luft- och vattenföroreningar.
De forskningsområden som i motionen lämnas exempel på
är, säger statens konsumentråd, i och för sig mycket angelägna. De flesta
av dem tillhör emellertid just den forskning som i dagens läge får den helt
övervägande delen av forskningsrådens sammanlagda resurser. Enligt kommitténs
förslag skulle de inte uteslutas från möjligheten att få medel från
jubileumsfonden men skulle i någon mån få stå tillbaka för viss annan
forskning.

Flera forskningsråd går närmare in på fondens förväntade betydelse inom
deras egna verksamhetsområden.

Kommitténs förslag synes enligt statens råd för samhällsforskning innebära
att forskningsuppgifter av samhällsvetenskaplig karaktär i första hand
skall ifrågakomma för understöd från fonden. Rådet tillstyrker kraftigt en
sådan användning av fonden och hänvisar härvid till det starkt ökade behovet
av anslagsmedel för samhällsvetenskaplig forskning. Bland angelägna,
anslagskrävande forskningsprojekt nämner rådet följande:

På det sociala området kan t. ex. nämnas forskning rörande arbetsmarknaden
och arbetslivet, kartläggning av olika kategoriers ekonomiska och
sociala ställning, studier av åldringsproblemet samt forskning angående
familjen och familjepolitiken. Det är vidare angeläget att få till stånd forskning
rörande samspelet mellan befolkningsutveckling, ekonomiska faktorer

Bankoutskottets utlåtande nr it är 196t

7

och sociala förhållanden. Den kriminologiska forskningen intar också en
framträdande plats liksom även forskning inom utbildningssektorn. Det är
vidare önskvärt och nödvändigt att dessa problem insättes i ett nordiskt
och internationellt sammanhang, vilket ofta erfordrar ekonomiskt krävande
samarbete över gränserna.

Tillströmningen av studenter till de samhällsvetenskapliga fakulteterna
och den därav följande expansion av antalet forskare som nu kan förutses
gör det enligt rådets mening angeläget att öka forskningsresurserna
för att möta samhällets behov av forskning. Rådet, som hittills inrättat ett
antal forskartjänster, anser att personalpolitiken på det samhällsvetenskapliga
forskningsområdet ytterligare bör aktiveras.

Statens råd för byggnadsforskning framhåller, att inom dess verksamhetsområde
faller forskning som gäller den fysiska planläggningen, nämligen
bebyggelse- och byggnadsplanering. Både forskning och praktiskt planeringsarbete
behöver använda forskningsresultat från skilda grenar av
samhällsforskningen: ekonomiska, geografiska, sociologiska, sociala etc.
Rådet ser därför med tillfredsställelse, att en samhällsforskning på bred
bas ges tillfälle till utveckling, och tillstyrker kraftigt att forskning om
stadsplanering (bebyggelse- och byggnadsplanering) skall kunna få bidrag
av fonden. Om behovet av denna forskning anför rådet:

Parallellt med den fortgående urbaniseringen ökar investeringarna i byggnader
och anläggningar. Dessa uppgick 1963 till 16,5 miljarder kronor.
Byggnadsindustrin är nu en av våra största näringsgrenar. En insats av
denna storlek bör givetvis planeras omsorgsfullt, men den del av planläggningsarbetet
som bebyggelseplaneringen utgör är mycket eftersatt. En förutsättning
för att planeringen skall kunna göras effektivare är att det kunskapsmaterial
som planerare och myndigheter har tillgång till idag blir
betydligt större. Man saknar djupare insikt om de förändringar i samhället
— trafikutvecklingen, näringslivets strukturutveckling etc. — som ställer
nya krav på städernas funktioner. Anvisningar och normer för dem som
arbetar praktiskt med planläggning är otillräckliga, såsom byggnadsstyrelsen
framhållit i sin utredning »Bebyggelseplaneringens läge». Underlaget
härför kan endast skapas av en brett upplagd forsknings- och utredningsverksamhet.

Liksom den praktiska planeringen som kräver samarbete mellan olika
specialister behöver denna forskning vara syntetisk och angripa problemen
från olika utgångspunkter. Den utgör exempel på den typ av forskning över
ämnesgränserna som kommittén föreslår att fonden skall inriktas på.

En ökning av bebyggelseplaneringsforskningen hindras av bristande ekonomiska
och personella resurser. Utbyggnaden av de tekniska högskolorna
och universiteten under senare hälften av 60-talct möjliggör eu successiv
expansion av forskningen. En förbättrad utbildning av samhällsplanerare
ifråga om grund- och vidareutbildning både på den samhällsvetenskapliga
och tekniska sidan kan väntas stimulera intresset för denna forskning och
öka forskartillgången.

Statens humanistiska forskningsråd uttrycker sin tillfredsställelse över
att fondens ändamål anges vara att stödja ej endast samhällsvetenskaperna

8

Bankoutskottets utlåtande nr H år 1964

i trängre mening utan även angränsande områden av humanistisk forskning,
såsom politisk och social historia, idéhistoria och forskning rörande stadsmiljöer.
Om fondens relationer till den humanistiska forskningen anför
rådet vidare :

Med hänsyn till de socialt betingade omvälvningar som i våra dagar skett
och sker i språket, bör även språkliga undersökningar kunna stödjas med
anslag ur fonden. Ur vissa synpunkter kommer även forskning rörande
naturresurserna och deras betydelse för samhällsbildningen att beröra
centrala humanistiska forskningsområden, kongruenta med den forskningsinriktning
inom humaniora, som f. n. håller på att växa fram under rådets
medverkan. Vissa större forskningsprojekt inom rådets område torde därför
vara mycket väl lämpade för fondens verksamhet, t. ex. den rad av delvis
tvärvetenskapliga undersökningar rörande det svenska klassamhället, som
i form av lagarbeten har påbörjats vid flera universitet. Rådet vill vidare
framhålla, att kommitténs förslag att företräde bör ges åt »fattiga» forskningsområden
och åt nytillkommande forskningsuppgifter, i hög grad är
tillämpligt på den humanistiska forskningen. Det torde dock i första hand
ankomma på forskningsråden själva att stimulera till nya forskningsuppgifter,
även då de komma att finansieras av fonden.

Konsumentforskning måste räknas såsom ett forskningsområde som i
sin explicita form är mycket nytt och som hittills har arbetat med mycket
begränsade medel, säger statens konsumentråd och fortsätter:

Att behovet av forsknings- och undersökningsverksamhet som utgår från
konsumenternas situation är av betydande omfattning har samtidigt blivit
alltmer uppenbart. Konsumentforskning har hittills till större delen pågått
inom vissa statliga institutioner eller också har den finansierats av statens
konsumentråd. Vidare har vissa undersökningsbehov tillgodosetts inom ramen
för den löpande statistikproduktionen — här bör främst nämnas hushållsbudgetundersökningarna
och försöksverksamheten med statistisk undersökning
av hushållens inköpsplaner och attityder. De medel som sammanlagt
investerats i konsumentforskning har hittills varit mycket begränsade.
Erfarenheten visar att vissa typer av nödvändig och nyttig forsknings-
och undersökningsverksamhet inom konsumentområdet är mycket
kostnadskrävande. Som exempel kan nämnas utarbetande av provningsmetoder
för tekniskt komplicerade produkter och undersökningar som kräver
personliga intervjuer. Behovet av undersökningar av konsumentens beteenden
har under senare tiden aktualiserats bland annat genom att det
visat sig att en vederhäftig, noggrann och saklig upplysning till konsumenterna
inte endast kräver kunskap om tekniska data rörande produkter utan
även förutsätter ingående kunskap om människan såsom varans förbrukare.

Konsumentforskningens utveckling pågår samtidigt i flertalet länder.
Från att i inledningsskedet huvudsakligen ha koncentrerat sig kring varuundersökningar
har inom konsumentorganen en markerad intresseöverföring
till undersökningar av konsumenten som förbrukare av varor och
tjänster kommit till stånd. Konsumentrådet har så långt möjligt deltagit
i internationellt informationsutbyte och samarbete inom forskningsområdet.
Rådet har exempelvis deltagit i förberedelserna för en undersökning
rörande accepterandet av förändringar, nya produkter och nya livsformer,

Bankoutskottets utlåtande nr 44 år 196t

9

förekomsten av planering inom hushållen samt olika hushållsmedlemmars
tidsutnyttjande. Planeringsarbetet för undersökningen har kommit relativt
långt, under 1965 skall undersökningen genomföras i Förenta staterna och
därefter i ett antal andra länder. Enligt konsumentrådets uppfattning är det
angeläget att motsvarande undersökning kan genomföras i Sverige, men på
grund av storleken av kostnaderna ryms de icke inom till rådets förfogande
stående medel för konsumentforskning. Projektet är ett av dem som rådet
skulle vilja finansiera med anslag från jubileumsfonden. Andra projekt av
likartad karaktär finns tillgängliga.

Statens medicinska forskningsråd uttalar att fonden med den av kommittén
angivna målsättningen kommer att ha stor betydelse för forskning
inom rådets eget verksamhetsområde. Rådet pekar därvid på projekt inom
socialpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, kriminologi, alkoholforskning,
tobaksforskning, nutritionsforskning, arbetsforskning, geriatrisk forskning
och förebyggande medicin. I anslutning härtill anför rådet:

Människans livslängd har bl. a. genom den medicinska forskningens
framsteg ökat kraftigt. Vetenskapen har givit botemedel mot en lång rad
sjukdomar, vilka tidigare utgjort svåra problem. Tuberkulosen och poliosjukdomen,
för att ta några exempel, åsamkade tidigare stora lidanden
men kan nu helt kontrolleras i vårt land. Inom andra medicinska områden
är emellertid situationen snarast ogynnsammare än tidigare med ökande
sjuklighet och dödlighet. Det gäller här de typer av sjukdomar, där människans
egna åtgärder i livsföring, kosthåll m. in. synes spela en avgörande
ekologisk roll. Här bör nämnas överdödligheten i vissa former i cirkulationsorganens
sjukdomar, lungcancer, de medicinska alkoholverkningarna,
iandkaries, övervikten med alia dess följdtillstånd, diabetes m. fl. Det moderna
samhällets höga fordringar på individen medför vidare starka påfrestningar,
som visar sig i psykiska insufficienser av olika slag. Det synes
därför forskningsrådet motiverat, att man tolkar de av kommittén framförda
forskningsområdena i vidaste bemärkelse, vilket motiverar, att en
lång rad medicinska projekt borde understödjas inte blott av de nu förekommande
organisationerna för forskningsunderstöd utan även av riksbankens
jubileumsfond.

