Jordbruksutskottets utlåtande nr 22 år 1963

1

Nr 22

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utbildning av
lantbruks journalister.

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande
motioner, nämligen I: 384 av herrar Isacson och Mossberger samt
II: 460 av herrar Grebäck och Antby, har hemställts, att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till nästa års riksdag
i syfte att skapa utbildnings- och stipendiemöjligheter för lantbruksjournalister.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa
till motionen I: 384.

Över motionerna har utskottet inhämtat yttranden av lantbruksstyrelsen,
lanthrukshögskolan och samarbetsnämnden för journalistinstituten.

Lantbruksstyrelsen tillstyrker motionärernas förslag om anordnande
av viss lantbruksjournalistutbildning och anför därvid följande.

Den möderne yrkesutövaren måste för att kunna hävda sig vara väl informerad
om senast framkomna praktiska och vetenskapliga rön. Detta
gäller icke minst inom vårt jord- och skogsbruk, som just nu befinner sig
i en snabb omvandlingsprocess. Pressen är ett av våra snabbaste och billigaste
media för information till allmänheten om forskarnas och försöksmännens
senaste resultat och undersökningar. Liksom motionärerna
anser lantbruksstyrelsen att tillgång till väl kvalificerade lantbruksjournalister
i såväl dagspress som fackpress skulle högst väsentligt kunna medverka
i jordbrukets utvecklingsprocess.

Tyvärr råder det för närvarande brist på goda lantbruksjournalister,
som kan skriva populärt. Pressen tvingas därför att förlita sig antingen på
duktiga journalister utan nämnvärda kunskaper om lant- eller skogsbruk
eller fackmän, som icke har tillräckliga kunskaper i journalistyrket för
att kunna meddela sig populärt.

Vad beträffar anordnande av kortare kurser i journalistik lorde detta
kunna ske inom ramen för fortbildning av lärare och rådgivare. Lantbruksstyrelsen
har för avsikt att i sitt förslag till petita till nästa års
riksdag föreslå dylika kurser och beräkna medel härför.

För den som vill skaffa sig en grundligare journalistutbildning finnes
redan nu möjlighet att genomgå journalistinstitutet. Likaså finnes lämpliga
utbildningsmöjligheter för journalister, som önskar genomgå fackutbildning
i jord- och skogsbruk. I vilken utsträckning de som önskar
genomgå sådan utbildning bör komma i åtnjutande av speciellt gynnsamma
stipendieförmåner synes höra närmare övervägas, varvid stipendieförmånerna
inom relevanta områden hör beaktas.

Lantbrnkshögskolan vill som eget utlåtande åberopa ett från lantbrukshögskolans
lärarkollegium inhämtat yttrande. Kollegiet har i huvudsak
anfört följande.

1 Bihatuj till riksdagens protokoll 1963. 10 sant!. Nr 22

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 22 år 1963

1. Journalistutbildning av agronomer etc.

Intresse för dylik utbildning, närmast med sikte på medarbetarskap i
fackpressen, har sedan länge förelegat vid lantbrukshögskolan. Dess studentkår
har sålunda under senare tid vartannat år, hittills med bistånd
från Jordbrukets upplysningsnämnd, anordnat journalistkurser för agronomer
och agronomi studerande omfattande 20 timmar föreläsningar samt
övningsuppgifter. Platsantalet har varit 30 men betydligt fler har önskat
deltaga. Även i år planeras en dylik kurs. Starkt intresse har vidare visat
sig föreligga för en utvidgad kurs.

Den föreslagna enmånadskursen bör uppenbarligen syfta till att göra
deltagarna skickade att medverka även i dagspressen. Kollegiet finner det
angeläget att en dylik kurs kommer till stånd, men är icke berett att utan
särskild utredning yttra sig om kursens utformning och förläggning.

Motionärerna föreslår vidare att stipendiemedel ställs till förfogande för
en mera långtsyftande utbildning vid journalistinstitutet av personer med
god lantbruks- eller skogsutbildning, vilket kollegiet obetingat önskar tillstyrka.

