Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963
1
Nr 190
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter å
tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1963/64,
given Stockholms slott den 18 oktober 1963.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
G. E. Sträng
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
å Stockholms slott den 18 oktober 1963.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Skoglund, Edenman,
Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
De medelsbehov utöver gällande riksstat, som bör anmälas för riksdagen
vid dess höstsession och som nu kan överblickas, har ansetts böra
sammanfattas i en särskild proposition angående utgifter å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1963/64. Denna proposition torde nu få föreläggas
riksdagen.
De anslagsäskanden å tilläggsstat, som nu framställes till riksdagen, har
tidigare denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag
1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr ISO
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963
till riksdagen, som Kungl. Maj :t därvid på hemställan av vederbörande
föredragande enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—7) fattat,
torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).
Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat I äskas anslag å sammanlagt
6 030 000 kr. å driftbudgeten och 906 000 kr. å kapitalbudgeten.
Av utgifterna å driftbudgeten hänför sig 1 200 000 kr. till bidrag till vissa
om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet m. m. under socialdepartementets
huvudtitel, 1 600 000 kr. till viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen
och 800 000 kr. till kampanj för lönsparande under finansdepartementets
huvudtitel samt 2 150 000 kr. till bidrag till byggnadsarbeten
vid folkhögskolor under ecklesiastikdepartementets huvudtitel. Övriga anslagsäskanden
å driftbudgeten avser mindre betydande belopp än de nu
nämnda och hänför sig till utrikesdepartementets och jordbruksdepartementets
huvudtitlar. — Utgifterna å kapitalbudgeten hänför sig till statens allmänna
fastighetsfond och avser huvudsakligen byggnadsarbeten vid universitetet
i Umeå.
Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t
mätte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t
enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—7) fattat
beslut.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Lars Hummerhielm
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963
3
Bilaga 1
JUSTITIEDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av
Halland, i statsrådet å Stockholms slott den 18 oktober
1963.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Skoglund, Edenman,
Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler under justitiedepartementets
handläggning hörande ärende angående utgifter å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1963/64 samt anför därvid följande.
DRIFTBUDGETEN
Andra huvudtiteln
A. Justitiedepartementet m. m.
L1 ] 1. Statsrådsberedningen: Avlöningar. Under denna rubrik har för innevarande
budgetår anvisats ett förslagsanslag av 811 000 kr.
Den högre personalen i statsrådsberedningen består f. n. — bortsett från
forskningsberedningens personal — av en rättsavdelningschef och statsministerns
handsekreterare samt från och med den 1 juli 1963 en presssekreterare.
Under senare år har härutöver mestadels funnits anställd en
biträdande sekreterare, varjämte en kanslisekreterare i justitiedepartementet
på deltid biträtt rättsavdelningschefen.
Rättsavdelningschefens arbetsuppgifter består i att biträda granskningskonsulterna
med granskningen av propositioner, författningar, utredningsdirektiv
samt svar på interpellationer och enkla frågor in. m. Han sysslar
vidare med kontrollen av hur riktlinjerna för propositionsarbetet följs och
uppsättandet av den årliga redogörelsen för behandlingen av riksdagens
skrivelser samt svarar för samordningen av kontakterna mellan kanslihuset
och riksdagens kamrars kanslier.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963
På grund av materialets stora omfattning hinner rättsavdelningschefen
i regel inte syssla med granskningsarbetet annat än från mera formella
aspekter och tidvis, då arbetsbördan är särskilt stor, måste även denna
del av granskningen inskränkas.
Statsministerns handsekreterare och den biträdande sekreteraren gör
utredningar och sammanställningar av material för statsministerns räkning
och fullgör andra kvalificerade sekreterargöromål. De har vidare till
uppgift att biträda statsministern med granskning främst av propositioner,
utredningsdirektiv samt svar på interpellationer och enkla frågor och
genom att hålla honom orienterad om innehållet i viktigare ärenden av
dessa slag. Med hänsyn till sina övriga arbetsuppgifter hinner de dock
knappast utföra något kontinuerligt granskningsarbete.
Pressekreteraren sysslar inte med granskningsarbete.
Såsom framgår av det anförda fordras en arbetskraftsförstärkning inom
statsrådsberedningen för granskningsarbetet, särskilt den mera sakligt betonade
granskningen. Den senare sidan av arbetet har fått och måste antas
få en allt mera växande betydelse. Statsministerns funktioner såsom
huvudansvarig för inriktningen inom alla särskilt betydelsefulla områden
av regeringens verksamhet och för samordningen i stort av denna förutsätter
att han kan följa främst arbetet med viktigare propositioner och utredningsdirektiv
men även praxis vid handläggningen av vissa grupper av
löpande ärenden. Med ökningen av detta material har den nuvarande personaluppsättningen
inom statsrådsberedningen efter hand blivit otillräcklig
för detta; den är ej heller i första hand avsedd för sådant arbete.
Den förstärkning av statsrådsberedningens personal som krävs för dessa
arbetsuppgifter synes böra ske genom tillskapande av en ny tjänst. Arbetsuppgifterna
är i allt väsentligt av synnerligen kvalificerad natur och
jag föreslår därför att tjänsten inrättas för statssekreterare i Br 5.
Avlöningskostnaderna uppgår till 61 032 kr. för helt budgetår. På innevarande
budgetår belöpande kostnader torde få täckas genom erforderligt
anslagsöverskridande.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj :t att på personalförteckningen
för statsrådsberedningen uppföra en tjänst som statssekreterare
i Br 5.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Begenten.
Ur protokollet:
Ulla Larsson
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963
5
Bilaga 2
UTRIKESDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av
Halland, i statsrådet å Stockholms slott den 18
oktober 1963.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Skoglund, Edenman,
Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.
Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets
handläggning hörande ärende angående utgifter å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1963/64 samt anför därvid följande.
DRIFTBUDGETEN
Tredje huvudtiteln
D. Diverse
[1] 9. Bestridande av Sveriges andel i kostnaderna för två samnordiska
upplysningsskrifter. Frågan om intensifiering av upplysningsverksamheten
utanför Norden om det nordiska samarbetet togs upp till behandling
vid ett möte mellan de nordiska ländernas statsministrar och Nordiska
rådets presidium i Hangö den 11—12 november 1961. Vid mötet hemställde
presidiet hos statsministrarna om regeringarnas medverkan till ett effektivt
upplysningsarbete utanför Norden rörande olika områden av nordiskt
samarbete, som då vore särskilt aktuella i samband med de europeiska
marknadsförhandlingarna, i form av exempelvis redogörelser på
huvudspråken. Statsministrarna förklarade sig närmare vilja överväga saken,
sedan presidiet inkommit med en framställning i ärendet.
Den 13 december 1961 avgav Nordiska rådets presidium en skrivelse
till de nordiska ländernas regeringar angående internationell upplysningsverksamhet
rörande det nordiska samarbetet. I skrivelsen uttalades, att
det för Nordiska rådet framstått som en angelägen uppgift att utanför Nor
-
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1963
den sprida ökade kunskaper om vad som hittills uppnåtts inom det nordiska
samarbetets ram.
Då det här var fråga om ett upplysningsarbete av sådan storleksordning,
att uppgiften ej kunde lösas med rådets egna begränsade resurser, ansåg
presidiet sig böra taga upp saken med regeringarna.
Det borde enligt presidiets mening klargöras, huruvida en allmän upplysande
framställning lämpligen borde givas i en för de olika samarbetsområdena
gemensam publikation eller om den skulle fördelas i flera olika
efter det fackliga innehållet. Beträffande omedelbart påkallade åtgärder
framhölls, att det gällde att så snabbt som möjligt få fram upplysningsmaterial,
som kunde användas för att bland inflytelserika kretsar sprida
upplysning om det nordiska samarbetets form, innebörd och resultat.
Skrivelsen utmynnade i en hemställan till regeringarna att så snabbt
som möjligt låta utreda frågan om ökad upplysning ute i världen om Norden
och nordiskt samarbete samt alt vidtaga för ändamålet nödiga åtgärder.
Frågan hänsköts av regeringarna till pressbyråcheferna i de nordiska
utrikesdepartementen/ministerierna, som tog upp den till behandling vid
ett möte i Helsingfors den 20 mars 1962. Pressbyråcheferna ansåg det
ändamålsenligt att inledningsvis ej upprätta en långfristig plan för upplysningsverksamheten
utan koncentrera sig på ett konkret, kortfristigt
program, som omedelbart kunde fylla behovet av upplysning i utlandet
om Norden. Pressbyråcheferna enades om att föreslå utgivande på huvudspråken
dels av en illustrerad publikation om det nordiska samarbetet,
dels av de viktigaste nordiska konventionerna med en redogörelse för den
nordiska lagstiftningsgemenskapen.
Vid ett senare möte i Köpenhamn den 26—27 september 1962 beslöt de
fem ländernas pressbyråchefer att lägga fram följande konkreta förslag
för de två publikationerna:
1. En broschyr med titeln »Five Northern Countries — Working Together»
skulle på 40 sidor text och bilder behandla det nordiska samarbetet samt
innehålla samarbetskonventionen och Nordiska rådets beslut och arbetsordning
så att broschyren inalles skulle omfatta 60 sidor. De nordiska
pressbyråcheferna föreslår att broschyren utkommer i följande upplaga:
50 000 på engelska
25 000 på franska
25 000 på tyska
25 000 på spanska
10 000 på ryska
inalles en upplaga på 135 000 exemplar.
Vidare föreslår de nordiska pressbyråcheferna, att en sådan broschyr
även utges på de nordiska språken, då den skulle vara till stor nytta för
vidgade kunskaper om det nordiska samarbetet inom skolor och upplysningsarbete
i Norden. Behovet av broschyren på respektive nordiska språk
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963
må dock dessförinnan närmare undersökas i varje land. Om förslaget godkändes,
skulle det emellertid vara ändamålsenligt att trycka en eventuell
upplaga på de nordiska språken samtidigt med upplagan på huvudspråken.
2. De nordiska pressbyråcheferna beslöt vidare att föreslå utgivande av
de samnordiska konventionerna på främmande språk i form av en broschyr
1 samma format som ovan nämnda, men i enklare utförande. — Skriften
skulle innehålla de viktigaste nordiska konventionerna (bl. a. om den gemensamma
arbetsmarknaden, socialpolitiken etc.) samt en sammanfattning
av det nordiska lagstiftningsarbetet. Man beslöt att föreslå en samlad
upplaga av denna skrift på 50 000 exemplar med följande språkfördelning:
20
000 på engelska
10 000 på franska
5 000 på tyska, samt eventuellt
15 000 på de nordiska språken
då material i samlad form icke tidigare förelåg på dessa språk. Arbetet
underlättas av att Nordiska rådet i september 1962 utgav Samarbetskonventionen
i engelsk och fransk översättning (3 000 exemplar, respektive
2 000 exemplar).
Vid mötet i Köpenhamn upplystes att tryckningskostnaderna för broschyren
om nordiskt samarbete i en upplaga på 135 000 exemplar beräknades
till 2.75 dkr per styck eller till totalt 372 000 dkr. Utgifterna för arvoden
och klichéer beräknades till 40 000 dkr. För utgivande av de nordiska
konventionerna i en upplaga på 50 000 exemplar beräknades kostnaderna
till 100 000—120 000 dkr. Kostnaderna för de två publikationerna skulle
alltså sammanlagt uppgå till ca 520 000 dkr.
Pressbyråchefernas förslag behandlades vid ett möte mellan de nordiska
ländernas statsministrar och Nordiska rådets presidium i Oslo den 13—14
november 1962. Vid mötet utlovade statsministrarna att välvilligt överväga
tillskjutande av de för projektens förverkligande erforderliga medlen.
Kostnadsfördelningen
Vid finansieringen av andra samnordiska projekt har olika fördelningsmetoder
brukats. I förevarande fall synes rimligt att fördela kostnaderna
mellan länderna så att Island svarar för 1/24, Norge, Finland och Danmark
för 5/24 och Sverige för 8/24 av kostnaderna. Om denna fördelningsgrund
tillämpas på de två nu aktuella samnordiska publikationerna, skulle
de fem ländernas bidrag uppgå till ungefär följande belopp: Island 20 000
dkr, Danmark 110 000 dkr, Finland 110 000 dkr, Norge 110 000 dkr samt
Sverige 170 000 dkr.
Omräknat i svenska kronor motsvarar Sveriges andel 127 500 kronor
eller avrundat 130 000 kronor.
Ställning till finansieringen av förslaget har tagits av Danmark, Finland
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963
och Norge. I Danmark har folketingets finansudvalg godkänt att 120 000
dkr uppföres på tilläggsstat för ändamålet, i Finland kommer medel enligt
uppgift att anvisas inom ramen för 1964 års statförslag och Norge är
enligt uppgift från norska utrikesdepartementet också villigt att taga på
sig sin andel av kostnaderna för förslaget.
Departementschefen
Kunskaperna om det nordiska samarbetet utanför Norden är otvivelaktigt
bristfälliga. Även om man känner till de nära kontakterna mellan
länderna står man ofta ganska ovetande om samarbetsresultaten. Det är
därför en mycket angelägen uppgift att i utlandet sprida kännedom om
samarbetet mellan våra länder, om dess former och om de betydelsefulla
resultat, som uppnåtts under en lång följd av år av nära samverkan. I det
läge, som de europeiska samarbetsfrågorna nu befinner sig, är det särskilt
viktigt att visa omvärlden vilka starka band, som knyter de nordiska länderna
samman. Av vikt är därvid att klargöra att resultaten i stor utsträckning
nåtts under förtroendefull samverkan utan långtgående formella förpliktelser.
De två samnordiska publikationer, som pressbyråcheferna i de nordiska
ländernas utrikesdepartement/ministerier föreslår skall utgivas, skulle
verksamt bidraga till att öka förståelsen för det regionala samarbetets betydelse.
Samverkan mellan länderna kan måhända i ökad grad komma
att tjäna som förebild eller vägledning för andra länder, som söker upptaga
eller utveckla ett regionalt samarbete. I varje fall har intresset i utlandet
för Nordiska rådet och det nordiska samarbetet visat sig vara i tilltagande
på många håll även i ledande kretsar.
Det föreslagna upplysningsarbetet är av sådan art, att jag anser det
rimligt, att de därmed förbundna kostnaderna bestrides från ett särskilt
anslag i statsbudgeten. Såsom villkor bör gälla att övriga nordiska länder
ställer å dem ankommande medel till förfogande. Med utgångspunkt från
den föreslagna kostnadsfördelningen skulle Sveriges andel uppgå till 8/24
av de totala kostnaderna, eller till 130 000 kronor.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Bestridande av Sveriges andel i kostnaderna för
två samnordiska upplysningsskrifter å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 130 000 kronor.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Ove Heyman
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963
9
Bilaga 3
SOCIALDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i
statsrådet å Stockholms slott den 18 oktober 1963.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Skoglund, Edenman,
Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärende angående utgifter
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1963/64 samt anför därvid
följande.
DRIFTBUDGETEN
Femte huvudtiteln
H. Universitetssjukhus m. m.
[1] 7. Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet
m. m. För detta ändamål har för budgetåret 1963/64 anvisats ett reservationsanslag
av 705 000 kr.
A. Inledning
Kungl. Maj:t beslöt år 1738 på framställning av den s. k. sundhetskommissionen
att ett lasarett skulle anläggas i Stockholm. Vid lasarettet skulle
bedrivas dels sjukvårdande verksamhet dels undervisning för utbildande
av läkare. År 1749 inköptes det område i kvarteret Pilträdet i Stockholm,
varå serafimerlasarettet alltjämt är beläget — numera efter viss utökning
fastigheten Pilträdet nr 8. Lasarettet öppnades för allmänheten år 1752.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963
För fondmedel inköptes år 1921 även fastigheterna Pilträdet nris 2, 3 och
4, främst för att tillförsäkra personalen bostäder. Serafimerlasarettet har
åren 1889—1893 och 1928—1931 varit föremål för genomgripande om- och
nybyggnadsarbeten. Till den förstnämnda om- och tillbyggnaden av lasarettet
lämnade staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting
bidrag. Staden och länet tillförsäkrades därvid vissa vårdplatser. (Länets
platser har sedermera utlösts.)
Förvaltningen av lasarettet tillkom till år 1888 en direktion med ett visst
antal serafimerriddare och därefter en särskild lasarettsdirektion. År 1937
övertog staten driften av lasarettet.
Genom beslut den 28 maj 1948 godkände Kungl. Maj :t dels avtal angående
försäljning till Stockholms stad av fastigheterna Pilträdet nris 2, 3, 4 och
8 för en köpeskilling av 8 milj. kr., dels avtal mellan staten och staden om
samarbete för ny- och ombyggnad samt drift av det staden tillhöriga Sabbatsbergs
sjukhus (se prop. 1948:213 s. 9—15). Staden skulle övertaga
lasarettet från och med den 1 januari 1961. Den lösa egendomen ingick inte
i köpet. Beträffande denna skulle särskild överenskommelse trättas före
övertagandet. Försäljningsavtalet ändrades genom avtal, godkänt av Kungl.
Maj :t den 28 juni 1958 (se prop. 1958:87 s. 45—46). Tidpunkten för övertagandet
framflyttades till den 1 juli närmast efter det att nervklinikerna
vid lasarettet överflyttats till nya lokaler vid karolinska sjukhuset. Samtidigt
åtog sig staten att upprusta lasarettet enligt den s. k. serafimerlasarettsutredningens
förslag i betänkande den 20 december 1957 angående
upprustning av lasarettet (se prop. 1958: 87 s. 34). Därvid skulle staden
bidraga med 60 procent av de verkliga kostnaderna för byggnadsarbetena,
under det att staten ensam skulle bestrida kostnaderna för utrustningen.
