Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 57 år 196b

3

Nr 57

Utlåtande i anledning av väckta motioner om forskning rörande
ungdomens situation i dagens samhälle.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 625 av herr Bengtson m. fl. och II: 770 av herr Hedlund m. fl. hemställes,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära att Kungl. Maj :t må
föranstalta om åtgärder för en grundläggande och kontinuerlig forskning
om ungdomens situation i dagens samhälle i det syfte som angivits i motionerna.

I motionerna anföres, att samhället undergår en snabb utveckling, vilket
bl. a. medfört att uppfostringsfrågorna nu är av en helt annan natur än
förr. Slitningar mellan generationerna uppstår. Ungdomen själv befinner
sig i en helt ny situation, bl. a. genom den stora omflyttningsprocess som
pågår. Ungdomen kan ej få det stöd från föräldrarna den behöver, och föräldrarna
vet mycket litet om de problem som möter ungdomen i den nya
miljön. Allt fler ungdomar går nu i skolor med heldagsundervisning, och de
problem som därvid uppkommer vet de flesta föräldrar icke mycket om.
Massmedia som TV påverkar ungdomen, men man vet föga om de konfliktsituationer
detta kan medföra gentemot den gamla familjens normer. Giftermål
mellan individer med olika beteendemönster ökar, men vad detta
betyder för uppfostran känner man föga till.

Från samhällets sida görs mycket för att korrigera och återanpassa, men
den förebyggande verksamheten har betraktats med stark skepsis. Att motivera
stödet åt ungdomsverksamheten enbart med att denna skall motverka
asocialitet är dock alltför snävt och förlegat. Det är mer betydelsefullt
än någonsin att ungdomen ges en fostran till kritiskt värderande,
självständigt tänkande individer. Speciellt inom föreningslivet ges möjligheter
härtill. Samhällets stöd i detta sammanhang är troligen alltför ringa.
Ungdomsfostran bör ses som en friskvård. Det ligger emellertid alltför mycket
av »tro» bakom de åtgärder som vidtages. En forskning om ungdomens
situation i dagens samhälle borde avsevärt underlätta ställningstagandena
och ge samhällsinsatserna en bättre inriktning och omfattning.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion It: 770.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från socialstyrelsen och
sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Socialstgrelsen hänvisar till 1962 års ungdomsutredning och direktiven
för denna. I sitt betänkande I har utredningen anfört, att utredningsarbetet

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 57 år 196b

kräver ingående studier och undersökningar och att dessa undersökningar,
vilkas utgångspunkt är det nuvarande ungdomsarbetet, anses böra inriktas
på sociologiska, socialpsykologiska, personlighetspsykologiska och pedagogiska
frågeställningar. En undersökning av hela ungdomsarbetet har dock
ansetts bli omfattande och dyrbar. Man kommer därför att för närvarande
begränsa kartläggningen. Som delfrågor i den aktuella undersökningen anges
bland annat urbaniseringen, kontakten mellan generationerna och förhållandet
mellan de skilda generationernas attityder och värderingar. Viss
forskning har således redan påbörjats.

Styrelsen anför vidare, att en ingående kännedom om ungdomens situation
i samhället är en av förutsättningarna för att det allmännas åtgärder
för ungdomens vård och fostran skall vinna önskad effektivitet. Även om
resultatet av den önskade forskningen kan komma all ungdom till godo,
bör det kanske dock främst kunna utnyttjas på den förebyggande vårdens
område. Sålunda skulle dessa rön kunna tillvaratagas såväl för olika praktiska
åtgärder inom den förebyggande barna- och ungdomsvård, vilken i
nuvarande barnavårdslag anförtrotts kommunerna, som i den upplysningsverksamhet
i ungdomsfrågor, vilken bedrives av statens ungdomsråd och
organisationerna. Ehuru det forskningsarbete, som redan äger rum, delvis
berör de i motionen angivna frågeställningarna, anser socialstyrelsen det
därför värdefullt, om ramen för forskningsarbetet skulle kunna vidgas.
Detta forskningsarbete bör kunna samordnas med de undersökningar, som
1962 års ungdomsutredning tagit initiativ till. Direktiven för utredningen
bör kunna vidgas i anslutning till vad i motionerna anförts.

Sociologiska institutionen anför, att särskilt ungdomarnas
attitydbildning under pubertet och adolescens bör göras till föremål för
systematiska studier. Framför allt bör intresse ägnas åt de små organiserade
grupperna bland ungdomen. Institutionen lämnar vidare uppgifter om forskning
som redan pågår vid institutionen dels i samarbete med statens institut
för byggnadsforskning om ungdomens miljöbetingelser och dels med skolöverstyrelsen
i fråga om ungdomsarbetets metodik. Det behövs emellertid
en akademisk lärostol i socialekologi.

Institutionen framhåller avslutningsvis att motionerna avser att skapa en
grundval för samhällsåtgärderna till förmån för ungdomens medborgarfostran
genom att utnyttja de små, organiserade grupperna. Motionärerna vill
denna väg säkra ungdomens anslutning till samhällets normer och dess
träning i demokratiska samarbetsformer. Någon bättre väg till detta mål
känner forskningen ej.