II. Utbildning inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring för journalister En

bredare upplysning om lantbrukets och skogsbrukets förhållanden
är synnerligen önskvärd, och det vore givetvis önskvärt att en de! av
journalistkåren bereddes tillfälle att genom särskilda kurser vidga sina
kunskaper på detta område. Betydande svårigheter synes dock föreligga
att planlägga en dylik kurs för deltagare med vitt skilda förkunskaper
och kollegiet är icke berett att utan särskild utredning taga ställning till
frågan. Det bör framhållas att den föreslagna enmånadskursen för journalister
under inga omständigheter kan tänkas ersätta behovet inom dagsoch
fackpress av folk med verklig fackutbildning på lantbruks- och skogsområdena.

Samarbetsnämnden för journalistinstituten delar motionärernas uppfattning,
att journalister som har goda kunskaper om lantbruk och skogsbruk
på ett inte oväsentligt sätt kan bidra till att öka förståelsen för och
därmed underlätta genomförandet av den genomgripande omställningsprocess,
som det svenska lantbruket och skogsbruket genomgår.

När det gäller de i motionerna framförda förslagen att dels snabbt, dels
på längre sikt öka antalet journalister som äger speciella förutsättningar,
kunskaper och insikter för att behandla frågor rörande lantbruk och skogsbruk,
anför samarbetsnämnden med instämmande i motionernas syfte följande.

Enstaka månadskurser

Fortbildningskurser av den typ motionärerna föreslår har samarbetsnämnden
i princip ingenting att invända mot. Den erfarenhet som hittills
kunnat vinnas genom den av Stiftelsen Pressinstitutet i nära samarbete
med de statliga journalistinstituten bedrivna fortbildningsverksamheten
talar för att redan verksamma journalister genom koncentrerade
ämneskurser kan skaffa sig goda insikter inom ett specialområde. De
översiktliga och aktuella kunskaper som sålunda inhämtas ger vederbö -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 22 år 19(13

3

rande journalist bättre förutsättningar att via olika slag av massmedia
upplysa en bred allmänhet om vad som sker och vad som planeras inom
exempelvis lantbrukets och skogsbrukets områden. Samarbetsnämnden
kan därför tillstyrka att på sätt som motionärerna föreslår statsmakterna
ställer medel till förfogande för anordnande av en fortbildningskurs i
lantbruks- och skogsbruksfrågor för redan verksamma journalister. Uppdraget
att arrangera en dylik kurs kan lämpligen ges åt samarbetsnämnden
för journalistinstituten. Kursernas förläggning och program bör fastställas
i samarbete med representanter för lantbrukets och skogsbrukets utbildningsanstalter.

Vad gäller den i motionerna föreslagna kursen i journalistik för personer
med fackutbildning är det enligt samarbetsnämndens uppfattning
inte möjligt att under en månad utbilda ifrågavarande fackmän till journalister.
En kurs av denna längd kan endast ge en orientering om journalistens
yrke, om de krav olika massmedia ställer på, i detta fall, en lantbruksjournalist.

Nämnden vill framhålla, att de svenska lantbruksjournalisternas relativt
fåtaliga skara sannolikt inte får några fler medlemmar genom eu dylik
»orienteringskurs».

Långsiktig utbildning

Vad gäller den långsiktiga utbildningen av lantbruksjournalister vill
samarbetsnämnden erinra om att ecklesiastikministern i årets statsverksproposition
föreslagit att alternativa studiekurser med inriktning på konsumentupplysning
försöksvis skall inrättas vid de statliga journalistinstituten
fr. o. in. höstterminen 1963. Som elever i dessa alternativa studiekurser
skulle med fördel också kunna antas sökande med föregående lantbruks-
eller skogsutbildning. Därest riksdagen bifaller ecklesiastikministerns
sålunda framlagda förslag, kan den av motionärerna föreslagna långsiktiga
utbildningen av »lantbruksjournalister» inledas redan instundande
höst.