Lasarettets upprustning enligt serafimerlasarettsutredningens förslag är
numera i huvudsak avslutad. Programmet har emellertid ändrats beträffande
röntgenavdelningen (prop. 1960: 71 s. 7) och kirurgiska kliniken
(prop. 1960:185 s. 4), varvid stadens andel maximerats till 162 000 kr.
resp. 276 000 kr. Byggnadsåtgärderna beträffande kliniskt-bakteriologiska
centrallaboratoriet har vidare skjutits på framtiden (prop. 1959: 95 bl. a.
s. 18; prop. 1961: 79 s. 53). Genom beslut den 28 december 1962 har Kungl.
Maj :t bl. a. godkänt, att vissa kandidatrum samt omklädningsrum för
kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal inom lasarettets kirurgiska klinik
anordnades i överensstämmelse med ett av byggnadsstyrelsen framlagt
förslag rörande ändrad förläggning av nämnda rum till en kostnad av, för
kandidatrummen högst 45 000 kr. och för omklädningsrummen högst
55 000 kr. Den ändrade förläggningen beräknades medföra merkostnader
om 8 500 kr. resp. 30 000 kr.
Byggnadskostnaderna för lasarettets upprustning i enlighet med serafimerlasarettsutredningens
förslag har beräknats komma att uppgå till i
runt tal 4,4 milj. kr.
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963
Den 20 oktober 1961 träffades mellan staten och staden en överenskommelse
angående nytt undervisningssjukhus i Stockholm m. m., vilken överenskommelse
godkändes av Kungl. Maj :t den 29 december 1961 (se prop.
1961:198 s. 89—91). Enligt överenskommelsen skall det nya undervisningssjukhuset
förläggas till S:t Görans sjukhus i stället för till Sabbatsbergs
sjukhus. Ett på överenskommelsen grundat nytt avtal om upplåtelse
av S:t Görans sjukhus för undervisning och forskning skall äga giltighet
t. o. m. den 31 december 1976, vid vilken tidpunkt samtliga i överenskommelsen
angivna kliniker och anläggningar vid sjukhuset senast skall
vara färdigställda.
Enligt överenskommelsen skall staten på oförändrade villkor bibehålla
huvudmannaskapet över serafimerlasarettet till och med den 30 juni 1968.
För tiden därefter skall undervisning och forskning bedrivas vid lasarettet
i oförändrad omfattning, intill dess nya medicinska och kirurgiska kliniker
vid S:t Görans sjukhus kan tagas i bruk. Sedan nervklinikerna vid lasarettet
överflyttats till karolinska sjukhuset, skall de härigenom friställda
lokalerna enligt överenskommelsen ombyggas och iordningställas för vårdavdelningar,
laboratorier m. m. Till dessa och övriga ifrågakommande byggnadsåtgärder
vid serafimerlasarettet skall staden bidraga med 60 procent.
Kostnaderna för anskaffandet av utrustning i samband med byggnadsåtgärderna
bestrides däremot helt av staten, överenskommelsen förutsatte,
att närmare överenskommelse skulle träffas mellan parterna angående de
ifrågakommande byggnadsåtgärderna.
Genom beslut den 29 december 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommissionen
för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande m. m.1
att upptaga förhandlingar med Stockholms stad om träffande av de avtal,
som föranleddes av nyssnämnda överenskommelse.
Samtidigt bemyndigade Kungl. Maj :t statsrådet och chefen för inrikesdepartementet
att tillkalla en sakkunnig för att i samarbete med företrädare
för Stockholms stad verkställa utredning och framlägga förslag rörande
dels erforderliga om- och tillbyggnadsarbeten samt nödvändig utrustningsanskaffning
vid serafimerlasarettet för iordningställandet för annan lasarettets
verksamhet av de lokaler, som friställdes vid överflyttningen till
karolinska sjukhuset av lasarettets neurologiska och neurokirurgiska kliniker,
dels ock övriga byggnads- och utrustningsåtgärder vid lasarettet, som
oundgängligen måste vidtagas för att sjukvård, undervisning och forskning
skulle kunna därstädes godtagbart bedrivas intill dess nya undervisningslokaler
vid S:t Görans sjukhus senast före utgången av år 1976 kunde tagas
i bruk. Den med stöd av detta bemyndigande tillkallade utredningsmannen,
som arbetat under benämningen 1962 års utredning om serafimerlasarettet1
överlämnade den 20 december 1962 betänkande med förslag till om
1
Överdirektören A. V. L. Rydback, tillika ordförande, professorn S. A. Friberg, jur. doktor
E. Å. Larsson, byråchefen B. C. M. Resare samt tf. kanslichefen H. D. Poppius.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963
och tillbyggnader samt upprustnings- och utrustningsåtgärder vid serafimerlasarettet.
Efter slutförd remissbehandling överlämnade Kungl. Maj :t
nyssnämnda betänkande jämte däröver avgivna yttranden till förhandlingskommissionen
att tagas i övervägande vid fullgörandet av det den 29 december
1961 meddelade förhandlingsuppdraget.
Slutligen har Kungl. Maj :t genom beslut den 28 december 1962 uppdragit
åt kommissionen att å statens vägnar upptaga förhandlingar med
Stockholms stad rörande fördelningen mellan staten och staden av vissa
kostnader för tidigare beslutad upprustning av serafimerlasarettet.
Såsom resultat av de förhandlingar kommissionen med anledning av
nämnda uppdrag hittills fört med Stockholms stadskollegii delegerade för
förhandlingar med kronan rörande stadens sjukvårdsväsen, har kommissionen
med skrivelse den 29 juni 1963 framlagt en samma dag villkorligt
sluten överenskommelse om byggnadsåtgärder för upprustning av serafimerlasarettet.
överenskommelsen har slutits under förbehåll av Kungl.
Maj :ts och Stockholms stadsfullmäktiges godkännande.
B. Byggnadsfrågan
1962 års utrednings förslag
I berörda betänkande redovisas först vissa utgångspunkter för utredningen.
Det erinras om att studentintaget enligt beslut av 1961 års riksdag
skall ökas (prop. 1961: 108). Enligt föreliggande planer skall således
de medicinska och kirurgiska klinikerna vid serafimerlasarettet, i likhet
med motsvarande kliniker vid karolinska sjukhuset, svara för vardera två
kurser årligen om 40 kandidater mot tidigare 30. Vidare framhålles den
väntade utökningen av undervisningen såvitt avser sjukgymnaster, sjuksköterskor
och laboranter. Den vidgade utbildningen medför enligt utredningen
anspråk på betydligt utökade lokaler. Vid lasarettet har vidare
forskningen dragits med mycket stora svårigheter bl. a. lokalmässigt.
En för forskningen, undervisningen och sjukvården gemensam fråga,
nämligen lokalproblemet för kliniskt-bakteriologiska laboratoriet med djurstall,
är fortfarande olöst. Även sjukvårdens krav i övrigt bedömes av 1962
års utredning vara eftersatta. Såsom exempel framhålles att olycksfallsmottagningen
delar behandlingslokaler med den kirurgiska polikliniken,
vilket medför olägenheter. Intagningsavdelning saknas, vilket är särskilt
kännbart med hänsyn till att isoleringsmöjligheterna på vårdavdelningarna
generellt är knappa. Läkararbetsrum och expeditionsrum av olika slag
saknas i stor utsträckning. Vårdplatserna kan icke till fullo utnyttjas, eftersom
rummen delvis måste tagas i anspråk för andra ändamål, t. ex. så
1
Byråchefen vid centrala sjukvårdsberedningen T. B. E. Lindh; varjämte såsom experter deltagit
chefsläkaren vid serafimerlasarettet professorn K. G. W. Björk, numera t. f. byråchefen vid
centrala sjukvårdsberedningen J-H. Thorp samt numera avdelningsdirektören vid byggnadsstyrelsen
V. Vogt.
13
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1963
som jourrum o. dyl. Avdelningar och behandlingslokaler är till stor del
omoderna. Förrådslokaler finns utspridda över hela sjukhuset och medför
svåra driftsförhållanden. Personallokaler saknas i betydande omfattning
och de som finns är av låg standard. Lokalunderhållet har i avvaktan på
klarhet om sjukhusets fortbestånd eftersatts. Enligt utredningen påverkas
planeringen av det framtida utnyttjandet av serafimerlasarettets resurser
av det i trafikhänseende väsentligt mer utsatta läge, som lasarettet kommer
att befinna sig i, sedan den provisoriska s. k. Ivlarabergsleden kommit
till stånd. Enligt ett från statens institut för folkhälsan avgivet utlåtande
kommer leden, förutom att den omöjliggör bibehållandet av vårdavdelningar
i den byggnad, som hittills inrymt neurokirurgiska kliniken, att
medföra allvarliga bullerstörningar för verksamheten även i andra intilliggande
byggnader. Vidare har stora brister konstaterats beträffande lasarettets
hiss- och vvs-anläggningar. Slutligen måste enligt utredningen hänsyn
vid upprustningen tagas till behovet av personalbostäder och elevbostäder
inom sjukhuset.
Utredningen gör därefter några principiella överväganden. Med hänsyn
till den relativt korta tid, under vilken serafimerlasarettet fortfarande
skall tjänstgöra som undervisningssjukhus, kan någon helt genomgripande
omdaning ej förutsättas bli ekonomiskt försvarbar. Det har därför för
utredningen framstått som en nödvändighet att inom befintliga byggnadskroppar,
i många fall dock genom ombyggnader, söka tillgodose de lokalmässiga
krav, som bedömts mest angelägna för att undervisning, forskning
och sjukvård skall kunna godtagbart bedrivas. Vad man således av förhållandena
tvingats eftersätta i lokaldisposition kan emellertid i någon
män kompenseras genom rikligare tillgång på utrustning och apparatur.
Vidare anser utredningen att man i första hand bör göra lasarettets nuvarande
funktioner mera arbetsdugliga.
Förslaget såvitt avser byggnadsåtgärder in. m. för upprustning av serafimerlasarettet
innebär i huvuddrag följande.
Medicinkliniken övertager neurologklinikens nuvarande vårdavdelningar,
laboratorier och expeditionslokaler samt de utrymmen inom kliniken,
som för närvarande disponeras av cytologiska laboratoriet och arbetsterapin,
men avstår sin behandlingsavdelning till kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet.
Neurologiska vårdavdelningen I omändras därvid till en
specialavdelning för intermediära ämnesomsättningsrubbningar, omfattande
vårdavdelning för 8 patienter, ett metaboliskt balanslaboratorium samt
metaboliskt funktions- och isotoplaboratorium jämte läkararbetsrum m. m.
Genom föreslagna åtgärder tillgodoses klinikens behov av forskningsutryminen,
vilka kliniken f. n. saknar helt, varjämte erhålles ett tillskott av
vårdplatser om sammanlagt 45 platser.
Kirurgklinikens vårdavdelningar XIV A och B upprustas till samma standard
som övriga vårdavdelningar. Klinikens behov av forskningsutrymmen
tillgodoses inom f. d. operationsavdelning III. I samband härmed tillgodoses
hela sjukhusets behov av djurstall genom en mindre tillbyggnad.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963
Operations-, anestesi- samt röntgenavdelningarnas behov av läkararbetsrum,
expeditioner och jourrum tillf redsställes genom smärre om- och tillbyggnader
i nära anslutning till dessa verksamheter. Det för hela sjukhuset
kvarstående ytterligare behovet av dylika lokaler förutsättes bli tillgodosett
inom en vid f. d. tvättbyggnaden planerad tillbyggnad. Inom denna
tillbyggnad inrymmes även ett centralt omklädningsrum med 185 platser.
Tillbyggnaden föranledes också av behovet att centralisera patientintagningen.
Till huvudentrén förlägges inskrivningen av patienter d. v. s. patientkontoret.
Kemilaboratoriet övertager bakteriologiska laboratoriets nuvarande lokaler
och fysiologiska laboratoriet erhaller medicinska klinikens behandlingsavdelning,
neurologiska laboratoriets utrymmen samt nu av centralförrådet
disponerade lokaler.
Beträffande det bakteriologiska centrallaboratoriet rekommenderas nedläggande
av denna specialitet. Som ersättning föreslås inrättandet av ett
rutinlaboratorium under kemilaboratoriet.
Medicinska polikliniken utökas med neurologpoliklinikens nuvarande lokaler.
Dock skall härinom upplåtas rum till personalläkarmottagning.
Vidare föreslås inrättande inom kirurgiska polikliniken av en separat
olycksfallsmottagning med därtill hörande intagningsavdelning. Härmed
förknippade lokalproblem löses genom en tillbyggnad till poliklinikbyggnaden.
Den handkirurgiska polikliniken förlägges till neurokirurgbyggnaden,
där den får dela väntrum och sköterskeexpedition med öron-, ögonoch
gynekologkonsulterna. Dessa konsulter får gemensamt utnyttja en för
dem planerad mottagning. Nämnda konsulter utrymmer sina nuvarande
lokaler till förmån för den fysioterapeutiska avdelningen.
Centralförrådets lokaler koncentreras i stort sett till ett ställe inom sjukhuset.
Intendentskontoret flyttas till neurokirurgbyggnaden. Intill förläggs
föreståndarinneexpeditionen, vars nuvarande lokaler i stället blir bostadsrum.
I nämnda byggnad bereds för övrigt plats för den arbetsterapeutiska
verksamheten och kuratorerna. Hit flyttas också apoteket, vilket nu är inrymt
i en byggnad, som skall rivas i samband med anläggandet av den
provisoriska Klarabergsleden. Utrymmena intill apoteket föreslås upplatna
till klinisk-farmakologisk verksamhet. I byggnaden får en mindre neurofysiologisk
serviceenhet kvarligga. Dessutom föreslås, att de i byggnadens
södra flygel belägna patientrummen omändras till personalbostäder, eftersom
byggnadens läge i förhallande till Klarabergsleden omöjliggör bibehållandet
av vårdplatser.
Kostnaderna för den lokalmässiga upprustningen av serafimerlasarettet
har av byggnadsstyrelsen överslagsvis uppskattats till 17 milj. kr. Utredningen
hår uppskattningsvis kommit fram till ett minimibelopp av 12
milj. kr. under förutsättning att bl. a. vissa risker tages beträffande ledningar
och panncentral, samt att några ombyggnadsåtgärder för erhållande
av bättre brandskydd m. m. icke behöver komma till stånd. Det framhålles
att den riktiga kostnaden torde ligga någonstans mellan ifrågavarande
gränser. .
Utredningen betonar särskilt att angivna förslag till byggnadsatgarder
måste bli föremål för vidare överarbetning och detaljutformning, sedan
ställning tagits till desamma. Först då definitiva byggnadshandlingar föreligger,
kan en fullständig kostnadsberäkning åstadkommas. I redovisad
kostnadsuppskattning ingår emellertid enligt utredningen även sådana för
-
15
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963
bättringsarbeten, som är en följd av tidigare eftersatt normalt underhåll
och vilka ansetts böra komma till utförande samtidigt med i övrigt föreslagna
upprustningsåtgärder för att åt lasarettet ge en såvitt möjligt enhetlig
standard.
Beträffande tidsschemat anföres, att byggnadsarbetena i gynnsammaste
tall kan påbörjas våren 1964, varefter en så lång upprustningstid som inemot
tre år torde få beräknas bl. a. på grund av svårigheterna att vidtaga
byggnadsåtgärder under pågående drift av sjukhuset. Med hänsyn till den
korta brukningstiden är det angeläget att åtgärder vidtages så snart möjligheter
härtill yppar sig.
De mycket höga kostnader en upprustning av serafimerlasarettet enligt
utredningens förslag skulle draga, ger ändock enligt utredningens uppfattning
inte ett modernt och lättskött sjukhus lokalmässigt och organisatoriskt.
Även om lasarettet ej blir helt jämförbart med övriga undervisningssjukhus
med deras tillgång till ett betydande antal specialiteter, kommer
det dock framför allt inom sina specialinriktade områden att få anses såsom
välutrustat.
Beträffande de närmare motiveringarna till förslagen och förslagens enskildheter
hänvisas till betänkandet.
Yttranden över 1962 års utrednings förslag
över utredningens förslag har byggnadsstyrelsen, nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande, direktionen för karolinska sjukhuset, läkarutbildningsberedningen
samt kanslern för rikets universitet efter hörande
av lärarkollegiet vid karolinska institutet ävensom svensk sjuksköterskeförening
yttrat sig.
Myndigheterna gör i huvudsak följande allmänna uttalanden i vad avser
föreslagna byggnadsåtgärder.
Byggnadsstyrelsen har ingen erinran mot föreslagna byggnadsåtgärder
under förutsättning att nybyggnad för eller flyttning av verksamheten vid
serafimerlasarettet ej är möjlig före den 1 januari 1977. Styrelsen framhåller
att kostnadsuppskattningen är osäker och betonar, att ett program för
hela byggnadsföretaget bör fastställas, innan arbetena påbörjas.