L t skotte t

I motionsyrkandet hemställes om åtgärder för en grundläggande och kontinuerlig
forskning om ungdomens situation i dagens samhälle.

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 57 är 196b 5

Motionärerna synes förmena att samhällets stöd till ungdomsverksamheten
är alltför ensidigt inriktat på strävandena att motverka asocialitet. Även
den välanpassade ungdomens problem bör ägnas uppmärksamhet, och målet
härvidlag bör vara en fostran av ungdomen inom hem, skola och föreningsliv
till kritiskt värderande, självständigt tänkande individer. En
forskning om ungdomens situation kräves för att samhällets insatser skall
få den rätta nivåriktningen och omfattningen.

Utskottet anser de i motionerna berörda frågorna värda stort beaktande.
Såvitt utskottet kunnat finna är emellertid problemen för ungdomen i stort
och således icke endast för den missanpassade ungdomen i stor utsträckning
redan uppmärksammade i den praktiska ungdomsverksamheten, inom
forskningen och vid målsättningen för samhällets aktivitet på skilda områden.

Utskottet vill som exempel på nyss antydda förhållanden hänvisa till de
aktioner för upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor in. in. i syfte att
främja ungdomens anpassning i samhället som igångsatts enligt förslag av
statens ungdomsråd. Verksamheten riktar sig till föräldrarna och har till
syfte att göra dessa medvetna om sitt föräldraansvar. Rådet har i uppdrag
att taga behövliga initiativ för en intensifiering av detta arbete. Utskottet
vill framhålla att upplysningsverksamheten är avsedd att nå föräldrar i gemen
och icke endast dem som har barn med anpassningssvårigheter.

Utskottet vill i övrigt med anledning av vad motionärerna anfört beträffande
ungdomsarbetets inriktning endast erinra om följande, av föredragande
departementschefen i årets statsverksproposition under åttonde huvudtiteln
gjorda, av riksdagen godkända uttalande. Departementschefen anför
i fråga om formerna för statsbidrag till ungdomsorganisationerna och
efter anmälan av ett av 1962 års ungdomsutredning avgivet betänkande om
stöd åt ungdomsorganisationernas centrala verksamhet (SOU 1963:67)
bl. a. följande:

Det måste också från samhällets synpunkt anses vara mindre tillfredsställande
att endast stimulera ungdomsorganisationernas ungdomsfostrande
och mot olika slag av missanpassning förebyggande verksamhet och bortse
från den mycket betydelsefulla samhällsfostrande och personlighetsutvecklande
uppgift som ungdomsorganisationerna fyller, .lag delar därför helt
utredningens uppfattning att tiden nu är mogen för att målsättningen för
samhällets stöd till ungdomsorganisationerna vidgas till att omfatta såväl
deras samhällsfostrande och idéinriktade verksamhet som deras allmänt
ungdomsfrämjande arbete.

I den pågående omdaningen av vårt skolväsende bär statsmakterna vid
olika tillfällen starkt betonat skolans personlighetsutvecklande uppgift
inom alla skolformer och angivit denna som eu av de grundläggande principerna
i det nya skolväsendet. 1 den nu för riksdagen framlagda propositionen
nr 171 angående reformering av de gymnasiala skolorna m. m. anför
föredragande departementschefen härom hl. a. följande.

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 57 år 1964

Denna grundsyn bör komma till klart uttryck i läroplanens målsältningsavsnitt
under beaktande av de för det gymnasiala åldersstadiet speciella förhållandena.

En sådan målsättning för skolundervisningen, som f. ö. är intagen i skollagen,
ligger uppenbarligen helt i linje med motionärernas önskemål om
en fostran av ungdomar till kritiskt värderande, självständigt tänkande individer.

Vad beträffar den i motionsyrkandet upptagna frågan om behovet av
forskning angående ungdomens situation i dagens samhälle må framhållas
att, såvitt utskottet kunnat finna, sådan forskning redan bedrives i icke
obetydlig omfattning och att förslag beträffande ytterligare forskningsuppgifter
föreligger. Utskottet vill erinra om exempelvis den uppmärksamhet
1962 års ungdomsutredning ägnat dessa frågor. Utredningen har i ovannämnda
betänkande (SOU 1963: 67) lämnat en redogörelse för verkställda,
pågående och planerade undersökningar på detta område. Det anges sammanfattningsvis
att undersökningsarbetet måste inriktas på sociologiska,
socialpsykologiska, personlighetspsykologiska och pedagogiska frågor.

