Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

1

Nr 29

Utlåtande i anledning av framställning av fullmäktige i riksgäldskontoret
angående riksdagsledamöternas bostadsfråga.

Med skrivelse till riksdagen den 17 oktober 1963 har fullmäktige i riksgäldskontoret
överlämnat ett betänkande med en av riksdagen begärd utredning
av riksdagsledamöternas bostadsfråga. Fullmäktige har vidare hemställt
att riksdagen ville

1. uppdraga åt fullmäktige att i enlighet med de riktlinjer, som på grund
av förevarande kommittébetänkande kan komma att av riksdagen uppdragas,
vidare bereda frågan om riksdagsledamöternas bostads- och arbetsförhållanden
och att i samband därmed taga de initiativ och i övrigt vidtaga
de åtgärder, som kan befinnas ändamålsenliga och av omständigheterna
påkallade, däri inbegripet framställningar i ämnet till riksdagen;

2. på tilläggsstat I för budgetåret 1963/64 till »Förvärv av bostadsrätter
för riksdagens räkning» anvisa ett investeringsanslag av 300 000 kronor
under fonden för förlag till statsverket.

Framställningen och kommittébetänkandet har såsom bilaga fogats till

detta utlåtande.

Utskottet

Den utredning som föranleddes av de till 1961 års riksdag väckta motionerna
(I: 149 och II: 177, BoU uti. 16, skr. 147) om riksdagsledamöternas bostadsfråga
i Stockholm har nu färdigställts. Utredningen har utförts av en av
fullmäktige i riksgäldskontoret för ändamålet tillsatt kommitté.

Kommittén har gjort en enkät bland riksdagsledamöterna om deras nuvarande
bostads- och arbetsförhållanden och om deras önskemål och synpunkter
i dessa avseenden. Kommittén redovisar också hur bostads- och
arhetsrumsfrågan har lösts för ledamöterna i de andra nordiska parlamenten.
Med hänsyn till sambandet mellan tillgången på arbetsplatser i riksdagen
och sättet för bostadsfrågans lösning har kommittén undersökt möjligheterna
att skapa ytterligare arbetsrum i riksdagshuset eller i tillbyggnader
till detta eller inom det nuvarande riksbankshuset. Kommittén berör
också frågan om riksdagsrestaurangens framtida förläggning och karaktär.

Utredningen visar i dessa delar i huvudsak att, medan ca 40 procent av de
355 ledamöter som besvarat frågorna inte anser sig ha några nämnvärda
olägenheter med bostaden, återstoden framför kritik i någon form. Nästan
1_Bihang till riksdagens protokoll 1963. S sand. Nr 29

- Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

alla svarande anser att åtgärder bör vidtas för att förbättra bostadssituationen
för ledamöterna. 224 ledamöter förklarar sig intresserade av att utbyta
sin nuvarande bostad mot abonnemang på ett riksdagshotell eller en
för hela året genom riksdagen förhyrd lägenhet. Vad gäller arbetsrumsfrågan
anser sig 122 ledamöter behöva eget arbetsrum, medan 73 ledamöter
önskar delat rum och 89 ledamöter anser tillgång till arbetsplats för sporadiskt
bruk tillräcklig. Önskemålen innebär att sammanlagt 200 arbetsrum
skulle erfordras för närvarande.

Beträffande möjligheterna att öka antalet arbetsrum visar utredningen
att en ombyggnad av riksbankshuset skulle ge lokalutrymmen motsvarande
160 175 arbetsrum, en tillbyggnad i form av två flyglar 50—100 rum samt

en ombyggnad av första kammarens plenisal ca 175 rum, d. v. s. ett maximum
av ca 400 rum. Kostnaderna för en ombyggnad av riksbankshuset
och darav föranledda ändringar inom riksdagshuset anges till ca 9 milj. kr.
En ombyggnad av första kammarens plenisal skulle därutöver kosta ca 4,5
milj. ki. Någon kostnadskalkyl för flygelalternativet föreligger inte.

Kommittén anser att målsättningen bör vara att varje ledamot skall tillhandahållas
ett arbetsrum. Detta innebär ett behov av 383 rum vid nuvarande
tvåkammarsystem och av 290 rum vid ett enkammarsystem enligt
författningsutredningens förslag. Kommittén konstaterar vidare sammanfattningsvis
att utredningen får anses ha visat att riksdagsledamöternas
bostadsfråga inte bör lösas efter en enda linje. De typer av lösningar som
framkommit är riksdagshotell, abonnemang på hotellrum samt lägenheter,
vilka kan utgöras antingen av insprängda lägenheter, mindre kollektiver
eller kollektivhus. Avslutningsvis nämner kommittén att den under slutskedet
av sitt arbete medverkat vid utformningen av ett bostadsprojekt i
kv. Jungfrun nr 7 på Östermalm, med adress Jungfrugatan 15, där 10 ä 12
bostadsrättslägenheter om ett eller två rum med kokvrå kan ställas till riksdagsledamöternas
disposition.

Riksgäldsfullmäktige ansluter sig till kommitténs uttalanden. Det av
kommittén omnämnda projektet i kv. Jungfrun nr 7 har numera fortskridit
så långt att fullmäktige i sammanhanget underställer projektet riksdagen
för godkännande. Enligt vad utskottet under hand inhämtat avses ca
hälften av det äskade beloppet för förvärv av lägenheter i denna fastighet.
Återstoden av beloppet är beräknat för ytterligare ett projekt, som kan
komma att aktualiseras inom en nära framtid. För detta lägenhetsförvärv
kan det enligt vad utskottet erfarit bli aktuellt med tecknande av en garanti
för viss del av den erforderliga fastighetskrediten.

Enligt utskottets mening skulle det av fullmäktige förordade engagemanget
i bostadsföreningen i kv. Jungfrun nr 7 liksom i det ytterligare projekt
till anskaffande av bostadsrättslägenheter som aktualiserats möjliggöra
en värdefull dellösning av riksdagsledamöternas bostadsfråga med en
ur statsverkets synpunkt godtagbar och räntabel finansiell insats. Meningen

3

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

är att lägenheterna, som avses skola förvärvas av riksgäldskontoret for riksdagens
räkning, skall uthyras till ledamöterna mot en hyra, som inkluderar
alla kostnader inklusive ränta på insatsen. Det har upplysts, att ledamöternas
efterfrågan på lägenheterna i kv. Jungfrun överstiger antalet disponibla
lägenheter. Även för lägenheterna i det andra projektet lar intresset
vara betydande. Med hänsyn till det nu sagda tillstyrker utskottet fullmäktiges
framställning om medelsanvisning. Av praktiska skal bor riksdagen
i detta sammanhang redan nu fatta beslut om rätt för fullmäktige att, därest
så finnes erforderligt, teckna garanti för sådant av kreditinstitut lamnat
lån till fastigheten, som ligger mellan sekundärlånet och kontantinsatsen.
Eu garantisumma av 500 000 kr. har angivits såsom lämplig för andamålet.
,

Riksgäldsfullmäktige har vidare hemställt om riktlinjer for bedrivandet

av det fortsatta arbetet. Såsom både kommittén och fullmäktige framhåller
är riksdagsledamöternas bostadsfråga nära förknippad med frågan om tillgången
på arbetsplatser i riksdagen. Det är tydligt att kraven på bostadernas
storlek och utrustning blir andra än i dag, om man avser att förverkliga
den av kommittén och fullmäktige uppställda målsättningen, att varje ledamot
skall beredas möjlighet att få ett eget arbetsrum. Det erforderliga
antalet arbetsrum skulle därvid med det nuvarande tvåkammarsystemet uto-öra
383 och med författningsutredningens enkammarsystem 290. Av vad
som tidigare sagts framgår, att ett rumsantal av denna storlek kan förverkligas
endast genom ianspråktagande av riksbanksbyggnaden och — vid ett
enkammarsystem — genom ombyggnad av första kammarens plenisal eller
genom tillskapande av lokaler utanför de nuvarande riksdags- och nksbanksbyggnaderna.