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande är synnerligen betänksam
intör statens medverkan till någon mera avsevärd ytterligare medelsinvestering
i detta i väsentliga avseenden uttjänta sjukhus. Även efter föreslagen
upprustning fyller serafimerlasarettet icke nuvarande krav på ett
modernt undcrvisningssjuklius. I första hand bör enligt nämnden förutsättningarna
skyndsamt klarläggas för ifrågasatt ytterligare ökning av intagningen
i Stockholm med ca 100 läkarkandidater per är, vilket kräver
ett tredje undervisningssjukhus. Därest ett tredje undervisningssjukhus ej
skulle kunna vara i anspråktaget före utgången av 1976, torde serafimer
-
15 Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963
lasarettet behöva utnyttjas som undervisningssjukhus längre än till nämnda
tidpunkt. Detta påverkar omfattningen av upprustningsåtgärderna vid
lasarettet. I andra hand bör klarläggas förutsättningarna för en viss forcering
av överflyttningen till S:t Görans sjukhus. Professorerna i medicin
och kirurgi vid serafimerlasarettet kan beredas ställning som överläkare
vid S:t Görans sjukhus redan under åren 1968 och 1969. I tredje hand
bör vissa nedskärningar av programmet prövas.
Direktionen för karolinska sjukhuset framhåller, att lasarettet efter föreslagen
investering ändock ej blir tullt tillfredsställande för vare sig sjukvården,
undervisningen eller forskningen. Serafimerlasarettet kommer bl. a.
att sakna det stöd och den stimulans för verksamheten vid medicinska
och kirurgiska klinikerna, som förekomsten av specialkliniker innebär.
Direktionen tillstyrker i första hand en fullständig upprustning av lasarettet
i enlighet med förslaget under den förutsättningen, att lasarettet skall
utnyttjas för undervisningsändamål intill utgången av 1976. Motivet för en
sådan upprustning blir ännu starkare, om — vid en ökad läkarutbildning
— serafimerlasarettet under en längre övergångstid skall tjäna som karolinska
institutets tredje undervisningssjukhus. Om uttryckliga garantier
erhålles att undervisningen genom en forcering av utbyggnaden av S:t Görans
sjukhus kan överflyttas dit redan omkring 1970, kan direktionen
emellertid tänka sig en begränsad upprustning i överensstämmelse med
vissa närmare angivna riktlinjer.
Läkarutbildningsberedningen påpekar, att en med ytterligare 100 studenter
ökad läkarutbildning i Stockholm kan tänkas medföra, att serafimerlasarettet
måste utnyttjas en längre tid för utbildnings- och forskningsändamål
än tidigare avsetts. Härvid skulle underlaget för ett ställningstagande
till utredningens förslag helt förändras. Beredningen ger uttryck
för en stark tveksamhet angående nödvändigheten av samtliga föreslagna
byggnadsåtgärder med hänsyn till den nyligen genomförda upprustningen
och den kvarstående korta brukningstiden. I samband med nervklinikernas
utflyttning bör endast sådana åtgärder vidtagas, vilka möjliggör att undervisningen
och forskningen kan bedrivas godtagbart vid lasarettet under en
övergångstid. Vid en avvägning av det allmännas insatser måste föreslagen
upprustning av serafimerlasarettet stå tillbaka för övriga ytterst angelägna
åtgärder i Stockholm på läkarutbildningens och sjukvårdens område. Beredningen
ifrågasätter om det icke vore möjligt att — eventuellt i provisoriska
former — åstadkomma anordningar för en snabbare överflyttning av undervisningen
till S:t Görans sjukhus än vad man tidigare förutsatt. Kan
S:t Görans sjukhus ej utnyttjas tidigare än avsett och finns ej förutsättningar
för en stark begränsning av föreslagen upprustning av serafimerlasarettet,
bör fördelningen av elever i medicin och kirurgi mellan karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet omprövas.
17
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963
Lärarkollegiet vid karolinska institutet anser att en upprustning i samband
med ianspråktagandet av de av nervklinikerna lämnade utrymmena
är ofrånkomlig för att undervisning och forskning under en övergångstid
skall kunna tillnärmelsevis vidmakthållas, och har ingen erinran mot förslaget.
Enär serafimerlasarettet efter föreslagen upprustning icke blir ett
fullvärdigt undervisningssjukhus är det angeläget, att jämsides med upprustningen
av lasarettet planeringen och projekteringen av S:t Görans sjukhus
i möjligaste mån påskyndas.
Kanslern för rikets universitet instämmer i lärarkollegiets synpunkter och
förslag.
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande kan inte tillstyrka den
föreslagna omfattande och kostnadskrävande omändringen av den nuvarande,
nyligen upprustade neurologiska vårdavdelningen I till en specialavdelning
för intermediära ämnesomsättningsrubbningar. Denna forskningsverksamhet
bör enligt nämnden bedrivas inom ramen för klinikens utökade lokalresurser.
Vårdavdelning I bör tillföras medicinska kliniken i befintligt
skick.
Direktionen för karolinska sjukhuset anser sig icke kunna acceptera, att
kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet nedlägges, utan påyrkar, att laboratoriet
kvarbliver vid lasarettet. Direktionen föreslår, att det kvarstannar
i nuvarande lokaler men att den angränsande djur avdelningen omändras
till lokaler för klinisk kemi. Läkarutbildningsberedningen ifrågasätter
— bl. a. med hänsyn till de svåra organisatoriska problem som eljest
enligt beredningens mening skulle uppstå för undervisning, forskning och
sjukvård — om icke möjlighet föreligger att bibehålla kliniskt-bakteriologiska
centrallaboratoriet som en självständig enhet, dock med relativt begränsade
resurser. Lärarkollegiet vid karolinska institutet motsätter sig bestämt
en lösning enligt utredningens förslag när det gäller det klinisktbakteriologiska
centrailaboratoriet vid lasarettet. Kollegiet anser, att man i
stället bör acceptera ett i utredningen redovisat skissförslag över ett till
neurokirurgiska klinikens byggnad flyttat bakteriologiskt centrallaboratorium
med tillhörande djuravdelning, vilket av byggnadsstyrelsen uppskattats
medföra en kostnad av 600 000 kr.
Förhandlingskommissionens förslag
Den av förhandlingskommissionen träffade överenskommelsen har följande
lydelse.
Överenskommelse om byggnadsåtgärder för upprustning
av serafimerlasarettet
1 anslutning till punkten III B i överenskommelse den 20 oktober 1961
mellan svenska staten och Stockholms stad angående nytt undervisningssjukhus
i Stockholm m. m. har mellan samma parter — under förutsättning
av Kungl. Maj:ts och Stockholms stadsfullmäktiges godkännande — träffats
följande överenskommelse.
§ 1.
Målsättningen för upprustningen av serafimerlasarettet skall vara att
sjukvård, undervisning och forskning skola kunna vid lasarettet godtagbart
2 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 190
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963
bedrivas intill dess nya medicinska och kirurgiska kliniker vid S:t Görans
sjukhus tagas i bruk, vilket jämlikt överenskommelsen den 20 oktober 1961
skall ske senast den 31 december 1976.
§ 2.
Upprustningen i vad avser byggnadsåtgärder skall ske i huvudsaklig
överensstämmelse med det program som framlagts av 1962 års utredning
om serafimerlasarettet i betänkande den 20 december 1962 med förslag till
om- och tillbyggnader samt upprustnings- och utrustningsåtgärder vid serafimerlasarettet,
varvid dock skall gälla att dels i programmet ingående
tillbyggnad till f. d. tvättbyggnaden ej utföres, dels Stockholms stads sjukvårdsstyrelse
och direktionen för karolinska sjukhuset efter teknisk utredning
gemensamt äga besluta vilka åtgärder som skola vidtagas beträffande
pannanläggningen, dels ock programmet genomföres enligt de riktlinjer
som innefattas i en till denna överenskommelse fogad bilaga.
§ 3.
Projektering och byggnadsledning skola omhänderhas av byggnadsstyrelsen.
Ritningar och kostnadsberäkningar skola underställas stadens sjukvårdsstyrelse
för godkännande.
Sjukvårdsstyrelsen skall utse en kontaktman, som skall äga följa projektering
och byggnation.
§ 4.
Byggnadsåtgärderna skola tidsmässigt planeras och bedrivas på sådant
sätt, att de utrymda nervklinikerna snarast kunna ianspråktagas för nya
ändamål och att verksamheten i byggnader, som måste rivas i samband
med den provisoriska Klarabergsledens framdragande, utan tidsutdräkt
kan överflyttas till andra lokaler.
Upprustningen av lasarettet i dess helhet skall vara avslutad senast den
1 juli 1967.
§ 5.
Till de i § 2 avsedda byggnadsåtgärderna skall staden bidraga med 60
procent av de verkliga kostnaderna.
§ 6.
Byggnadsstyrelsen har att årligen före den 1 juli till stadens sjukvårdsstyrelse
ingiva beräkning över kostnaderna för de byggnadsåtgärder som
under nästkommande kalenderår avses bliva utförda.
§ 7.
Stadens bidrag skall på rekvisition utbetalas successivt å conto allt eftersom
ifrågavarande åtgärder genomföras. Slutlig reglering av bidraget sker
sedan upprustningen av lasarettet slutförts.
§ 8.
Kostnaderna för lasarettets upprustning må icke till någon del inläggas i
lasarettets driftkostnader.
§ 9.
Allt vad som tillföres lasarettet genom vidtagande av ifrågavarande byggnadsåtgärder
skall vara stadens egendom.
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963
19
§ 10.
Till kostnaderna för anordnande av kandidatrum samt omklädningsrum
för kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal inom kirurgiska klinikbyggnaden,
vilka åtgärder vidtagits enligt Kungl. Maj :ts beslut den 23 augusti
1962, skall staden bidraga med 60 procent.
Till förslaget till överenskommelse har förhandlingskommissionen fogat
såsom bilaga följande promemoria med riktlinjer för genomförandet av det
av 1962 års utredning om serafimerlasarettet i betänkande den 20 december
1962 framlagda byggnads programmet.
1. Poliklinikbyggnaden
Utrymmena för sjukgymnastik verksamhet böra i möjligaste mån reduceras.
Inom poliklinikbyggnaden med tillbyggnad böra inrymmas även lokaler
för patientinskrivning, handkirurgisk poliklinik och — därest så är möjligt
— konsultmottagningar.
2. Medicinska klinikbyggnaden
Neurologiska avdelningen I bör tillsvidare i huvudsakligen oförändrat
skick disponeras som medicinsk vårdavdelning. Den kvalificerade laboratorieverksamhet
för sjukvård och forskning sorr enligt utredningen skulle
förläggas till denna vårdavdelning, bör i stället kunna i rimlig omfattning
tillgodoses genom utnyttjande av andra för vårdplatser icke ianspråktagna
lokaler inom denna klinikbyggnad.
3. Patologibyggnaden
Kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet bör kvarligga vid sjukhuset i
nuvarande lokaler.
Den särskilda djuravdelningen för laboratoriet bör dock nedläggas och
laboratoriet i avseende å djurförsök repliera på karolinska sjukhuset. Djuravdelningens
lokaler tillföras kliniskt-kemiska centrallaboratoriet.
4. Neurokirurgibyggnaden
Det i betänkandet redovisade behovet av lokaler för omklädningsrum, läkarexpeditioner
och andra funktioner vid lasarettet, vilket icke kan tillgodoses
inom övriga byggnader, men oundgängligen måste tillfredsställas, bör
tillgodoses inom neurokirurgibyggnaden, i förekommande fall med motsvarande
minskning av för personalbostäder avsedda utrymmen; dock med
den begränsningen att föreslagna personalbostäder utföras så att minst 20
personer beredas bostad inom byggnaden.
5. Allmänt
Vid byggnadsprogrammets genomförande skola beaktas de möjligheter
till besparingar som i övrigt angivits i betänkandet under avsnittet »Byggnadskostnader»
och som därutöver befinnas föreligga. Beträffande ventilation,
brandskydd m. m. skola dock — i den mån dispens ej erhålles — alla
åtgärder vidtagas som erfordras på grund av vederbörande myndigheters
föreskrifter gällande kommunala sjukhus.
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963
Kostnaderna, som enligt betänkandet efter däri angivna kostnadsminskningar
uppskattas till omkring 12 milj. kr, torde genom slopandet av tillbyggnaden
till f. d. tvättbyggnaden samt av ombyggnaden av neurologiska
avdelningen I kunna reduceras till ca 11 milj. kr.
Till denna uppskattade kostnad får läggas kostnader för ofrånkomliga
åtgärder beträffande pannanläggning, ventilation, brandskydd m. m.
Beträffande bestämmelserna i föreliggande villkorligt slutna överenskommelse
anför kommissionen i huvudsak följande.
Vissa myndigheter har uttryckt tveksamhet inför en investering av föreslagen
omfattning i ett sjukhus, som skall utnyttjas endast en begränsad
tid. Såvitt förhandlingskommissionen kan bedöma, är det emellertid ofrånkomligt,
att medicinsk utbildning bedrives vid serafimerlasarettet intill den
tidpunkt, då densamma kan överflyttas till S:t Görans sjukhus. Kommissionen
framhåller vidare i denna fråga, att utvecklingen inom sjukvården
och forskningen sker så snabbt att även ett nybyggt sjukhus inom en relativt
kort tid kan bli otidsenligt. Mot bakgrunden härav bör en ytterligare
brukningstid av 10—15 år för ett sjukhus betraktas såsom en tillräckligt
lång tid för att betydande investeringar skall kunna vara motiverade. Härtill
kommer, att större värden än ifrågavarande investeringar kan gå till spillo
genom att de personella resurser, som ett undervisningssjukhus förfogar
över, inte kan utnyttjas på ett effektivt sätt.
Den för staten och Stockholms stad gemensamma målsättningen för upprustningen
av serafimerlasarettet har kommit till uttryck i överenskommelsens
första paragraf, där det fastslås, att såväl sjukvård som undervisning
och forskning skall godtagbart kunna bedrivas vid lasarettet intill
dess motsvarande undervisningskliniker vid S:t Görans sjukhus tages i
bruk, vilket enligt 1961 års överenskommelse skall ske senast den 31 december
1976. Denna målsättning har även varit grunden för 1962 års utrednings
programförslag. Parterna har enats om att antaga utredningens
förslag såsom ett principprogram för lasarettets upprustning och har därvid
varit medvetna om att detta program måste följas upp av en mera detaljerad
projektering av de föreslagna byggnadsåtgärderna.
Vissa modifikationer i förslaget har likväl ansetts böra vidtagas. Sålunda
utsäges i § 2 dels att föreslagen tillbyggnad till f. d. tvättbyggnaden
ej skall utföras, dels att stadens sjukvårdsstyrelse och direktion för karolinska
sjukhuset efter teknisk utredning skall besluta vilka åtgärder som
skall vidtagas beträffande pannanläggningen, dels ock att programmet för
lasarettets upprustning skall genomföras enligt de riktlinjer som av parterna
dragits upp i en till överenskommelsen fogad bilaga.
Bland de spörsmål, som varit föremål för förhandlingskommissionens
särskilda uppmärksamhet, har varit frågan om antalet vårdplatser vid lasarettet
efter upprustningen. Under förhandlingarna har framhållits, att vissa
vårdsalar vid lasarettet inrymmer fler vårdplatser än vad som är för
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963
21
enligt med nutida krav på utrymmesstandard m. m. Det har emellertid visat
sig vara omöjligt att utan mycket stora kostnader åstadkomma en genomgående
minskning av vårdsalarnas storlek och platsantal till vad som
ur sjukvårdssynpunkter kunde vara önskvärt. Parterna har icke ansett sig
kunna förorda så vittgående och kostsamma åtgärder. Det är vidare angeläget
ur såväl sjukvårdens som utbildningens och forskningens synpunkter
att antalet vårdplatser vid lasarettet ej minskas alltför mycket.
Vid förhandlingarna har förutsatts, att antalet vårdplatser vid lasarettet
efter upprustningen skall vara ungefär 330, varav ca 150 för kirurgiska
och ca 180 för medicinska fall. Vid beräkning av detta vårdplatsantal har
hänsyn icke tagits till de platser, som kan komma att föreligga på intagningsavdelning
eller postoperativ avdelning. Den sålunda uppdragna ramen
för lasarettets vårdplatser ger en viss möjlighet att vid detaljprojekteringen
minska vårdplatsantalet på de större salarna.
Beträffande de i överenskommelsen uppdragna riktlinjerna för upprustningens
bedrivande anför förhandlingskommissionen särskilt följande.
Parterna har vid avvägningen mellan olika lokalbehov funnit att den
sjukgymnastiska verksamheten — inklusive utbildning — endast kan erhålla
begränsade resurser vid lasarettet. I riktlinjerna har således betonats,
att de av utredningen föreslagna utrymmena för sjukgymnastik verksamhet
bör i möjligaste mån reduceras. Patientinskrivningen bör vidare kvarligga
inom poliklinikbyggnaden, dit handkirurgisk poliklinik och helst även
konsultmottagningar bör förläggas. Parterna förutsätter, att vid det fortsatta
projekteringsarbetet en bättre disposition av väntrumsutrymmena i
poliklinikbyggnaden eftersträvas. Vid en disposition i enlighet med det anförda
av poliklinikbyggnaden torde emellertid en tillbyggnad i överensstämmelse
med utredningens förslag inte kunna undvikas.
Förhandlingskommissionen har icke ansett sig kunna pröva det forskningsprogram,
som legat till grund för utredningens förslag och bl. a. inneburit,
att den friställda neurologiska avdelningen I skulle omdisponeras
för en s. k. »metabolic ward» med ett fåtal vårdplatser och kvalificerade behandlings-
och forskningsresurser. Frågan om organisationen av den kvalificerade
sjukvården och forskningen vid sjukhuset måste emellertid bedömas
mot bakgrunden av intresset att hålla vårdplatsantalet på en hög
nivå. Med hänsyn härtill har parterna enats om att neurologiska avdelningen
I tillsvidare i huvudsakligen oförändrat skick skall disponeras som
medicinsk vårdavdelning. Härvid har förutsatts, att den förstärkning av
forskningsresurserna som utredningens förslag syftar till, ändock skall
kunna genomföras genom friställande av andra lokaler inom den medicinska
kliniken för den kvalificerade laboratorieverksamhetens behov.