Trots ständigt ökande bidrag från statsmakterna har det medicinska forskningsrådet
under senare år haft att kämpa med ekonomiska svårigheter.
Rådet har därvid inte på ett tillfredsställande sätt kunnat förse svenska
forskare med nödiga forskningsresurser. Ett uttryck härför är att svenska
forskare sökt och erhållit bidrag från utlandet av samma storleksordning
som de medel, som staten ställt till det medicinska forskningsrådets förfogande.
Orsakerna till denna utveckling ligger delvis däri att den moderna
medicinska forskningen börjat utnyttja synnerligen kostnadskrävande metoder.
De forskare, som inte tager dessa metoder i sin tjänst, blir ohjälpligt
efter i den internationella vetenskapliga utvecklingen. Det gäller här framför
allt inköp av komplicerad vetenskaplig analysapparatur med oftast mycket
avancerad automation. Denna utrustning är överlägsen inte blott genom
att ge bättre analyser och forskningsresultat, utan även därigenom att den
i hög grad ökar vetenskapsmannens arbetskapacitet. Forskningsarbete, som
med konventionella metoder kan genomföras på dagar och månader, kan
med den moderna vetenskapliga utrustningen utföras på några timmar. Det
vore därför enligt forskningsrådets uppfattning av yttersta vikt för svensk

10

Bankoutskottets utlåtande nr 4-1 år 1964

forskning, om riksbankens jubileumsfond kunde användas för att understödja
projekt, som tidigare understötts av rådet eller initierats av detta
och för vars bearbetning behov föreligger av stora och mvcket dyrbara apparater.

Den ekonomiska situationen för den svenska medicinska forskningen
belyses av det förhållandet, att svenska medicinska forskare för hudgetåret
1964/65 hos statens medicinska forskningsråd sökt bidrag om sammanlagt
ca 19,5 miljoner kronor, medan det till rådets förfogande stående beloppet
samtidigt varit ca 10,7 miljoner kronor. Det torde vara i högsta grad ett samhällsintresse
att dessa medicinska forskares redovisade överkapacitet utnyttjas,
bl. a. genom tillskott från riksbankens jubileumsfond.

Vissa frågor rörande förvaltningen av fondens medel
behandlas av statskontoret, som anför:

Fondens förvaltning skulle handhas av riksbanken och tillgångarna vara
placerade i samma slags värdepapper, som riksbanken håller i sin egen
portfölj. Fondens värdepappersinnehav skulle vid behov kunna utnyttjas av
riksbanken för erforderliga transaktioner, som kan genomföras utan förfång
för fondens egendoms- och avkastningsintressen.

\ ad sålunda förekommit ger anledning ifrågasätta, om sådana transaktioner
kan beräknas medföra kapitalvinster för fonden. Skulle så kunna
förutsättas bli fallet, kan måhända den årliga avsättning för kapitaliseringsändamål
av viss del av avkastningen, som vanligtvis brukar föreskrivas
särskilt ifråga om icke realvärdebetonade tillgångar, bli obehövlig. Statskontoret
utgår då från att dylika kapitalvinster blir föremål för kapitalisering
och icke jämställes med ränteavkastningen å fondens värdepapper.
Formuleringen av § 2 synes närmast tyda härpå. I detta sammanhang må
uppmärksammas att en ärlig kapitalisering av 10 procent av en avkastning
efter 5 procent icke uppväger större penningvärdeförsämring än Va procent
pei år. Denna relation gör sig starkast gällande betr. icke realvärdebetonade
tillgångar, och penningvärdeförsämring blir liksom ränteutvecklingen ytterst
betydelsefulla faktorer vid förvaltningen av sådana tillgångar. Skall avkastningen
av dessa därtill disponeras för forskningsarbete, vars omfattning och
tidsåtgång i allmänhet icke låter sig på förhand bedömas, torde fondens
engagemang böra ske med yttersta försiktighet. Här berörda spörsmål synes
böra övervägas vid den slutliga utformningen av § 2.

Den i § 2 meddelade föreskriften om avkastningens insättning å checkräkning
kan ge anledning till den i och för sig diskutabla tolkningen, att innestående
avkastning icke kan göras räntebärande. Spörsmålet får särskild
aktualitet vid ett begränsat ianspråktagande av fondens avkastning. Då det
synes böra få ankomma på stiftelsen att bedöma, på vilket sätt den stiftelsen
tillgodoförda avkastningen skall utbetalas och i avvaktan härpå vara
placerad, torde paragrafens formulering böra övervägas även i detta avseende.

Sammansättningen av fondstyrelsen berörs av några remissinstanser.
Jordbrukets forskningsråd föreslår en betydande utvidgning av
styrelsens numerär. Att blott fyra av styrelsens nio ledamöter skulle representera
forskningsråden och forskningsberedningen innebär enligt rådets
uppfattning att forskarsidan skulle på ett påfallande sätt bli underrepresenterat.
Rådet anför:

Bankoutskottets utlåtande nr bb år 196b

11

Denna underrepresentation från forskarsidan finner rådet avgjort olämplig
och mindre väl ägnad att främja fördelningen av de betydande forskningsanslag
på bred front, som kommittén synbarligen ytterst eftersträvar.
Mot bakgrunden av rådets nu snart tjugoåriga verksamhet som anslagsutdelande
organ på jordbruksforskningens område vill rådet därför framlägga
två alternativa förslag. Det första alternativet skulle vara, att antalet
ordinarie styrelseledamöter jämte suppleanter utökas med två forskarrepresentanter
och två riksdagsrepresentanter (alltså från nio till tretton).
Därmed skulle forskningsråden och forskningsberedningen tillsammans
upptaga sex platser i styrelsen. Företrädarna för riksdagen och riksbanken,
tillsammans sju, skulle därvid alltjämt få majoritet i styrelsen. De av rådet
nu föreslagna sex platserna skulle i första hand besättas av representanter
för de fyra större forskningsråden (AFR, MFR, NFR och TFR) och av
en representant för forskningsberedningen (tillsammans fem platser) samt
av en representant för de tre mindre forskningsråden (JFR, HFR och SFR).
Om emellertid AFR och NFR kom överens om att ha en gemensam representant
i styrelsen samt om forskningsberedningens representant även tillhörde
antingen MFR eller TFR och därigenom kunde representera båda
organen, skulle även vart och ett av de mindre råden kunna bli representerade
i styrelsen, vilket enligt rådets mening skulle vara lyckligt. Det andra
alternativet skulle vara, att antalet styrelseledamöter utökas från av kommittén
föreslagna nio ända till sjutton, d. v. s. en från riksbanken, åtta från
riksdagen, åtta från forskningsråden och forskningsberedningen. I så fall
skulle varje forskningsråd och forskningsberedningen kunna få en representant
med i styrelsen utan att behöva tvingas överenskomma om viss »mandatsammanslagning»
enligt vad ovan i första alternativet skisserats. En så
pass stor fondstyrelse som en med sjutton ledamöter synes alls icke otänkbar
med hänsyn till de mycket stora forskningsunderstöd det här gäller att på
bästa sätt fördela.

I valet mellan de båda alternativen har rådet stannat för det senare och
förordar således en styrelse med sjutton ledamöter.

Att den vetenskapliga representationen i styrelsen blir i minoritet anser
sig statens naturvetenskapliga forskningsråd kunna tillstyrka endast under
förutsättning att alla anslagsärenden underställs vederbörande forskningsråd
för yttrande. Även med en sådan anordning anser rådet det synnerligen
önskvärt med en starkare vetenskaplig representation i styrelsen. Statens
råd för samhällsforskning anser det vara av vikt att så många vetenskapsområden
som möjligt blir företrädda i styrelsen och föreslår därför alt de
vetenskapliga ledamöternas antal ökas till minst sex. En sådan ökning bör
enligt rådets mening inte inverka menligt på styrelsens arbete.

Statens humanistiska forskningsråd, som räknar med att humanistiska
forskningsprojekt kommer att spela en framträdande roll för fondens verksamhet,
finner det motiverat att rådet får en permanent representant i fondens
styrelse. Av motsvarande skäl hävdar statens konsumentråd att det
är angeläget att eu företrädare för konsumentforskningen ingår i styrelsen.

När det gäller att utvälja och utforma förslag till forskningsprojekt samt
bedöma behovet av en forskningsinsats kommer fondstyrelsen, enligt vad
2* — Bihang till riksdagens protokoll 196b. S sand. Nr b b

12

Bankoutskottets utlåtande nr 44 år 196i

forskningsberedningen förutsätter, att samråda med lämpliga organ såsom
vetenskapliga akademier, forskningsråd och universitetsmyndigheter. Beredningen
och dess arbetsgrupp är för sin del villiga att härvidlag biträda
fondstyrelsen. Flera forskningsråd förklarar sig likaledes beredda att samverka
med stiftelsen. Statens naturvetenskapliga forskningsråd anser, såsom
ovan antytts, att en starkare garanti för att ansökningar och projekt
blir sakkunnigt bedömda bör skapas genom att det stipuleras att varje ansökan,
som inkommer till fonden, skall obligatoriskt remitteras till det eller
de forskningsråd som ärendet närmast berör. Därigenom skall det också bli
lättare för forskningsråden att hålla överblick över de anslag av statsmedel
som utgår inom deras verksamhetsfält. Statens råd för byggnadsforskning
är berett att åtaga sig såväl facklig granskning av ansökningar som administrativt
arbete i samband med fondens förvaltning.

Den föreslagna samverkan i fråga om vetenskaplig bedömning och kamerala
göromål kommer, konstaterar några forskningsråd, att påtagligt öka
rådens belastning. Statens humanistiska forskningsråd säger sig ha så begränsade
resurser att det icke kan bestiida förvaltningsarbete av nämnvärd
omfattning utöver sina ordinarie uppgifter. Jordbrukets forskningsråd
förutsätter som självfallet, att ökningen av dess redan nu mycket höga
arbetsbelastning kompenseras ekonomiskt. Ett liknande uttalande görs av
statens naturvetenskapliga forskningsråd, som anser att detaljerna i samverkan
senare bör bli föremål för kontakter mellan fondstyrelsen och forskningsråden.