Vad gäller möjligheterna att disponera riksbanksbyggnaden torde det
även vid en forcering av riksbankens utflyttning dröja åtskilliga år innan
byggnaden står till förfogande för en ombyggnad.

Med hänsyn till ovissheten om ställningstagandena till författmngsutredningens
förslag och den därmed delvis sammanhängande osäkerheten om
möjligheterna att tillgodose behoven av arbetsplatser för ledamöterna, bor
man enligt utskottets mening undvika att på nuvarande stadium engagera
sig i lösningar av bostads- och arbetsrumsfrågan som är kapitalkravande
och som binder framtida ställningstaganden i dessa hänseenden. Å andra
sidan måste det bedömas som synnerligen otillfredsställande om inga ytterligare
åtgärder skulle vidtas för att lösa ledamöternas arbetsrums- och bostadsfråga
under den förhållandevis långa tid som återstår tills eu mera permanent
‘lösning kunnat genomföras på grundval av ställningstaganden till
arbetsrumsfrågan. Fullmäktige bör därför uppmärksamt undersöka de mojligheter
som kan föreligga att lätta den besvärande situationen. I forsla hand
torde böra ifrågakomma att överväga att genom utflyttning av nksdagsrevisorernas
kansli och Nordiska rådets sekretariat utnyttja de lokaler som

4 Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

f. n. disponeras av dessa organ. Enligt utskottets mening utgör vidare engagemang
av det slag fullmäktige nu underställt riksdagen lämpliga lösningar
av bostadsfragan i den nuvarande situationen. Även om de innebär
en viss kapitalinsats får de bedömas som finansiellt försvarliga och utan
bindningar för framtida ställningstaganden. Denna framgångsväg bör fullmäktige
därför beakta även i framtiden. Detsamma gäller möjligheterna
att erhålla lämpligt belägna, insprängda lägenheter liksom möjligheterna
till abonnemang på hotellrum. De av kommittén nämnda lösningarna med
riksdagshotell och kollektivhus kräver båda avsevärda kapitalinsatser och
lång tid för sitt förverkligande samtidigt som de givetvis påverkar lösningen
av arbetsrumsfrågan. Även om fullmäktige uppmärksamt bör följa utvecklingen
jämväl i dessa hänseenden och till riksdagen inkomma med de förslag
som kan påkallas, torde därför en avsevärt större försiktighet böra
iakttas beträffande projekt av detta slag än beträffande de mindre kollektiverna
och de insprängda lägenheterna.

Vad fullmäktige uttalat beträffande riksdagsrestaurangens förläggning
och karaktär samt beträffande riksdagshusplanens slutliga ordnande synes
inte på nuvarande stadium behöva föranleda något ställningstagande från
riksdagens sida.

Åberopande det nu anförda hemställer utskottet,
att riksdagen måtte

1. på tilläggsstat I för budgetåret 1963/64 anvisa till Förvärv
av bostadsrätter för riksdagens räkning ett investeringsanslag
av 300 000 kronor under fonden för förlag till
statsverket;

2. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för anskaffande
av bostäder för riksdagens räkning ikläda riksgäldskontoret
garanti till ett belopp av sammanlagt högst 500 000
kronor för lån upptagna av bostadsrättsföreningar, stiftelser
eller dylikt; samt

3. uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att i enlighet
med de riktlinjer som angivits i utlåtandet vidare bereda
frågan om riksdagsledamöternas bostads- och arbetsförhållanden
och att i samband därmed taga de initiativ
och i övrigt vidtaga de åtgärder, som kan befinnas ändamålsenliga
och av omständigheterna påkallade, däri inbegripet
framställningar i ämnet till riksdagen.

Stockholm den 26 november 1963

På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963 5

Närvarande vid behandlingen av punkt 1 i utskottets hemställan:

från första kammaren: herrar Ståhle, Schmidt*, Gustaf Henry Hansson*,
Äke Larsson, Nils Theodor Larsson, Gorthon, Palm och Augustsson,
från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund*, fru RenstromIngenäs,
herrar Carlsson i Stockholm, Bengtsson i Landskrona, Ekström i
Iggesund, Rask och Börjesson i Falköping.

* Ej närvarande vid justeringen.

Närvarande vid behandlingen av punkterna 2 och 3 i utskottets hemställan:

från första kammaren: herrar Ståhle, Äke Larsson, Nils Theodor
Larsson, Gorthon, Palm, Stefanson, Nordenson och Augustsson;

från andra kammaren: herr Regnéll, fru Renstrom-Ingenas, herrar
Carlsson i Stockholm, Bengtsson i Landskrona, Ekström i Iggesund, Rask
och Hyltander.

6

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

Bilaga

Till

Sveriges Riksdag

Med bifall till i ämnet väckta motioner och i enlighet med hemställan
av bankoutskottet i utlåtande nr 16 uppdrog 1961 års riksdag (riksdagens
skrivelse nr 147/1961) åt fullmäktige i riksgäldskontoret att efter av utskottet
angivna riktlinjer utreda riksdagsledamöternas bostadsfråga.

Sedan den sålunda påkallade utredningen numera verkställts genom en
särskild av fullmäktige för ändamålet tillsatt kommitté, får fullmäktige
harmed overlamna kommitténs betänkande i ämnet.

För egen del får fullmäktige anföra följande.

Kommitténs arbete har i enlighet med de av bankoutskottet lämnade direktiven
väsentligen omfattat dels en kartläggning av riksdagsledamöternas
nuvarande bostads- och arbetsförhållanden samt deras behov och önske*
des*a avseenden, och dels en inventering av de möjligheter som står
till buds eller kan skapas för att tillgodose dessa behov.

Genom en av kommittén anordnad enkät bland riksdagsledamöterna har
erhållits material för belysning av hithörande spörsmål. För resultatet av
enkäten lamnas en redogörelse i betänkandet jämte bilagor. Med utgångspunkt
från detta material samt inhämtade uppgifter från övriga nordiska
parlament har kommittén redovisat ett flertal alternativ till lösning av riksdagsledamöternas
bostadsfråga och förbättring av deras arbetsförhållanden.