Utredningen föreslår, att lasarettets kliniskt-bakteriologiska centrallaboratorium
nedlägges såsom självständig verksamhetsgren. Flertalet remissmyndigheter
har emellertid påyrkat, att laboratoriet kvarblir vid lasarettet.
Vid avtalsförhandlingarna har valts eu lösning i överensstämmelse med
det förslag, som framförts av direktionen för karolinska sjukhuset. Det
kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet bör sålunda kvarligga i nuvarande
lokaler. Avdelningens djuravdelning nedlägges dock och dessa lokaler
tillföres kliniskt-kemiska centrallaboratoriet.
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963
Som nämnts har parterna funnit, att den föreslagna tillbyggnaden till
f. d. tvättbyggnaden icke bör uppföras. Slopandet av ifrågavarande tillbyggnad
medför att de av utredningen dit förlagda lokalfunktionerna (patientkontor,
läkarexpeditioner, omklädningsrum, etc.) antingen utgår eller
också placeras inom andra delar av lasarettet. Sådana nödvändiga funktioner,
som inte kan få lokaler annorstädes inom lasarettet, bör emellertid
inrymmas inom neurokirurgibyggnaden. Utredningen har föreslagit, att bostäder
för sammanlagt 41 personer anordnas i denna byggnad. Med hänsyn
till att anskaffandet av bostäder är en kommunal angelägenhet har förhandlingskommissionen
varit tveksam huruvida ledigblivna lokaler borde utnyttjas
för personalbostäder. Med tanke på nödvändigheten framför allt
ur rekryteringssynpunkter av att sjukhuset kan erbjuda centralt belägna
bostäder, har kommissionen dock ansett sig kunna godtaga, att personalbostäder
för tjugo personer tillförsäkras lasarettet inom neurokirurgibyggnaden.
I den till överenskommelsen bilagda promemorian har kostnaderna för
upprustningen berörts. Betänkandet upptar med angivna kostnadsminskningar
en uppskattad kostnad på omkring 12 milj. kr. Genom slopandet av
tillbyggnaden till f. d. tvättbyggnaden och av ombyggnaden av neurologiska
vårdavdelningen I reduceras det uppskattade beloppet till ca 11 milj. kr.
Till detta belopp får emellertid läggas kostnaderna för de åtgärder, som
vid projekteringen befinnes ofrånkomliga bl. a. när det gäller pannanläggning,
ventilation och brandskydd. Beträffande ventilation, brandskydd m. in.
skall — i den mån dispens ej erhålles — alla sådana åtgärder vidtagas, vilka
erfordras på grund av vederbörande myndigheters föreskrifter gällande
kommunala sjukhus. Det förutsättes, att dispens från föreskrifterna sökes
där detta motiveras av omständigheterna. Beträffande panncentralen får
som nämnts efter en teknisk utredning sjukvårdsstyrelsen och direktionen
för karolinska sjukhuset enas om vilka åtgärder, som är ofrånkomliga för
att hålla anläggningen i godtagbart skick under den tidsperiod, lasarettet
skall utnyttjas. Vid byggnadsprogrammets genomförande skall även i övrigt
alla möjligheter till besparingar iakttagas.
Upprustningen av lasarettet i dess helhet skall enligt överenskommelsen
vara avslutad senast den 1 juli 1967, men med hänsyn till att serafimerlasarettet
kommer att kunna utnyttjas endast under en begränsad tid är
det angeläget, att överenskomna byggnadsåtgärder kommer till stånd snarast
möjligt. Enligt parternas mening bör byggnadsstyrelsen avdela särskild
personal för ändamålet. Kommissionen förutsätter vidare, att konsulter
ställes till förfogande i tillräcklig utsträckning för att säkerställa
ett snabbt genomförande av upprustningen av lasarettet.
I §§ 5—9 har de ekonomiska mellanhavandena mellan parterna reglerats.
Att staden skall bidraga med 60 procent av de verkliga kostnaderna för
byggnadsåtgärderna bar redan fastslagits i 1961 års överenskommelse, vari
även stadgas att staten helt svarar för utrustningen i samband med nämnda
byggnadsåtgärder.
23
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1963
Förhandlingskommissionen framhåller betydelsen av att ett nära samarbete
snarast kommer till stånd mellan serafimerlasarettet och S:t Görans
sjukhus, vilket särskilt skulle främjas genom ett realiserande av det av
nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande framlagda förslaget att
redan under åren 1968 och 1969 bereda professorerna i medicin och kirurgi
vid serafimerlasarettet ställning jämväl som överläkare vid S:t Görans sjukhus.
Kommissionen har även erhållit uppdrag att förhandla rörande fördelningen
mellan staten och staden av vissa kostnader för tidigare beslutad
upprustning av serafimerlasarettet. Uppdraget avsåg dels vissa uppkomna
merkostnader för anordnande av vissa kandidat- och omklädningsrum inom
lasarettets kirurgiska klinik om sammanlagt 38 500 kr., dels ock vissa allmänna
merkostnader för ifrågavarande upprustning av lasarettet. Beträffande
förstnämnda merkostnader har en bestämmelse om kostnadsfördelningen
intagits i den villkorligt slutna överenskommelsen såsom § 10. När
det gäller de allmänna merkostnaderna erinrar kommissionen om vad föredragande
statsrådet anfört härom i propositionen 1963: 65 (s. 25—26). I
anförandet anges kostnaderna till 585 000 kr. Vidare konstateras, att endast
9 000 kr. av merkostnaderna faller på byggnadsobjekt, beträffande
vilka Stockholms stads kostnadsandel är maximerad och redan helt ianspråktagen,
samt att staden för återstoden avtalsenligt har att bidraga med
60 procent. Föredragande statsrådet uttalar, att på statsverket till följd
härav bör belöpa avrundat 240 000 kr.
Sedan förhandlingskommissionen förvissat sig om att stadens förhandlingsdelegerade
icke hävdat någon annan kostnadsfördelning beträffande
de allmänna merkostnaderna än den i propositionen förutsatta, anser kommissionen
det givna uppdraget även i den här avsedda delen slutfört.
C. Utrustningsfrågan
1962 års utrednings förslag
1962 års utredning om serafimerlasarettet har i sitt i det föregående berörda
betänkande med förslag till om- och tillbyggnader samt upprustnings-
och utrustningsåtgärder vid serafimerlasarettet framlagt förslag angående
anskaffande jämväl av utrustning i samband med en allmän upprustning
av lasarettet.
Utredningen framhåller, att bedömningen av utrustningsbehovet grundar
sig på förslag, som lämnats av cheferna för kliniker, laboratorier etc.
Bearbetning och komplettering av dessa förslag har resulterat i ett ungefärligt
kostnadsförslag, som till beloppet och i förhållande till målsättningen
bedömes som rimligt. Justeringar i sak torde emellertid bli nödvändiga
vid upphandlingstillfället med hänsyn till den tekniska utvcck
-
24 Kungl. Maj.ts proposition, nr 190 år 1963
lingen under den tidsperiod, som upprustningen kan komma att omfatta.
Upphandling bör enligt utredningen påbörjas snarast möjligt, exempelvis
när det gäller ersättning för försliten och omodern materiel samt utrustning,
som kan inplaceras i vid nervklinikernas avflyttning tillgängliga lokaler.
Föreslagen höjning av utrustningsstandarden avser huvudsakligen laboratorie-
och behandlingslokalerna och innebär enligt utredningen en påtaglig
ökning av de sjukvårds- och forskningsmässiga resurserna.
Totalkostnaden för anskaffande av föreslagen utrustning beräknas uppgå
till 3 560 000 la-. Efter denna utrustningsanskaffning måste emellertid
vårdavdelningarna, trots nyligen genomförd modernisering, enligt utredningens
mening fortfarande anses ha en rätt låg utrustningsstandard.
Utrustningskostnaderna fördelar sig i stora drag enligt följande. För
medicinska kliniken föreslås 870 000 kr., varav 290 000 kr. avser utrustning
gemensam huvudsakligen med kliniskt-kemiska laboratoriet. Större
delen faller på en specialavdelning för patienter med vissa intermediära
ämnesomsättningsrubbningar — ca 214 000 kr. -—- samt på klinikens egna
laboratorier, vilka tidigare saknats. Kirurgiska kliniken fordrar 450 000 kr.
med huvuddelen — ca 307 000 kr. — för täckande av den ökade poliklinikverksamheten
samt för experimentalkirurgiskt ändamål. För röntgenavdelningen
åtgår 490 000 kr., varav för röntgenkinematografi med tillbehör
221 000 kr. Det kliniskt-kemiska laboratoriet kräver 650 000 kr., varav
ca 240 000 för gaskromatografi och infraröd spektrofotometri. Det kliniskt-fysiologiska
laboratoriet kräver 356 000 kr. samt bland övriga större
poster märks 60 000 kr. för fysioterapiavdelningen och 60 000 kr. för personalrum.
De myndigheter, som enligt vad tidigare anförts yttrat sig över utredningens
förslag, har i stort sett icke haft något att erinra mot förslaget i
vad det avser anskaffning av utrustning till serafimerlasarettet. I samband
med förslag till ändring i det av utredningen framlagda byggnadsprogrammet
har vissa myndigheter dock även framhållit konsekvenserna härav beträffande
utrustningsåtgärderna. Nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande anser vidare att forskningsrådsmedel bör ifrågakomma för viss
utrustningsanskaffning samt att ett hittills icke utrustat laboratorium vid
röntgenavdelningen icke bör erhålla föreslagen utrustning å ca 220 000 kr.,
då erfarenheter först bör avvaktas om den framtida belastningen på avdelningen.
Direktionens för karolinska sjukhuset förslag
Direktionen för karolinska sjukhuset hemställer, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1963/64
under förevarande anslag anvisa 1 200 000 kr. till anskaffande av utrustning
till serafimerlasarettet, samt anför bl. a. följande.
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1963
25
Sedan numera villkorlig överenskommelse träffats mellan representanter
för staten och Stockholms stad angående upprustning av serafimerlasarettet,
enligt vilken överenskomna byggnadsåtgärder skall vara avslutade
senast den 1 juli 1967, har enligt direktionens mening underlag erhållits
för bedömning av medelsbehoven under innevarande och närmast följande
budgetår i vad avser upprustning av lasarettets inventarie- och apparatbestånd.
I likhet med 1962 års utredning finner direktionen det angeläget att föreslagen
utrustningsanskaffning påbörjas snarast möjligt. I sådant syfte
har direktionen, med utgångspunkt från den till förenämnda betänkande
fogade utrustningslistan, låtit verkställa en beräkning av den utrustning
i olika hänseenden, som i första hand och redan under innevarande budgetår
kan anskaffas utan att ändrade lokaldispositioner behöver avvaktas.
Direktionen föreslår således anskaffande av utrustning till ett värde av
1 200 000 kr. i enlighet med följande sammanställning.
Medicinska kliniken ................................ 475 000
Kirurgiska kliniken ................................ 150 000
Röntgenavdelningen................................ 200 000
Kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet .............. 125 000
Kliniskt-kemiska centrallaboratoriet.................. 225 000
Summa (avrundat) kr. 1 200 000
D. Departementschefen
Såsom framgår av den inledningsvis lämnade historiken sålde staten år
1948 serafimerlasarettets fastigheter till Stockholms stad i samband med
att ett avtal ingicks med staden om samarbete för ny- och ombyggnad samt
drift av det staden tillhöriga Sabbatsbergs sjukhus, dit större delen av den
medicinska utbildning och forskning, som bedrivits vid serafimerlasarettet,
avsågs bli överflyttad. De neurologiska och neurokirurgiska klinikerna
vid serafimerlasarettet skulle dock överflyttas till en nybyggnad vid
karolinska sjukhuset. Trots överlåtelsen skulle staden övertaga driften av
serafimerlasarettet först vid en senare tidpunkt.
När sabbatsbergsavtalet träffades räknade man med att de planerade
nya klinikerna vid Sabbatsbergs sjukhus skulle hinna färdigställas under
1950-talet. Färdigställandet dröjde emellertid. Det framstod därför alltmera
klart, att serafimerlasarettet — som var i dåligt skick — skulle komma
att användas i undervisningens tjänst åtskilligt längre än vad som ursprungligen
avsetls. På grund härav åtog sig staten i ett år 1958 med Stockholms
stad slutet avtal att verkställa en viss upprustning av lasarettet.
Upprustningen grundade sig på förslag av eu för ändamålet tillkallad utredningsman.
Enligt avtalet skulle staden svara för 60 procent av de verkliga
kostnaderna för byggnads- och reparationsarbetena. Staten skulle helt
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963
bekosta anskaffningen av inventarier och utrustning. Ifrågavarande upprustning
är numera i huvudsak avslutad och har i vad gäller byggnadsåtgärder
kostat i runt tal 4,4 milj. kr. Med anledning av senare överenskommelser
med staden om ändringar i det ursprungliga upprustningsprogrammet
har statens andel kommit att något överstiga 40 procent av nämnda
totalkostnad.
Jag vill redan i detta sammanhang betona, att upprustningen av lasarettet
hade en begränsad omfattning och endast var ägnad att avhjälpa
de mest framträdande bristerna i fråga om lokaler och utrustning.
Sedan utbyggandet av Sabbatsbergs sjukhus av olika skäl visat sig svårt
att realisera, träffades den 20 oktober 1961 mellan staten och staden en
överenskommelse angående ett nytt undervisningssjukhus i Stockholm
m. in,, enligt vilken undervisningen skall förläggas till S:t Görans sjukhus
i stället för till Sabbatsbergs sjukhus. Samtliga i överenskommelsen angivna
kliniker och anläggningar vid S:t Görans sjukhus skall vara färdigställda
senast den 31 december 1976. Staten skall enligt överenskommelsen
behålla huvudmannaskapet över serafimerlasarettet t. o. in. den 30 juni
1968. Därefter skall emellertid den medicinska utbildningen och forskningen
bedrivas i oförändrad omfattning vid lasarettet tills de nya medicinska
och kirurgiska klinikerna vid S:t Görans sjukhus kan tagas i bruk.
Vid träffandet av 1961 års överenskommelse förutsatte man således, att
serafimerlasarettet skulle komma att utnyttjas för medicinsk utbildning
och forskning ytterligare en tid. Enligt överenskommelsen skall de lokaler
vid lasarettet, som friställs vid nervklinikernas överflyttning till karolinska
sjukhuset, ombyggas och iordningställas för vårdavdelningar, laboratorier
m. in. Till dessa och övriga ifrågakommande byggnadsåtgärder, varom närmare
överenskommelse avsågs komma att träffas mellan parterna, skall
staden bidraga med 60 procent av kostnaderna. Kostnaderna för anskaffandet
av utrustning i samband med byggnadsåtgärderna skall däremot
helt bestridas av staten.
1962 års utredning om serafimerlasarettet har därefter i december 1962
överlämnat ett betänkande med förslag till om- och tillbyggnader samt upprustnings-
och utrustningsåtgärder vid serafimerlasarettet. Utredningen har
bl. a. beaktat, att den medicinska utbildningen i Stockholm utökats, vilket
medför att utbildning i de kliniska ämnena kommer att anordnas vid serafimerlasarettets
medicinska och kirurgiska kliniker fr. o. m. vårterminen
1965 för 80 kandidater årligen mot tidigare 60. Utredningen har även tagit
hänsyn till att den s. k. Klarabergsleden — som provisoriskt skall
dragas så, att den lämnar lasarettets vitala delar orörda — kommer att ge
upphov till så kraftiga bullerstörningar, att den byggnad, som ligger intill
leden och som hittills inrymt neurokirurgiska kliniken, inte kan utnyttjas
för vårdändamål. Beträffande den närmare innebörden av utredningens
förslag får jag hänvisa till den redogörelse som tidigare lämnats.
27
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963
Av särskilt intresse är utredningens förslag att det inom förutvarande
neurologiska vårdavdelningen I skulle anordnas en specialavdelning för intermediära
ämnesomsättningsrubbningar, omfattande bl. a. en vårdavdelning
för 8 patienter (»metabolic ward»), vidare att det bakteriologiska centrallaboratoriet
skulle läggas ned som självständig enhet vid lasarettet samt
att bostäder för 41 personer skulle anordnas inom neurokirurgibyggnaden.
Byggnadsstyrelsen har uppskattat kostnaden för ett fullständigt genomförande
av utredningens förslag i vad avser byggnadsåtgärderna till i runt
tal 17 milj. kr. Utredningen har för sin del ansett, att kostnaden under
vissa förutsättningar skulle kunna begränsas till ca 12 milj. kr. men har
framhållit, att den riktiga kostnaden torde ligga någonstans mellan de angivna
beloppen. Utredningen betonar emellertid, att en fullständig kostnadsberäkning
kan åstadkommas först sedan definitiva byggnadshandlingar
föreligger.
Utredningen föreslår vidare på grundval av förslag från klinikchefer
m. fl. anskaffande av utrustning till ett värde av närmare 3,6 milj. kr.
1 remissyttrandena över utredningsförslaget spåras genomgående en viss
betänksamhet inför en investering av den angivna storleksordningen i ett
äldre sjukhus, som inte ens efter en sådan investering kan ur sjukvårdens,
utbildningens och forskningens synpunkter anses vara fullt tillfredsställande.