Utskottet anser sig icke ha anledning att gå närmare in på de mångsidiga
forskningsuppgifter som berörts i ungdomsutredningens betänkande
men vill fästa uppmärksamheten på ett par utredningar som publicerats
nyligen och efter det att motionerna väckts och remissbehandlats. Utskottet
åsyftar härmed undersökningarna »222 stockholmspojkar» och »Självdeklareiad
brottslighet bland skolbarn i Stockholm». Den förstnämnda undersökningen
innefattar djuplodande intervjuer med ett stort antal stockholmsfamiljer
och tar därvid upp frågor som berör exempelvis skoldisciplin,
kulturmiljö och kriminalitet m. m. Den senare undersökningen har genom
en anonym enkätundersökning bland skolbarn ingående belyst relationen
mellan de förment laglydigas och de registrerade lagöverträdarnas kriminella
belastning. Av inte minst betydelse är att undersökningarna innehåller
många uppslag till fortsatt forskning. Utskottet vill understryka vikten
av att sådana uppslag tillvaratages och förutsätter att så kommer att ske.

Utskottet anser det med fog kunna hävdas att såväl eu stor del av de i
ungdomsutredningens betänkande omförmälda forskningsuppgifterna som
de båda sistnämnda undersökningarna ingalunda gäller enbart den missanpassade
ungdomens problem utan avser frågor av största betydelse för
hela vår ungdom. Det kan också förutsättas att de riktlinjer för ungdomsarbetet
som innefattas i det ovan återgivna uttalandet i statsverkspropositionen
blir vägledande även för forskningsarbetet.

Det må avslutningsvis framhållas att utskottet icke underskattar vikten
av de synpunkter på ungdomsproblemen och på arbetet inom ungdomsverksamheten
som anförts i motionerna. Det synes emellertid utskottet som om
motionärernas önskemål redan vore i väsentlig utsträckning tillgodosedda.

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 57 år 1964 7

Utskottet finner därför icke anledning föreslå något riksdagens initiativ
med anledning av motionerna utan hemställer,

att de likalydande motionerna I: 625 och II: 770 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 24 november 1964

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

Samma som under utlåtande nr 56.

Reservation

av fru Olsson samt herrar Carlsson i Huskvarna, Börjesson i Glömminge
och Magnusson i Nennesholm, vilka ansett att utskottet bort anföra och
yrka följande:

I motionsyrkandet hemställes om åtgärder för en grundläggande och kontinuerlig
forskning om ungdomens situation i dagens samhälle.

Motionärerna pekar på den situation som dagens ungdom befinner sig i.
De snabba förändringarna har försatt ungdomen i en situation som är väsentligt
olik den, som den nuvarande föräldragenerationen upplevde i sin
barndom och ungdom. De stora problem som strukturomvandlingen och befolkningsomflyttningen
förorsakar ungdomen bör uppmärksammas.

Stora krav ställs på den fostran till goda samhällsmedborgare, som måste
vara målet för hem, skola och föreningsliv. Motionärerna pekar också på
de stora insatser som samhället gör för att korrigera och återanpassa ungdom
och för att förebygga brott. Den mot brott och asocialitet riktade, förebyggande
verksamheten är som motionärerna framhåller både billig och
effektiv.

Utskottet stöder motionärernas mening att en positiv ungdomspolitik
måste föras. Målet för ungdomsverksamheten får inte begränsas till att motverka
asocialitet. Den uppfattning om ungdomsfostran såsom en friskvård
som motionärerna framför delas av utskottet.

De ställningstaganden som görs när samhällets insatser skall utformas
måste ha en grundläggande forskning som bakgrund. Genom en grundlig
forskning skulle man kunna skapa underlag för eu genomtänkt och konsekvent
utformning av samhällets samlade insatser för ungdomen.

I det remissvar som socialstyrelsen lämnat påpekas att viss forskning redan
påbörjats. Socialstyrelsen anför att, ehuru det forskningsarbete som
redan äger rum delvis berör de i motionerna angivna frågeställningarna,

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 57 år 196b

vore det likväl värdefullt om ramen för forskningsarbetet skulle kunna
vidgas.

Från sociologiska institutionen har anförts att särskilt ungdomarnas
attitydbildning under pubertet och adolescens bör göras till föremål för
systematiska studier. Det krav som institutionen framför om en akademisk
lärostol i socialekologi bör allvarligt övervägas.

Utskottet är medvetet om det goda syfte och det värde som finns i statens
ungdomsråds föräldraupplysningskampanj och andra liknande kampanjer.
För att flera vittsyftande åtgärder skall kunna vidtagas behöver samhället
ha en grundläggande forskning om ungdomens situation i dagens
samhälle.

1962 års ungdomsutredning tangerar i en del av sina undersökningar de
i motionerna berörda problemen och har hittills lagt fram vissa undersökningar.
De uppslag till forskning som kan komma från sådana undersökningar
bör tillvaratagas och placeras in i ett större forskningsprogram om
ungdomens situation.

De direktiv som ungdomsutredningen fått täcker emellertid inte de i motionerna
framförda synpunkterna, varför en grundläggande och kontinuerlig
forskning om ungdomens situation i dagens samhälle är nödvändig och
önskvärd.

Under åberopande av det ovan framförda får utskottet hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna
I: 625 och II: 770 i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära
att Kungl. Maj :t föranstaltar om åtgärder för en grundläggande
och kontinuerlig forskning om ungdomens situation
i dagens samhälle i det syfte som angivits i motionerna.

ESSELTE AB, STHLM 64
414915