De senast refererade uttalandena avser också vad kommittén anfört om
fondens kansli och om handläggningen av fondens administrativa
ärenden. Dessa frågor berörs ytterligare av ett par remissinstanser. Statens
råd för samhällsforskning finner det med hänsyn till kansliets omfattande
uppgifter av ren förvaltningskaraktär angeläget, att kanslichefen vid sin
sida får en högt kvalificerad administratör. Jordbrukets forskningsråd vill
med stöd av lång erfarenhet bestämt hävda, att den kamerala sidan av
verksamheten icke bör decentraliseras och sålunda avskiljas från fondens
kansli. En motsatt mening uttalas av statskontoret, som framhäver vikten
av att undvika en omfattande och för fonden kostsam kansliorganisation.
Detalj redovisning av medelsdispositionen för de skilda projekten bör, enligt
statskontorets uppfattning, i den mån så över huvud låter sig göras,
endast ske vid de institutioner där forskningarna utförs. Statskontoret anför
vidare:

I detta sammanhang bör uppmärksammas kungörelsen nr 484/1964 om
mottagande för statsverkets räkning av gåvo- och donationsmedel. Enligt
denna skall ärende ang. mottagande för statsverkets räkning av'' gåvo- och
donationsmedel överlämnas till Kungl. Maj :ts prövning under förutsättning
antingen att medelsbeloppet överstiger 50 000 kronor eller att mottagandet
kan antagas medföra framtida kostnader för statsverket. Bestämmelsen
torde syfta på de fall, där ett belopp i kontanter eller värdepapper

Bankoutskottets utlåtande nr ii år 106i

13

som gåva överlämnats till statsverket. Mottagandet av en sådan gåva har
i kungörelsen direkt sammankopplats med »redovisningsskyldigheten», uppenbarligen
beroende på statsmakternas krav på kontroll över »mottagna»
medel. Denna uppfattning stödjes av riksrevisionsverkets i anslutning till
kungörelsen utfärdade cirkulär 16.9.1954.

De forskningar, som skall bedrivas med stöd av fondens medel, synes av
utredningen att döma till stor del komma att ske vid någon statlig institution.
Av de skäl som i ärendet anförts, torde forskningsanslaget böra knytas
till vederbörande institution, som får vidtaga erforderliga åtgärder jämlikt
förenämnda kungörelse. Anslagsmedlen ifråga kommer då att bokföras
bland institutionens räkenskaper och bli föremål för vederbörlig revision
genom riksrevisionsverket. Redovisningen hos fonden kan därför göras ytterligt
summarisk och väsentligen avse storleken av till institutionen utbetalade
anslagsbelopp. Det torde få förutsättas, att institutionen bokför inkomster
och utgifter betr. forskningsanslag på sådant sätt att utdrag av
räkenskaperna betr. resp. anslag kan tillställas fondstyrelsen. Då institutionens
räkenskaper avslutas budgetårsvis, medan för fondens del kalenderåret
föreslås som räkenskapsår, kan visst merarbete förorsakas institutionen.
Denna olägenhet synes böra vägas mot de fördelar det kan innebära
för riksbanken såsom fondens förvaltare att för fonden tillämpa samma
räkenskapsår som gäller för banken. Detta spörsmål torde böra närmare
övervägas vid utformningen av § 12.

Betr. forskningsbidrag för projekt, som antagits utan medverkan av
forskningsråd och som genomförs utan anknytning till någon institution,
har utbetalning förutsatts kunna ske på annat sätt än genom fondens kansli.
Närmare uppgifter om vad härmed avsetts framgår icke av utredningen. Det
torde emellertid få anses uppenbart, att här ifrågakommande kamerala
göromål kan ombesörjas av riksbanken. Den utvägen kan måhända även
övervägas, att dylika forskningsbidrag överförs till statskontorets fondbyrå
och där redovisas under särskilda diversemedelstitlar. Erforderlig facklig
granskning torde i båda fallen få ske i särskild vid anslagsbeviljandet bestämd
ordning.

Utskottet

Riksdagens jubileumsfond inrättades genom beslut av 1962 års riksdag.
På riksbanksfullmäktiges hemställan avsattes då av riksbankens överskottsmedel
250 miljoner kronor till en särskild fond att avskild från riksbankens
rörelse i övrigt förvaltas av riksbanken. Avkastningen skulle enligt
fullmäktiges förslag användas till att i vidsträcktaste mening, utan begränsningar
till vissa ämnesområden eller vissa slag av kostnader, främja
och understödja till Sverige anknuten vetenskaplig forskning.

För att närmare överväga och utforma riktlinjer för dispositionen av fondens
avkastning tillsatte riksdagen en särskild kommitté. Direktiven för
denna kommitté angavs i bankoutskottets av riksdagen godkända utlåtande
över fullmäktiges framställning (1962 nr 13). Utskottet anförde där, att
kommitténs övervägande beträffande fondens användning och sättet för
fondavkastningens fördelning icke borde begränsas genom några uttalanden

14

Bankoutskottets utlåtande nr M år 196k

från utskottets sida. Kommittén borde sålunda ha frihet att självständigt
pröva de olika synpunkter på dispositionen av fondmedlen som anförts i fullmäktiges
skrivelse och i de motioner som väckts med anledning av denna.
Utan att binda kommittén i dess arbete ville utskottet dock i likhet med
motionärerna uttala sin anslutning till fullmäktiges tanke att fondens avkastning
borde användas för stöd åt vetenskaplig forskning.

Kommitténs nu föreliggande skrivelse angående närmare bestämmelser
rörande fondens handhavande och utnyttjande omfattar dels förslag till
stadgar för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond, dels vissa av kommittén
angivna grunder i övrigt för fondens verksamhet och personalorganisation.
Utskottet, som i det väsentliga tillstyrker kommitténs förslag, begränsar
sitt yttrande till att gälla förslagets huvudlinjer och vissa särskilda punkter
däri.

Reglerna om stiftelsens ändamål har i stadgeförslaget fått en mycket allmänt
hållen formulering. Stiftelsen skall främja och understödja till Sverige
anknuten vetenskaplig forskning, varvid skall gälla vissa principer,
såsom flexibilitet i verksamheten, företräde för mindre väl tillgodosedda
forskningsområden och för stora och långsiktiga forskningsprojekt, uppmärksammande
av nya forskningsuppgifter och främjande av kontakter med
internationell forskning. De i skrivelsen angivna grunderna innehåller ett
förslag om att fondens verksamhet till en början skall inriktas på sådan
forskning som syftar till att öka kunskapen om de verkningar som tekniska,
ekonomiska och sociala förändringar framkallar i samhället och hos de
enskilda människorna. Sistnämnda förslag, som kommittén närmare motiverar
och belyser genom exempel på tänkbara forskningsuppgifter, utgör
alltså ett mera kortsiktigt program, vilket icke är avsett att för framtiden
vara bindande för fondens styrelse på samma sätt som stadgarna utan skall
kunna inom den ram som dessa anger modifieras med hänsyn till ändrade
behov, önskemål och förhållanden i övrigt.

Kommitténs förslag beträffande fondens ändamål har på det hela taget
tillstyrkts av remissinstanserna, varvid dock ett par forskningsråd i syfte
att främja en utökning av resurserna inom sina egna intresseområden har
föreslagit att fondens verksamhet från början skall vidgas i jämförelse med
det program som kommittén angivit för begynnelsestadiet. Utskottet anser
för sin del att kommittén gjort en lämplig avvägning mellan å ena sidan
kravet att icke binda fondens verksamhet genom en ändamålsbestämning
som i framtiden kan visa sig för snäv, å andra sidan önskemålet att fonden
skall få en viss egen profil och inte splittra sina resurser över hela forskningsfältet.
Programmet för begynnelseskedet täcker, som en av remissinstanserna
framhållit, rätt väl en rad organiskt sammanhängande forskningsprojekt,
som för närvarande icke alls eller blott bristfälligt är tillgodosedda
på andra håll. Vikten av forskning inom den angivna ämnesramen har
understrukits av flertalet forskningsråd.

15

Bankoutskottets utlåtande nr H år 196b

Den forskning som kommittén sålunda i första hand har tänkt på representerar
ett vidare område än samhällsforskning i gängse mening. Bland
de exempel på tänkbara forskningsuppgifter som kommittén nämner torde
i själva verket de flesta forskningsråd kunna återfinna till deras områden
hänförliga projekt. Av särskild betydelse anser utskottet det vara att riksbanksfonden
kan ge stöd åt tvärvetenskaplig forskning, som för närvarande
riskerar att bli otillräckligt tillgodosedd. Inte minst därvidlag bör fonden
genom styrelsens egna initiativ kunna bli en pådrivande faktor.

Utskottet vill samtidigt framhålla att fondens styrelse enligt dess mening
måste ha och enligt kommitténs förslag också får möjligheter att i ljuset
av vunna erfarenheter och med hänsyn till utvecklingens krav ompröva
fondens verksamhet. Att fonden inte låsts till ett en gång för alla givet användningsområde
torde även skapa större förutsättningar för ett förverkligande
av avsikten att forskningen genom dess tillkomst skall få ett reellt
nettotillskott från det allmännas sida.

I motionen II: 1010 liksom i vissa remissyttranden har påtalats en viss
brist på precision i angivandet av fondens ändamål. Motionen innehaller
också ett alternativt förslag till inriktning av fondens verksamhet. I det
föregående har utskottet uttalat sin anslutning till det av kommittén angivna
programmet. Utskottet är följaktligen inte berett att tillstyrka bifall
till motionen. Beträffande de av motionären angivna forskningsuppgifterna
vin utskottet för övrigt framhålla, att något hinder icke synes föreligga
för fonden att stödja dessa ändamål.

