Kungl. Maj:ts proposition nr 187 år 1963

1

Nr 187

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändring i tulltaxan den 12 september 1958
(nr 475), m. m.; given Stockholms slott den 18 oktober
1963.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till

1) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475);

2) förordning om ändrad lydelse av 5 § 1 mom. och 8 § tulltaxeförordningen
den 13 maj 1960 (nr 391);

3) förordning angående upphävande av förordningen den 22 december
1939 (nr 877) om skatt å kaffe; samt

4) förordning angående ändrad lydelse av 8 § förordningen den 27 maj
1960 (nr 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås slopande av den särskilda skatten på kaffe och
upphävande av tullen på te. Ändringar i tullagstiftningen föreslås vidare
bl. a. i anslutning till förhandlingar inom EFTA och med anledning av
ny läkemedelslagstiftning. Slutligen innehåller propositionen förslag till en
mindre ändring i malt- och läskedryckslagstiftningen i syfte att undvika
dubbelbeskattning av importerat Öl m. m.

Författningsändringarna är avsedda att träda i kraft den 1 januari 1964.
När det gäller kaffe kan dock inneliggande redan beskattade lager påverka
tidpunkten för genomslaget i priserna av kaffeskattens slopande.

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Xr 187

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 187 år 1963

Förslag

till

Förordning

om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)

Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angivna
delar erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1964.

Bilaga

Kap. 3. Fisk, kräftdjur och blötdjur

03.02 Fisk, saltad, torkad eller rökt, . r...................... fri

Kap. S. Produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes upptagna

eller inbegripna

05.14 Ambra, bävergäll, sibet och mysk; spanska flugor; galla,
även torkad; animaliska ämnen, färska, kylda, frysta eller
tillfälligt konserverade på annat sätt, med huvudsaklig användning
för beredning av farmaceutiska produkter...... fri

Kap. 9. Kaffe, te, matte och kryddor

09.02 Te

fri

Kungl. Maj.ts proposition nr 187 år 1963

3

Kap. 12. Oljehaltiga frön och frukter; diverse andra frön och frukter;
växter för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter

12.07 Växter samt frön, frukter och andra växtdelar, färska eller
torkade, även sönderdelade eller pulveriserade, med huvudsaklig
användning för framställning av parfymer, farmaceutiska
produkter, insekts- eller svampbekämpningsmedet eller
för liknande ändamål ..............

Kap. 13. Vegetabiliska råämnen för färgning eller gar v ning; naturliga
gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter
Anmärkning

Till nr 13.03 hänföras bl. a. lakritsextrakt, pyrethrumextrakt, humleextrakt, aloeextrakt
och opium. Nr 13.03 omfattar icke:

f) medikamenter (nr 30.03) ;

Kap. 15. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt
spaltningsprodukter därav; beredda ätbara fetter; vaxer av
animaliskt eller vegetabiliskt ursprung

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

d) isolerade fettsyror, beredda vaxer samt fetter och oljor, beredda till farmaceutiska
produkter, färger, lacker, tvål, parfymer, toalettmedel eller kosmetiska preparat,
ävensom sulfonerade oljor och andra produkter, hänförliga till avd. VI;

Kap. 17. Socker och sockerkonfektyrer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

c) farmaceutiska produkter (kap. 30).

Kap. 19. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

c) farmaceutiska produkter (kap. 30).

fl Dihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 187

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 187 år 1963

19.06 Nattvardsbröd, oblatkapslar för farmaceutiskt bruk, sigilloblater
och liknande varor av mjöl eller stärkelse.......... fri

Kap. 21. Diverse näringsmedel

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

d) jäst, utgörande medikament (nr 30.03).

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

d) medikamenter (nr 30.03);

Kap. 27. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter
därav; bituminösa ämnen; mineralvaxer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

b) medikamenter (nr 30.03).

Kap. 30. Farmaceutiska produkter

Anmärkningar

1. Med medikamenter enligt nr 30.03 avses till nr 30.02 eller 30.04 icke hänförliga produkter
(andra än födoämnen och drycker, såsom dietiska, berikade eller för diabetiker
avsedda födoämnen, stärkande drycker och mineralvatten), som utgöra:

30.03 Medikamenter för människor eller djur:

Kungl. Maj:ts proposition nr 187 år 1963

5

Kap. 34. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt- och rengöringsmedel;
smörjmedel; konstgjorda vaxer och beredda vaxer; puts- och
skurmedel; ljus och liknande produkter; modelleringsmassa

och dentalvax

Anmärkningar

2. Nr 34.01 omfattar endast vattenlöslig tvål, även med tillsats av andra ämnen (des*
infektionsmedel, slippulver, fyllmedel, medicinskt verkande ämnen o. d.).

Kap. 35. Proteiner, lim och klister

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) proteiner, utgörande medikamenter (nr 30.03);

Kap. 38. Diverse kemiska produkter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

b) medikamenter (nr 30.03).