Vad till en början beträffar möjligheterna att tillgodose riksdagsledamöternas
anspråk på ändamålsenliga arbetslokaler inom eller i omedelbar
anslutning till riksdagshuset, är dessa självfallet i mycket hög grad beroende
av en eventuell övergång till enkammarsystem och av riksbankens
ltragasatta utflyttning från sina nuvarande lokaler. Enligt de av riksdagsledamöterna
lämnade enkätsvaren, vilka som väntat gav ett klart utslag
for nödvändigheten av radikala förbättringar, skulle för nuvarande tvåkammarnksdag
föreligga ett behov av ca 200 arbetsrum (inkl. rum för statsråd,
talman, gruppledare och utskottsordförande), varav ca 125 enmansrum och
resten delade rum. För en enkammarriksdag om 290 ledamöter skulle enligt
motsvarande beräkningsgrund erfordras ca 150 rum. I likhet med kommittén
anser fullmäktige emellertid, att målsättningen för framtiden bör
Vma’.atLTj? rlksdagsledamot bereds möjlighet att få ett eget arbetsrum,
vilket alltsa skulle innebära ett behov av maximalt 383 rum vid bibehållet
tvakammarsystem och eljest 290 rum, vilka siffror dock torde kunna något

Bnnkoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

7

reduceras med hänsyn till att det alltid kommer att finnas riksdagsledamöter
som av olika anledningar ej gör ansprak pa eget arbetsrum i nksdags En

så ambitiös målsättning kan dock, såsom kommitténs utredning visar
och som jämväl av 1961 års statsrevisorer antytts, knappast realiseras utan
ianspråktagande av lokaler i riksbankshuset. Särskilt galler naturligtvis
denna reservation vid bibehållet tvåkammarsystem som ej lamnar utrymme
för större omdispositioner av lokalerna inom riksdagshuset. Fullmäktige
vill därför för sin del understryka angelägenheten av att en lösning av n sbankens
lokalfråga så långt möjligt påskyndas. EU icke obetydligt tillskott
av arbetsrum — omkring 50—100 rum beroende pa olika byggnadsalternativ
— skulle även kunna vinnas genom det i betänkandet omnamnda projektet
att uppföra två med riksdagshuset parallella flygelbyggnader. Detta projekt
föreligger ännu ej helt utarbetat i modell och skisser och har darfor ej kunnat
närmare studeras av fullmäktige. Avsikten ar emellertid, att ett fullständigt
förslag skall inom kort bli tillgängligt för riksdagens ledamöter
Självfallet är det icke möjligt att för narvarande taga slutlig stallnm0 t
vare sig nyssnämnda projekt eller övriga av kommittén redovisade alternativ
för ökning av tillgången på arbetslokaler for riksdagsledamöterna och
för de inom riksdagshuset arbetande organen, eftersom förutsättningarna
för ett realiserande av desamma i stort sett ännu ej föreligger. Fragan bor
emellertid självfallet bli föremål för fortsatt studium. I avvaktan pa en mei
definitiv lösning av lokalfrågan anser fullmäktige i likhet med kommittén
angeläget, att partiella åtgärder vidtages för att så langt möjligt erna snara
förbättringar av arbetsförhållandena i riksdagshuset. Fullmäktige avser, i
den mån detta ankommer på fullmäktige, vidtaga anstalter harfor.

Vad angår riksdagsledamöternas bostadsforhallanden har kommittén pa
»rundval av bl. a. enkätsvaren funnit, att frågan lämpligen icke bor losas
efter en enda linje. Kommittén har i stället förordat lösningar, som i forsta
hand innebär eu kombination av alternativen hotell och insprängda^enheter
Fullmäktige finner detta vara en riktig bedömning. Kommittén ha
redovisat olika tänkbara alternativ för att tillgodose

bostadsbehov. En del av dessa förutsätter direkt medverkan i en ellci anna
form av riksgäldskontoret, särskilt i fråga om sattet for finansieringen av
olika projekt, i vilket avseende flera skilda lösningar enligt^ kommittén ar
möjliga. Även i övrigt synes kommittén ha utgått ifran, att pa riksgaldskontoret
skulle ankomma att följa upp och vidare studera kommitténs alternativa
riktlinjer samt att taga de initiativ, däri mberaknat framställningar
i förekommande fall till riksdagen, som kan påkallas av omständigheterna.
Fullmäktige är för sin del beredda att i nu nämnda hanseenden hunna sin

medverkan i den utsträckning riksdagen kan finna lämpligt.

Även om det beträffande de flesta av alternativen för bostadsfrågans los -

nnu

kan sägas, att de icke torde kunna realiseras förrän pa längre sikt,

synes dock vissa möjligheter föreligga att inom eu relativt snar framtid ernå
dt visst tillskott av lägenheter till riksdagsledamöternas disposition.
Fullmäktige syftar härvid på det av kommittén särskilt omnamnda bostadsprojektet
i kv. Jungfrun 7 på Östermalm, där eu- och tvarumslagenheter
ined kokvrå skulle kunna ställas till förfogande, varvid bostadsrätterna
skulle förvärvas av riksgäldskontoret för riksdagens rakning. Andra liknande
projekt* kan förväntas småningom bli aktuella Fullmäktige som
anser angeläget, att dessa möjligheter att torbattra riksdagsledamöternas
bostadsförhållanden icke försittes och som i likhet med kommittén anser det

8 Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 196.1

lämpligt att dispositionsrätten till lägenheterna skall vara avhängig av riksdagsmannaskapet,
vill föreslå att det för förvärv av dylika bostadsrätter ertoderhga
insatskapitalet ställes till riksgäldskontorets förfogande i form av
ett särskilt investenngsanslag — i avvaktan på mera definitiva erfarenheter
lämpligen under fonden för förlag till statsverket. På det insatta kapitalet
synes ränta bora utga efter gallande normalränta för lån från statens utlånMi.
r'' F°'''' lnnevaran(le budgetår torde ett belopp av 300 000 kr. vara
tillfyllest for andamalet. De på angivet sätt förvärvade bostadsrätterna skulle
‘V riks8aldskontoret for riksdagens räkning, och däremot svaande
lägenheter skulle genom detta förfarande kunna fortlöpande reserveras
för uthyrning till riksdagsledamöter under deras mandattid

arSr^1; !1tI''1irSaunn*nd1med “ledning av riksdagsledamöternas
aibets- och bostadsforhallanden aven tagit upp till behandling riksdags restaurangen

och dess placering in. in. Anledning torde ha varit — utom
att tragan om en ombyggnad eller omplacering av den nuvarande restaulangen
i viss man inverkar på dispositionen i stort av lokalutrymmena inom
ank„ da^FllSet, ~ j*}1 riksdagshusrestaurangen i sitt nuvarande skick måste
anses otidsenlig bl. a. kan forhallandena i köket och ekonomilokalerna ej
angre anses godtagbara ur arbetsmässig och sanitär synpunkt. Efter att ha

löTninT eXp;''rt''S på området, har kommittén funnit att en rationell
lösning ej kan erhallas mom de nu disponerade lokalerna. Det för närvarande
otillräckliga underlaget för en lönsam restaurangrörelse i riksdagshuset
har föranlett kommittén att jämväl överväga en annan driftform för
restaurangrörelsen. Sålunda framlägger kommittén två skilda restaurangalternativ,
av vilket det ena skulle i stort sett svara mot nuvarande förhållanden
men med restaurangen placerad i riksdagshusets huvudvåning mot
Kiksgatan. Det andra alternativet åter skulle avse en restaurang med festvånmg,
öppen aven for allmänheten, samt eu för riksdagens ledamöter avskild
matsal. Restaurangen skulle enligt detta alternativ placeras i riksbankshusets
bottenvåning med riksdagsledamöternas matsal i våningen ovanför med utsikt
mot Strommen. Detta alternativ, som sålunda förutsätter en utflyttning
av riksbanken till andra lokaler, synes förtjänt av fortsatt övervägande
A\en i övrigt kommer fullmäktige att med uppmärksamhet följa restaurangtragan
och taga de initiativ, som kan påkallas av utvecklingen.