Remissinstanserna har därlör bl. a. ifrågasatt en forcering av utbyggnaden
av S:t Görans sjukhus för att möjliggöra en överflyttning av
verksamheten vid serafimerlasarettet till nyssnämnda sjukhus betydligt tidigare
än vid den överenskomna tidpunkten. Om det däremot skulle visa
sig, att serafimerlasarettet måste förutsättas komma att utnyttjas för den
medicinska utbildningen intill utgången av år 1976, har dock remissmyndigheterna
ansett sig kunna godtaga en omfattande upprustning av lasarettet.
Det är mot denna bakgrund man får se den av förhandlingskommissionen
nu framlagda överenskommelsen om byggnadsåtgärder för upprustning
av serafimerlasarettet, som träffats i anslutning till 1961 års överenskommelse.
Förhandlingskommissionen har bedömt det som ofrånkomligt alt medicinsk
utbildning bedrives vid serafimerlasarettet intill den tidpunkt, då
densamma kan överflyttas till S:t Görans sjukhus. Såsom målsättning för
lasarettets upprustning har således i den framlagda överenskommelsen angivits,
att sjukvård, utbildning och forskning skall kunna godtagbart bedrivas
vid lasarettet intill dess nya medicinska och kirurgiska kliniker vid S:t
Görans sjukhus tages i bruk, vilket enligt 1961 års överenskommelse skall
ske senast den 31 december 1976.
Den byggnadsmässiga upprustningen skall enligt föreliggande överenskommelse
ske i huvudsaklig överensstämmelse med det program, som framlagts
av 1962 års utredning om serafimerlasarettet. En av utredningen före
-
28 Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1963
slagen tillbyggnad till f. d. tvättbyggnaden skall dock inte utföras. Vidare
skall stadens sjukvårdsstyrelse och direktionen för karolinska sjukhuset
efter teknisk utredning besluta om vilka åtgärder, som skall vidtagas rörande
pannanläggningen. Programmet skall genomföras enligt vissa riktlinjer,
som intagits i en bilaga till överenskommelsen.
Byggnadsprojektet skall omhänderhas av byggnadsstyrelsen, men ritningar
och kostnadsberäkningar skall godkännas av stadens sjukvårdsstyrelse,
som även skall följa projektering och byggande genom en kontaktman.
Upprustningen av lasarettet förutsättes vara avslutad senast den
1 juli 1967.
I överenskommelsen är även intagen en bestämmelse om kostnadsfördelningen
beträffande vissa redan vidtagna ombyggnadsåtgärder inom den
kirurgiska klinikbyggnaden vid lasarettet, vilka åtgärder legat i linje med
utredningens förslag.
Kommissionen har särskilt uppmärksammat frågan om antalet vårdplatser
vid lasarettet sedan upprustningen genomförts. Före nervklinikernas
avflyttning har lasarettet omfattat omkring 60 neurologiska, 145 medicinska,
150 kirurgiska samt 80 neurokirurgiska vårdplatser eller sammanlagt
ca 435 vårdplatser. Enligt utredningens förslag skall i princip de
neurologiska vårdplatserna tilläggas medicinska kliniken under det att de
neurokirurgiska vårdplatserna i fortsättningen inte kommer att kunna nyttjas
för vårdändamål. Parterna har inte velat förorda de vittgående och kostsamma
åtgärder, som skulle erfordras för att lasarettets vårdsalar skulle
bringas att motsvara nutida krav på utrymmesstandard m. m. Med hänsyn
till sjukvårdens, utbildningens och forskningens behov av vårdplatser har
parterna inte heller ansett sig kunna föreslå en alltför omfattande minskning
av vårdplatsantalet vid lasarettet, som eljest kunde motiveras av standardmässiga
skäl, utan förutsatt att antalet vårdplatser efter upprustningen
skulle utgöra ca 150 för kirurgiska och ca 180 för medicinska fall, dvs.
totalt omkring 330, exkl. ett tiotal vårdplatser vid intagningsavdelning och
postoperativ avdelning. Denna ram ger dock enligt kommissionens mening
en viss möjlighet att vid detaljprojekteringen minska de största salarnas
vårdplatsantal.
De till överenskommelsen fogade riktlinjerna innebär bl. a. följande.
Den neurologiska vårdavdelningen I bör tills vidare i huvudsakligen oförändrat
skick disponeras som medicinsk vårdavdelning. En kvalificerad laboratorieverksamhet
för sjukvård och forskning bör i rimlig omfattning
kunna tillgodoses inom klinikbyggnaden utan att man tar i anspråk lokaler
som nu utnyttjas för vårdplatser. Det kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet
bör ligga kvar vid lasarettet i nuvarande lokaler, men någon
särskild djuravdelning bör inte finnas anordnad. Oundgängliga lokalbehov,
som ej kan fyllas inom lasarettets övriga byggnader, bör tillgodoses
inom neurokirurgibyggnaden
29
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963
Med hänsyn till att anskaffandet av bostäder i princip skall vara en
kommunal angelägenhet har kommissionen tvekat inför förslaget att de
genom nervklinikernas avflyttning ledigblivna lokalerna även borde utnyttjas
för personalbostäder. Då kommissionen från rekryteringssynpunkt
ansett det vara nödvändigt, att sjukhuset kan erbjuda centralt belägna bostäder,
har kommissionen emellertid godtagit, att bostäder för 20 personer
anordnas inom neurokirurgibyggnaden.
I riktlinjerna betonas, att alla möjligheter till besparingar skall beaktas.
Kostnaderna för den byggnadsmässiga upprustningen torde enligt riktlinjerna
kunna reduceras till ca 11 milj. kr., vartill dock får läggas kostnaderna
för ofrånkomliga åtgärder beträffande pannanläggning, ventilation,
brandskydd m. m.
Jag vill understryka, att staten genom den föreliggande överenskommelsen
ikläder sig ansvaret för en genomgripande bl. a. byggnadsmässig upprustning
av serafimerlasarettet med betydande kostnader för statsverket.
Kn naturlig fråga är då, huruvida det verkligen är nödvändigt att utnyttja
lasarettet för medicinsk utbildning och forskning under ytterligare drygt
tio år. Enligt vad jag under hand inhämtat torde det dock icke vara möjligt
att forcera den planerade utbyggnaden av S:t Görans sjukhus så, att
den nuvarande verksamheten vid serafimerlasarettet kunde överflyttas dit
inom en relativt nära framtid. Inte heller torde det vara möjligt att i avvaktan
på tillkomsten av tillfredsställande undervisningskliniker på S:t
Görans sjukhus bereda plats för ifrågavarande undervisning och forskning
på annat sjukhus. Då det således är nödvändigt att bibehålla den medicinska
utbildningen på serafimerlasarettet, tills den enligt tidigare fastställda
planer skall överflyttas till S:t Görans sjukhus, är det enligt min
mening ofrånkomligt att rusta upp lasarettet i ungefärligen den omfattning,
som den träffade överenskommelsen innebär. Vid mitt ställningstagande
har jag även beaktat vikten av att lasarettet får en sådan standard,
att det skall bli möjligt att vidmakthålla en tillfredsställande personalrekrytering.
I detta sammanhang vill jag erinra om att riksdagen — med hänsyn till
angelägenheten av ytterligare vidgning av läkarutbildningen —- godkänt en
principöverenskommelse med Stockholms stad och Stockholms läns landsting,
som framlagts i propositionen 1963: 142 (s. 61) och som innebär anordnande
i provisoriska former av ytterligare 40 medicinska nybörjarplatser
i Stockholm under tio intagningsår fr. o. in. höstterminen 1963. Även
om den propedeutiska och kliniska utbildningen därvid avses bli förlagd
till sjukhus, tillhöriga Stockholms stad och Stockholms läns landsting,
kan man räkna med alt sjukvårdsresurserna i vart fall inom laboratorieämnena
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet i viss mån kommer
att belastas av denna ytterligare kapacitetsvidgning. Jag vill i detta
avseende bl. a. hänvisa till att enligt den sistnämnda överenskommelsen de
30 Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1963
kommunala sjukhusens lokaler, utrustning och personal ej får tagas i anspråk
för forskning utöver vad som normalt bedrives vid kommunala
sjukhus.
I fråga om behovet av ytterligare vidgning av läkarutbildningen vill jag
vidare erinra om den nyligen framlagda propositionen 1963: 172 angående
riktlinjer för fortsatt utbyggnad av universitets- och högskoleväsendet m. in.
Chefen för ecklesiastikdepartementet uttalar där, att han för egen del finner
det vara både önskvärt och möjligt att nu utan ytterligare prognosutredningar
inrikta utbildningsplaneringen för de medicinska fakulteternas
del under återstoden av innevarande decennium på en total intagningskapacitet
av drygt 900 platser. Jämtört med den hittills beslutade och planerade
intagningen skulle detta innebära en ökning av antalet nybörjarplatser
med i runt tal 200. Enligt direktiven för den kommitté, som av
chefen för ecklesiastikdepartementet tillsatts för vissa undersökningar rörande
den fortsatta utbyggnaden av universitet och högskolor in. in., kan
därvid ytterligare vidgning av läkarutbildningskapaciteten komma att aktualiseras
i Stockholm.
Med hänsyn till det anförda finner jag att ifrågavarande upprustning av
serafimerlasarettet bör komma till stånd. Härigenom kommer godtagbara
betingelser att erhållas för den undervisning, forskning och sjukvård, som
måste bedrivas på lasarettet i vart tall under ytterligare en tio-årsperiod.
Jag anser mig därvid även böra godtaga de tramlagda törslagen beträffande
det klinisk-bakteriologiska centrallaboratoriet samt anordnandet av personalbostäder
vid lasarettet, överenskommelsens detalj bestämmelser föranleder
ingen erinran från min sida.
Jag anser mig således böra förorda att den framlagda överenskommelsen
godkännes.
I detta sammanhang bör bringas till riksdagens kännedom, att Kungl.
Maj :t genom beslut den 18 september 1963 bl. a. uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att i samråd med direktionen för karolinska sjukhuset och representanter
för Stockholms stad utföra projektering av de byggnadsåtgärder vid
serafimerlasarettet, som avses i sagda överenskommelse, fram t. o. m. färdigställande
av huvudhandlingar, innefattande tillförlitlig kostnadsberäkning,
samt att därefter underställa ärendet Kungl. Maj :ts förnyade prövning.
Med hänsyn till att vissa av de ifrågavarande åtgärderna måste komma
till utförande med största möjliga skyndsamhet torde det — om riksdagen
inte har något att invända däremot — få ankomma på Kungl. Maj .t
att besluta om vilka av ifrågavarande byggnadsåtgärder, som inom en kostnadsram
av totalt 1 000 000 kr. bör vidtagas redan under innevarande budgetår.
Den statliga andelen härav — 400 000 kr. —- har redan anvisats för
innevarande budgetår (prop. 1963: 65, s. 28 f.).
Direktionen för karolinska sjukhuset har med utgångspunkt i de förslag
beträffande utrustningsanskaffning, som avgivits av 1962 års utredning
om serafimerlasarettet, beräknat vilken utrustning som i första hand kan
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963
anskaffas under innevarande budgetår utan att ändrad lokaldisposition
behöver avvaktas. Direktionen har därvid funnit, att utrustning bör anskaffas
till ett värde av i runt tal 1 200 000 kr. Med hänsyn till angelägenheten
av att upprustningen av serafimerlasarettet bedrives i snabbast
möjliga takt anser jag det nödvändigt, att medel för ifrågavarande ändamål
anvisas redan under innevarande budgetår å tilläggsstat I. Utan att
nu ta ställning till frågan vilken utrustning, som bör anskaffas, finner
jag dock det av direktionen äskade beloppet vara väl avvägt. Jag tillstyrker
en medelsanvisning av 1 200 000 kr. för ändamålet under innevarande
budgetår.
Kungl. Maj :t har i förut berörda beslut den 18 september 1963 även
uppdragit åt karolinska sjukhusets utrustningskommitté att handha frågan
om den utrustning, som befinnes böra anskaffas vid serafimerlasarettet
dels i samband med byggnadsåtgärderna för upprustning av serafimerlasarettet,
dels ock i övrigt med anledning av framförda förslag i det av 1962
års utredning om serafimerlasarettet avgivna betänkandet. Kungl. Maj :t
har därvid bl. a. anbefallt utrustningskommittén att till Kungl. Maj :t inkomma
med utrustningsförslag och förslag till tidsplan för utrustningens
anskaffande. Vidare har Kungl. Maj :t bemyndigat utrustningskommittén att
beställa sådan utrustning, som erfordras i samband med iordningställandet
av nervklinikernas lokaler för andra verksamhetsgrenar vid serafimerlasarettet,
till ett värde av högst 250 000 kr. att gäldas tidigast den 1 januari
1964 eller den tidigare dag, som kunde bli av Kungl. Maj :t bestämd.
Under förutsättning att riksdagen icke har något att erinra däremot
torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att närmare pröva utrustningskommitténs
utrustningsförslag samt inom ramen för anvisade medel medgiva
den utrustningsanskaffning, som bör ske under innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag i det föregående förordat godkänna
överenskommelse med Stockholms stad om byggnadsåtgärder
för upprustning av serafimerlasarettet;
b) till Bidrag till vissa om- och tillbgggnadsarbeten vid
serafimerlasarettet m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av
1 200 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Berit Sandqvist-örnberg
ti •l
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963
33
Bilaga 4
FINANSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
å Stockholms slott den 18 oktober 1963.
Närvarande:
Statsministern Eri.ander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Skoglund, Edenman,
Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1963/64 samt anför därvid
följande.
DRIFTBUDGETEN
Sjunde huvudtiteln
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
[1] 28. Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen. Under denna rubrik
har å riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 1 400 000 kr. Reservationen under anslaget utgjorde den 30 juni
1963 ca 328 000 kr. Sammanlagt disponeras för innevarande budgetår alltså
ca 1 728 000 kr.
Från anslaget bestrides kostnader dels för uppbördsorganisationskommittén,
dels för försöksverksamhet i samband med statskontorets organisationsundersökningar
inom den civila och militära statsförvaltningen, dels
ock för försök med automatisk databehandling inom statsförvaltningen.
Uppbördsorganisationskommittén har anmält, att dess kostnader för innevarande
budgetår kan beräknas till 2 600 000 kr., medan de kostnader som
låg till grund för anslagsberäkningen i årets statsverksproposition beräknades
till i runt tal 1 200 000 kr. Orsaken härtill är, framhåller kommittén,
3 BiUang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr 190
34
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963
att det när medelsbehovet beräknades ännu var ovisst huruvida ett system
med automatisk databehandling skulle införas inom folkbokförings- och
uppbördsväsendet. Den uppskattning av personalbehovet som kunde göras
var därför endast preliminär. Statsmakternas beslut i frågan innebar, att
försöksverksamheten skulle omfatta ett system med två maskintyper. Detta
har medfört en väsentlig ökning av antalet personer som sysslar med system-
och programmeringsarbete. Vidare innebar statsmakternas beslut att
försöksverksamheten skulle bedrivas i två län. Eftersom kommittén hade
kalkylerat med försöksverksamhet inom endast ett län, medförde beslutet
att kostnaderna för denna verksamhet i stort sett fördubblades.
Departementschefen
Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition 1963: 32 har riksdagen (SU 41;
rskr 101) beslutat, att maskiner för automatisk databehandling skall införas
som hjälpmedel inom folkbokföringen och för arbetet med bl. a. uppbörd
och redovisning av de direkta skatterna. Den nya organisationen skall vara
genomförd senast vid årsskiftet 1967/68. Dessförinnan skall viss försöksverksamhet
ske. Arbetet med detaljplaneringen av den nya organisationen
samt försöksverksamheten åvilar fram till den 1 juli 1964 uppbördsorganisationskommittén.
Genom den beslutade utvidgningen av försöksverksamheten
till att omfatta såväl två skilda datamaskinsystem som två olika län
kommer kostnaderna för uppbördsorganisationskommitténs verksamhet att
bli väsentligt större än vad som beräknades i årets statsverksproposition. En
ytterligare medelsanvisning erfordras därför. Med hänsynstagande till de
övriga kostnader som skall bestridas från anslaget beräknar jag det ytterligare
medelsbehovet till 1 600 000 kr.
Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1963/64 anvisa
ett reservationsanslag av 1 600 000 kr.
E. Diverse
12] 8. Kampanj för lönsparande. För ungdom har ett med statsmedel understött
lönsparande förekommit sedan år 1950. I början av år 1962 tillkom
det allmänna lönsparandet som en påbyggnad av ungdomens lönsparande.
Lönsparandet sker hos sparinstituten. Beträffande båda sparformerna
anvisar riksdagen under fjortonde huvudtiteln medel till årliga
utlottningar av vinster bland de lönsparare, som uppfyller vissa angivna
minimikrav i fråga om lönsparandet. Vinstutlottningarna ombesörjes av
riksgäldskontoret och sker särskilt för vardera sparformen.
För att stimulera ungdomens lönsparande anvisade riksdagen för bud -
35
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963
getåren 1950/51 och 1957/58 särskilda anslag till en propagandakampanj.
Till dylik kampanj för det allmänna lönsparandet har riksdagen å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåren 1961/62 och 1962/63 anvisat reservationsanslag
av 600 000 kr. resp. 300 000 kr. Ledningen för sistnämnda kampanj,
som alltjämt pågår, handhas av en kommitté med representanter för statsmakterna,
arbetsmarknadens parter och sparinstituten. Kampanjen har
skett genom annonsering i tidningar och tidskrifter, genom affischer och
liknande reklammaterial samt genom centralt bedriven upplysningsverksamhet.