Kap. 44. Trä och varor därav; träkol

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) trä med huvudsaklig användning för framställning av parfymer, farmaceutiska
produkter, insekts- eller svampbekämpningsmedel eller för liknande ändamål
(nr 12.07);

6

KungL Mapts proposition nr 187 år 1963

Förslag

.. . till

Förordning

om ändrad lydelse av 5 § 1 mom. och 8 § tulltaxeförordningen den 13 maj

1960 (nr 391)

Härigenom förordnas, att 5 § 1 mom. och 8 § tulltaxeförordningen den
13 maj 19601 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

5 §■

1 mom. På villkor, som Konungen
bestämmer, åtnjutes befrielse
från tull för:

a) ämnen (enkla kemikalier och
droger), vilka endast eller i huvudsaklig
mån finna användning såsom
läkemedel eller för tillredning av
läkemedel;

b) varor, vilka äro avsedda att
användas uteslutande som material
för tillverkning av läkemedel, hänförliga
till tulltaxenr 30.03, eller av
ämnen som avses under a);

c) varor, vilka —• ---pansrade

stridsfordon.

8 §.

Tullfrihet åtnjutes---mot svarande

förmån;

3. varor, som införas för sådana
Organisationers eller personers räkning
vilka avses i lagen den 10 juli
19i7 (nr 511) om särskilda förmåner
för vissa internationella organisationer,
enligt vad därom bestämts
i stadga eller avtal vartill Sverige
anslutit sig;

4. varor, som--- — internatio nell

samfärdsel.

(Föreslagen lydelse)

5 §•

1 mom. På villkor, som Konungen
bestämmer, åtnjutes befrielse
från tull för:

a) ämnen (enkla kemikalier och
droger), vilka endast eller i huvudsaklig
mån finna användning såsom
läkemedel eller för tillredning av
tullfria farmaceutiska produkter,
hänförliga till kapitel 30 i tulltaxan;

b) varor, vilka äro avsedda att
användas uteslutande som material
för tillverkning av tullfria farmaceutiska
produkter, hänförliga till kapitel
30 i tulltaxan, eller av ämnen
som avses under a);

c) varor, vilka---pansrade

stridsfordon.

8 §.

Tullfrihet åtnjutes---mot svarande

förmån;

3. varor, som införas för sådana
organisationers eller personers räkning
vilka enligt lag eller annan författning
åtnjuta immunitet och privilegier,
i enlighet med vad därom
bestämts i stadga eller avtal vartill
Sverige anslutit sig;

4. varor, som — — — internationell
samfärdsel.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1964.
‘Senaste lydelse av 5 § se 1963:190.

Kungl. Maj:ts proposition nr 187 åt 1963

7

Förslag

till

Förordning

angående upphävande av förordningen den 22 december 1939 (nr 877)

om skatt å kaffe

Härigenom förordnas, att förordningen den 22 december 1939 (nr 877)
om skatt å kaffe skall upphöra att gälla med utgången av december månad
1963. De tidigare bestämmelserna skola alltjämt äga tillämpning beträffande
förhållanden, som hänföra sig till tiden dessförinnan.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 8 § förordningen den 27 maj 1960 (nr 253)
om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker

Härigenom förordnas, att 8 § förordningen den 27 maj 1960 om tillverkning
och beskattning av malt- och läskedrycker1 skall erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives. . !:

(Nuvarande lydelse)

8 §■

Deklaration skall — --varje

tillverkningsställe.

Deklarationen skall--- — de klarationen

avser.

Om särskilda — — — deklarationen
avser.

I deklaration —--på provi anteringsfrilager,

b) tillverkats vid annat tillverkningsställe,

c) utlämnats såsom---till verkarens

besittning.

(Föreslagen lydelse)

8 §•

Deklaration skall — —--varje

tillverkningsställe.

Deklarationen skall — — — deklarationen
avser.

Om särskilda — — — deklarationen
avser.

I deklaration---på provi anteringsfrilager,

b) tillverkats vid annat tillverkningsställe
eller vid införsel till riket
belagts med tull,

c) utlämnats såsom ---— till verkarens

besittning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1964.

1 Senaste lydelse av 8 § se 1961: 367.

it» :!

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 187 år 1963

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
å Stockholms slott den 18 oktober 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Skoglund, Edenman,
Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om slopande av kaffeskatten,
m. m. och anför därvid följande.

I. Inledning

Inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) var, såsom
tidigare i olika sammanhang redovisats, frågan om främjandet av de ekonomiskt
mindre utvecklade ländernas handel föremål för ingående behandling
vid 1961 års ministermöte. I syfte att fullfölja de då uppnådda resultaten
upptogs de med u-ländernas handel sammanhängande problemen till förnyade
överläggningar vid det ministermöte, som ägde rum under tiden den
16—21 maj i år, varvid en rad rekommendationer antogs om fortsatta åtgärder
i olika hänseenden. Rekommendationerna innefattar bl. a. slopande
av tullarna på vissa tropiska produkter.

