Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1963
5
Nr 191
Utlåtande i anledning av väckta motioner om en upplysningskampanj
rörande alkoholbrukets speciella risker för ungdom.
(2 :a avd.)
Utskottet har till behandling förehaft två likalvdande motioner, väckta den
ena inom första kammaren av fröken Nordström m. fl. (I: 139) och den andra
inom andra kammaren av herr Hammar m. fl. (II: 160), i vilka hemställts
att riksdagen ville hos Kungl. Maj :t anhålla om snara åtgärder för anordnande
av en upplysningskampanj rörande alkoholbrukets speciella risker i ungdomsåren
samt bevilja ett särskilt anslag av 300 000 kr. till detta ändamål,
därest befintliga anslag för mera allmänt ungdomsvårdande ändamål icke
kan utnyttjas för att täcka kostnaderna för kampanjen.
Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionen II: 160.
Över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttranden
från skolöverstyrelsen, medicinalstyrelsen och statens ungdomsråd.
Skolöverstyrelsen har anfört bland annat följande.
Överstyrelsen finner syftet med den föreslagna kampanjen synnerligen
angeläget. Det råder ingen tvekan om att information på detta område nu är
mer nödvändig än någonsin.
Överstyrelsen ställer sig tveksam till förslaget att en särskild kommitté
skulle anordna kampanjen. En kampanj med det syfte, som här har föreslagits,
borde anordnas direkt av de stora ungdoms- och nykterhetsrörelserna,
för att få möjlighet att ges förankring i rörelsernas egna idéer. Enligt överstyrelsens
erfarenhet kommer ett viktigt moment i de mer allmänt upplagda
kampanjerna i bakgrunden, nämligen själva uppföljningen av dessa
med värvning av medlemmar och intressenter för skilda idéer.
Ungdoms- och nykterhetsrörelserna har väl uppbyggda organisationsapparater
med vilt förgrenade kontaktmöjligheter hade på distrikts- och lokalplanet.
Det belopp som motionärerna här har löreslagit till kampanjen,
300 000 kronor, skulle därför säkerligen komma till mer effektiv nytta, om
dessa organisationer tilldelades summan för informationskampanjer, anordnade
direkt av dem själva. Man skulle kunna tänka sig, att organisationerna
bildade en mindre gemensam kommitté för produktion av informationsmaterial,
kontakt med radio, TV och pressen in. m.
Medicinalstyrelsen har inhämtat yttrande från medlemmen av styrelsens
vetenskapliga råd, docenten Gunnar Lundquist, vilken hland annat anfört
följande.
6 Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1963
Att bruk ocli missbruk av alkoholhaltiga drycker i betydande grad har
okat bland ungdomar, och att ungdomsfylleriet synes visa en fortgående ökning
är tyvärr ett statistiskt faktum. Likaså svncs alkoholvanor ofta grundläggas
redan i de yngre tonåren. Utan tvivel bidrar inte sällan föräldrar och
andia vuxna personer till grundläggandet av sådana alkoholvanor på grund
av okunnighet och obetänksamhet. En upplysningskampanj, som använder
moderna medel för att nå fram till så många som möjligt bör därför
i lika hög grad vända sig till föräldrar och lärare som till ungdomarna
själva. Enligt min mening kan en kampanj mot alkoholbruk bland ungdomar
med fördel även samordnas med en planerad kampanj mot ungdomens rökvanor.
Stor vikt bör läggas vid alkoholens betydelse för uppkomsten av trafikolyckor
och alkoholens liksom rökningens konditionsnedsättande inverkan.
Tyvärr är icke upplysning och ingående saklig information för vissa grupper
tillräckligt för att förändra en människas beteende och för att bryta eventuella
ovanor. Men en fortgående och intensiv upplysningsverksamhet som
grundas på säkra fakta och undviker alla överdrifter torde ändå i väsentlig
grad kunna påverka en viss del av ungdomarna och reducera antalet av dem
som annars aningslöst lägger sig till med farliga ovanor. Jag ansluter mig
därför till motionärernas förslag att en särskild upplysningskampanj om alkohol
och ungdom hör förberedas och snarast igångsättas, varvid samordning
helst bor ske med annan verksamhet, som syftar till att förebygga skador och
bevara hälsan.
För egen del har medicinalstyrelsen instämt i delta yttrande och därutöver
anfört följande.