I fråga om kommitténs angivande av fondens ändamål vill utskottet särskilt
behandla en punkt. Kommittén återger utan kommentar riksbanksfullmäktiges
år 1962 gjorda uttalande, att fonden skulle främja och understödja
till Sverige anknuten forskning, varmed skulle förstås »antingen i Sverige
av svenskar och utlänningar eller i utlandet av svenskar bedriven sådan
forskning». Enligt utskottets mening är det inte uteslutet, att det i speciella
fall kan föreligga anledning att understödja även av utlänningar i utlandet
bedriven forskning som är av intresse för Sverige. Utskottet vill därför uttala,
att stiftelsens styrelse i detta hänseende inte bör vara bunden i vidare mån
än genom stadgarnas § 3.

Medan riksbanksfullmäktige förutsatt att fondens avkastning icke skulle
börja utnyttjas förrän fr. o. m. riksbankens jubileumsår 1968, lämnade
riksdagen vid sin behandling av frågan år 1962 åt kommittén att överväga, huruvida
avkastningen skulle kunna tagas i anspråk även dessförinnan. Kommittén
uttalar att det enligt dess bedömande är angeläget att avkastningen
kan ställas till forskningens förfogande utan tidsutdräkt. För att möjliggöia
en successiv utbyggnad förordar kommittén att verksamheten inledes redan
under år 1965, förslagsvis med utdelning av ett belopp icke överstigande
två miljoner kronor. Utskottet ansluter sig till kommitténs uppfattning.

I visst samband härmed står den i statskontorets yttrande väckta frå -

16

Bankoutskottets utlåtande nr U år 1964-

^aii om framgent fondens hela avkastning skall årligen utnyttjas eller en
\ iss del därav läggas till kapitalet. Kommittén, som icke särskilt berör detta
spörsmål, synes förutsätta att hela avkastningen skall kunna disponeras.
I tskottet vill icke heller för sin del föreslå någon bestämmelse om att en del
av avkastningen skall kapitaliseras. Intresset av att under de närmaste
aren kunna stödja en betydande och kanske produktiv forskningsinsats bör
i detta fall bli avgörande.

Med utgångspunkt i den av 1962 års riksdag fastslagna principen att riksbanken
skall äga rätt att vid behov utnyttja fondens värdepappersinnehav
för sina marknadsoperationer och över huvud taget för sådana transaktioner
som riksbankens rörelse kan göra erforderliga har statskontoret också
tagit upp frågan om vad som skall ske med de kapitalvinster som sådana
transaktioner skulle kunna medföra. Icke heller denna fråga behandlas i
kommitténs framställning. Utskottet finner det för sin del självklart att sådana
omsättningsvinster bör läggas till kapitalet. I detta sammanhang vill
utskottet erinra om vissa år 1962 gjorda uttalanden av riksbanksfullmäktige
och hankoutskottet. Fullmäktige uttalade, att genom riksbankens operationer
eller övriga kreditpolitiska åtgärder föranledda förändringar av
donationens portfölj icke skulle i någondera riktningen kunna utgöra grund
för kompensations- eller liknande anspråk i mellanliavandena mellan riksbanken
och den särförvaltade donationen. Utskottet å sin sida uttalade, att
transaktioner avseende fondens värdepappersinnehav skulle genomföras
utan förfång för fondens egendoms- och avkastningsintressen, sådana dessa
marknadsmässigt läte sig bestämma vid transaktionstillfället.

Kommittén föreslår att stiftelsen skall ledas av en styrelse med nio ledamöter,
varav fyra skall vara företrädare för riksdagen, en för riksbanken och
de övriga för forskningsråden och forskningsberedningen. Bland de nio
skall en vara ordförande och utses särskilt. Remissinstanserna har i allmänhet
lämnat förslaget utan erinran. Ett par forskningsråd har dock uttalat
önskemål om fast representation i styrelsen, och ett par har föreslagit
eu utökning av antalet vetenskapsmän i styrelsen eller av styrelsen i dess
helhet med bibehållen jämvikt mellan riksdagens och forskningens representanter.
Då stiftelsen torde vara bäst betjänt av en någorlunda liten,
effektivt arbetande styrelse, vill utskottet förorda att den får den av kommittén
föreslagna numerären. En utvidgning av styrelsen skulle sannolikt
leda till att ett mindre arbetsutskott bildades inom styrelsen och att sålunda
i själva verket omfattningen av den krets som närmast leder verksamheten
minskades. När det gäller representationen i styrelsen för olika kategorier
bör enligt utskottets mening endast reglerna i stadgarnas § 4 vara bindande,
beträffande riksdagsrepresentanterna sålunda utan fastlagd fördelning på
riksdagspartierna. I denna paragraf bör tillfogas en bestämmelse om att,
därest ledamot eller suppleant avgår före utgången av den tid för vilken han
valts, efterträdare skall utses för återstoden av den avgångnes mandattid.

Kommittén förutsätter att stiftelsen när det gäller urval av forsknings -

17

Bankoutskottets utlåtande nr 44 är 196b

projekt kommer att samarbeta med forskningsberedningen och forskningsråden
samt att de senare liksom universitet och högskolor skall åtaga sig
<ammg administrativa medverkan som när det gäller av forskningsråden
beviljade anslag. Utskottet finner det i likhet med kommittén önskvärt att
så kan ske. Flera forskningsråd har uttryckligen förklarat sig villiga att
medverka på det sätt som kommittén angivit. Några har dock under hänvisning
till bristande resurser uttalat, att forskningsråden måste kunna
påräkna kompensation för sina insatser för fondens räkning. Det torde få
ankomma på fondstyrelsen att i samråd med berörda forskningsråd pröva
detta spörsmål.

Storleken och sammansättningen av fondens kansli måste, som kommittén
framhåller, anpassas med hänsyn till en rad olika förhållanden vilka
påverkar kansliets arbetsuppgifter och arbetsbörda. Utskottet finner icke
anledning att i vidare mån taga ställning till kommitténs förslag på denna
punkt än att utskottet tillstyrker förslaget att kansliet skall stå under ledning
av en vetenskapsman med god erfarenhet av forskning.

Riksbanksfondens räkenskapsår föreslås i likhet med riksbankens motsvara
kalenderår. Statskontoret anför att härigenom vissa nackdelar skulle
kunna uppstå för de institutioner som för fondens räkning administrerar
forskningsanslag. Utskottet anser dock hänsynen till riksbankens intressen
som fondens förvaltare i detta fall väga tyngre och tillstyrker därför kommitténs
förslag på denna punkt.

Granskning av fondens verksamhet och förvaltning föreslås ske i samma
ordning som gäller för riksbankens egen rörelse. För detta ändamål
skall fondstyrelsen senast den 1 april avge verksamhetsberättelse till riksdagen
och riksdagens revisorer. Utskottet, som tillstyrker formen för granskningen,
anser dock att en tidigare tidpunkt för angivande av verksamhetsberättelsen
bör fastställas, så att resultatet av granskningen utan tidsnöd
hinner föreläggas riksdagen före vårsessionens utgång. Ifrågavarande datum
bör enligt utskottets mening utan olägenhet kunna sättas till den 1 mars.
Stadgarnas § 12 bör ändras i enlighet härmed.

Utöver ovan angivna ändringar i kommitténs stadgeförslag vill utskottet
föreslå vissa ytterligare justeringar av närmast formell natur. Av statskontorets
yttrande framgår att den föreslagna lydelsen av § 2 skulle kunna ge
upphov till den felaktiga tolkningen att fondens innestående avkastning
icke kan göras räntebärande. Bestämmelsen om insättning av avkastningen
på checkräkning i riksbanken torde kunna utgå såsom gällande en förvaltningsangelägenhet
som icke behöver regleras i stadgarna.

I § 10 torde de detaljerade reglerna om protokollföring, vilka i stort sett
återger allmänt vedertagna principer, kunna utgå. Att besluta om formen
för protokollsjustering torde böra läggas i styrelsens händer.

Med angivna undantag överensstämmer utskottets stadgeförslag med kommitténs.

S Bankoutskottets utlåtande nr U år 196i

Med åberopande av vad ovan anförts hemställer utskottet,

att riksdagen med avslag å motionen II: 1010 måtte
dels antaga stadgar för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond
av den lydelse bilagda förslag (bilaga 1) utvisar,

dels godkänna grunder i övrigt för stiftelsens verksamhet
och personalorganisation i enlighet med vad utskottet
ovan angivit.

Stockholm den 24 november 1964

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Schmidt, Gustaf Henry Hansson,
Åke Larsson, Palm, Nils Theodor Larsson, Augustsson och Åkerlundfrån
andra kammaren: herrar Regnéll, Sköldin, fru Renström-Ingenäs’
herrar Hansson i önnarp, Hagnell, Larsson i Umeå*, Bengtsson i Landskrona
och Jonsson.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Nils Theodor Larsson, Hansson i önnarp och Hagnell, vilka ansett
dels att det stycke på s. 16 i utskottets yttrande, som börjar med orden
»Kommittén föreslår att stiftelsen» och slutar med orden »den avgångnes
mandattid», bort ha följande lydelse:

»Kommittén föreslår att stiftelsen---(= utskottet)--— forsk ningens

representanter. Då stiftelsen torde vara bäst betjänt av en någorlunda
liten, effektivt arbetande styrelse, vill utskottet förorda att den får
ungefär den av kommittén föreslagna numerären. En utvidgning av styrelsen
bör dock ske i avsikt att ge möjlighet till en mellan riksdagspartierna proportionell
fördelning. Därför bör antalet av dessa styrelseplatser utökas från
fyra till sex, vilket föranleder ändring i stadgarnas § 4. I denna paragraf

(= utskottet)---den avgångnes mandattid.»

dels att i utskottets förslag till stadgar för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond
§ 4 första stycket bort ha följande lydelse:

»Stiftelsens verksamhet skall handhavas av en styrelse, bestående av
elva av riksdagen utsedda ledamöter. De väljes för en tid av tre år genom de
riksdagens valmän, som har att verkställa val av fullmäktige i riksbanken
och riksgäldskontoret. Ordförande i styrelsen väljes därvid särskilt. I styrelsen
skall ingå sex företrädare för riksdagen, en representant för riksbanken
samt företrädare för forskningsråden och forskningsberedningen.»