Chefen för handelsdepartementet kommer att senare denna dag föreslå
proposition (nr 188) till riksdagen angående godkännande för Sveriges del
av ändringar i konventionen angående upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen,
m. m. Som därvid redovisas gjordes i anslutning till
EFTA:s ministerrådsmöte den 9—11 maj i år i Lissabon ett svenskt åtagande
att överväga ett slopande av tullen på spillånga. Även denna fråga
torde nu få upptas till behandling.

Vidare har jag att anmäla fråga om ändringar i tulltaxan och tulltaxeförordningen
i anslutning till den nya läkemedelslagstiftning, som träder i kraft
den 1 januari 1964. Förslag till sådana ändringar har framlagts av generaltullstyrelsen.
över detta förslag har, efter remiss, yttranden avgivits av
kontrollstyrelsen, medicinalstyrelsen (efter hörande av statens farmacev -

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 187 år 1963

tiska laboratorium), kommerskollegium (efter hörande av Sveriges kemiska
industrikontor), Apotekarsocieteten, Läkemedelsindustriföreningen, Rufi —
representantföreningen för utländska farmacevtiska industrier samt Sveriges
grossistförbund. I detta sammanhang får jag vidare anmäla fråga om
ändring i tulltaxeförordningen i anslutning till ändrad lagstiftning i fråga
om särskilda förmåner för vissa internationella organisationer.

Slutligen får jag anmäla ett av kontrollstyrelsen framlagt förslag till ändring
i förordningen om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker.
över framställningen har, efter remiss, yttranden avgivits av generaltullstyrelsen,
kommerskollegium, Svenska bryggareföreningen och Sveriges
vattenfabrikanters riksförbund, Svensk industriförening, Kooperativa
förbundet samt Sveriges grossistförbund.

II. Åtgärder till främjande av u-ländernas handel
GATT-förhandlingarna

Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) har tillskapats i avsikt att
underlätta för de avtalsslutande parterna att uppnå friare villkor i det internationella
handelsutbytet. Vid sidan av fullföljandet av övriga arbetsuppgifter
har man inom GATT under senare år ägnat särskild uppmärksamhet
åt frågor rörande främjandet av de ekonomiskt mindre utvecklade ländernas
handel och därmed sammanhängande problem.

Handeln med u-länderna gjordes till föremål för särskilt ingående behandling
vid GATT:s nittonde session i november 1961. Under denna session
antogs sålunda vid ett möte på ministernivå en deklaration om åtgärder
för främjande av u-ländernas export. Enligt deklarationen skulle medlemsländerna
lämna sin medverkan härtill särskilt genom att undanröja
hinder av ren tullkaraktär liksom andra hinder för u-ländernas tillträde till
industriländernas marknader.

På ministermötet enades man vidare om att de avtalsslutande parterna
omedelbart skulle vidtaga erforderliga åtgärder för utarbetande av handlingsprogram
och om möjligt fastställa ett tidsschema för en fortgående reducering
av hindren för u-ländernas export. I anslutning härtill förklarade
de flesta deltagande ministrarna, att frågan om tullfri import av tropiska
produkter skulle noggrant studeras.

Det utredningsarbete, som föranleddes av de nu nämnda besluten, kom
sedermera att huvudsakligen bedrivas i GATT:s kommitté III och i en arbetsgrupp,
som speciellt behandlade frågor rörande tropiska produkter. Arbetet
i denna grupp inriktades på kaffe, te, kakao, bananer, tropiska trävaror
samt oljefröer och oljor.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 187 år 1963

Vid ett nytt ministermöte inom GATT under tiden den 16—21 maj i år
togs frågan om åtgärder till främjande av u-ländernas handel åter upp till
behandling. Under det förberedande arbetet förelåg skilda uppfattningar
hos olika ländergrupper om vilka åtgärder som skulle vidtas — så var fallet
även i förhållandet mellan olika industriländer. Vid ministermötets början
kunde därför full enighet inte redovisas på alla punkter, och huvuduppgiften
för ministrarna blev att söka uppnå kompromisser ägnade att läggas
till grund för det fortsatta GATT-arbetet.

Som utgångspunkt för ministrarnas diskussioner förelåg dels ett handlingsprogram,
utarbetat av en grupp ledande u-länder, dels de Övriga förslag
som framkommit under det förberedande arbetet. I handlingsprogrammet
föreslogs att inga nya tullar eller tullhöjningar skulle få införas på varor
av betydelse för u-länderna, att kvarstående importrestriktioner i industriländerna
för u-landsvaror skulle avvecklas, att tullfri införsel skulle medges
för s. k. tropiska produkter (kaffe, te, kakao, bananer, tropiska trävaror
samt oljefröer och oljor) samt att tullar på råvaror skulle borttagas. Vidare
skulle tullar på halvfabrikat och färdigvaror från u-länderna reduceras och
avvecklas efter viss plan. Interna skatter på varor av intresse för u-länderna
skulle tas bort. Länder, som upprätthåller några av nu nämnda handelshinder,
skulle årligen till GATT rapportera de åtgärder, som vidtagits i
överensstämmelse med handlingsprogrammet. Slutligen föreslogs, att frågan
om lämpliga åtgärder syftande till hjälp för u-länderna att bredda basen
för sin ekonomi, vidga sin exportkapacitet och öka sina exportinkomster
skulle studeras.