Ungdomens lönsparande har under de sista åren stadigt ökat i omfattning.
Under år 1962 uppgick nettoökningen av antalet anslutna lönsparare
till 15 000. Sammanlagt utgjorde antalet anslutna till ungdomens lönsparande
vid slutet av år 1962 ca 166 000. Den vid slutet av året innestående
behållningen var 195 milj. kr. Detta motsvarade i medeltal 1 173
kr. per lönsparare.
För det allmänna lönsparandet föreligger resultatsiffror för det första
sparåret, år 1962. Dessa utvisar, att antalet anslutna lönsparare vid sagda
års slut utgjorde ca 340 000 med ett sammanlagt sparbelopp av 465,6
milj. kr. Behållningen motsvarar i genomsnitt ca 1 370 kr. per lönsparkonto.
Enligt en inom kommittén för allmänna lönsparandet upprättad promemoria
har den hittills bedrivna kampanjen för det allmänna lönsparandet
resulterat i en förhållandevis stor anslutning till detta sparande. Det
uppnådda resultatet anses därför motivera ett fullföljande under våren
1964 av propagandakampanjen. För detta ändamål beräknas ett medelsbehov
av 300 000 kr.
En centralt bedriven propagandakampanj för ungdomens lönsparande
har inte skett sedan år 1958. Enligt promemorian är det angeläget, att även
för denna lönsparform statsmedel ställes till förfogande för en i kommitténs
regi utförd kampanj. Vidare anses det önskvärt, att en extra vinstutlottning
anordnas i samband med denna kampanj. Förlägges en sådan
utlottning till våren 1965 skulle kampanjen för ungdomens lönsparande
kunna koncentreras till hösten 1964. Förberedelsearbetet för kampanjen
bör igångsättas redan vid årsskiftet 1963/64. För propagandaåtgärder erfordras
ett belopp av 300 000 kr. Härutöver beräknas ett belopp av 200 000
kr. för framställning av propagandafilm, särskilt anpassad för ungdomens
lönsparande.
Departementschefen
Det är enligt min mening av stor vikt att det personliga sparandet stimuleras.
En åtgärd i detta syfte är lönsparandet. Den hittills bedrivna
kampanjen för det nystartade allmänna lönsparandet har givit ett gott
3f Bihang till riksdagens protokoll 1 samt. Nr iuo
36
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963
resultat. Jag finner det angeläget, att åtgärder vidtages i syfte att i den nya
sparformens inledningsskede stimulera redan anslutna sparare till fortsatt
lönsparande samt att söka utvidga det allmänna lönsparandet genom nyanslutning.
För en understödjande propagandakampanj för allmänt lönsparande
torde böra anvisas 300 000 kr.
Lönsparandet lägger grunden till ett regelbundet sparande. Detta är av
stor betydelse, inte minst när det gäller ungdomen. Då en centralt bedriven
propagandakampanj för ungdomens lönsparande inte anordnats sedan år
1958, finner jag det lämpligt att en sådan kommer till stånd nästa år. För
ändamålet torde böra anvisas 300 000 kr. Den av kommittén för allmänna
lönsparandet beräknade medelsanvisningen för framställning av propagandafilm
blir beroende av om godtagbart manuskript för detta ändamål
kan erhållas. Under sådan förutsättning kan jag tillstyrka kommitténs beräkning
och föreslår alltså, att 200 000 kr. anvisas för ändamålet.
Sammanlagt torde för de nu föreslagna propagandaåtgärderna på tilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår böra anvisas 800 000 kr. Jag
förutsätter, att de medel som kvarstår från årets kampanj även kan disponeras
för nästa års verksamhet.
Om det nu ifrågavarande beloppet anvisas av riksdagen, kommer sammanlagt
1 700 000 kr. att under de tre senaste budgetåren ha ställts till
förfogande av statsmedel för propagandakampanjer för lönsparandet. Därmed
bör en god grund ha lagts för att intressera allmänheten för denna sparform.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Kampanj för lönsparande å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 800 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Lars Hummerhielm
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963
37
Bilaga 5
ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
å Stockholms slott den 18 oktober 1963.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Skoglund, Edenman,
Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspi.ing.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1963/64 samt
anför därvid följande.
DRIFTBUDGETEN
Åttonde huvudtiteln
D. Skolväsendet
[1] 39. Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor. Ur detta anslag utgår
statsbidrag till vissa av Kungl. Maj:t i beslut den 29 juni 1951 (ändrat den
17 oktober 1958), den 4 juni 1954, den 6 juni 1957 och den 2 maj 1958 angivna
privatskolor. Deras antal är 21 och beträffande dem gäller stadgan
1960: 92 för statsunderstödda privatläroverk. Statsbidrag utgår med 60 %
av kostnaderna för lärarpersonalens avlöning enligt vederbörliga avlöningsbestäinmelser
och av de fortlöpande huvudmannaavgifterna för lärarnas
pensionering. Om särskilda skäl föreligger, kan emellertid privatskola efter
framställning till Kungl. Maj :t erhålla ytterligare statsbidrag. Dock må bidragen
till samtliga nu avsedda privatläroverk icke sammanlagt överstiga
78 % av skolornas sammanlagda lärarlönekostnader och fortlöpande lnivudmannaavgilter.
Det bör framhållas att denna möjlighet för Kungl.
Maj :t att medgiva förhöjt statsbidrag intill 78 % av de bidragsgrundande
kostnaderna regelmässigt tages i anspråk till fullo.
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963
Statsbidraget till privatskolorna har hittills utgått på grundval av skolornas
faktiska löne- och pensionsavgiftskostnader. Enligt beslut av 1963
års riksdag skall emellertid statsbidragsbestämmelserna förenklas därhän
att statsbidrag i fortsättningen skall utgå på grundval av ett schabloniserat
bidragsunderlag innefattande lärarlöner och pensionsavgifter. Nya bestämmelser
härom kommer att anmälas inom kort. Denna omläggning är endast
av teknisk natur och skall således inte leda till någon förändring i ekonomiskt
hänseende för skolorna. Samtidigt med att i tekniskt avseende nya
statsbidragsbestämmelser kommer att gälla för ifrågavarande skolor, införes
ett statsbidrag för privatskolornas ATP-kostnader. Bemyndigande härtill
har lämnats av 1963 års riksdag.
För privatskolorna har tillkomsten av kostnader för ATP-avgifter inneburit
en press på skolornas ekonomi. En av skolöverstyrelsen gjord utredning
visar, att flertalet privatskolor går med förlust och att dessa förluster
under senare år har ökat. Som en följd härav har för vissa skolor likviditetssvårigheter
uppkommit. Det är emellertid att förvänta att det statliga bidraget
till ATP och socialförsäkringsavgifter från och med budgetåret 1963/
64 kommer att förbättra de privata skolornas ekonomiska situation.
Beträffande två privatskolor, Stockholms samgymnasium och Göteborgs
högre samskola, vilka båda drives i aktiebolags form, föreligger nu det läget
att de enligt aktiebolagens bestämmelser måste träda i likvidation, därest
icke bidrag till täckande av uppkomna förluster kan erhållas. Det uppkomna
läget för de ifrågavarande skolorna åskådliggöres av följande uppställning
grundad på skolornas preliminära bokslut avseende räkenskapsåret
1962/63.
Stockholms samgymna- sium |
Göteborgs högre samskola |
|
Balanserad förlust .................. Årets förlust (1962/63) .............. |
22 956: 99 59 930: 76 |
12 621: 41 |
Summa förlust |
82 887: 75 |
27 928: 40 |
Avgår disponibla fonder och 2/3 av aktie-kapitalet ........................ |
40 640: — |
15 746: 70 |
Återstående förlust |
42 247: 75 |
12 181: 70 |
Av ingivna handlingar inhämtas att styrelserna för de båda skolorna avser
att vidtaga åtgärder för skolaktiebolagens trädande i likvidation, vilket
skulle vara liktydigt med skolverksamhetens upphörande.
Privatskolorna fyller alltjämt en komplementär funktion inom skolväsendet.
Med hänsyn härtill anser jag att staten bör träda in och medverka för
att lösa den akuta likviditetsfrågan för de här särskilt nämnda skolorna.
Jag förordar därför att särskilda bidrag utgår till täckande av de förluster,
som i det föregående redovisats, dvs. för Stockholms samgymnasium
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963
42 248 kr. och för Göteborgs högre samskola 12 182 kr. Detta bidrag bör
belasta det för budgetåret 1963/64 anvisade förslagsanslaget till bidrag till
vissa privatskolor. Någon särskild uppräkning av det nu med 15 280 000
kr. uppförda anslaget synes inte erforderlig.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att särskilt statsbidrag för budgetåret 1963/64 må utgå
till Stockholms samgymnasium och Göteborgs högre samskola
i enlighet med vad jag i det föregående förordat.
[2] 70. Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor. I propositionen
1963: 66 (s. 25) har för budgetåret 1963/64 investeringsramen för yrkesskolväsendet
angivits till 80 000 000 kr., varav 60 000 000 kr. avser permanenta
och 20 000 000 kr. provisoriska yrkesskolbyggnader. Anslagsbehovet
för detta budgetår har med hänsyn till den sålunda beräknade investeringsramen
och tidigare fattade bidragsbeslut beräknats till 47 000 000 kr., vilket
belopp i riksstaten upptagits under förslagsanslaget Bidrag till byggnadsarbeten
m. in. vid yrkesskolor.
I det arbetsmarknadspolitiska program, som redovisades av arbetsmarknadsstyrelsen
i april 1963, bedömdes sysselsättningen inom byggnads- och
anläggningsverksamheten tryggad för återstoden av år 1963 och in på 1964
i södra och mellersta Sverige. Däremot ansågs utsikterna för den kommande
vinterperioden otillfredsställande i Norrland. Även om arbetsmarknadsläget
i Värmlands och Kopparbergs län vid detta tillfälle företedde en gynnsammare
bild än i de egentliga norrlandslänen, förelåg inom dessa län också
särskilda arbetsmarknadsproblem till följd av den snabba rationaliseringen
inom jord- och skogsbruk. För att den arbetskraft, som härigenom
friställes, snabbt skall kunna beredas annan sysselsättning framstod det
som särskilt viktigt att skapa nya utbildningsmöjligheter. En snabb utbyggnad
av yrkesutbildningsresurser i dessa län bedömde arbetsmarknadsstyrelsen
därför som synnerligen angelägen från arbetsmarknadssynpunkt.
Med hänsyn till dels angelägenheten av att öka investeringsverksamheten
i norra Sverige, dels behovet av att ge yrkesutbildningen i Norrlandslänen
ökade resurser har inom ecklesiastikdepartementet i samråd med
arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning
en genomgång skett av ärenden rörande dels yrkesskolbyggnader,
dels byggnader för det allmänna skolväsendet och folkhögskoleväsendet i de
förut nämnda delarna av landet. Resultatet av gjorda överväganden har
för det allmänna skolväsendets del blivit, att vissa erforderliga åtgärder
i sysselsättningsutjämnande syfte torde kunna ske inom den i anslutning
till propositionen 1963: 66 fastställda investeringsramen för allmänna skolbyggnader.
Vad däremot beträffar byggnadsarbeten vid yrkesskolor och folkhögsko -
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963
lor framkom, att vissa byggnadsföretag var lämpliga att igångsätta under
hösten 1963 och bedrivas vintern 1963/64 i sysselsättningsstödjande syfte
dock utan att möjlighet förelåg att rymma dessa inom redan beslutade
ramar. För yrkesskolväsendets del har uttagits tre olika byggnadsföretag av
den angivna karaktären. De ifrågavarande byggnadsföretagen har givetvis
även från skolväsendets synpunkt en hög angelägenhetsgrad.
Den för dessa företag erforderliga extra investeringsramen för yrkesskolbyggnader
uppgår till i avrundat tal 10 200 000 kr. Genom beslut den 11 och
25 juli 1963 har Kungl. Maj:t medgivit statsbidrag för ifrågavarande byggnadsföretag
till ett sammanlagt belopp av 3 670 000 kr. Huvuddelen av detta
belopp eller 2 670 000 kr. kan beräknas bli taget i anspråk innevarande
budgetår och förslagsanslaget Bidrag till byggnadsarbeten in. m. vid yrkesskolor
torde komma att belastas med nämnda belopp utöver det som beräknats
i riksstaten. Återstående belopp, 1 000 000 kr., bör inräknas i det
för nästa budgetår erforderliga anslagsbeloppet.
De i det föregående, av arbetsmarknadsläget betingade dispositionerna,
föranleder för yrkesskolväsendets del inte något äskande av medel på tillläggsstat,
men har ansetts lämpligen böra i detta sammanhang redovisas
för riksdagen. 3
[3] 71. Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor. För innevarande budgetär
har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 2 500 000
kr.
Såsom förut redovisats har på grund av sysselsättningsläget även för
folkhögskolornas del övervägts ett utvidgat statligt stöd för byggnadsverksamheten
i de norra delarna av landet. Kungl. Maj :t har genom beslut den
4 oktober 1963 medgivit statsbidrag till byggnadsarbeten vid tre folkhögskolor
till ett sammanlagt belopp av 2 145 000 kr. Härvid har föreskrivits,
att medel till statsbidrag förskottsvis skall utgå ur det under elfte huvudtiteln
uppförda reservationsanslaget Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder.
För en slutlig reglering av kostnaderna för statsbidrag till de nämnda
tre byggnadsföretagen vill jag föreslå, att på tilläggsstat I till riksstaten
för innevarande budgetår upptages ett reservationsanslag, som bör avrundas
till 2 150 000 kr. I den utsträckning medel hunnit utbetalas till skolöverstyrelsen
från anslaget till vissa sysselsättningspolitiska åtgärder, innan
tilläggsstatsanslag ställts till förfogande, skall återföring ske till förstnämnda
anslag av de förskotterade medlen.
Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1963/64 anvisa ett
reservationsanslag av 2 150 000 kr.
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963
41
E. Högre utbildning och forskning
[4] 135. Inredning och utrustning av nya lokaler vid universitet, högskolor
m. m. I riksstaten för innevarande budgetår har uppförts ett reservationsanslag
till inredning och utrustning av nya lokaler vid universitet, högskolor
m. in. av 15 000 000 kr. Av nämnda belopp disponeras 14 339 500 kr. av utrustningsnämnden
för universitet och högskolor för ändamål upptagna i
särskild inrednings- och utrustningsplan, vilken bl. a. upptar dels kostnadsram
for varje objekt, dels beräknad medelsförbrukning intill utgången av
budgetåret 1963/64 för de till varje lärosäte hörande objekten. Nämnden
äger dock att inom ramen för tillgängliga medel — oavsett i inredningsoch
utrustningsplanen för objekten beräknad medelsförbrukning — bestrida
kostnader för inredning och utrustning av de i planen upptagna objekten
intill högst det belopp, som för vederbörande objekt angivits som
kostnadsram.
Utrustning snämnden för universitet och högskolor har i skrivelse den
30 september 1963 — under betonande av att ett pressat tidsschema för
lokalplaneringen ännu inte tillåtit sedvanliga detaljberäkningar och att utrustning
av berörda institutioner måste börja före ingången av läsåret 1964/
6° ~ hemställt om höjning av i inrednings- och utrustningsplanen ingående
kostnadsramar eller införande i planen av nya sådana för bl.a. universiteten
i Stockholm och Umeå. Under utrustningsarbetets gång kommer ytterligare
granskning av utrustningsförslagen att ske, varvid varje möjlighet
till besparing kommer att tillvaratagas. Vidare har nämnden anhållit
om bemyndigande att få anlita för nämnden tillgängliga medel under förevarande
reservationsanslag för att under budgetåret 1963/64 betala inköp
för ifrågavarande inredning och utrustning. Av tillgängliga handlingar inhämtas
bl. a. följande.
Universitetet i Stockholm
Utökade lokaler för zoologi
Institutionen för zoologi (morfologisk zoologi) är förlagd till universitetets
byggnad med adress Rådmansgatan 70 A, i vilken delar disponeras även
av farmaceutiska institutet. Nämnden framhåller, att enligt föreliggande
lokalplanering institutet skall lämna ifrågavarande lokaler före hösten 1964
och att sålunda friställda utrymmen kommer att ställas till zoologiska institutionens
förtogande. På grund härav kan — enligt nämnden — beträffande
morfologisk zoologi lokalmässiga förutsättningar föreligga för att fr. o. m.
höstterminen 1964 öka intagningskapaciteten till 70—75 studerande för
två betyg.
42
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1963
Undervisningen i zoofysiologi meddelas vid Wenner-Grens institut för experimentell
biologi in. in. i fastigheten Norrtullsgatan 16. Institutionen för
försäkringsmatematik och matematisk statistik, som disponerar lokaler i
samma fastighet, flyttar hösten 1963 från fastigheten till en nybyggnad i
kvarteret Mimer. Härigenom kommer — enligt nämnden — utökade lokaler
att kunna ställas till förfogande för ämnet zoofysiologi, vilket innebär
att intagningskapaciteten fr. o. m. höstterminen 1964 bör kunna ökas till
70—75 tvåbetygsstuderande.
För inredning och utrustning av ifrågavarande nytillkommande lokaler
för zoologi och zoofysiologi beräknar nämnden en definitiv kostnadsram
av 300 000 kr., varav omkring 225 000 kr. för den morfologiska zoologien.