Bankoutskottets utlåtande nr bb år 196b

19

Bilaga 1

Bankoutskottets förslag till

Stadgar

för

STIFTELSEN RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND

§ 1

Stiftelsen, vars benämning skall vara Riksbankens jubileumsfond, skall
bestå av de medel, som genom riksdagens beslut den 11 april 1962 angående
dispositionen av viss del av överskotten från riksbankens rörelse avsatts
till stiftelsen, samt de medel som senare kan komma att överlämnas till
densamma.

§ 2

Stiftelsens medel förvaltas av riksbanken, som tillgodogör stiftelsen avkastningen.

§ 3

Stiftelsen skall ha till ändamål att främja och understödja till Sverige anknuten
vetenskaplig forskning. Därvid skall gälla

att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet och att i princip icke
något forskningsområde skall vara uteslutet från möjligheten att erhålla
bidrag från fonden, men

att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov icke är
så väl tillgodosedda på annat sätt,

att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga
forskningsprojekt,

att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser,
därvid särskilt uppmärksammas,

att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning,
samt

att fondens medel icke skall tagas i anspråk för inrättande av permanenta
tjänster, vilket dock icke skall utgöra hinder för att, om så befinnes
lämpligt, till fondens verksamhet knyta forskare för så lång tid, att stödet
från fonden får karaktären av livstidsstipendium.

§ 4

Stiftelsens verksamhet skall handhavas av en styrelse, bestående av nio
av riksdagen utsedda ledamöter. De väljes för en tid av tre år genom de
riksdagens valmän, som har att verkställa val av fullmäktige i riksbanken
och riksgäldskontoret. Ordförande i styrelsen väljes därvid särskilt. I styrelsen
skall ingå fyra företrädare för riksdagen, en representant för riksbanken
samt företrädare för forskningsråden och forskningsberedningen.

Förslag å styrelseledamöter framlägges av riksdagens talmän och vice
talmän efter samråd med företrädare för partigrupper, riksbanksfullmäktige,
forskningsråd och forskningsberedning.

20

Bankoutskottets utlåtande nr bb år 196b

Ledamot kan icke omväljas mer än en gång.

Styrelsen utser inom sig vice ordförande.

För var och en av styrelsens ledamöter utses en suppleant; och skall vad
ovan stadgats om val av ledamot äga motsvarande tillämpning vid utseende
av suppleanter.

Avgår ledamot eller suppleant före utgången av den tid för vilken han
valts, utses efterträdare för återstoden av den avgångnes mandattid.

§ 5

Stiftelsens styrelse skall ha sitt säte i Stockholm.

§ 6

Styrelsens ledamöter och suppleanter äger uppbära årsarvoden med belopp,
som fastställes av riksbanksfullmäktige. Suppleant, som vid förfall
för ledamot inkallas till deltagande i sammanträde, äger därjämte åtnjuta
ersättning enligt kommittékungörelsen.

§ 7

Stiftelsen äger anställa erforderlig personal samt bestämma löner och
övriga villkor för de anställda ävensom mot ersättning anlita experter och
sakkunniga.

§ 8

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden.

§ 9

Styrelsen är beslutför om minst fem ledamöter är närvarande. Vid lika
röstetal är ordförandens röst avgörande.

§ 10

Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoll.

§ 11

Styrelsen äger handla å stiftelsens vägnar i förhållande till tredje man
samt att företräda stiftelsen inför domstolar och andra myndigheter. Styrelsen
äger förordna en eller flera personer inom eller utom styrelsen att
med samma behörighet företräda stiftelsen. Sådant förordnande må när
som helst av styrelsen återkallas.

§ 12

Stiftelsens räkenskapsår skall motsvara kalenderår.

Styrelsen skall senast den 1 mars till riksdagen och riksdagens revisorer
avgiva berättelse angående stiftelsens verksamhet och förvaltning under
nästföregående år.

§ 13

Stiftelsen är undantagen från tillsyn enligt lagen den 24 maj 1929 om
tillsyn över stiftelser.

§ 14

Om ändring av dessa stadgar beslutar riksdagen.

Bankoutskottets utlåtande nr ii år 196i

21

Bilaga 2

KOMMITTÉN FÖR UTREDNING RÖRANDE RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
ang. närmare bestämmelser rörande fondens handhavande och utnyttjande

Till

Riksdagen

Sedan riksbanksfullmäktige i skrivelse den 1 mars 1962 framlagt förslag
rörande dispositionen av överskotten från riksbankens rörelse beslöt riksdagen
den 11 april 1962 — med bifall till bankoutskottets i dess utlåtande nr 13
gjorda hemställan — dels att av de medel som avsatts för särskild nedskrivning
på obligationer och av på kursdifferenskontot innestående medel skulle
ett belopp på 250 miljoner kronor avsättas till en särskild riksbankens jubileumsfond
till främjande av till Sverige anknuten vetenskaplig forskning,
att avskild från riksbankens rörelse i övrigt förvaltas av riksbanken, dels
att uppdraga åt en särskild riksdagens kommitté att utreda och för riksdagen
framlägga förslag till närmare bestämmelser rörande riksbankens jubileumsfonds
handhavande och utnyttjande. Kommittén, som förutsattes komma att
bestå av statsministern och talmännen jämte av dem utsedda ledamöter,
skulle ha frihet att självständigt pröva de under riksdagsbehandlingen anförda
synpunkterna på dispositionen av fondens medel.

Vid fullgörandet av sitt uppdrag har kommittén ägnat speciell uppmärksamhet
åt riksbanksfondens inordnande i det totala forskningsstödets system
samt gränsdragningen och arbetsfördelningen mellan olika stödformer. Hithörande
spörsmål, som aktualiserades även i samband med tillkomsten år
1961 av Norrlandsfonden och Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete,
har varit föremål för ingående diskussion bl. a. vid ett med kommittén
och forskningsberedningens arbetsgrupp anordnat sammanträde.

Fondens storlek och tidpunkt för påbörjande av fondens verksamhet

Enligt en i december 1962 gjord uppskattning hade fondens obligationer
å nominellt 250 miljoner kronor ett ungefärligt marknadsvärde av 330 mil -

22

Bankoutskottets utlåtande nr 44 år 1964

joner kronor. Riksbanksfullmäktige förutsatte i sin skrivelse att donationens
medel icke skulle börja utnyttjas förrän tidigast från och med jubileumsåret
1968 och att donationen efter 1968 disponerades så, att endast
högst dess löpande avkastning årligen togs i anspråk. Vid riksdagsbehandlingen
framfördes emellertid motionsvis och i kammardebatterna krav på
att medel ur fonden skulle stå till förfogande för utdelning tidigare, och
bankoutskottet uttalade i sitt utlåtande att frågan, huruvida avkastningen
skulle läggas till fondens kapital fram till år 1968 eller redan dessförinnan
tagas i anspråk, borde övervägas av kommittén och bli föremål för riksdagens
prövning när kommitténs förslag förelädes riksdagen.

Till ledning för bestämmandet av tidpunkten för påbörjande av fondens
verksamhet har kommittén låtit upprätta sammanställningar över dels
fondkapitalets tillväxt under åren 1963—1968 om den efter hand utfallande
avkastningen på nuvarande obligationsinnehav icke till någon del tas i anspråk
för utdelning under sagda tid, dels den ökning av det årligen för utdelning
tillgängliga beloppet, vilken erhålles för vart och ett av de år avkastningen
lägges till kapitalet. Dessa sammanställningar utvisar bl. a. att de
årliga utdelningsbeloppen varierar på följande sätt vid olika alternativ för
ianspråktagandet.

Föregående års ränte-

För utdelning tillgängligt belopp i

inkomst utdelas

mkr vid en beräknad räntesats av

första gången år

4 yt %

5%

1964.................

15,6

15,7

1965.................

16,4

16,5

1966.................

17,1

17,3

1967.................

17,9

18,2

1968.................

18,7

19,1

Enligt kommitténs bedömande är det angeläget att avkastningen av riksbanksfonden
kan ställas till forskningens förfogande utan tidsutdräkt. Då
det torde vara förenat med mycket stora svårigheter och risker att söka
igångsätta fondens verksamhet på ett sådant sätt, att hela det för första
verksamhetsåret tillgängliga utdelningsbeloppet tas i anspråk under nämnda
år, synes verksamheten böra ges en begränsad omfattning i inledningsskedet
och därefter successivt utbyggas. Kommittén föreslår att början göres redan
under år 1965, förslagsvis med ett belopp icke överstigande två miljoner
kronor.

Fondens ändamål

Beträffande fondens ändamål anförde riksbanksfullmäktige, att avkastningen
borde användas till att i vidsträcktaste mening, utan begränsningar
till vissa ämnesområden eller vissa slag av kostnader, främja och understödja
till Sverige anknuten vetenskaplig forskning, varmed avsågs antingen i

Bankoutskottets utlåtande nr 44 år 1964

23

Sverige av svenskar och utlänningar eller i utlandet av svenskar bedriven
sådan forskning. Fullmäktige, som i sitt ställningstagande vägletts enbart av
riktpunkten, att den föreslagna donationen i sista hand borde komma hela
vårt land till godo och samtidigt avse ett ändamål, i fråga om vilket en insats
av detta speciella slag både kunde motiveras vid sidan om existerande parallella
ansträngningar och lova att ge märkbara och påtagliga resultat, ansåg
sig kunna avstå från att i vidare mån motivera sitt förslag.

I motioner och av talare i kammardebatterna framhölls, att riksbanksfondens
verksamhet borde inriktas på stora och långsiktiga projekt, som man i
allmänhet icke kan få anslag till under åttonde huvudtiteln eller via statens
forskningsråd, samt att garantier i möjligaste mån borde skapas för att riksbanksfonden
blev ett reellt nettotillskott i fråga om det allmännas stöd till
forskningen.

Bankoutskottet ansåg att kommitténs överväganden beträffande fondens
användning och sättet för fondavkastningens fördelning icke borde begränsas
genom några uttalanden från utskottets sida. Utan att binda kommittén i
dess arbete ville utskottet i likhet med riksbanksfullmäktige och motionärerna
blott uttala sin anslutning till tanken att fondens avkastning borde användas
för stöd åt vetenskaplig forskning.

Kommitténs prövning av frågan om riksbanksfondens ändamål har resulterat
i följande förslag.