I princip nåddes bland industriländerna enighet om de allmänna riktlinjerna
i det framlagda handlingsprogrammet. Representanterna för EEC-länderna
tog emellertid inte någon slutlig ståndpunkt till de enskilda förslagen
i handlingsprogrammet. Dessa stater framhöll, att mer positiva åtgärder
än de som redovisats i programmet var nödvändiga för att nå betydande
ökningar i u-ländernas exportintäkter. Bl. a. föreslogs närmare studier av
möjligheten att ingå internationella marknadsavtal för vissa varor. Vad
beträffar övriga industriländer, var innebörden av deras ståndpunktstagande,
att handlingsprogrammet borde fullföljas genom fortsatta överläggningar
inom de olika GATT-organen eller — om överenskommelse därom
kunde nås mellan de berörda parterna — genom mer omedelbara åtgärder
i fråga om vissa varugrupper.

När det gäller de tropiska produkterna, nåddes allmän enighet om avveckling,
om möjligt före utgången av år 1963, av tullar på te och tropiska
trävaror. Beträffande kaffe underströks i första hand betydelsen av
det under år 1962 i FN:s regi upprättade kaffeavtalet. Vissa stater, dock
inte EEC-länderna, enade sig dessutom om att alla handelshinder för kaffe
skulle, om möjligt före 1963 års slut, avskaffas genom sådana samfällda åtgärder
varom överenskommelse kunde träffas. I fråga om kakao lades hu -

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 187 år 1963

vudvikten vid det internationella avtal som f. n. är under utarbetande med
syfte i första hand att nå prisstabilitet på kakaoområdet. Samtliga länder
med undantag för EEC-länderna enade sig vidare om att, om möjligt under
år 1963, söka få till stånd en gemensam aktion för avskaffande av bl. a.
interna skatter pa kakao, medan man beträffande tullarna hänvisade till
kakaoavtalet. Vad slutligen gäller bananer samt tropiska oljor och oljefröer
ansågs något beslut om åtgärder ännu icke kunna komma i fråga. Vidare
studier av problemen i fråga om dessa varor skulle företas.

I enlighet med ett vid ministermötet fattat beslut har GATT:s råd under
sommaren 1963 tillsatt en aktionskommitté med uppgift att medverka vid
u-landsfrågornas fortsatta behandling inom GATT.

Vid aktionskommitténs första sammanträde, som hölls i september, hade,
med få undantag, alla industriländer beträffande te och tropiska trävaror
underrättat kommittén om att införseln redan tidigare varit eller
numera blivit tullfri eller att erforderliga åtgärder vidtagits för att slopa
tullarna inom en nära framtid.

EEC-länderna sänker vidare för sin del tullarna på vissa tropiska produkter
i anslutning till ett särskilt avtal med associerade stater. Sålunda sänkes
tullen på kaffe från 16 till 9,6 % d. v. s. till samma nivå som den svenska
tullen på kaffe. Den inom EEC förekommande särskilda beskattningen av
kaffe kvarstår däremot fortfarande.

För Sveriges del har regeringen låtit meddela aktionskommittén sin avsikt
att framlägga förslag om avskaffande fr. o. m. den 1 januari 1964 av tullen
på te samt skatten på kaffe. För tropiska trävaror utgår i Sverige inte någon
tull.

Skatten på kaffe — vilken är reglerad genom förordningen den 22 december
1939 (nr 877) om skatt å kaffe (senaste lydelse se SFS 1946: 698)
— upptages i Sverige vid införseln och utgår för orostat kaffe med 35 öre
per kilogram samt för rostat kaffe och kaffesurrogat med tillsats av kaffe
med 45 öre per kilogram. För te är tullen en krona per kilogram. Under
budgetåret 1962/63 uppgick inkomsten av skatten på kaffe till 28,9 och av
tullen på te till 1,2 miljoner kronor.

Departementschefen

Alt åtgärder i syfte att öka u-ländernas möjligheter att vinna avsättning
för sina produkter i industriländerna måste ingå, vid sidan av den tekniska
och finansiella biståndsverksamheten, som ett led i strävandena att främja
det ekonomiska framåtskridandet och höja levnadsstandarden i u-länderna
är numera allmänt erkänt. Det är uppenbart att i detta sammanhang frågorna
om sänkning av industriländernas tullar på u-landsprodukter och om
avskaffande av kvantitativa restriktioner liksom andra sådana handelshinder
måste tillmätas stor betydelse. Med hänsyn till de nu berörda frågornas
vikt är det naturligt att de kommit att bli föremål för ingående behandling i

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 187 år 1963

åtskilliga internationella organisationer, även om det måste konstateras att
de hittills vunna resultaten är förhållandevis ringa och att betydande svårigheter
visat sig stå i vägen för mer allmänna och långtgående överenskommelser
på området. U-ländernas handelsfrågor har bl. a. behandlats av flera
organ inom Förenta nationerna och Organisationen för ekonomiskt samarbete
och utveckling (OECD). Det hittills kanske mest omfattande arbetet
har emellertid nedlagts inom ramen för GATT, det internationella organ på
handelsområdet som har den största anslutningen.