Ändrad disposition av vissa lokaler i k v. Kungsstenen
Lokalerna för universitetets botaniska institutioner, för närvarande förlagda
inom kvarteret Kungsstenen med adress Kungsstensgatan 45 A och omfattande
en yta av omkring 1 200 m2, kommer att friställas i samband med
färdigställandet av nya botaniska institutionslokaler å Frescatiområdet sommaren
1964. Härjämte friställes vissa lokaler — omfattande omkring 550
m2 — som för närvarande står till förfogande för den matematiska institutionen
m. m. på grund av sagda institutions överflyttande till andra lokaler.
De sålunda ledigblivande lokalerna torde komma att tagas i anspråk
för ämnena geografi (naturgeografi samt kulturgeografi och ekonomisk geografi),
geologi och mineralogi. Med utgångspunkt häri har nämnden vid
kostnadsberäkningen delat upp den för ifrågavarande lokaler erforderliga
inredningen och utrustningen på dels allmän utrustning för samtliga här
berörda ämnen, dels undervisningsutrustning m. m. för ämnet geografi. I
de av nämnden framlagda kostnadsramarna beräknas för allmän utrustning
150 000 kr. (delram) och för undervisningsutrustning in. m. för ämnet
geografi 125 000 kr. (definitiv ram).
Nya lokaler för kvartärgeologi
Ämnet kvartärgeologi, som den 1 juli 1962 blivit självständigt examensämne
på alla undervisningsstadier, förfogar — enligt nämnden — på grund
av det starkt stigande antalet studerande över otillräckliga lokalresurser.
Enligt föreliggande planering avses delar av ämnet under läsåret 1963/64
förläggas till vissa befintliga byggnader intill Fiskartorpsvägen på Experimentalfältet.
Nämnden, som understryker, att den grundat sina beräkningar
på att institutionen kommer att flytta till Frescati före budgetåret 1965/66,
föreslår för ämnets behov en delram av 150 000 kr.
43
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963
Universitetet i Umeå
Undervisningspaviljonger
I anslutning till det blivande universitetsområdet i Umeå uppför staden
en serie av nio universitetspaviljonger, betecknade A—I. Paviljongerna A
och B, som omfattar en bruttoyta av 550 m2, har redan tagits i bruk, varvid
inrednings- och utrustningsanskaffningen ombesörjts av utrustningsnämnden
med anlitande av för ändamålet särskilt anvisade anslagsmedel. De
återstående paviljongerna C—I, med en bruttoyta av 2 900 m2, vilka beräknas
stå färdiga vid höstterminens början 1964, är avsedda för ämnena fysik,
nationalekonomi och statskunskap. Enligt tillgängliga uppgifter torde
pa'' iljongernas yta komma att ökas med omkring 400 m2, varigenom utrymme
kan beredas för undervisning även i vissa andra ämnen. Nämndens
beräkningar har sin utgångspunkt i en sålunda utökad lokalyta.
^ id kostnadsberäkningen har nämnden uppdelat den för paviljongerna
erforderliga inredningen och utrustningen på dels allmän utrustning, dels
övrig utrustning. I allmän utrustning ingår snickeriinredningar, möbler och
övrig rumsutrustning, kontorsmaskiner, telefoner m. m. Till övrig utrustning
hai hänförts apparatutrustning m. m. för övningslaboratorium för
fysik samt undervisningsutrustning för teoretisk fysik; i nämndens beräkningar
ingår även kostnader för anskaffning av kurslitteratur, ca 80 000
kr. De av nämnden föreslagna kostnadsramarna beräknas för allmän utrustning
till 640 000 kr. och för undervisningsutrustning m. m. till 940 000
kr. Båda ramarna är definitiva.
Departementschefen
Genom Kungl. Maj :ts beslut den 5 juni 1963 ställdes till utrustningsnämndens
för universitet och högskolor förfogande — utöver vad som tidigare
disponerades av nämnden — 14 339 500 kr. att disponeras för ändamål
upptagna i en inrednings- och utrustningsplan för universitet, högskolor
in. in. I denna plan har för de olika utrustningsföretagen angivits av
riksdagen godkända kostnadsramar. Dessa ramar är antingen definitiva
ramar, dvs. avser hela kostnaden för ifrågavarande företag, eller delramar
t. o. m. budgetåret 1963/64, vilket innebär att slutlig kostnadsberäkning av
företaget i fråga ej varit möjlig att genomföra och att ytterligare kostnader
i regel torde vara att förvänta.
Med anledning av föreliggande förslag från utrustningsnämnden förordar
jaS godkännande av följande nya kostnadsramar, nämligen
Universitetet i Stockholm
Utökade lokaler för zoologi Kr.
zoologi och zoofysiologi.................................... 300 000
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963
Vissa lokaler i ko. Kungsstenen Kr
a)
allmän utrustning ...................................... 150 000
b) undervisningsutrustning m. m., geografi.................. 125 000
Nya lokaler för kvartärgeologi
kvartärgeologi .......................................... ISO 000
Universitetet i Umeå
Undervisningspaviljonger
a) allmän utrustning...................................... 640 000
b) undervisningsutrustning m. m........................... 860 000
Summa 2 225 000
Ramarna för allmän utrustning av vissa lokaler i kvarteret Kungsstenen
och kvartärgeologi föreslås som delramar. Övriga ramar avser hela kostnaden
för ifrågavarande företag.
Vid min avvägning av kostnadsramen för undervisningsutrustning m. m.
för undervisningspaviljongerna vid universitetet i Umeå har jag inte beräknat
kostnader för inköp av litteratur. Frågan om medelsberäkning för detta
ändamål torde få prövas i annat sammanhang.
Med hänsyn till att någon detalj granskning av utrustningsförslagen ej
kunnat utföras av nämnden bör — som nämnden själv framhållit — kostnadsramarna
endast utnyttjas i den utsträckning som under utrustningsarbetets
gång befinnes nödvändigt. Varje möjlighet till besparing bör tagas
till vara under det fortsatta arbetet med nu nämnda företag.
I likhet med nämnden finner jag, att finansieringen av företagen bör
ske på så sätt, att nämnden medgives att anlita för nämnden tillgängliga
medel för att under budgetåret 1963/64 bestrida uppkommande kostnader
för inredning och utrustning intill högst de belopp, som angivits som ram
för vederbörande företag.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att godkänna vad jag i det föregående förordat beträffande
vissa kostnader för inredning och utrustning vid
universiteten i Stockholm och Umeå.
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963
45
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond
[5] 29. Byggnadsarbeten vid universitetet i Umeå. I riksstaten för innevarande
budgetår har upptagits ett investeringsanslag till byggnadsarbeten vid
universitetet i Umeå av 2 188 000 kr.
Byggnadsstyrelsen bär i skrivelse den 29 augusti 1963 hemställt om ett
investeringsanslag av 1 555 000 kr. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1963/64 till byggnadsarbeten vid universitetet i Umeå. Av tillgängliga
handlingar inhämtas bl. a. följande.
Nybyggnader för institutioner för anatomi och
histologi
Enligt beslut av 1961 års riksdag i anledning av propositionen 1961: 108
skall medicinska högskolan i Umeå byggas ut till ett fullständigt medicinskt
lärosäte. Detta innebär, att vid högskolan, vid vilken nu meddelas
propedeutisk och klinisk utbildning, skall meddelas även preklinisk utbildning.
De första medicinsk-teoretiska kurserna förutsättes i propositionen
kunna påbörjas läsåret 1965/66. Nybyggnader för institutioner för anatomi
och histologi måste därför kunna tagas i bruk fr. o. m. höstterminen 1965.
Kungl. Maj :t har genom beslut den 2 augusti 1962 uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att på grundval av ett av styrelsen ingivet förslag till byggnadsprogram
samt efter samråd med läkarutbildningsberedningen och 1962 års
Umeåkommitté utföra projektering fram till och med färdigställande av
huvudhandlingar för ifrågavarande nybyggnader. Enligt beslutet skall vid
projekteringen iakttagas, att kostnaderna — på sätt redovisats i proposition
1961:108 (s. 163) — skall begränsas till omkring 75 % av kostnaderna
för motsvarande institutionsbyggnader vid universitetet i Göteborg.
Byggnadsstyrelsen har med skrivelse den 26 juni 1963 redovisat huvudhandlingar
för ifrågavarande nybyggnader. Av skrivelsen och därtill hörande
bilagor inhämtas bl. a. följande.
Huvudritningarna har godkänts av läkarutbildningsberedningen och 1962
års Umeåkommitté. Vissa ändringar beträffande planlösningen och placeringen
av vissa gemensamma faciliteter har dock ifrågasatts. Sålunda har
Umeåkommittén framhållit, att det föreliggande ritningsförslaget inte synes
tillfredsställande beakta avsikten att i Umeå samordna de medicinska och
matematisk-naturvetenskapliga forskningsorganisationerna, innebärande
bl. a. att en institution för zoologi skulle anslutas till institutionerna för anatomi
och histologi. Kommittén har bl. a. funnit, att skilda bibliotek för de
nämnda tre institutionerna är mindre rationellt och förordar i stället ett
gemensamt bibliotek. Kommittén önskar att dess synpunkter beaktas i det
4 llihang till riksdagens protokoll 10611. / samt. Nr 190
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963
fortsatta projekteringsarbetet, dock utan att därigenom den planerade tidpunkten
för färdigställandet av den nu aktuella etappen förskjuts.
Läkarutbildningsberedningen har framhållit, att såväl undervisningsavdelningen
som djur avdelningen vid behov bör kunna brukas gemensamt
av de anatomiska och histologiska institutionerna, oavsett att i förslaget
dessa avdelningar uppdelats på de två institutionerna.
I enlighet med propositionen 1961: 108 har institutionerna dimensionerats
för en intagningskapacitet av 62 medicine och 60 odontologie studerande.
Därjämte har räknats med 20—30 studerande årligen i s. k. medicinsk
och annan utbildning. Läkarutbildningsberedningen framhåller, att
det bör vara möjligt att med smärre inredningsändringar bereda utrymme
åt ytterligare 20 medicine studerande per år, samt erinrar om de förslag
till ökad läkarutbildning, som framlagts av ecklesiastikdepartementets
prognos- och planeringsgrupp.
Byggnadsstyrelsen uppger, att den avser att vid det fortsatta projekteringsarbetet
beakta de framförda synpunkterna så långt detta är möjligt
utan att försena färdigställandet av byggnaderna.
Kostnaderna för byggnadsföretaget har av byggnadstsyrelsen beräknats
till 10 300 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962. Härav hänför sig 500 000
kr. till s. k. försörjningsåtgärder. Det fastställda lokalprogrammet på 4 110
m2 nettoyta — ca 75 % av motsvarande utrymmen vid Göteborgsinstitutionerna
— har enligt styrelsen icke överskridits på annat sätt än att lokalprogrammet
efter förslag av läkarutbildningsberedningen utökats med åtta
enheter för vissa odontologiska kurser. Den beräknade kostnaden utgör enligt
styrelsen ca 76 % av kostnaderna för motsvarande institutionsbyggnader
i Göteborg.
Lokalprogrammet för nybyggnaderna för institutioner för anatomi och
histologi kan sammanfattas sålunda:
Anatomiska institutionen Enheter
Undervisning ............................................. 28,5
Forskning
Skrivrum .............................................. 12,0
Övr. forskning.......................................... 64,5
Div. övr. lokaler ........................................ 18,5
Histologiska institutionen
Undervisning ............................................. 24,5
Forskning
Skrivrum .............................................. 13,0
Övr. forskning.......................................... 65,0
Div. övr. lokaler ........................................ 11,5
Gemensamt
Undervisning ............................................ 13,0
Övr. gemensamt .......................................... 14,5
Verkstad ......................,.......................... 6,0
Djuravd.................................................. 29,5
Summa 300,5
47
Kungl. Maj.ts proposition nr i9ö år 1963
Kungl. Maj :t har genom beslut den 11 juli 1963 uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att — med beaktande i största möjliga utsträckning av vad läkarutbildningsberedningen
och 1962 års Umeåkommitté anfört — fortsätta
projekteringen av ifrågavarande byggnadsföretag fram till och med färdigställande
av bygghandlingar.
I sin förutnämnda skrivelse den 29 augusti 1963 redovisar byggnadsstyrelsen
de beräknade kostnaderna för byggnadsföretaget till 9 800 000 kr.
enligt prisläget den 1 juli 1962, vilket motsvarar 10 200 000 kr. enligt prisläget
den 1 juli 1963. I dessa kostnader inkluderas icke s. k. försörjningsåtgärder.
I kostnaden inkluderas skyddsrum, ställverk m. in. — vilka är
gemensamma för flera byggnader inom ifrågavarande del av universitetsområdet
— till en uppskattad kostnad av 730 000 kr. enligt prisläget den
1 juli 1963. Styrelsen räknar med att byggnadsarbetena skall kunna igångsättas
under första kvartalet 1964 och att vissa möjligheter föreligger att
färdigställa undervisningsdelen till höstterminen 1965.
Departementschefen
Jag vill först erinra om att medicinska högskolan i Umeå enligt beslut av
1961 års riksdag i anledning av proposition 1961: 108 skall byggas ut till ett
fullständigt medicinskt lärosäte. Detta innebär, att vid högskolan — vid vilken
nu meddelas propedeutisk och klinisk utbildning — skall meddelas
även preklinisk utbildning. Som en konsekvens härav måste nybyggnader
för institutioner för anatomi, histologi, medicinsk kemi samt fysiologi och
medicinsk fysik uppföras. I nämnda proposition har räknats med att den
prekliniska utbildningen skall kunna påbörjas läsåret 1965/66. För att detta
skall kunna ske måste nybyggnader för anatomiska och histologiska institutioner
— åtminstone vad avser undervisningsdelarna — vara färdiga till
höstterminen 1965.
Såsom framgått av den tidigare redogörelsen har nybyggnaderna för institutioner
för anatomi och histologi dimensionerats för 62 medicine och 60
odontologie studerande. Detta överensstämmer med den av statsmakterna
beslutade utbildningskapaciteten vid de medicinska och odontologiska utbildningsenheterna
i Umeå. Därjämte har lokalutrymmen beräknats för 20
—30 utbildningsplatser i s. k. medicinsk och annan utbildning. I förutnämnda
proposition 1961: 108 (s. 208) har nämligen uttalats, att vid planeringen
av de medicinsk-teoretiska institutionerna bör övervägas möjligheterna att
förbereda en med läkarutbildningen samordnad komplettering av utbildnings-
och forskningsorganisationen med centrala matematisk-naturvetenskapliga
ämnen. I fråga om dimensioneringen av nybyggnaderna vill jag vidare
erinra om att läkarutbildningsberedningen framhållit, att det bör vara
möjligt alt med mindre ändringar av inredningen bereda utrymme åt ytterligare
20 medicine studerande per år.
För egen del har jag icke någon erinran mot den föreslagna dimensione -
48
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963
ringen av förevarande institutionsbyggnader utan förordar att de kommer
till stånd enligt föreliggande förslag.
Beträffande utformningen av nybyggnaderna har viss kritik framförts av
läkarutbildningsberedningen och 1962 års Umeåkommitté. Bl. a. har anmärkts,
att samordningsmöjligheterna med en blivande zoologisk institution
inte tillräckligt beaktats. Byggnadsstyrelsen har emellertid förklarat, att
styrelsen avser att beakta de framförda synpunkterna så långt detta är möjligt.
Jag räknar med att så kommer att ske.
Som riktpunkt för kostnaderna för förevarande nybyggnader angavs i
Kungl. Maj :ts beslut rörande projekteringen, att de skulle begränsas till
omkring 75 % av kostnaderna för motsvarande institutionsbyggnader vid
universitetet i Göteborg. Den av byggnadsstyrelsen redovisade kostnadsramen
uppgår till 10 200 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1963. Denna kostnadsram
innebär, att kostnaderna för Umeåinstitutionerna blir något högre
än 75 % av kostnaderna för motsvarande Göteborgsinstitutioner. Jag finner
emellertid att kostnadsramen på 10 200 000 kr. bör godtagas. Jag vill dock
erinra om att byggnadsstyrelsen — enligt Kungl. Maj :ts beslut — vid den
fortsatta projekteringen av förevarande institutionsbyggnader skall eftersträva
att begränsa kostnaderna på sätt som tidigare angivits.
Jag vill understryka nödvändigheten av att alla ansträngningar göres för
att nybyggnaderna — åtminstone i erforderliga delar — skall vara färdigställda
i sådan tid, att intagningen till de medicinsk-teoretiska kurserna
kan börja planenligt höstterminen 1965.
Medel för s. k. försörj ningsåtgärder torde böra beräknas enligt vad som
upptagits i den i det följande redovisade investeringsplanen. De försörjningsåtgärder,
som föranledes av de i det föregående redovisade byggnadsföretagen,
innefattas i denna medelsberäkning. Vad gäller prövning av för
försörjningsåtgärderna erforderliga handlingar torde jag få hänvisa till uttalande
härom i 1963 års statsverksproposition (bilaga 10, s. 657).
Med hänvisning till vad jag sålunda förordat torde medel i enlighet med
vad som framgår av i det följande redovisade investerings- och finansieringsplaner
böra anvisas på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1963/64 till byggnadsarbeten vid universitetet i Umeå.
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963
Investeringsplan (1 OOO-tal kr.)