Kommittén bär aven berört frågan om riksdagshusplanens slutgiltiga
ordnande. Fullmäktige har sedan länge ett uppdrag från riksdagen att bejaka
denna fråga och att gora de framställningar i ämnet, som fullmäktige
inner erforderliga. Självfallet kommer fullmäktige därför att i förevarande
sammanhang agna särskild uppmärksamhet åt planfrågan och den därmed
nara förknippade parkermgsfrågan. Dessa spörsmål torde, såsom kommittén
också antytt fa förnyad aktualitet jämväl till följd av planerna på en ombyggnad
av Norrbro.

Under åberopande av det anförda får fullmäktige hemställa, att riksdagen
ville dels uppdraga åt fullmäktige att i enlighet med de riktlinjer, som på
grundval av forevarande kommittébetänkande kan komma att av riksdagen
uppdragas, vidare bereda frågan om riksdagsledamöternas bostads- och''arbetsförhållanden
och att i samband därmed taga de initiativ och i övrigt vidtaga
,, atgarder som kan ^finnas ändamålsenliga och av omständigheterna
paka ade> dan inbegripet framställningar i ämnet till riksdagen, dels ock
pa tillaggsstat I for budgetåret 1963/64 till »Förvärv av bostadsrätter för
riksdagens rakning» anvisa ett investenngsanslag av 300 000 kr. under
fonden for forlag till statsverket.

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963 9

I detta ärendes behandling har deltagit fullmäktiges ordförande och vice
ordförande samt herrar Svensson, Andersson, Fredriksson, Johansson och
Birke ävensom riksgäldsdirektören.

Stockholm den 17 oktober 1963.

På fullmäktiges vägnar:
Gösta Renlund

/Torsten Bjerlöw

10

Bcinkoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

Till

Fullmäktige i riksgäldskontoret

I anledning av riksdagens skrivelse nr 147 av den 12 april 1961 med uppdrag
åt riksgäldsf ullmäktige att efter av riksdagens bankoutskott i utlåtande
nr 16 angivna riktlinjer låta utreda riksdagsledamöternas bostadsfråga, beslöt
fullmäktige den 8 juni 1961 tillsätta en kommitté för fullgörande av
uppdraget.

Till ledamöter i kommittén utsågs fullmäktiges ordförande, generaldirektören
R. G. Renlund, tillika kommitténs ordförande, riksgäldsfullmäktigen
W. Svensson, andre vice talmannen i riksdagens andra kammare, greve
T. G. A. von Seth, ledamöterna av riksdagens andra kammare H. L. Gustafsson
i Stockholm och S. F. Hansson i önnarp samt riksgäldsdirektören
K. G. Ringström.

Kommittén skulle äga utse sekreterare samt anlita det sakkunnigbiträde,
som kunde anses erforderligt för fullföljande av kommitténs uppdrag.

Vid konstituerande sammanträde den 19 oktober 1961 uppdrogs åt förste
revisorn S. O. Norell att tjänstgöra som kommitténs sekreterare. Vidare tillkallades
byggnadsrådet O. Chr. Olrog att såsom expert i byggnadsfrågor
vara sakkunnig åt kommittén. Som restaurantsakkunnig har anlitats bvråmtendent
K. Laurin.

Kommittén får härmed överlämna sitt betänkande.

Stockholm den 11 juli 1963.

Gösta Renlund

Wald. Svensson T. G. A. von Seth Hans Gustafsson

Stig F. Hansson Georg Ringström

/Olof Norell

Bnnkoutskottets utlåtande nr 29 ur 1963

11

Direktiven

I bankoutskottets utlåtande nr 16 år 1961 överlämnade utskottet åt riksgäldsf
ullmäktige att förutsättningslöst forma och avgränsa utredningsarbetet.
Utskottet ville dock rikta uppmärksamheten på vissa problem som
särskilt syntes böra beaktas, och anförde bl. a. följ ande:

För att erhålla en fastare grund för konkreta förslag om hur bostadsfrågan för
riksdagsledamöterna lämpligen kan ordnas torde det gälla att i första hand soka
skapa en klarare bild av riksdagsledamöternas behov och önskemål i detta avseende.
Genom att inhämta riksdagsledamöternas uppfattning om vari olagenheterna
med de nuvarande förhållandena främst består, kan en viss vägledning erhållas.
Värdefullt vore om jämsides därmed kunde klargöras vilka olika önskemål som
ledamöterna anser främst böra beaktas vid strävandena att uppnå en förbättring
av bostadsförhållandena, därvid önskemålen förväntas bli avvägda mot det egna
intresset av att de blivande hyreskostnaderna skall kunna hållas inom skäliga

gränser. , , .

Vid bedömningen av behoven bör även beaktas de ändrade förutsättningar, som
kan komma att följa av författningsutredningens arbete. Fdt eventuellt ändrat ledamotsantal
får således betydelse för uppskattningen av bostadsbehovets storlek.
Fn ifrågasatt övergång till enkammarsystem med de möjligheter till en ändrad
disposition av riksdagshusets lokaler, som i så fall öppnar sig, återverkar pa bedömningen
av de arbetsutrymmen som kan böra anknytas till bostaderna, utskottet
vill här erinra om att frågan huruvida viss service, såsom beträffande måltider,
bör anordnas i anslutning till bostäderna inte gärna kan bedömas utan beaktande
av de anordningar av detta slag som finnes inom riksdagshuset.

Då erfarenheter från utlandet torde vara av värde för bedömningen av fragans
olika aspekter torde jämväl upplysningar därom böra inhämtas. Särskilt torde
de lösningar av riksdagsledamöternas bostadsfråga som prövats i Norge vara a\

intresse i detta sammanhang. .....

Vad som framkommer vid den nu berörda kartläggningen bor tjana till ledning
för en inventering och undersökning av möjligheterna att tillgodose de diskuterade
behoven och önskemålen. Att därvid, såsom föreslagits i motionerna och i
fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande, en samverkan etableras med Stockholms
stad finner utskottet lämpligt. Med hänsyn till att utredningen enligt utskottets
mening bör vara förutsättningslös bör inventeringen inte vara bunden till det framförda
förslaget om ett riksdagshotell utan även avse andra lösningar, exempelvis

insprängda lägenheter. .

Resultaten av inventeringen kan lämpligen sammanfattas i ett angivande av de
vägar efter vilka en lösning är att söka. Även om arbetet med utformningen av eu
mera detaljerad lösning bör anstå, torde likväl redan på detta stadium en ungefärlig
uppskattning av kostnaderna för olika alternativ böra göras.

Arbetets uppläggning

I enlighet med de av bankoutskottet angivna riktlinjerna för utredningsarbetet
har kommitténs uppdrag omfattat dels en kartläggning av riksdagsledamöternas
nuvarande bostads- och arbetsförhållanden samt deras

■*2 Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

behov och önskemål i dessa avseenden, och dels en inventering av de möjligheter
som står till buds eller kan skapas för att tillgodose dessa behov.

För att erhålla underlag för sin bedömning av dessa frågor genomförde
kommittén i november—december 1961 en skriftlig enkät bland ledamöterna,
avseende dels nuläget och dels olika önskemål. Till frågeformuläret
bilades en remisskrivelse, som klargjorde de preliminära arbetshypoteser
efter vilka kommittén lagt upp enkäten. Dessutom bifogades en sammanställning
över de upplysningar som införskaffats angående hur de Övriga nordiska
länderna sökt lösa motsvarande problem.