Liksom skett i fråga om den internationella tekniska och finansiella biståndsverksamheten
har Sverige tagit direkt och aktiv del i behandlingen a\
de problem, som sammanhänger med främjandet av u-ländernas utrikeshandel.
Detta gäller inte minst det arbete, som bedrives inom GATT. De allmänna
riktlinjer, som varit vägledande för de svenska ställningstagandena, har
redovisats för riksdagen bl. a. i propositionen 1962: 100 angående det svenska
utvecklingsbiståndet. Jag vill i detta sammanhang endast erinra om att
det därvid framhölls, att våra insatser för undanröjande av hindren för
u-ländernas handel måste ha multilateral karaktär om de skall få största
möjliga effekt. Skall åtgärderna verkligen kunna bidra till en ökad framstegstakt
i u-länderna, måste det med andra ord vara en förutsättning,
att samordnade insatser görs av ett större antal viktigare industriländer.
Detta är även nödvändigt för att i görligaste mån undvika skadliga snedvridningar
i den internationella handeln. Ensidiga åtgärder från enstaka
länders sida blir utan nämnvärt praktiskt värde, i varje fall om deras
interna marknad — som fallet är med Sverige är obetydlig sett från
internationell synpunkt. När det gäller vårt land, tillkommer dessutom det''
förhållandet, att vi traditionellt för en starkt frihandelsvänlig politik. Detta
innebär att våra tullar — några andra egentliga handelshinder förekommer
knappast — som regel är av så obetydlig höjd, att de inte heller for u-landernas
produkter utgör något faktiskt hinder för tillträde till den svenska
marknaden.

Det finns självfallet inte några skäl att nu frångå den nyss angivna principiella
svenska ståndpunkten. Sverige måste sålunda alltfort gora sin insats
på det aktuella området genom att direkt deltaga i de fortgående förhandlingarna
och efter måttet av sina möjligheter söka bidra till en internationell
utveckling i frihandelsvänlig riktning till förmån för en förbättrad
ekonomi i u-länderna. Jag vill i detta sammanhang påpeka, att Sverige fått
direkt representation inom flertalet av de kommittéer och andra organ som
nu är verksamma inom de olika internationella organisationerna på det
handelspolitiska området.

Av den tidigare lämnade redogörelsen har framgått, att man vid det ministermöte
som i våras hölls inom GATT antog flera rekommendationer
rörande u-ländernas handelsfrågor. Som likaledes redan framhållits, innebär
de emellertid endast i ett par hänseenden — i fråga om te och tropiska
trävaror — att enighet nåtts om mer omedelbara åtgärder. Rekommendatio -

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 187 år 1963

nerna innebär här, att nu utgående tullar skall slopas från och med kommande
årsskifte. När det gäller te, har man på vissa håll — bl. a. i Storbritannien
och inom den gemensamma marknaden — redan vidtagit åtgärder
för att förverkliga rekommendationen. Motsvarande åtgärd bör självfallet
vidtagas även på svensk sida. Jag förordar sålunda, att tullen på te
avskaffas från och med den 1 januari 1964.

På tropiska trävaror uttages i vårt land ingen tull. Även med avseende på
denna vara har vissa åtgärder vidtagits från de aktuella ländernas sida.

Beträffande övriga punkter i de aktuella rekommendationerna vill jag i
detta sammanhang endast nämna, att — såvitt gällt konkreta åtgärder i
avseende på bestämda varuslag — intresset i flera fall inriktats på marknadsreglerande
åtgärder i stabiliserande syfte. På en punkt — det gäller
kakao — har för övrigt arbetet numera fortskridit så långt att överläggningar
pågår om upprättandet av ett råvaruavtal.

I det föregående har jag närmare utvecklat de principiella grunderna för
den svenska inställningen, när det gäller åtgärder av nu aktuell art för främjande
av u-ländernas handel, och framhållit, att vi närmast har att inrikta
oss på att aktivt verka för multilaterala åtaganden från industriländernas
sida. På en punkt synes emellertid situationen vara något annorlunda. Jag
vill erinra om att jag i propositionen 1963: 150 framhållit att det kunde
finnas anledning att, även utan direkt motsvarande åtgärder från andra
länders sida, till årsskiftet avskaffa den svenska skatten på kaffe. Här
är nämligen förhållandet det, att särskild beskattning förekommer endast
i ett fåtal länder, främst i vissa av medlemsstaterna i den gemensamma
marknaden. Då ett avskaffande av den svenska skatten på kaffe kan ha ett
visst, om än till sina direkta verkningar relativt begränsat värde såsom ett
initiativ i enlighet med önskemål som framförts från u-ländernas sida, synes
skäl föreligga för en sådan åtgärd. Ingenting som under den sista tiden
förekommit i samband med det pågående arbetet inom GATT ger enligt min
mening anledning att nu inta en ändrad ståndpunkt. Jag förordar sålunda,
att kaffeskatten slopas från och med den 1 januari 1964.