49
Byggnadsföretag |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg- nadstid |
||
1.7.1962 |
1.7.1963 |
faktisk |
beräknad för 1963/64 |
||
I. Företag påbörjade före 1.7.1963 Försörj ningsåtgärder: a) Kulvertar och ledningar m. m... b) Väg- och markarbeten m. m. c) Särskilda utgifter ............ |
ca 5 450 |
ca 5 650 |
23 |
220 1 000 |
|
II. Företag avsedda att påbörjas 1963/64 |
10 200 |
2 500 |
‘1.64-9.65 |
||
Summa |
23 |
4 020 |
1 Till vissa delar.
Finansieringsplan (1 OOO-tal kr.)
Medelstillgång
Medelsreservation per
1.7.1963 ................. 977
Anslag på ord. riksstat för
budgetåret 1963/64 ...... 2 188
Erforderligt anslag på tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret
1963/64 .......... 855
Summa 4 020
Medels förbrukning
Beräknad medelsförbrukning
för budgetåret 1963/64 .. 4 020
Summa 4 020
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Byggnadsarbeten vid universitetet i Umeå å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag
av 855 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Kai-lnge Hillerud
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963
51
Bilaga 6
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
å Stockholms slott den 18 oktober 1963.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Skoglund, Edenman,
Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler härefter
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående
utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1963/64 samt anför
därvid följande.
DRIFTBUDGETEN
Nionde huvudtiteln
M. Diverse
[1] 18. Bekämpande av vildkanin. Länsstyrelsen i Gotlands län hemställer,
att under innevarande budgetår 650 000 kr. ställs till länsstyrelsens förfogande
att användas för att bekämpa vildkanin.
Länsstyrelsen erinrar inledningsvis om att i prop. 1963: 136 med förslag
till lag angående ändring i lagen den 3 juni 1938 (nr 274) om rätt till jakt
har föreslagits att länsstyrelse skall få rätt att förordna om jakt genom särskilt
utsedda jägare för att söka utrota vildkanin. Vidare har Kungl. Maj :t
i lagförslaget förordats få befogenhet att beträffande visst område tillåta envar
att fånga vildkanin. De angivna bestämmelserna är enligt länsstyrelsen
i första hand tillkomna för att göra det möjligt att systematiskt bekämpa
vildkaninen på Gotland.
Vildkaninstammen på Gotland har under det senaste året minskat genom
52
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963
att sjukdomen myxomatos angripit kaninerna. Med hänsyn till det angelägna
i att nuvarande gynnsamma utgångsläge för att bekämpa vildkaninerna
på ön tas till vara anser länsstyrelsen att under vintern 1964 bör genomföras
en samtidigt över hela ön organiserad jakt med sikte på en avjagning
av alla marker.
Jakten bör utföras under januari—mars 1964 av ortsbefolkningen med
stöd av kommunerna. Av jägarna måste krävas lokalkännedom och kommunerna
bör göras medansvariga för att jakten bedrivs effektivt. Hittills
har kommunerna anslagit omkring 125 000 kr. för år till skottpengar på kaniner.
Landstinget har ställt i utsikt ett anslag på 25 000 kr. Den nödvändiga
lokala förankringen nås genom att en jaktledare utses för varje socken eller
för två eller flera mindre socknar. Jaktledaren föreslås av kommunalnämnden
och förordnas av länsstyrelsen. Varje jaktledare behöver i genomsnitt
till sitt förfogande ha tre medhjälpare, vilka auktoriseras av länsstyrelsen.
Jakten avses ske med användning av både klorpikrin och andra mera
hävdvunna jaktmetoder.
Till arvoden åt jaktledare och medhjälpare beräknas åtgå ca 700 000 kr.
Klorpikrin och ammunition in. m. uppskattas kosta ca 50 000 kr.
Utöver den nu avsedda jakten bör en kompletterande fångst med iller och
nät ske i fråga om kvarvarande djur. Medelsbehovet för ersättningar för
denna fångst beräknas till 50 000 kr.
Länsstyrelsen beräknar de sammanlagda kostnaderna till 800 000 kr. samt
bedömer att bidrag från landsting och kommuner kan påräknas med 150 000
kr. Mindre ekonomiska resurser skulle enligt länsstyrelsen komma att väsentligt
försämra resultatet.
Departementschefen
I den till riksdagen avlåtna propositionen nr 136 med förslag till lag angående
ändring i lagen den 3 juni 1938 (nr 274) om rätt till jakt har i syfte
att så långt möjligt kunna utrota vildkaninstammen inom visst område föreslagits
regler som möjliggör ett aktivt och systematiskt bekämpande av
vildkaniner. Av länsstyrelsens framställning framgår, att förutsättningarna
för en planmässig jakt på vildkaniner på Gotland är gynnsamma omedelbart
efter de föreslagna lagändringarnas ikraftträdande den 1 januari 1964. Nyttan
av jakten kommer till viss del markägarna till godo. På grund av omfattningen
av kaninernas skadegörelse på ön är det dock enligt min mening
motiverat att bidrag till kostnaderna för den aktuella jakten lämnas av allmänna
medel. Jag förordar, att statens bidrag bestäms till samma belopp
som landstinget och primärkommunerna kan komma att anvisa. Därjämte
ämnar jag senare föreslå Kungl. Maj :t att ur jaktvårdsfonden ställa vissa
medel till förfogande såsom bidrag till kostnaderna för bekämpandet.
I överensstämmelse med länsstyrelsens uppgift rörande storleken av de
kommunala bidragen beräknar jag medelsbehovet för statens bidrag över
riksstaten till 150 000 kr. Beloppet bör anvisas på tilläggsstat under ett nytt
53
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963
förslagsanslag med rubriken Bekämpande av vildkanin. Anslaget bör få
överskridas med det belopp, varmed bidragen från kommunalt håll kan
komma att överstiga 150 000 kr. Närmare bestämmelser om anslagets disposition
bör få meddelas av Kungl. Maj :t.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Bekämpande av vildkanin å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
150 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond
[2] 38. Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalt. Under denna rubrik
har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 80 000 kr.
Medlen är avsedda för en demonterbar verkstadsbarack vid växtskyddsanstaltens
huvudinstitution i Bergshamra.
Byggnadsstyrelsen hemställer, att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1963/64 anvisas ytterligare 15 000 kr. till ifrågavarande barack.
Styrelsen har låtit göra en kostnadskontroll av byggnadsprojektet, sedan
bygghandlingarna färdigställts. Det har därvid visat sig, att arbetena inte
ryms inom den tidigare beräknade kostnadsramen om 80 000 kr. utan att
kostnaderna uppgår till 95 000 kr. enligt preliminärt uppskattat prisläge den
1 juli 1963.
Departementschefen
Byggnadsstyrelsens uppräkning av kostnadsramen för ifrågavarande barackbyggnad
finner jag mig böra godta. För att byggnaden skall kunna tas
i bruk under innevarande budgetår avser jag senare denna dag föreslå
Kungl. Maj :t att uppdra åt byggnadsstyrelsen att uppföra densamma. Det
ytterligare medelsbehovet av 15 000 kr. torde böra anvisas å tilläggsstat.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalt å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1963/64 anvisa
ett investeringsanslag av 15 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Jan O. Karlsson
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963
55
Bilaga 7
HANDELSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
å Stockholms slott den 18 oktober 1963.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Skoglund, Edenman,
Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter under
handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1963/64 samt anför därvid följande.
DRIFTBUDGETEN
Tionde huvudtiteln
F. Atomenergiverksamhet
[1] 3. Internationellt atomenergisamarbete. För innevarande budgetår har
under denna rubrik anvisats ett förslagsanslag av 9 260 000 kr. Från anslaget
har hittills främst bestridits Sveriges kostnader för deltagande
i verksamheten inom International Atomic Energy Agency (IAEA) samt
inom det till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD) knutna European Nuclear Energy Agency (ENEA).
Nyligen har aktualiserats att från anslaget även anvisa medel till stöd för
ett planerat svenskt-norskt samarbete avseende vissa studier om fartygsreaktorer.
Beträffande bakgrunden till detta må erinras om att det inom
ENEA under senare år utförts vissa projektstudier avseende atomfartyg.
Vid sidan härav har olika länder satt igång atomfartygsprojekt inom ramen
för nationella program. I det av ENEA bedrivna studiearbetet har Sverige
tagit aktiv del. Möjligheterna att i anslutning till det projektunderlag, som
56
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1963
utarbetats inom ENEA, nå enighet om ett konkret fartygsbygge i internationell
regi på bredare bas bedöms i dagens läge såsom mycket små, bl. a.
med hänsyn till de planer på ifrågavarande område, som på senare tid vuxit
fram i olika länder.
Det planerade svensk-norska samarbetet är ett uttryck för en strävan i
de båda länderna att följa med den atomtekniska utvecklingen och dess
möjligheter i fråga om atomdrift av fartyg. Förutsättningarna för ett sådant
samarbete har närmare övervägts vid förhandlingar mellan Institutt
för Atomenergi i Norge och Aktiebolaget Atomenergi i Sverige (atombolaget).
Atombolagets deltagande i förhandlingarna har främst föranletts av
att vissa svenska industrier, som har intresse av att ekonomiskt och arbetsmässigt
deltaga i studieprojektet, önskat att även atombolaget måtte deltaga
i detsamma och som svensk avtalspart samordna de svenska insatserna.
— Förhandlingarna har lett till ett den 30 augusti 1963 dagtecknat avtal
mellan det norska institutet och atombolaget, vilket avtal bolaget med
skrivelse den 3 september 1963 underställt Kungl. Maj :t för godkännande.
Genom avtalet förbinder sig parterna att gemensamt under fyraårsperioden
1963—1966 genomföra ett studieprojekt, vilket siktar till att — med
utgångspunkt från en inom det norska Institutt for Atomenergi tidigare
verkställd studie av fartygsreaktorer — undersöka möjligheterna att förenkla
och förbilliga den utrustning, som ingår i en fartygsreaktor, och att
belysa förutsättningarna för ekonomiskt motiverad atomdrift av fartyg.
Slutmålet är att få fram projektunderlag och kostnadskalkyler för ett lastfartyg
utrustat med en lättvattenkyld kokarreaktor avsedd för ett framdrivningsmaskineri
med en kapacitet av 20 000—25 000 axelhästkrafter. Studieoch
utvecklingsarbetet avses skola bedrivas i anslutning till det norska institutet.
Kostnaderna för studieprojektet beräknas till 12 500 000 norska kr. De
ytterligare kostnader som på grund av oförutsedda utgifter och inträffade
prisstegringar må uppkomma under avtalsperioden uppskattas till 2 000 000
norska kr. Angivna kostnader avses skola delas lika mellan de båda avtalsparterna.
Den svenska andelen av grundkostnaden å 12 500 000 norska kr. utgör således
6 250 000 norska kr. eller 4 580 000 svenska kr. För att täcka detta
belopp har Eriksbergs mekaniska verkstadsaktiebolag, Aktiebolaget Götaverken,
Kockums mekaniska verkstadsaktiebolag, Allmänna svenska elektriska
aktiebolaget samt Stal-Laval turbinaktiebolag förklarat sig beredda
att bidraga med tillhopa 2 200 000 kr. Därutöver avser marinförvaltningen
och atombolaget att lämna vardera ett bidrag å 400 000 kr. Återstoden av
den svenska kostnadsandelen eller 1 580 000 kr. föreslår atombolaget skall
täckas genom medelsanvisning från anslaget Internationellt atomenergisamarbete.
Under den fyraåriga avtalsperioden skulle därför föreligga ett
genomsnittligt årligt medelsbehov under anslaget om ca 400 000 kr. —
57
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1963
Sveriges andel av de eventuellt ökade kostnaderna för oförutsett och prisstegringar
avses skola fördelas mellan de olika intressenterna och staten i
förhållande till andelarna i grundkostnaden.
Etter att ha inhämtat yttrande av delegationen för atomenergifrågor
har Kungl. Maj:t genom beslut den 13 september 1963 med förbehåll för
riksdagens samtycke för sin del godkänt avtalet mellan det norska Institutt
for Atomenergi och atombolaget.
Departementschefen
Det planerade svensk-norska samarbetet avseende vissa studier om fartygsreaktorer
har bedömts vara av betydelse för de svenska varven liksom
för andra delar av den svenska industrien. Det torde visserligen ännu vara
mycket ovisst på vilken sikt och under vilka förutsättningar atomdrift av
fartyg kan ställa sig ekonomiskt lönsam. Svensk varvsindustri anser det
emellertid angeläget att följa atomteknikens möjligheter på det marina området
och successivt skaffa sig det erfarenhetsunderlag, som på sikt möjliggör
engagemang i konkreta projekt, icke minst med tanke på den internationella
ställning som industrien har att försvara. Med hänsyn härtill
har det framstått som tekniskt och ekonomiskt fördelaktigt för svensk del
att kunna knyta an till och engagera sig i det forskningsarbete, som redan
tidigare inletts i Norge. En fortsatt samordning av tekniska och personella
resurser på sätt förutsatts i avtalet ligger också helt i linje med strävandena
att inom ramen för det nordiska samarbetet angripa gemensamma
problemställningar. Den bör också till rimliga kostnader kunna ge värdefulla
erfarenheter i fråga om de problem, som är förknippade med driften
av atomfartyg.
Det direkta intresse, som svenska varvs- och industriföretag har av att
det svensk-norska samarbetet kommer till stånd, har föranlett dem att åtaga
sig att lämna väsentliga bidrag till projektets finansiering. Vidare har
marinförvaltningen av Kungl. Maj:t bemyndigats att lämna d3dikt bidrag.
Slutligen är även atombolaget berett att lämna ekonomiskt stöd. Ur
olika synpunkter har det därjämte tett sig ändamålsenligt att atombolaget
med dess ställning som central instans för utvecklingsarbetet på det atomtekniska
området påtar sig rollen som svensk avtalspart och därmed samordnare
av de svenska insatserna.
Den del av den på Sverige belöpande kostnaden, som begärts läckt genom
särskild statlig medelsanvisning, belöper sig till 1 580 000 kr. Därtill
kan komma ett ytterligare medelsbehov för oförutsedda utgifter. Med hänsyn
till det erfarenhetsutbyte, som studieprojektet kan beräknas ge svensk
industri, anser jag mig böra tillstyrka alt det begärda anslagsstödet lämnas.
Härför talar även projektets karaktär av utvecklingsarbete med möjlighet
att utnyttja resultaten vid bedömningen av de tekniska och ekonomiska
betingelserna överhuvud för mindre reaktortyper. Erforderliga medel torde
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963
böra anvisas från det förslagsvis upptagna anslaget Internationellt atomenergisamarbete,
vilket synes förutsätta att riksdagen godkänner avtalet.
Anslaget kan under innevarande budgetår beräknas bli belastat med en
kostnad av 400 000 kr. för ifrågavarande ändamål.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det mellan
Institut! for Atomenergi och Aktiebolaget Atomenergi den
30 augusti 1963 träffade avtalet.
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond
[2] 40 a. Förrådsbyggnad vid statens institut för hantverk och industri. Genom
beslut den 5 juni 1959 bemyndigade Kungl. Maj :t byggnadsstyrelsen
att disponera 300 000 kr. för uppförande av ett förråd för statens hantverksinstitut
i kvarteret Sandbacken i Stockholm. 1962 års riksdag anvisade
för arbetet ett ytterligare anslag av 150 000 kr., vilket genom Kungl. Maj :ts
beslut den 19 oktober 1962 ställdes till byggnadsstyrelsens förfogande.
Den på grundval av prisläget den 1 juli 1961 gjorda kostnadsberäkningen
uppgick till 450 000 kr. Denna kostnadsram har emellertid ej kunnat hållas
på grund av fördyrade sprängningsarbeten, vilka icke kunnat förutses i den
ursprungliga kalkylen, och kostnadsstegringar av automatisk karaktär. Den
sammanlagda kostnadsökningen uppgår till 36 000 kr. Med hänsyn till att
arbetena i huvudsak slutförts, torde ett tilläggsanslag böra anvisas under
innevarande budgetår. Till detta anslag torde även få föras eventuellt föreliggande
behållningar å de tidigare för byggnaden anvisade investeringsanslagen
Förrådsbyggnad vid statens hantverksinstitut.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Förrådsbyggnad vid statens institut för hantverk
och industri å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 36 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Lisbeth Frändén
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1963
59
Bihang
Förteckning
över av Kungl. Maj :t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåtet 1963/1964
Driftbudgeten
A. Egentliga statsutgifter
III. Utrikesdepartementet
D 9 Bestridande av Sveriges andel i kostnaderna för två samnordiska
upplysningsskrifter, reservationsanslag .................. 130 000
V. Socialdepartementet
H 7 Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimer
lasarettet
m. m., reservationsanslag............................ 1 200 000
VII. Finansdepartementet
B 28 Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen, reservations
ansla9.
......................................................... 1 600 000
E 8 Kampanj för lönsparande, reservationsanslag .............. 800 000
2 400 000
VIII. Ecklesiastikdepartementet
D 71 Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor, reservationsan
sla9
............................................................ 2 150 000
IX. Jordbruksdepartementet
M 18 Bekämpande av vildkanin, förslagsanslag .................... 150 000
Säger för driftbudgeten 6 030 000
60
Kungl. Ma j. ts proposition nr 190 år 1963
Kapitalbudgeten
Kapitalinvestering
III. Statens allmänna fastig hets fond
Ecklesiastikdepartementet:
29 Byggnadsarbeten vid universitetet i Umeå.................... 855 000
Jordbruksdepartementet:
38 Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalt.............. 15 000
Handelsdepartementet:
40 a Förrådsbyggnad vid statens institut för hantverk och industri 36 000
906 000
Säger för kapitalbudgeten 906000
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631238