Fondens verksamhet bör ges en betydande flexibilitet, och i princip bör
icke något forskningsområde vara uteslutet från möjligheten att erhålla
bidrag från fonden.

Företräde bör ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov icke är så
väl tillgodosedda på annat sätt.

Fondens medel bör speciellt användas för att stödja stora och långsiktiga
forskningsprojekt.

Nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, bör därvid
särskilt uppmärksammas.

Fonden bör söka främja kontakter med internationell forskning.

Fondens medel bör icke tagas i anspråk för inrättande av permanenta
tjänster, vilket dock icke bör utgöra hinder för att, om så befinnes lämpligt,
till fondens verksamhet knyta forskare för så lång tid att stödet från fonden
får karaktären av livstidsstipendium.

Kommittén förutsätter, att fondens verksamhet till en början inriktas på
sådan forskning, som syftar till att öka kunskapen om de verkningar som
tekniska, ekonomiska och sociala förändringar framkallar i samhället och
hos de enskilda människorna. Till motivering för detta ställningstagande må
anföras följande.

Förutsättningarna för människornas samlevnad har under de senaste
femtio åren väsentligt förändrats. En starkt bidragande orsak härtill har
varit den framgångsrika forskning, som skapat nya eller förbättrade resur -

24

Bankoutskottefs utlåtande nr U år 1964

ser på snart sagt alla livets områden. Genom att öka kunskap och insikter
har denna forskning medverkat till att öka välståndet, tryggheten och bekvämligheten
i samhället, men det har icke kunnat undvikas att strävandena
att tillgodose detta syfte understundom kommit att i vissa avseenden få
mindre gynnsamma verkningar på levnadsförhållandena och hotat att spoliera
väsentliga värden. Det synes kommittén angeläget att ett större utrymme
inom forskningen ägnas åt de problem, som är förenade med samhällets
och de enskilda människornas anpassning till den sålunda uppkomna, förändrade
situationen. Ett organ av den typ riksbanksfonden representerar
torde vara väl skickat att främja och stimulera hithörande forskningsprojekt.

Bland de forskningsuppgifter av denna art, som kan ifrågakomma för
understöd från fonden, må nämnas trivselproblem, anpassning till yrkesliv
och samhälle, effekten av sociala reformer på människors hälsa samt vissa
spörsmål rörande kriminaliteten. Speciell uppmärksamhet synes böra ägnas
ungdomens ställning och förhållanden. Ett viktigt fält är forskningen rörande
massmedia. Till hithörande uppgifter kan också räknas undersökningar
inom modern och politisk historia, t. ex. arbetsmarknadsorganisationernas
historia och ideologiernas historia, vidare forskningsprojekt inom det kommersiella
området av företagsekonomisk, reldampsykologisk och reklamteknisk
art. Frågor rörande stadsplanering och därmed sammanhängande
problem inom trafikforskningen, arkitekturen osv. synes också kunna bli
aktuella, likaså forskning avseende problem förorsakade av den moderna
teknikens inverkan på våra naturresurser, t. ex. verkningarna av luft- och
vattenföroreningar, bevarande av djur- och växtvärlden samt naturvårdens
anordnande på ett sätt som tillgodoser bl. a. det stegrade behovet av fritidsområden.

Forskningen inom ovan angivna fält är i stort behov av ökat understöd och
drar i allmänhet höga kostnader, då sådana undersökningar ofta fordrar stor
insats av personal med akademisk eller annan specialutbildning samt dyrbara
hjälpmedel, t. ex. datamaskiner. För de fonder, som nu ägnar sig åt
dessa områden, är det därför omöjligt att understödja sådana omfattande
forskningsprojekt, som skulle få den största betydelsen. Då undersökningarna
ofta faller inom gränsområden mellan olika vetenskapsfält är det svårt
att intressera de specialiserade forskningsråden och fonderna för dem, allra
helst när konkurrensen är hård med forskningsuppslag som ligger centralt
inom de existerande organens arbetsområden. De stödmöjligheter riksbanksfonden
kan erbjuda blir därigenom av utomordentligt stort värde.

Det här föreslagna ändamålet för fondens verksamhet harmonierar mycket
väl med fondens ursprung. Det är enligt kommitténs mening en tilltalande
tanke att en fond, som uppkommit under riksbankens arbete med centrala
samhällsekonomiska uppgifter, tages i anspråk för stöd åt sådan forskning
som främjar och utvecklar kunskapen om verkningarna av de fortlöpande
förändringarna i samhället.

Bankoutskottets utlåtande nr 44 år t96i

25

Ett speciellt problem utgör gränsdragningen mellan de tre kategorierna
grundforskning, tillämpad forskning eller målforskning samt praktiskt industriellt
utvecklingsarbete. Enligt kommitténs uppfattning bör fondens
medel icke tas i anspråk för projekt tillhörande sistnämnda kategori, d. v. s.
arbete med direkt syfte på industriell produktion, men däremot kunna användas
— utom för grundforskning — till att stödja tillämpad forskning.
Omfattande forskningsprojekt torde nämligen i många fall icke kunna begränsas
till enbart grundforskning utan måste i viss utsträckning inkludera
även tillämpad forskning. Det ankommer på den blivande fondstyrelsen att,
med ledning av ovan angivna riktlinjer, vid behandlingen av inkomna ansökningar
beakta de vanskliga problem, som sambandet mellan grundforskning
och tillämpad forskning innebär.

Förvaltningen av fondens medel

En av utgångspunkterna för kommitténs överväganden rörande organisationen
av fondens verksamhet har varit, att förvaltningen av fondens
medel kommer att handhas av riksbanken men att riksbanksfullmäktige
icke kommer att ta befattning med frågor avseende utdelningen av fondens
avkastning. Fullmäktige anförde härom, att de avdelade medlen såväl före
som efter 1968 borde förvaltas av riksbanken och hållas placerade i samma
slags svenska värdepapper som riksbanken håller i sin egen portfölj, samt
att bankoutskottet och riksdagen skulle äga samma rätt till kontroll över
denna förvaltning som över riksbankens egen rörelse. Bankoutskottet uttalade,
att fondens förvaltning borde handhas av riksbanken, som därvid
skulle ha rätt att vid behov utnyttja fondens värdepappersinnehav för erforderliga
transaktioner, som kan genomföras utan förfång för fondens
egendoms- och avkastningsintressen, sådana dessa marknadsmässigt låter
sig bestämma vid transaktionstillfället.

Fondstyrelsens uppgifter

Ansvaret för förberedelse-, verkställighets- och kontrollåtgärder i samband
med utdelningen av fondens avkastning föreslås åvila en styrelse, som
därvid bör

beredas tillfälle att deltaga i allmänna generaldebatter angående forskningens
inriktning,

ha möjlighet att taga initiativ utöver de förslag, som framkommer vid
dessa debatter eller aktualiseras av vederbörande forskningsråd,

ha frihet att bereda till fonden inkomna bidragsansökningar på annat sätt
än genom remiss till forskningsråd,

ha att beträffande ansökningar, där respektive forskningsråd avgivit yttrande
rörande prioriteten inom rådets eget forskningsområde, företaga en
angelägenhetsgradering i förhållande till övriga hos fonden aktuella projekt.

26 Bankoutskottets utlåtande nr 44 år 1964

Fondstyrelsens insatser beträffande forskningens inriktning och såsom
initiativtagare till forskning diskuterades ingående vid kommitténs sammanträde
med forskningsberedningens arbetsgrupp. Därvid framfördes olika
meningar om fondstyrelsens engagemang i dessa hänseenden. Å ena
sidan framhölls att det knappast borde ankomma på fondstyrelsen att angiva
forskningspolitikens inriktning, att man som planerande instans i första
hand hade forskningsberedningen och att forskningsråden, som på forskningsberedningens
begäran gjort upp treårsplaner över aktuella projekt inom
respektive forskningsråds verksamhetsfält, kunde tillhandahålla den
överblick över forskningsbehovet som erfordrades, samt att fondstyrelsen i
första hand borde ta kontakt med forskningsråden vid urvalet av forskningsprojekt,
varför styrelsen borde ha någon eller några forskningsbetonade
ledamöter som var lämpliga för sådana kontakter, medan däremot ett
forskningsorganiserande eller forskningsledande fondkansli vore en mycket
verklighetsfrämmande tanke. Å andra sidan anfördes att fördelningen
av forskningsmedel icke borde centraliseras för starkt utan ankomma på
konkurrerande organisationer, varför fonden borde ha en viss möjlighet
att själv aktivt kartlägga forskningsbehovet på områden, som ur samhällssynpunkt
är viktiga, att starka skäl talade för att inte driva samordningen
med forskningsråden för långt utan ge fonden en självständig ställning,
men att detta icke finge leda till en sänkning av de vetenskapliga krav som
ställes på av fonden stödda projekt, samt att fonden måste ges sådana resurser,
att dess verksamhet icke inskränktes till ett effektuerande av forsk Fondstyrelsens

uppgifter måste sålunda avgränsas mot och samordnas
med forskningsberedningens och forskningsrådens verksamhet. Erforderligt
ningsrådens förslag.

samråd med forskningsberedningen bör enligt kommitténs mening företrädesvis
ske på styrelseplanet, icke genom fondens kansli.

Forskningsberedningen är avsedd att utgöra ett forum för samråd om
den långsiktiga inriktningen av den svenska forskningspolitiken. Forskningsråden
har enligt sina instruktioner till uppgift bl. a. att följa utvecklingen
inom respektive forskningsområden, taga initiativ till främjande av
forskningsprojekt, som är särskilt betydelsefulla för vetenskapens utveckling,
samt att främja och taga initiativ till samarbete med andra länder, särskilt
de nordiska, inom rådens forskningsområden. Syftet med forskningsråden
har bl. a. varit att skapa vidgade möjligheter till ökat samarbete dels
mellan forskare vid skilda fakulteter och högskolor, dels mellan forskare
inom och utom högskoleorganisationen. Utvecklingen mot sådan forskning,
som är gemensam för flera traditionella forskningsdiscipliner, har även lett
till ett ökat samarbete mellan de olika forskningsråden, bl. a. inom ramen
för forskningsrådens samarbetsdelegation.