Jag vill emellertid starkt understryka att, om en sådan åtgärd överhuvud
skall kunna anses motiverad från nu aktuella synpunkter, skattesänkningen
också måste komma till direkt uttryck i en motsvarande prissänkning. Särskild
anledning att framhålla detta synes föreligga med hänsyn till erfarenheterna
i samband med slopandet av den särskilda varuskatten på glass tidigare
i år. Jag vill erinra om att av statens pris- och kartellnämnd utförda
undersökningar visat att skattesänkningen, som medfört ett inkomstbortfall
för statsverket på över 15 miljoner kronor, inte ens till hälften slagit igenom
i priserna. Beträffande den nu aktuella prissänkningen på kaffe bör
påpekas att den måhända inte blir hell genomförd förrän efter det att inneliggande
beskattade lager slutsålts, vilket kan ta i anspråk inemot en
månad efter det att skatten slopats.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 187 år 1963

111. Tullen på spillånga

Ministerrådsmötet i Lissabon

Såsom chefen för handelsdepartementet kommer att redovisa, framställdes
inför EFTA:s ministerrådsmöte i Lissabon vissa önskemål om lättnader
för exporten av fisk till Sverige. Sålunda föreslogs, att de svenska införselavgifterna
på färska filéer liksom prisregleringsavgiften på fisk skulle sättas
ned. Från norsk sida önskade man härutöver en avveckling av den
svenska tullen på spillånga.

Från svensk sida förklarade man sig angelägen att medverka till att det
inom EFTA skapades friare förhållanden på fiskeområdet. Detta borde,
framhölls det, emellertid ske i ett större sammanhang, där hänsyn kunde
tas till alla väsentliga faktorer som inverkar på fiskhandeln. Prisregleringsavgiften
var vidare en rent intern anordning, som tillämpades på såväl importerad
som svenskfångad fisk.

Sedan frågan ånyo aktualiserats i samband med de vid själva ministerrådsmötet
framlagda förslagen om en accelererad nedskrivning av tullarna
inom EFTA-området, förklarades från svensk sida — då det från norskt
håll framkommit stor tveksamhet inför ett beslut i sådan riktning — i syfte
att underlätta ett positivt norskt ställningstagande, att man trots principiella
betänkligheter var beredd att pröva de tidigare på norskt håll framförda förslagen.
Efter mötet har också beslut fattats om att taga bort eller sätta ned
avgifterna på vissa slag av färska filéer från EFTA-länderna och att sätta
ned prisregleringsavgiften på fisk.

Spillånga avsättes endast på den svenska marknaden, och beredningen
sker normalt inom landet. Samtidigt som de ilandförda fangstmängderna av
långa på senare tid gått ned har efterfrågan på spillånga varit starkt stigande.
För att tillgodose denna efterfrågan har därför tämligen betydande
kvantiteter färsk långa importerats. Härutöver har under år 1962 införts
35 ton spillånga från Norge till ett värde av 225 000 kronor.

På införd spillånga utgår för närvarande tull med 75 öre per kilogram.
Införseln är vidare underkastad kvantitativa restriktioner. Prisregleringsavgift
utgår däremot ej.

Departementschefen

I anslutning till vad som förekommit vid de redovisade EFTA-förhandlingarna
förordar jag, att tullen på spillånga slopas från och med den 1
januari 1964. Frågan om åtgärder i anslutning härtill på prisregleringsavgifternas
område torde få prövas i vederbörlig ordning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 187 år 1963

15

IV. Ändringar i tulltaxan m. m. i anledning av bl. a. ny
läkemedelslagstiftning

Gällande ordning

Den svenska tulltaxan är som bekant utformad i överensstämmelse med
den internationella nomenklaturen för klassificering av varor i tulltarifferna
(Brysselnomenklaturen). Rubriken till varunummer 30.03 i Brysselnomenklaturen
lyder på engelska och franska Medicaments (including veterinary
medicaments) respektive Médicaments pour la médecine humaine ou
vétérinaire. I den svenska tulltaxan har rubriken följande lydelse: Läkemedel,
även för veterinärmedicinskt bruk. I anmärkning 1 till kapitel 30 i tulltaxan
har lämnats en definition på begreppet läkemedel av följande lydelse.

Med läkemedel enligt nr 30.03 avses produkter (andra än födoämnen och
drycker, såsom dietiska, berikade eller för diabetiker avsedda födoämnen,
stärkande drycker och mineralvatten, samt produkter, hänförliga till nr
30.02 eller 30.04), som utgöra:

a) blandade produkter för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk;

b) oblandade produkter, lämpade för terapeutiskt eller profylaktiskt
bruk, i avdelade doser eller i förpackningar, som tillhandahållas i detaljhandeln
för sådant bruk.

Termen läkemedel förekommer även i andra rubriker i tulltaxan samt i
vissa anmärkningar till denna.

Inom tullagstiftningen användes termen vidare i 5 § 1 mom. a) och b)
tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr 391). Dessa författningsrum lyder
sålunda.