Samtidigt med behandlingen av de inkomna enkätsvaren har undersökning^
bedrivits angående olika möjligheter att lösa bostadsfrågan. Sedan
1962 års riksdag i anslutning till ett av riksdagens revisorer gjort uttalande

godkänt bankoutskottets hemställan (uti. nr 4: 3) att riksbanken_ för att

bereda riksdagen utrymme — skulle bemyndigas vidtaga åtgärder för att
säkerställa dispositionsrätten till en lämplig ny tomt och sedan det av enkäten
och riksdagens revisorers uttalande framgått att den med bostadsfrågan
sammanhängande frågan om arbetsförhållandena inom riksdagen
av ledamöterna anses vara trängande, har genom kommitténs försorg dessutom
utretts vilka möjligheter till utökning av arbetsrum för riksdagsledamoterna
och riksdagens organ, som en eventuell utflyttning av riksbanken
och förändring av kammarsystemet skulle kunna medföra.

Vissa undersökningar och åtgärder har även vidtagits för att genom
smärre, snabbt vidtagna arrangemang söka förbättra i "första hand arbetsförhållandena
inom riksdagen.

Bostads- och arbetsförhållandena för ledamöterna i de nordiska
parlamenten

Danmark: Bostadsfrågan lör folketingets 179 ledamöter är ej centralt
ordnad. Varje ledamot får efter eget behov skaffa bostad. För att täcka utgifterna
härför och för att få kompensation för prisstegringar utgår ett dyrtidsreglerat
arvode utöver grundarvodet. I oktober 1961 utgjorde grundarvodet
20 900 d. kr. per år för samtliga ledamöter och tillägget 4 504 d. kr.
för ledamöter med bostadsort i Köpenhamn eller inom en cirkel med 45
km:s radie därifrån räknat. Om bostadsorten låg utanför denna cirkel men
på Själland, var tillägget 6 840 d. kr. och för ledamöter från Jylland och
övriga Danmark 11 340 d. kr.

Ledamöterna har fria resor året runt med flyg, tåg, båt och färjor; dessutom
fria biltransporter på färjorna, om de använder egna bilar.

Arbetsplats finns ej för alla men flertalet ledamöter har en lokal till förfogande
i folketingets hus. Skrivmaskiner finns tillgängliga men eventuell
skrivhjälp bekostas av vederbörande själv.

En särskild riksdagsrestaurant finns, där priserna är något lägre än på
en vanlig restaurant. Restauratören får indirekt subvention genom att lokal,
ljus, värme, servis och förnödenheter tillhandahålles utan ersättning och
genom att vasst bidrag utgår till gaskostnader.

Telefon är fri för samtal inom landet, däremot är portot — liksom i de
övriga här berörda länderna — ej fritt.

Finland: Arvodet till de finska riksdagsmännen uppgår till 1 700 finska
nymark per månad (= 20 400 per år). Dagtraktamente utgår under sessionstid
till riksdagsman bosatt i landsorten (mer än 30 km utanför Helsingfors)

13

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

med 19 mk per dag eller med 23: 75 mk om han är bosatt i Lappland eller
på Åland. Riksdagsledamot, som samtidigt är medlem av regeringen, erhåller
halvt riksdagsarvode. „ ...

Ingen central administrering av riksdagsledamöternas bostadstragor torekommer,
vare sig i form av riksdagshotell eller lägenheter eller genom

hyresförmedling. . ,

För de 200 ledamöterna finnes 50 arbetsrum reserverade i riksdagshusbyggnaden.
De disponeras så att fyra ledamöter (partikamrater) delar ett
mm tillsammans. Rummet är försett med två skrivbord samt en soffa. Natten
får dock inte tillbringas där. — Skrivhjälp ordnas av riksdagens kansli

mot betalning. . „ . , ,

I riksdagen finnes såväl matsalar som kafé. Speciella ekonomiska subventioner
förekommer dock inte. För lokala telefonsamtal disponeras fri telefon.

Norge: Grundarvodet för representant i stortinget uppgår för närvarande
till 26 000 n. kr. per år. Under sessionstid utgår dagtraktamente med 20
n kr till ledamöter bosatta i Oslo eller inom en cirkel med 40 km:s radie
därifrån, med 45 n. kr. till ledamöter bosatta i Nordland, Troms och Finnmark
samt med 40 n. kr. till övriga.

75_80 % av de 150 stortingsrepresentanterna har sitt bostadsbehov täckt

nenom av stortinget tillhandahållna bostäder. Övriga representanter bor i
egna lägenheter eller på hotell eller reser fram och tillbaka till Oslo (t. ex.
vissa, som är bosatta i Drammen, Moss, Lilleström etc.).

Denna lösning av bostadsfrågan går tillbaka till 1946, då stortinget mot
bakgrunden av den svåra bostadssituationen i Oslo inköpte 17 st. s. k.
svenskehus i Grorud och Kolbotn i Oslos östra utkant. Varje hus av detta
slag består av en lägenhet om vardagsrum, tre sovrum och kok. Lagenheterna
är möblerade av stortinget och möblerna ställes till förfogande gratis.
Stortinget svarar för underhåll och reparationer av husen. Representanterna
betalar själva för ljus och värme. För dessa lägenheter får de betala en
hyra om 160 nr. kr. per månad (priserna avser oktober 1961).

Enbart dessa svenskehus har emellertid icke räckt till. Stortinget har
låtit bygga ett »hybelhus» på St. Olavs gate i Oslos centrum. Detta hus innehåller
två lägenheter om två rum och kök samt 30 s. k. hybler, d. v. s. ett
större rum, litet kök och dusch. Stortinget svarar för underhåll och reparationer
samt betalar vidare lön till föreståndarinna samt 3—4 städhjälper
o. d. Stortinget har utrustat huset med möbler (inkl. sänglinne), vilka ställs
till förfogande kostnadsfritt samt svarar i detta fall för både rengöring,
ljus och värme. Hyra utgår med 260 n. kr. per månad för hybel och 340
n. kr. för lägenhet. Hyran erlägges i regel för hela året.

Vidare disponerar stortinget ett eget hus i Smestad (västra utkanten) med

2_3_4-rumslägenheter. Huset kan hysa 30 representanter. Det är möblerat

av stortinget men drivs enligt för vanliga hyresfastigheter gällande bestämmelser.
Hyresgästerna betalar sålunda själva ljus och värme.

Slutligen har stortinget företrädesrätt till rum med helpension i Halls
pensionat i närheten av Frogncrs kirke i västra Oslo. Denna utväg anlitas
emellertid endast i mycket begränsad omfattning, enär den anses för dyr.

Bostadsfrågorna handhas av en huskommitté inom stortinget, som består
av fem medlemmar, d. v. s. en från vart och ett av de större partierna.
Eu tjänsteman i stortingets sekretariat tjänstgör som kommitténs sekreterare.
Vid fördelningen av bostäderna brukar kommittén i regel ge de större

14 Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

lägenheterna åt representanter från avlägsna landsändar, vilka anses ha ett
berättigat intresse av att få medtaga sina familjer till Oslo.

Såsom arbetsrum åt representanterna finns 56 st. enmansrum och 47 st.
tvåmansrum, vilket alltså tillgodoser samtliga representanters behov (= 150
st.). Dessa arbetsrum är belägna dels i den gamla stortingsbyggnaden, dels
i den därtill anslutna byggnaden åt Akersgaten, som blev färdig 1959. Enmansrummen
tillfaller presidenterna och vicepresidenterna i tingen, ordförandena
i de olika utskotten, partigruppledarna samt därefter andra stortingsmän
i mån av tillgång »efter heder och värdighet». Varje representant
disponerar kostnadsfritt i dessa rum eget skrivbord, egen telefon (rikssamtal
debiteras dock), egen skrivmaskin, eget dokumentskåp samt egen vilsoffa.