Vid angivandet av riksbanksfondens ändamål har kommittén uttalat —
förutom att verksamheten bör ges en betydande flexibilitet och att före -

Bankoutskottets utlåtande nr 44 år 196b

27

träde bör ges åt »fattiga» forskningsområden och åt nytillkommande forskningsuppgifter
— att fondens medel speciellt bör användas för att stödja
stora och omfattande forskningsprojekt samt att fondens verksamhet till
en början bör inriktas på sådan forskning, som syftar till att öka kunskapen
om de verkningar som tekniska, ekonomiska och sociala förändringar
framkallar i samhället och hos de enskilda människorna. Fonden torde vid
en tillämpning av dessa principer komma att i avsevärd utsträckning stödja
forskningsuppgifter, som är för stora för en enskild forskare och som förutsätter
samverkan över ämnesgränserna.

Kommitténs överväganden på grundval av ovan redovisade skilda uppfattningar
rörande fondstyrelsens uppgifter har resulterat i följande förslag
angående fondstyrelsens sammansättning och fondens kansli.

Fondstyrelsens sammansättning

Kommittén föreslår

att i styrelsen skall ingå företrädare för riksdagen och riksbanken till
sådant antal att dessa tillsammans erhåller majoritet i styrelsen,

att riksbanken skall ha endast en representant i styrelsen,

att forskningsråden och forskningsberedningen skall vara företrädda i styrelsen,
samt

att vid bestämmandet av styrelsens sammansättning skall beaktas nödvändigheten
av att styrelsen tillförsäkras goda kontakter med de skilda områden
fondens verksamhet kommer att beröra.

Kommittén vill härutöver framhålla, att det torde erfordras en stark
lekmannarepresentation i fondstyrelsen med hänsyn till den starka betoningen
av samhällsintresset, samt att vid valet av styrelse större hänsyn
bör tas till de tilltänkta ledamöternas personliga förutsättningar och kvalifikationer
än till deras egenskap av företrädare för viss institution eller organisation.

Det statliga anslagsbeviljandet till forskningen sorterar under inte mindre
än nio departement och avser mycket olikartade forskningsuppgifter.
Det är angeläget att riksbanksfondens styrelse i varje särskilt fall beredes
tillgång till informationer från den departementstjänsteman som bäst känner
till det aktuella ärendet. Med hänsyn härtill torde det vara mest ändamålsenligt
att styrelsens kontakter med departementen ombesörjes genom
vid behov tillkallade föredragande.

Vid bestämmandet av styrelsens storlek och sammansättning måste beaktas
dels den ovan berörda gränsdragningen mellan styrelsens uppgifter
samt forskningsberedningens och forskningsrådens verksamhet, dels arten
och storleken av de resurser som kommer att ställas till förfogande för fondens
kansli.

28

Bankoutskottets utlåtande nr 44 år 196b

Viss ledning för bedömandet av frågan om riksbanksfondens styrelse erhålles
av följande uppgifter angående styrelse och huvudmän för vissa forskningsstödjande
fonder.

Fond

Antal

styrelse-

ledamöter

Antal

supple-

anter

Mandat-

period

Anm.

Malmfonden för forsk-nings- och utvecklings-arbete

5

Högst

3 år

2 ledamöter skall ha anknytning
till näringslivet; av de övriga
skall en utses bland ledamöter-na i statens naturvetenskapliga
forskningsråd och en bland le-damöterna i statens tekniska
forskningsråd.

Norrlandsfonden

6

Högst

3 år

2 ledamöter skall ha anknytning
till det norrländska närings-livet, 2 till naturvetenskaplig
och teknisk forskning; av de
övriga skall minst en vara bo-satt i Norrbottens län och vara
väl förtrogen med förhållande-na där.

Konung Oscar II:s
jubileumsfond (bekäm-pande av tuberkulos)

5

2

5 år i
sänder

Minst 60, högst 80 huvudmän,
utsedda för 5 år i sänder, är
högsta myndighet och utser
styrelse.

Konung Gustaf V:s
jubileumsfond (bekäm-pande av kräftsjuk-domarna)

5

3

5 år i
sänder

25 huvudmän, utsedda för 5 år i
sänder, är högsta myndighet
och utser styrelse.

Konung Gustaf V:s

80-årsfond (utforskande
och bekämpande av de
invalidiserande folk-sjukdomarna)

k

7

4

5 år i
sänder

30 huvudmän, utsedda för 5 år i
sänder, är högsta myndighet
och utser styrelse. Förslag till
utdelning av anslag från forsk-ningsfonden uppgöres av en
granskningsnämnd med en
mandatperiod av 3 år och be-stående av 7 ledamöter och 7
suppleanter, av vilka de medi-cinska fakulteterna och karo-linska institutets lärarkolle-gium utser 4 ledamöter jämte
suppleanter och styrelsen de
övriga.

Nobelstiftelsens administrativa organ utgöres av styrelse, bestående av
ordförande, suppleant för ordföranden och sex ledamöter, samt fem Nobelkommittéer.

I forskningsråden är antalet ledamöter — utöver ordföranden — följande:

Statens medicinska forskningsråd.................................. 16

Statens naturvetenskapliga forskningsråd ..... 11

Statens humanistiska forskningsråd .............................. 13

Statens råd för samhällsforskning ................................ 19

Statens råd för atomforskning .................................... 11

Jordbrukets forskningsråd........................................ 8

Statens tekniska forskningsråd.................................... 7

Rankoutskottets utlåtande nr 44 år i9å\

29

Mandatperioden för forskningsrådens ledamöter är genomgående tre år
med möjlighet för en andra period, varefter nytt omval ej omedelbart kan
ske. Någon inskränkning i möjligheterna till omval föreligger dock icke
beträffande tekniska forskningsrådet. Ej heller har uppställts någon begränsning
beträffande antalet mandatperioder för rådsordförandena.

Kommitténs förslag beträffande riksbanksfondens styrelse innebär bl. a.
att i densamma skall ingå en representant för riksbanken samt företrädare
för riksdagen, forskningsråden och forskningsberedningen, varvid företrädarna
för riksdagen och riksbanken tillsammans skall ha majoritet i styrelsen.
Dessa önskemål synes på ett tillfredsställande sätt kunna tillgodoses
om ledamotsantalet sättes till nio. Antalet representanter för riksdagen skulle
då bestämmas till fyra, d. v. s. en från vart och ett av de partier som är
företrädda i utskott, och i styrelsen skulle ingå fyra ledamöter utöver riksdagens
och riksbankens representanter.

Samtliga styrelseledamöter bör väljas av riksdagen, lämpligen genom de
valmän, som av kamrarna utses för att verkställa val av fullmäktige i riksbanken
och i riksgäldskontoret och som med stöd av stadgande i reglementet
för riksdagsbiblioteket även väljer ledamöter i riksdagsbibliotekets styrelse.
Förslag å styrelseledamöter synes kunna framläggas av riksdagens
talmän och vice talmän efter samråd med företrädare för partigrupper, riksbanksfullmäktige,
forskningsråd och forskningsberedning.

Vid valet av styrelseledamöter bör ordförande i styrelsen utses särskilt.
Styrelsen bör inom sig utse vice ordförande.

För var och en av styrelsens ledamöter bör utses en suppleant med tilllämpning
av samma ordning som föreslagits för val av ledamöter.

Mandatperioden för ledamöter och suppleanter synes — i likhet med vad
som gäller för Malmfonden, Norrlandsfonden, forskningsråden och granskningsnämnden
inom Konung Gustaf V:s 80-årsfond — böra bestämmas till
tre år. Om ledamot fullgjort två mandatperioder i följd bör nytt omval ej
omedelbart kunna ske.

För beslutförhet bör erfordras att minst fem av styrelsens nio ledamöter
är närvarande. Vid lika röstetal är ordförandens röst avgörande. Suppleanter
synes böra inkallas endast när styrelsen icke är fulltalig.

Ersättning till styrelsens ledamöter och suppleanter bör utgå i form av
årsarvoden, vilkas storlek förutsättes komma att fastställas av riksbanksfullmäktige.
Med beaktande av de arbetsuppgifter, som avses skola åvila
styrelsen, bör enligt kommitténs bedömande arvode utgå med 10 000 kronor
för styrelsens ordförande, 4 000 kronor för annan styrelseledamot och 1 000
kronor för suppleant. Suppleant, som vid förfall för ledamot inkallas till
deltagande i sammanträde, äger därjämte åtnjuta ersättning enligt kommittékungörelsen.

30

Bankoutskottets utlåtande nr H år i96b

Fondens kansli

Kommittén föreslår att riksbanksfonden förses med ett kansli, som har
möjlighet att vid behov anlita vetenskaplig expertis. Kansliets storlek och
sammansättning måste anpassas efter dels ställningstagandet beträffande
fondstyrelsens insatser för angivande av forskningens inriktning och såsom
initiativtagare till forskning, dels arten och omfattningen av de arbetsinsatser
fondstyrelsens medlemmar avses skola göra vid prövningen av ansökningar
och granskningen av understödda projekt, dels möjligheterna att
anlita forskningsråden som remissorgan vid prövningen av ansökningar
och för facklig granskning i samband med projektens genomförande, dels
möjligheterna att för de rent kamerala göromålen, d. v. s. arbetet med utbetalning
och redovisning av forskningsbidrag, anlita universitets, högskolors
och andra ifrågakommande institutioners centrala ekonomiförvaltningar.

Till fondstyrelsen inkomna ansökningar och genomförandet av med fondens
medel understödda projekt måste bli föremål för dels en facklig granskning,
avsedd att trygga att beviljade bidrag kommer till största möjliga nytta
med beaktande av ändamålet med fondens verksamhet, dels en kameral
granskning, huvudsakligen inriktad på träffande av avtal med bidragstagare
samt utbetalning och redovisning av forskningsbidrag. Vid utbetalningen av
bidrag föreligger självfallet ett nära samband mellan den fackliga och den
kamerala granskningen.