På villkor, som Konungen bestämmer, åtnjutes befrielse från tull för:

a) ämnen (enkla kemikalier och droger), vilka endast eller i huvudsaklig
mån finna användning såsom läkemedel eller för tillredning av läkemedel; b)

varor, vilka äro avsedda att användas uteslutande som material för
tillverkning av läkemedel, hänförliga till tulltaxenr 30.03, eller av ämnen
som avses under a).

Tillämpningsföreskrifter till nämnda punkter i tulltaxeförordningen har
meddelats i tulltaxeringskungörelsen.

Här må anmärkas att enligt förordning den 2 juni 1961 (nr 164) om
ändring i tulltaxan anmärkning 1 d) till kapitel 15 i tulltaxan erhållit ändrad
lydelse, vilken ändring enligt tidigare denna dag beslutad kungörelse
kommer att träda i kraft dagen efter den då kungörelsen utkommit från
trycket i Svensk författningssamling.

Den 1 januari 1964 träder läkemedelsförordningen den 14 december 1962
(nr 701) i kraft. Den i denna förordning införda definitionen av läkemedel

16 Kirngl. Maj:ts proposition nr 187 år 1963

överensstämmer inte helt med den definition, som förekommer i nu gällande
tulltaxa.

Enligt 8 § punkten 3 tulltaxeförordningen åtnjutes tullfrihet för varor,
som införes för sådana organisationers eller personers räkning vilka avses i
lagen den 10 juli 1947 (nr 511) om särskilda förmåner för vissa internationella
organisationer, enligt vad därom bestämts i stadga eller avtal vartill
Sverige anslutit sig. I samband med utvidgning av kretsen av förmånsberättigade
organisationer och personer ersattes nämnda lag med en ny lag i
ämnet, lagen den 28 juni 1962 (nr 371) om särskilda förmåner för vissa internationella
organisationer m. m.

Förslag och remissyttranden

Generaltullstijrelsen har föreslagit att ordet läkemedel inte längre skall
användas i tulltaxan som beteckning för de farmacevtiska produkter, som
är att hänföra till tulltaxenummer 30.03. I stället torde orden medicin eller
medikament kunna användas. Styrelsen förordar för sin del benämningen
medicin utom i de fall, då den internationella nomenklaturen bättre motsvaras
av annat uttryck, exempelvis farmacevtiska produkter. Styrelsen framhåller
att det, då tulltaxan och läkemedelsförordningen i importsammanhang
kommer att tillämpas jämsides med varandra, torde vara olämpligt att
ett och samma uttryck i de båda författningarna har olika betydelse. Styrelsen
anför vidare.

Visserligen kan göras gällande, att ett uttryck, som klart definieras i en
författning, i och för sig mycket väl kan ha en annan definition i en annan
författning. I detta fall kompliceras emellertid förhållandet av att uttrycket
också — utan definition — förekommer såväl i tulltaxeförordningen som i
tulltaxeringskungörelsen. Då även dessa författningar i importsammanhang
komma att tillämpas jämsides med läkemedelsförordningen och då deras
tillämpning i icke obetydlig utsträckning bygger på samråd emellan två centrala
ämbetsverk — generaltullstyrelsen och medicinalstyrelsen — av vilka
det ena i första hand svarar för tillämpningen av tullförfattningarna och det
andra i första hand för bl. a. läkemedelsförfattningarna, torde komplikationer
icke kunna undgås, därest samma uttryck dels definieras på olika sätt,
dels icke alls definieras.

De sålunda föreslagna ändringarna i tulltaxan föranleder enligt generaltullstyrelsen
även vissa följdändringar i tulltaxeförordningen.

Generaltullstyrelsens förslag till ändringar i tulltaxan och tulltaxeförordningen
tillstyrkes eller lämnas i sak utan erinran av samtliga remissinstanser.
Beträffande den författningstekniska utformningen av ändringarna har
dock i ett par fall avvikande meningar anförts.

Kommerskollegium, medicinalstyrelsen och Läkemedelsindustriföreningen
har i sammanhanget föreslagit en materiell ändring av tulltaxeförord -

17

Kungi. Maj. ts proposition nr 187 år 1963

ningens tullfrihetsbestämmelser samtidigt med de formella ändringarna.
Förslaget innebär att ämnen, som användes såsom röntgenkontrastmedel
och diagnostiska reagenser eller för tillredning av sådana varor, göres tullfria.
Kommerskollegium framhåller att skäl finns för en utvidgning av det
tullfria området till att omfatta dessa ämnen, då beredningar av dem upptagits
med tullfrihet i tulltaxan under nummer 30.05 och enligt den nya läkemedelsförordningen
betraktas som läkemedel. Tullfrihet för här ifrågavarande
slag av beståndsdelar anses ligga i linje med vad som i övrigt gäller
på området.

