Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år W6i
1
Nr 63
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
skrivelse till riksdagen med redogörelse för Nordiska
rådets tolfte session, såvitt skrivelsen hänvisats till
bevillningsutskottet, jämte i anslutning härtill väckt
motion.
Genom en den 3 april 1964 dagtecknad skrivelse, nr 84, har Kungl. Maj :t
under åberopande av skrivelsen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
utrikesdepartementsärenden för samma dag lämnat riksdagen redogörelse
för Nordiska rådets tolfte session i Stockholm den 15—den 21 februari
1964.
Skrivelsen har, såvitt den gäller punkterna A 5 och E 1 av de under avdelning
II behandlade sakerna, hänvisats till bevillningsutskottet.
Under punkten A 5 behandlas en vid sessionen antagen rekommendation,
nr 10, av följande lydelse:
Nordisk Råd henstiller til regeringerne åt underspge mulighederne for åt
indgå en nordisk multilateral dobbeltbeskatningsaftale hovedsagelig i overensstemmelse
med OECD:s mpnsteraftale.
Under punkten E 1 behandlas tre vid sessionen antagna rekommendationer,
nämligen
dels nr 26, som har följande lydelse:
Nordiska rådet rekommenderar regeringarna i Danmark, Finland, Norge
och Sverige att utreda frågan, i vad mån en harmonisering av bolagsbeskattningens
konstruktion och metoder är en lämplig väg att främja de ekonomiska
förhållandena i Norden;
dels nr 27, som har följande lydelse:
Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att gemensamt undersöka
förutsättningarna för en internationell anpassning av de nordiska systemen
för indirekt beskattning under särskilt beaktande av det system för denna
beskattning som förberedes inom EEC;
dels ock nr 28, som har följande lydelse:
Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att undersöka möjligheterna
för en harmonisering av de nordiska ländernas regler om punktbeskattning
på sådana områden, där nuvarande olikheter skapar särskilda svårigheter.
Till bevillningsutskottet har även hänvisats den i anledning av ifrågavarande
skrivelse väckta motionen I: 780 av herr Lundström, vari hemställts,
1 llihang till riksdagens protokoll 1961. 7 samt. Nr 63
2
Bevillningsutskottets betänkande nr (t''3 år 1964
att riksdagen ville vid besvarande av skrivelsen framhålla betydelsen av att
möjligheterna till nordiskt samarbete tillvaratages vid en förestående allmän
skattereform.
Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas till motionen.
Utskottet. De rekommendationer, vilka behandlas i den till bevillningsutskottet
hänvisade redogörelsen från Nordiska rådets tolfte session, syftar
dels till en undersökning av möjligheterna att mellan de nordiska länderna
ingå en konvention för undvikande av dubbelbeskattning i huvudsaklig
överensstämmelse med OECD :s modellavtal och dels till en utredning
av frågan om förutsättningarna för och möjligheterna till en harmonisering
av de olika ländernas regler om bolagsbeskattning, indirekt beskattning
och punktbeskattning.
I den i anledning av skrivelsen väckta motionen I: 780 har framhållits
betydelsen av att möjligheterna till nordiskt samarbete tillvaratages vid en
förestående allmän skattereform.
Alla åtgärder ägnade att skapa förutsättningar för ett bättre handelspolitiskt
samarbete inom och utom Norden måste givetvis hälsas med tillfredsställelse.
De ifrågavarande rekommendationerna kan alla sägas i viss
män syfta till att på sikt söka skapa sådana förutsättningar, och utskottet
kan således uttala sin anslutning till ändamålet med rekommendationerna.
I Sverige har av allmänna skatteberedningen framlagts förslag till en radikal
omläggning av den indirekta beskattningen. Därest den av beredningen
föreslagna formen för sådan beskattning skulle komma att internationellt
sett mer allmänt accepteras, kan tvivelsutan förekomsten av ett motsvarande
system inom de nordiska länderna innebära betydande fördelar. Utskottet
vill heller inte bestrida att en större enhetlighet i de nordiska reglerna
om företagsbeskattningen skulle kunna vara ägnad att främja handelsutbytet
de nordiska länderna emellan och därmed de ekonomiska förhållandena
i Norden.
Värdet av kontakter mellan de nordiska regeringarna i skattefrågor är
sålunda från flera synpunkter betydelsefull. Av särskild vikt torde vara att
samarbete etableras i fråga om skatteutredningar, och utskottet vill i sammanhanget
erinra om Nordiska rådets rekommendation nr 80/1962, vari
regeringarna i de nordiska länderna rekommenderas att etablera nära samråd
mellan de myndigheter, kommittéer och sakkunniga som sysslar med
utredning av skatteregler, vilka kan antagas vara av gemensamt nordiskt
intresse.
Med det anförda anser utskottet sig även ha besvarat motionen I: 780,
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet
1) anmäla att de delar av Kungl. Maj :ts förevarande
skrivelse nr 84, vilka hänvisats till bevillningsutskottet,
icke föranleder någon erinran från utskottets sida; samt
3
Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år 196b
2) hemställa att motionen 1:780 av herr Lundström
mätte, i den mån den icke kan anses besvarad genom vad
utskottet ovan anfört, av riksdagen lämnas utan åtgärd.
Stockholm den 17 november 1964
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande :
från första kammaren: herrar John Ericsson, fröken Ranmark, herrar
Stefanson, Oscar Carlsson, Wärnberg, Lundström, Gösta Jacobsson,
Sundin, Tage Johansson* och Ottosson; samt
från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Allard,
Vigelsbo*, Asp, Kristenson i Göteborg* och fru Skantz.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640145