Erforderlig vetenskaplig granskning av till riksbanksfonden ställda ansökningar
har förutsatts skola i första hand anförtros antingen vederbörande
forskningsråd eller av fonden i det speciella fallet anlitad expertis.
Även den fackliga granskning, som måste ske i samband med projektens
genomförande, kan i viss utsträckning utföras av forskningsråden respektive
annan av fonden anlitad expertis. De kamerala göromålen handlägges
i fråga om projekt, för vilka forskningsrådens egna medel tages i anspråk,
av universitet och högskolor beträffande vid dem utförd forskning samt av
forskningsrådens kanslier då det gäller forskare utan anknytning till sådan
läroanstalt. Om forskningsråden respektive universitet och högskolor är
villiga att åtaga sig motsvarande uppgifter jämväl beträffande det från riksbanksfonden
utgående stödet till forskningen, skulle fondens administration
väsentligt förenklas. Med hänsyn bl. a. till revisionen av fondens verksamhet
blir det dock ofrånkomligt att viss redovisning av räkenskaperna
för de enskilda forskningsprojekten sker genom fondens kansli även i de
fall utbetalningar verkställes av annan institution.

På fondens kansli skulle ankomma dels allmänt administrativt arbete för
verksamhetens kontinuerliga bedrivande, bl. a. ombesörjande av kontakter
med övriga på forskningens område verksamma organ, institutioner och
företag, dels arbete i samband med fondstyrelsens beslut i konkreta fall

Bankoutskottets utlåtande nr ii år 196i

31

om beviljande av bidrag. Sistnämnda uppgifter skulle huvudsakligen komma
att innefatta information till sökande, träffande av avtal med bidragstagare
samt viss inkomst- och utgiftsredovisning. Även i de fall, då fondmedel
ställes till förfogande för projekt, som antagits utan medverkan av
forskningsråd och som genomföres utan anknytning till någon institution,
terde utbetalning av forskningsbidrag kunna ske på annat sätt än genom
fondens kansli.

Ovan skisserade ordning för handläggning av riksbanksfondens ärenden
skulle göra det möjligt att hålla dess administrativa apparat liten och medföra
att bidragsmottagarna i största möjliga utsträckning befriades från
administrativt arbete, att universitet, högskolor och andra institutioner
finge en omedelbar och direkt överblick över de medel riksbanksfonden ställde
till förfogande för vid vederbörande institution verksamma forskare, att
lönepolitiken i fråga om assistent- och biträdespersonal, anställd med anlitande
av fondens medel, kunde samordnas med lönepolitiken för annan
motsvarande personal, samt att fondens kansli endast i undantagsfall behövde
ombesörja redovisning av ATP-avgifter och andra socialförsäkringsavgifter
för personal, som avlönades med fondens medel.

Fondens kansli bör stå under ledning av en vetenskapsman med god och
allsidig erfarenhet av forskningsarbete. Det måste självfallet ankomma på
fondstyrelsen att på grundval av sin uppfattning om fondens arbetsuppgifter
besluta om arten och antalet av de tjänster, som bör ingå i kansliet,
samt beträffande lönesättningen för befattningarna. Kommittén har emellertid
ansett sig böra angiva vissa riktlinjer för kansliets utformning.

Med hänsyn till den omfattning fondens verksamhet kommer att få torde
det vara ofrånkomligt att chefskapet för kansliet utövas av en heltidsanställd
befattningshavare. Denne skulle huvudsakligen ha att föranstalta om
eller själv verkställa erforderlig vetenskaplig granskning av inkomna ansökningar
samt att följa projektens genomförande och därvid svara för den
fackliga granskningen, i den mån denna icke utföres av forskningsråd eller
annan av fonden anlitad expertis. Om kanslichefen anses böra avlastas en
del administrativa arbetsuppgifter och kvalificerade sekreterargöromål synes
det mest ändamålsenligt att tillskapa en deltidstjänst som sekreterare
hos styrelsen.

Behovet av arbetskraft i övrigt är — av skäl som framgår av det ovan anförda
— mycket svårbedömbart. För inkomst- och utgiftsredovisningen torde
det vara lämpligast att inrätta en deltidstjänst. Härutöver erfordras personal
för biträde såväl åt kanslichefen som åt den för bokföringen m. in.
närmast ansvarige tjänstemannen. Förhållandevis stora krav kommer att
ställas på registreringen av ansökningar och andra handlingar, och kansliet
kommer att få ombesörja eu omfattande korrespondens, delvis på främmande
språk. I kansliet synes därför behöva ingå eu tjänsteman, som avlönas

32

Bankoutskottets utlåtande nr 44 år 196i

lägst efter den för kanslistbefattningar gällande lönegraden (Ao 15), samt
ett kanslibiträde i lönegrad Ao 11.

Såsom tidigare angivits har det förutsatts att förvaltningen av fondens
medel kommer att handhas av riksbanken samt att bankoutskottet och
riksdagen skall äga samma rätt till kontroll över denna förvaltning som
över riksbankens egen rörelse. Riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning
granskas av bankoutskottet och riksdagens revisorer. Den räkenskapsmässiga
granskningen utföres av riksbankens revisionsavdelning. Granskningen
av riksbanksfondens verksamhet och förvaltning föreslås skola ske
i samma ordning. Riksbanksfondens räkenskapsår bör — i likhet med
riksbankens — motsvara kalenderår. Fondstyrelsen bör senast den 1 april
till riksdagen och riksdagens revisorer avgiva berättelse om fondens verksamhet
och förvaltning under nästföregående år.

Vad kommittén ovan föreslagit har sammanfattats i bilagda förslag till
stadgar för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond.

Under åberopande av vad i det föregående anförts och med understrykande
av önskemålet att forskningen genom tillkomsten av här ifrågavarande
fond erhåller ett reellt nettotillskott från det allmännas sida, får
kommittén föreslå, att riksdagen måtte

dels antaga stadgar för riksbankens jubileumsfond av den lydelse bilagda
förslag utvisar,

dels ock godkänna de grunder i övrigt för fondens verksamhet och personalorganisation
som ovan angivits.

Stockholm den 14 april 1964

Granskning av fondens verksamhet och förvaltning

TAGE ERLANDER

Gustaf Sundelin
Erik Grebäck
Jonas Nordenson

Fridolf Thapper
Gunnar Helén
Per Åsbrink

/Sune K. Johansson

Bankoutskottets utlåtande nr H år 196i

33

KOMMITTÉN FÖR UTREDNING RÖRANDE RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND

Kommitténs förslag till

Stadgar

för

STIFTELSEN RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND

§ 1

Stiftelsen, vars benämning skall vara Riksbankens jubileumsfond, skall
bestå av de medel, som genom riksdagens beslut den 11 april 1962 angående
dispositionen av viss del av överskotten från riksbankens rörelse avsatts
till stiftelsen, samt de medel som senare kan komma att överlämnas till
densamma.

§ 2

Stiftelsens medel förvaltas av riksbanken, som tillgodogör stiftelsen avkastningen
genom insättning å checkräkning i riksbanken.

§3

Stiftelsen skall ha till ändamål att främja och understödja till Sverige anknuten
vetenskaplig forskning. Därvid skall gälla

att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet och att i princip icke
något forskningsområde skall vara uteslutet från möjligheten att erhålla
bidrag från fonden, men

att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov icke är
så väl tillgodosedda på annat sätt,

att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga
forskningsprojekt,

att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser,
därvid särskilt uppmärksammas,

att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning,
samt

att fondens medel icke skall tagas i anspråk för inrättande av permanenta
tjänster, vilket dock icke skall utgöra hinder för att, om så befinnes
lämpligt, till fondens verksamhet knyta forskare för så lång tid, att stödet
från fonden får karaktären av livstidsstipendium.

§ 4

Stiftelsens verksamhet skall handhavas av en styrelse, bestående av nio
av riksdagen utsedda ledamöter. De väljes för en tid av tre år genom de
riksdagens valmän, som har att verkställa val av fullmäktige i riksbanken
och riksgäldskontoret. Ordförande i styrelsen väljes därvid särskilt. I styrelsen
skall ingå fyra företrädare för riksdagen, en representant för riksbanken
samt företrädare för forskningsråden och forskningsberedningen.

Förslag å styrelseledamöter framlägges av riksdagens talmän och vice
talmän efter samråd med företrädare för partigrupper, riksbanksfullmäktige,
forskningsråd och forskningsberedning.

34

Bankoutskottets utlåtande nr H år 1964

Ledamot kan icke omväljas mer än en gång.

Styrelsen utser inom sig vice ordförande.

För var och en av styrelsens ledamöter utses en suppleant; och skall vad
ovan stadgats om val av ledamot äga motsvarande tillämpning vid utseende
av suppleanter.

§ 5

Stiftelsens styrelse skall ha sitt säte i Stockholm.

§ 6

Styrelsens ledamöter och suppleanter äger uppbära årsarvoden med belopp,
som fastställes av riksbanksfullmäktige. Suppleant, som vid förfall
för ledamot inkallas till deltagande i sammanträde, äger därjämte åtnjuta
ersättning enligt kommittékungörelsen.

§ 7

Stiftelsen äger anställa erforderlig personal samt bestämma löner och
övriga villkor för de anställda ävensom mot ersättning anlita experter och
sakkunniga.

§ 8

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden.

§ 9

Styrelsen är beslutför om minst fem ledamöter är närvarande. Vid lika
röstetal är ordförandens röst avgörande.

§ 10

Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoll, angivande vilka som
närvarit, styrelsens beslut och eventuella skiljaktiga meningar samt vad
i övrigt av ordföranden bedömes böra föras till protokollet. Protokollet
justeras av ordföranden.

§ 11

Styrelsen äger handla å stiftelsens vägnar i förhållande till tredje man
samt att företräda stiftelsen inför domstolar och andra myndigheter. Styrelsen
äger förordna en eller flera personer inom eller utom styrelsen att
med samma behörighet företräda stiftelsen. Sådant förordnande må när
som helst av styrelsen återkallas.

§ 12

Stiftelsens räkenskapsår skall motsvara kalenderår.

Styrelsen skall senast den 1 april till riksdagen och riksdagens revisorer
avgiva berättelse angående stiftelsens verksamhet och förvaltning under
nästföregående år.

§ 13

Stiftelsen är undantagen från tillsyn enligt lagen den 24 maj 1929 om
tillsyn över stiftelser.

§ 14

Om ändring av dessa stadgar beslutar riksdagen.