Departementschefen

De av generaltullstyrelsen föreslagna ändringarna i tulltaxan och tulltaxeförordningen
har i allt väsentligt vunnit anslutning bland de hörda remissinstanserna.
Även för min del kan jag tillstyrka förslagen. Av uttrycken
medicin och medikament synes mig emellertid det senare uttrycket vara att
föredra i detta sammanhang. Vad beträffar den föreslagna utvidgningen
av tillämpningsområdet för tullfrihetsbestämmelserna i tulltaxeförordningen
delar jag remissinstansernas uppfattning, att skäl föreligger till utvidgning
av tullfriheten att omfatta även ämnen, som användes såsom röntgenkontrastmedel
och diagnostiska reagenser eller för tillredning av sådana
varor.

Sedan 1947 års lag om särskilda förmåner för vissa internationella organisationer
ersatts av ny lag i ämnet, vilken till sin innebörd i princip överensstämmer
med den upphävda lagen, bör en häremot svarande ändring
vidtas i 8 § tulltaxeförordningen. Härvid synes dock lämpligast att anknytning
sker, inte till viss angiven författning, utan i stället generellt till
gällande lagstiftning i ämnet.

V. Ändring i förordningen om tillverkning och beskattning av
malt- och läskedrycker

Förslag och remissyttranden

Vid import av Öl utgår tull med 60 kronor för 100 liter. För vara berättigad
till områdesbehandling enligt EFTA-konventionen skall dock tullen för
närvarande utgå med 54 kronor för 100 liter. Tullen innefattar ett belopp,
motsvarande skatt enligt förordningen den 27 maj 1960 (nr 253) om tillverkning
och beskattning av malt- och läskedrycker, uppgående till 48
kronor.

För Öl, som tillverkas inom riket, skall tillverkaren enligt nämnda förordning
betala skatt med 48 öre per liter. Skattskyldigheten inträder vid utlämningen
av de skattepliktiga dryckerna från tillverkningsstället, och till -

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 187 år 1963

verkaren skall i sin deklaration lämna uppgift om bl. a. den myckenhet
sådana drycker som utlämnats. Avdrag får i deklarationen göras för bl. a.
Öl som exporterats eller tillverkats vid annat tillverkningsställe.

Kontrollstyrelsen har i sin tidigare omnämnda framställning föreslagit att
tillverkare, vilken här i riket omförpackar importerad vara som är skattebelagd
enligt förordningen om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker
och därefter utlämnar varan från tillverkningsställe, i sin deklaration
skall få göra avdrag också för den myckenhet av varan, som han importerat
och för vilken han vid importen erlagt tull motsvarande den skatt
som utgår vid inhemsk tillverkning.

Styrelsen framhåller, att importen av Öl hittills i princip omfattat endast
färdigtappade varor och att gällande bestämmelser är utformade med utgångspunkt
härifrån. I dagarna har emellertid ett bryggeri börjat importera
Öl från Danmark i tankbilar, ölet tappas på burkar av importören på dennes
tillverkningsställe och utlämnas därifrån. Öl, som importeras för att omförpackas
i Sverige, skall, framhåller kontrollstyrelsen, enligt nu gällande regler
först beläggas med en tull av 54 öre per liter och sedan efter omförpackningen
vid utlämning från svenskt tillverkningsställe beskattas med ytterligare
48 öre per liter. Eftersom rätt till avdrag i deklaration för Öl som tillverkats
utom riket inte föreligger, inträder en dubbelbeskattning, vilken inte
varit avsedd. Kontrollstyrelsen anser därför, att tillverkare snarast möjligt
bör få rätt att i sin deklaration göra avdrag även för vad som beskattats
vid införsel till riket.

Ingen av remissmyndigheterna har i princip haft något att erinra mot kontrollstyrelsens
förslag att avskaffa den dubbelbeskattning, som kan anses
föreligga.

Svenska bryggareföreningen och Sveriges vattenfabrikanters riksförbund
har dock framhållit att den svenska bryggeri- och läskedrycksindustrin för
närvarande, främst till följd av grannländernas höga skyddstullar, befinner
sig i ett besvärande underläge. Organisationerna har med hänsyn härtill
hemställt, att författningsändringen inte genomföres förrän den 1 januari
1965.

Även Kooperativa förbundet föreslår, att beslut i den av kontrollstyrelsen
väckta frågan får anstå till den 1 januari 1965.

Departementschefen

Den av kontrollstyrelsen föreslagna författningsändringen bör enligt min
mening genomföras. Med hänsyn till Sveriges internationella förpliktelser
på handelsområdet synes förslagets genomförande inte böra uppskjutas.

Kungi. Maj.ts proposition nr 187 dr 1963

19

VI. Departementschefens hemställan

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj :t
måtte genom proposition föreslå riksdagen antaga inom finansdepartementet
upprättade förslag till

1) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 4-75);

2) förordning om ändrad lydelse av ö § 1 mom. och 8 § tulltaxeförordningen
den 13 maj 1960 (nr 391);

3) förordning angående upphävande av förordningen den 22 december
1939 (nr 877) om skatt å kaffe; samt

4) förordning angående ändrad lydelse av 8 § förordningen den 27 maj
1960 (nr 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Lars Hummerhielm

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 031187