Representanterna kan för skrivhjälp anlita två »kontorsdamer», vilka
samtidigt är sekreterare åt stortingets kontorschef. Vidare finns ytterligare
två skrivbiträden som utgör en »pool». Varje partigrupp, som består av fler
än 8 representanter, får dessutom ett skrivbiträde till förfogande på stortingets
bekostnad. Är partigruppen större än 50 representanter, ökas antalet
skrivbiträden till förfogande till två. I nuvarande läge betyder detta bl. a.
att Arbeiderpartiet har två skrivbiträden medan Socialistisk folkeparti med
två representanter inte har något. — Ytterligare har stortingets president
ett skrivbiträde till sitt förfogande, som också betjänar de övriga presidenterna
och vicepresidenterna.

Stortinget har en självserveringsrestaurant, som serverar frukost, »formiddagsmat»
och varm middag. Den är öppen kl. 8.80—19; pågår möten
efter kl. 19 är dock restauranten öppen så länge mötet eller mötena pågår.

Restauranten utgör en egen driftsenhet. Stortinget ställer dock lokalen
till förfogande samt betalar för ljus, värme och elektricitet för köket. Stortinget
betalar vidare huvuddelen av personalen, nämligen en föreståndarinna,
två kvinnliga biträden samt eu kock med två assistenter. Dessutom betalar
stortinget varje år 5 000 n. kr. till nyanskaffning av servis.

Frågor rörande restaurantdriften behandlas i en kommitté med fem medlemmar,
en från vart och ett av de större partierna. Stortingets »oldfru», är
sekreterare i denna kommitté (»oldfrun» har annars ansvaret för puts, rengöring,
»trivsel» in. in. i stortingsbyggnaden och medverkar även vid utformandet
av menyerna i restauranten).

Sverige: För jämförelse ges här vissa uppgifter angående de svenska förhållandena.
Liksom i Danmark och Finland finnes ingen central aaministrering
av riksdagsledamöternas bostadsfrågor. Antalet för ledamöter tillgängliga
arbetsrum i riksdagshuset uppgår till 41, varav 25 rum reserverats för
ledamöter med särskilda funktioner (statsråd, talmän, partiledare, utskottsordförande).
Skrivhjälp kan erhållas genom skrivbyrån på egen bekostnad.
För egen skrivning disponeras ett antal skrivmaskiner, placerade i särskilda
skrivrum.

Riksdagsrestauranten drives i SARA:s regi. Riksdagen tillhandahåller
lokalen gratis samt dessutom fritt ljus, värme och elektricitet, vidare fria
köksmaskiner och porslin in. m. Visst bidrag utgår även till personalkostnader.

Fri lokaltelefon från riksdagshuset står till förfogande. Ledamöter med
tillfällig bostad i Stockholm äger rätt att för telefoni bostaden teckna s. k.
riksdagsabonnemang. Härvid erlägges ej inträdes- och grundavgifter utan
endast samtalsavgift.

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

15

Enkät angående bostads- och arbetsförhållandena för de svenska
riksdagsledamöterna

Vid uppgörandet av det i inledningen omtalade frågeformuläret var utgångspunkten
att en förbättring av riksdagsmännens bostadsförhållanden i
Stockholm skulle kunna ernås efter i huvudsak två linjer. Den ena skulle
innebära att hyreslägenheter — möblerade eller omöblerade — ställdes till
förfogande genom riksdagens medverkan; uthyrning finge avse hela aret.
Enligt den andra skulle genom ny- eller ombyggnad skapas ett centralt beläget
hotell eller pensionat, där riksdagsledamöterna skulle ha företrädesrätt
till rum under sessionstid. Eventuellt lediga rum — i törsta hand under
veckosluten och under icke-sessionstid — skulle stå öppna for allmänheten
Den ena lösningen behövde givetvis inte utesluta den andra. Det förutsattes
att lägenheten resp. hotellet skulle hålla normal god standard och
att marknadsmässig pris- (hyres-) sättning skulle tillämpas. Dessa utgångspunkter
angavs även som förutsättningar i en skrivelse som åtföljde frågeformuläret.
Som orientering bifogades dessutom eu sammanställning över
bostads- och arbetsförhållandena inom de norska, danska, finska och svenska
parlamenten. Formuläret och skrivelsen bifogas (bilagor A—B).

Då frågan om riksdagsledamöternas tillgång till lämpliga arbetsutrymmen
ansågs nära sammanhängande med bostadsfrågan, berördes i foimuläret
även detta spörsmål. För att få en bakgrund till ledamöternas onskema
i fråga om bostads- och arbetsförhållandena ställdes i formuläret dessutom

vissa frågor om det nuvarande läget.

Frågeformuläret tillställdes samtliga 383 riksdagsledamöter, och under
december 1961 inlämnades sammanlagt 355 svar, motsvarande nära 93 %,
med fördelningen 137 (=91 %) från första kammaren och 218 (- 94 %)
från andra kammaren. Av de 28 ledamöter, som icke svarade eller som inlämnade
blanka svar, var flertalet antingen stockholmare eller sådana, som
skulle avgå från riksdagen vid årsskiftet 1961/62 och som därför icke velat

avge något votum. , , , , .

Blanketternas uppgifter gjordes till föremål för halkortsbearbetmng pa
statistiska centralbyrån. Viss detaljanalys av enkätsvaren redovisas i bifogade
redogörelse med tabellbilaga (bilaga C).

För kommitténs behandling av de i enkäten framkomna önskemålen var
det givetvis av vikt att så vitt möjligt få ett begrepp om de faktorer, som
kunde ha betydelse för riksdagsledamöternas bostadsvanor och -önskemal.
Vid uppläggningen av undersökningen förfors så att vissa lätt tillgängliga
data, vilka kunde tänkas ha betydelse i sammanhanget, medtogs. Sålunda
gjordes exempelvis uppdelning med utgångspunkt från kammare, kön, ålder,
antal riksdagsår och resväg från hemorten. Härigenom skulle ges möjlighet
dels att taga hänsyn till de ändrade förhållanden som en eventuell övergång
till ett enkammarsystem skulle medföra, och dels att belysa eventuella
skillnader mellan olika »generationer» riksdagsledamöter ifråga om vanor
och önskemål liksom att utröna hur eventuella framtida förändringar i ålders-
och könsfördelning i riksdagen skulle kunna verka. Genom att stalla
uppgifterna i relation till resvägen från hemorten ville utredningen undersöka
på vad sätt möjligheterna att resa hem inverkar på boendet. Vid tabellbearbetningen
har man dessutom sökt ställa det nuvarande laget beträffande
bostads- och arbetsförhållanden i relation till de uttalade önskemålen.

16

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

Resultatet av enkäten kan sammanfattas enligt följande.

D De ca 300 ledamöter, som icke har hemort i Stockholm eller dess närhet,
förhyr under sessionstid för kortare eller längre tid bostad i Stockholm.
Harav bor 33 % på hotell eller pensionat och 38 % i hyresrum, medan 29 %
förhyr särskild lägenhet, som i flertalet fall består av ett rum och kök. I
sammanhanget bör givetvis observeras att den nuvarande situationen på
bostadsmarknaden i Stockholm inte medger full valfrihet beträffande bostadssättet.