Samarbetsnämnden kan således tillstyrka att — såsom motionärerna
föreslår — den långsiktiga utbildningen av lantbruksjournalister förlägges
till de statliga journalistinstituten. Nämnden vill emellertid i detta sammanhang
understryka, att ej endast lantbruk och skogsbruk utan i minst
lika hög grad andra näringsgrenar — liksom press, radio och television —
har behov av journalister med specialkunskaper. Sålunda torde behovet
av journalister med fackkunskaper inom handel och industri i dagens
läge t. o. in. vara större än behovet av journalister med föregående lantbruks-
och skogsutbildning. Helt naturligt finns det också ett allt större
behov av journalister med vetenskaplig-teknisk specialinriktning.

Enligt samarbetsnämndens mening är det därför önskvärt att den av
motionärerna föreslagna utbildningen av lantbruksjournalister inpassas i
och samordnas med inrättandet av den av ecklesiastikministern i årets
statsverksproposition föreslagna alternativa studiekursen med inriktning
på konsumentupplysning.

Till främjande av den långtsyflande utbildningen av lantbruksjournalister
föreslår motionärerna att statsmakterna årligen skall ställa till förfogande
stipendiemedel för minst en person med god lantbruks- eller
skogsutbildning. Samarbetsnämnden vill gärna tillstyrka, att de föreslagna
stipendiemedlen ställes till förfogande. Tveklöst skulle sådana stipendier
stimulera intresset för tidigare fackutbildade personer med anlag för jour -

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 22 år 1963

nalistik att söka inträde vid något av de statliga journalistinstituten.

Dock skulle, därest statsmakterna bifaller motionärernas yrkande, sådana
stipendiemöjligheter för blivande lantbruksjournalister ställa dessa
institutselever i ett förmånligare läge än elever med annan tidigare fackutbildning.
Samarbetsnämnden vill därför inte underlåta att i sammanhanget
framhålla, att även andra journalistinstitutselever än de som avser
att såsom journalister huvudsakligen ägna sig åt lantbruks- och skogsbruksfrågor
har stort behov av stipendier för att utan orimlig skuldsättning
kunna genomgå journalistinstitut.

Utskottet. I det skede av genomgripande omdaning, som för närvarande
präglar det svenska jordbruket och skogsbruket, är det av stor vikt, att
snabb och god information lämnas rörande de resultat, som framkommer
vid forskningen och försöksverksamheten på ifrågavarande områden. Pressens
roll i detta sammanhang är givetvis av stor betydelse. Såsom i motionerna
1:384 och 11:460 framhålles, råder emellertid för närvarande brist
på journalister med erforderliga insikter i de problem, som rör lantbruk,
skogsbruk och trädgårdsnäring. Då det uppenbarligen är av stort värde att
det finns kvalificerade och välinformerade lantbruksjournalister i såväl
dagspress som fackpress föreslår motionärerna, att speciella utbildningsstipendier
och utbildningsmöjligheter för sådana journalister inrättas.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att behov föreligger att utbilda
journalister på jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens områden.
Utifrån föreliggande förhållanden förutsätter utskottet dock, att överväganden
äger rum inom berörda myndigheter rörande möjligheterna att i detta
hänseende åstadkomma förbättringar. Med hänsyn härtill finner utskottet
motionerna icke böra föranleda annan åtgärd än att riksdagen bringar till
Kungl. Maj :ts kännedom vad utskottet nu anfört.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 384 och
II: 460, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
i det föregående anfört.

Stockholm den 12 november 1963

På jordbruksutskottets vägnar:

HJALMAR NILSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Hjalmar Nilsson, Nils Hansson, Mossberger,
Berg*, Gunnar Pettersson, Ringaby, Hedström, Magnusson, Jonasson
och Åkerlund*;

från andra kammaren: herrar Sköld, Lindström, Johanson i Västervik*,
Nilsson i Lönsboda, Franzén, Dahlgren*, fru Edin, herrar Persson i
Heden* och Hedin.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631256