Det synes styrelsen angeläget att en sådan kampanj får en så bred anslutning
som möjligt, varför skolor för undervisning av skilda slag, ej minst
yrkesskolorna, föräldraföreningar, politiska och ideella ungdomsorganisation
k°r intresseras att deltaga. Enligt styrelsens uppfattning är det icke
tillfyllest om sådan upplysning om alkoholbrukets speciella risker för ungdomen
bedrives som en engångskampanj utan styrelsen vill för sin del uttala
nödvändigheten av att dylika brett upplagda, intensiva kampanjer anordnas
åtminstone årligen under en längre tidsperiod. Man måste nämligen räkna
med att det tager en avsevärd tid innan människors beteendemönster och vanor
kunna påverkas i sådan utsträckning, alt en förändring till det bättre
kommer till stånd.
Därest av motionärerna föreslagen kampanj genomförs, torde värdefulla
erfarenheter kunna vinnas angående hur den fortsatta kampen mot ungdomens
alkoholvanor lämpligen bör bedrivas. Styrelsen tillstyrker, att föreslagen
upplysningskampanj kommer till stånd.
Statens ungdomsråd har för sin del bland annat anfört följande.
Statens ungdomsråd önskar framhålla värdet av att en upplysningsverksamhet
kommer till stånd. Samtliga riksungdomssammanslutningar har en
stor nykterhetsfostrande betydelse och genom att samordna ansträngningarna
inom organisationerna bör det vara möjligt att nå i det närmaste alla ungdomar
i åldrarna 12—25 år.
Nar det gäller planerandet av en kampanj måste hänsyn tagas till att organisationerna
i stor utsträckning planerar sin verksamhet på fång sikt Framgången
med kampanjen är också helt beroende på ett väl genomtänkt förarbete.
Kampanjen bör genomföras i nära samarbete med ungdomsorganisationerna,
som bör kunna planera in densamma som en del av den egna verk
-
Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1963
7
samheten. En särskild kommitté med representanter för ungdoms- och föräldraorganisationerna
bör erhålla uppdraget att planera kampanjen.
Planläggningen av kampanjen kan starta hösten 1963, men med hänsyn
till att organisationerna som regel redan planerat verksamheten för 1964 torde
det vara realistiskt att planera genomförandet till 1965.
Motionärerna har framhållit önskvärdheten av utåtriktade propagandamedel
t. ex. affischer, annonser och information i radio och TV, allt givetvis
nödvändiga inslag i en tänkt kampanj. Effekten av dessa propagandainslag
är dock i stor utsträckning beroende av den uppföljning dessa kommer att
erhålla i den allmänna debatten. Där spelar landets ungdomsorganisationer
en dominerande roll när det gäller ungdomen.
Påpekandet som motionärerna gör, att en valrörelse når ut på ett annat
sätt än nykterhetspropagandan, har väl bl. a. sin förklaring i att valrörelsen
följs upp på ett intensivare sätt. Man måste också vara klar på att helt andra
ekonomiska resurser ställs till förfogande.
Motionärernas yrkande om ett särskilt anslag på 300 000 kronor för kampanjens
genomförande synes rådet vara helt orealistiskt. Kostnaderna torde
bli av en helt annan storleksordning om man siktar till att nå ut till alla de
ungdomar och föräldrar som bör erhålla denna information i alkoholfrågan.
De medel som finns anvisade för ungdomsvårdande ändamål anser rådet icke
kan komma i fråga för att täcka kostnaderna för kampanjen.
Utskottet. I motionerna I: 139 och II: 160 har berörts ett område, där behovet
av information är stort. Ungdomsfylleriet är ett synnerligen allvarligt
problem, för vars lösning stora ansträngningar synes böra göras. Utskottet
har emellertid icke blivit övertygat om att som motionärerna föreslagit en
särskild kommitté bör tillsättas för att anordna en upplysningskampanj rörande
alkoholbrukets speciella risker i ungdomsåren. Enligt utskottets mening
bör — såsom också skolöverstyrelsen framhållit — ungdoms- och nykterhetsorganisationerna
själva anordna sådana kampanjer. Åtgärder i angivet
syfte torde icke böra inskränka sig till att vara engångsföreteelser
utan ingå som ett led i organisationernas verksamhet i övrigt.
Utskottet anser det ligga närmast till hands, att inom statens ungdomsråd
riktlinjer utarbetas för kampanjer av detta slag. Skulle för deras genomförande
ytterligare medel erfordras utöver dem som står till buds för berörda
organisationer, förutsätter utskottet, att dylika medel efter särskild
framställning kommer att ställas till förfogande.
Under hänvisning till vad sålunda anförts avstyrker utskottet bifall till
motionerna I: 139 och II: 160 och hemställer,
att motionerna I: 139 och II: 160 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 26 november 1963
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Närvarande: se under utlåtandet nr 192.