Av enkäten att döma finnes icke något specifikt samband mellan å ena
sidan riksdagsledamöternas ålder, antal riksdagsår eller resväg till hemorten
samt å andra sidan deras sätt att bo. Däremot visar enkäten att det
relativt sett är vanligare bland kvinnliga ledamöter än bland manliga att bebo
lägenhet eller hyresrum i stället för hotellrum.

Lägenheterna förhyres praktiskt taget överlag för helt år, medan av förhyrda
rum något mer än hälften disponeras hela året och en dryg tredjedel
förhyres endast för sessionstid.

Av de svarande ansåg sig 40 % icke ha några nämnvärda olägenheter
med bostaden. Övriga 60 % framförde kritik i någon form.

2) Beträffande arbetsmöjligheterna i Stockholm (utanför riksdagshuset)
kan de svarande uppdelas på två grupper. Av stockholmarna förklarade
sig 66 % disponera tillfredsställande arbetsrum. Av icke-stockholmarna
svarade däremot mer än hälften (54 %) att de inte disponerade något eget
arbetsrum och 18 % att det arbetsrum de disponerade icke var tillfredsställande.
Endast 28 % hade tillgång till arbetsrum, som de förklarade sig
tillfreds med. Vid en fördelning av de svarande icke-stockholmarna efter
bostadssätt framgår, att endast 7 % (7 av 97) av de på hotell boende anser
sig ha tillfredsställande arbetsmöjligheter under Stockholms-vistelsen, medan
motsvarande siffror för hyresrum och lägenheter stiger till 32 resp.
51 % .

3) I vad avser skälen till att bostads- och arbetsförhållandena anses otillfredsställande
har de svarande varit ganska eniga om följande:

Bostadsförhållandena:

a) Hotell: Besvärligt att »bo i kappsäck»; ingenstans att göra av handlingar, kläder m m

som man ej anser sig behöva ta med sig vid korta besök i hemorten; nvtt rum
varje gång. J

b) Hyresrum: För att få behålla rummet måste hyran ofta betalas för hela året, vilket gör

kostnaden hög i förhållande till användningstiden; dessutom saknas ofta bekvämligheter
i form av telefon, badrum, kokmöjligheter m. m.

Genom de ofta långa avstånden mellan riksdagshuset och bostaden uppstår
också svårigheter att rätt utnyttja håltimmar för effektivt arbete

Arbetsförhållandena: Otillfredsställande framför allt på grund av för
små utrymmen i bostaden och dåliga möjligheter att där förvara riksdagstryck
och andra handlingar, vilket gör det svårt att organisera arbetet.

• Senom§ående iakttagelse var att de dåliga arbetsmöjligheterna, både
i bostaden och — framför allt — i riksdagshuset, av de svarande ansågs som
ett minst lika väsentligt problem som bostadsfrågan.

4) En mycket stor majoritet (ca 94 %) inom riksdagen anser, att åtgärder
bor vidtagas för att förbättra bostadssituationen för ledamöterna. Åsikterna
om efter vilken eller vilka linjer lösningen är att söka är emellertid
rätt olika. De 309, som ansett att riksdagsledamöternas bostadsförhållanden
bor forbattras, har fördelat antalet förord för de olika alternativen sålunda

17

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

(flertalet har kryssat för flera alternativ): riksdagshotell 144, annan kollektiv
anordning (hybelhus) 51, insprängda rum med kokmöjligheter 157
samt insprängda lägenheter om minst ett rum och kök 120.

Svaren på frågan om huruvida rum och lägenheter bör uthyras möblerade
eller omöblerade fördelar sig ungefär lika mellan bägge alternativen.

5) Omkring tre fjärdedelar (224 ledamöter) av dem som icke är bosatta
i Stor-Stockholm har deklarerat intresse att — om valmöjligheten nu vore
för handen — utbyta sin nuvarande bostad mot antingen abonnemang på
ett riksdagshotell (91 röster) eller en för hela året genom riksdagens formedling
förhyrd lägenhet (133 röster). Av de 91 hotell-röstande ville 28
abonnera för hela sessionstiden, medan 48 endast ville binda sig för ca fyra
da°''ar per vecka. Av de 133, som uttalat sitt intresse av att förhyra lägen
het, ansåg 72 sig endast behöva ett rum med kokmöjligheter och 42 ville
ha ett rum och kök. Endast 14 önskade två rum och kök eller större. Även
här fördelar sig svaren på frågan om möblerad eller omöblerad lagenhet
tämligen lika. De minsta enheterna (ett rum med kokmöjligheter) önskas
oftast färdigmöblerade; lägenheterna om ett rum och kök eller storre vill
flertalet däremot få möblera själva.

45 ledamöter har redovisat intresse för möjligheten att erhålla morgonmål
på ett eventuellt riksdagshotell; några önskemål om servering av lunch
eller middag förefanns däremot inte.

6) En tredjedel (122 ledamöter) har på frågan om de för egen rakning anser
sig behöva tillgång till särskild arbetsplats i riksdagshuset förklarat, att
de anser ett eget rum vara nödvändigt för riksdagsarbetets rätta bedrivande.
73 ledamöter önskade ett med annan ledamot delat rum, medan 89 förklarade
att tillgång till arbetsplats för sporadiskt utnyttjande vore tillfyllest. Var
sjätte ledamot (57 av de svarande) anser sig ej behöva någon arbetsplats i
riksdagshuset; härav 18 stockholmare som redan nu disponerar tillfredsställande
arbetsrum utanför riksdagshuset. I sistnämnda sammanhang bör framhållas,
att bland de 28 som icke alls besvarade enkäten befann sig åtskilliga
stockholmare och alla statsråden.

Vissa allmänna slutsatser av undersökningen

Resultatet av den företagna undersökningen visar sålunda att det föreligger
en nästan enhällig uppfattning om behov av förbättringar av riksdagsledamöternas
bostadsförhållanden. Enkäten ger också viss ledning for att bedöma
intresset för olika slag av lösningar, varvid har framkommit starka sympatier
för lösningar både efter hotell-linjen och med lägenheter av olika storlek.

Ca en fjärdedel av de svarande har såsom lämpligt sätt att förbättra bostads
förhållandena för riksdagsmännen angett riksdagshotell som enda
alternativ. Drygt 40 % har kryssat för något eller några av rums- och lagenhetsal
ternativen men däremot icke hotellalternativet. Den senare svarandekategorien
synes ofta anse att »kategoribus» av olika skäl överhuvud
ej är lämpliga och att hotellformen är opraktisk bl. a. genom att rummen
oftast utrymmes under veckosluten. En i kommentarerna ofta återkommande
uppfattning är också, att man vid eventuellt abonnemang på hotellrum
på ett bättre sätt än för närvarande måste ge riksdagsmännen möjligheter att
på annat håll förvara handlingar och kläder etc. under besök i hemorten.

I fråga om arbetsförhållandena inom riksdagshuset gav undersökningen
ett entydigt utslag för radikala förbättringar. Enligt enkätsvaren skulle det
2__Biliang till riksdagens protokoll 1963. 3 sand. Nr 29

18 Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

för nuvarande riksdag föreligga ett behov av ca 200 arbetsrum (inkl. rum
for statsråd, talmän, gruppledare och utskottsordförande), varav ca 125
enmansrum och resten delade rum. För en enkammarriksdag om 290 ledamöter
skulle enligt motsvarande beräkningsgrund erfordras ca 150 rum. Här
bör framhållas att den procentuella fördelningen av de nuvarande önskemålen
om en- och flerpersonsrum — sådana de kan utläsas av enkäten — är
ungefär densamma som man tillgodosett i norska stortinget (se sid. 11). Siffrorna
200 resp. 150 rum torde emellertid få anses som ett minimum; troligen
kommer anspråken på eget arbetsrum i framtiden att stiga väsentligt. Målsättningen
bör — enligt kommitténs åsikt — vara att tillhandahålla varje
riksdagsledamot ett eget arbetsrum, vilket skulle innebära ett maximalt
behov av 383 rum vid nuvarande tvåkammarsystem och 290 rum om enkammarriksdagen
blir genomförd i enlighet med det av författningsutredningens
majoritet förordade förslaget. En viss reducering av dessa maximisiffror bör
man — såsom framgår av enkäten — dock räkna med, eftersom det alltid
torde komma att finnas ett visst antal ledamöter som av olika anledningar
ej har behov av eget arbetsrum i riksdagshuset.

Kommitténs arbete har som en följd av erfarenheterna från enkäten inriktats
på att utreda möjliga förbättringar i vad avser både bostadsfrågan och
den därmed intimt förknippade arbetsrumsfrågan. Om riksdagsledamöterna
kan erhålla fullgoda arbetslokaler på Helgeandsholmen blir behovet av bostäder
i dess omedelbara närhet mindre, och vice versa, om arbetsrumsfrågan
icke kan lösas tillfredsställande, blir kravet på central bostad med utrymme
för arbetsplats starkare. För flertalet riksdagsmän torde givetvis
den ideala lösningen bestå av en kombination, alltså både ett eget arbetsrum
inom riksdagen och en centralt belägen, modern bostad, antingen på
hotell eller genom förhyrd lägenhet. Under alla förhållanden är det uppenbart
att en tillfredsställande bostadsstandard för de enskilda riksdagsmännen
och tillhandahållandet av goda arbetsmöjligheter med tillgång till moderna
hjälpmedel är synnerligen viktiga faktorer när det gäller att kunna
fullfölja riksdagsarbetet på bästa möjliga sätt.

Synpunkter på arbetsrumsfrågan m.m.

Riksdagens revisorer framhöll i sin berättelse för år 1961 om den av dem
verkställda granskningen av riksbanken (§ 5) att de för sin del kommit till
den uppfattningen, att någon tillfredsställande lösning av riksdagens lokalproblem
knappast torde vara möjlig utan ianspråktagande av lokaler i riksbankshuset.
Ett tillgodoseende av alla inom riksdagen nu föreliggande
önskemål om utökade lokaler skulle nämligen kräva ett så stort tillskott av
nya lokaler, att dessa icke torde kunna rymmas inom det nuvarande riksdagshuset.
Här finge blott nämnas de sedan länge framförda och enligt revisorernas
mening starkt befogade kraven på ökade arbetsutrymmen för de enskilda
riksdagsledamöterna. Vidare förefanns behov av flera och mera ändamålsenliga
lokaler för exempelvis riksdagsbiblioteket, Nordiska rådet och riksdagens
revisorer. Revisorerna ansåg det både lämpligt och praktiskt genomförbart
att för här angivna lokalbehov utnyttja riksbankshuset. En förutsättning
härför vore emellertid självfallet att nya lokaler anskaffades för riksbanken.

Enligt revisorernas mening skulle det sistnämnda problemet bäst lösas
genom uppförandet av en ny riksbanksbyggnad på en för ändamålet lämp -

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

19

ligt belägen tomt. Revisorerna ansåg fördenskull att riksdagen borde bemyndiga
fullmäktige i riksbanken att i angivet syfte snarast säkerställa dispositionsrätten
till en dylik tomt samt i övrigt föranstalta om de åtgärder
som i detta sammanhang kunde befinnas påkallade.

På riksbanksfullmäktiges hemställan godkände 1962 års riksdag avsättningen
av 50 mkr. till en riksbankens byggnadsfond, varjämte riksbanksfullmäktige
bemyndigades vidtaga åtgärder för att säkerställa dispositionsrätten
till en lämplig tomt. Riksdagsbeslutet innebar samtidigt ett godkännande
av bankoutskottets utlåtande nr 1962: 4, punkt 3, där utskottet angav
att det slutliga ställningstagandet till den ifrågasatta utflyttningen av riksbanken
från dess nuvarande byggnad till en ny fastighet liksom till dennas
förläggning däremot borde anstå tills frågan kunde prövas i ett vidare sammanhang,
varvid de kostnadsmässiga konsekvenserna av olika lokallösningar
och förläggningsalternativ ingående måste prövas. Utskottet ansåg också att
frågan om riksdagens lokalbehov inte kunde ses avskilt från författningsutredningens
arbete.

Då frågan om beredande av bättre arbetsförhållanden inom riksdagen enligt
kommitténs mening synts trängande, har kommittén med anlitande av
sin byggnadssakkunnige undersökt möjligheterna att utöka antalet arbetsrum
för riksdagsledamöterna. Härvid har, mot bakgrunden av vad som
förevarit i frågan om en eventuell utflyttning av riksbanken, såsom ett av
huvudalternativen kunnat uppställas att riksbankshuset ställes till förfogande
och riksdags- och riksbankshusen därigenom ombildas till ett för
riksdagens behov integrerat byggnadskomplex.

Vid undersökningen, som innefattat ett flertal olika alternativ, har i samtliga
utgåtts från att alla nuvarande funktioner kvarblir på Helgeandsholmen
samt att vissa hösten 1962 framförda önskemål om ökade lokalutrymmen
för olika funktioner inom riksdagshuset tillgodoses. Eventuella nyskapade
funktioner eller andra förändringar inom riksdagsorganisationen med
anledning av författningsutredningens förslag, vilket ej förelåg vid tidpunkten
för undersökningen, har däremot ej behandlats.

Behovet av arbetsplatser och möjligheterna att tillgodose detta är i övrigt
beroende av en serie olika faktorer, av vilka antalet kamrar är den viktigaste.
En övergång till enkammarsystem innebär färre ledamöter och minskar
därigenom behovet av arbetsrum. Samtidigt kan ytor friställas och utnyttjas
bl. a. för att skapa arbetsrum. Sådana ytor skulle kunna beredas genom
utnyttjande av första kammarens plenisal, kansli, talmansrum och stenografutrymmen.
Därutöver skulle ett totalt sett minskat antal ledamöter vid
given standard kräva mindre ytor i gemensamma lokaler sasom restaurant,
klubbrum in. m. Vid tillkomsten av ett större antal arbetsrum kan
även kraven på vissa utrymmen nedgå t. ex. för telefonrum, kapprum och
dylikt.

I förevarande sammanhang bör enligt kommitténs mening alla tänkbara
möjligheter att förbättra riksdagsledamöternas arbetsförhållanden inventeras.
I samband med undersökningsarbetet har därför aktualiserats ett av
arkitekt Sigurd Lewerentz tidigare, vid den stora tävlingen om Nedre Norrmalm
1931, framlagt projekt till lösande av frågan om riksdagshusplanens
(Riksplans) ordnande. I sitt tävlingsförslag hade Lewerentz bl. a. strävat
all, genom två med Norrbro parallella llyglar, i väster sluta det rum som
bildas av Lejonbacken, Norrbro med Riksplan och Gustav Adolts torg. blyglarna
tänktes fristående och placerade med fasaderna i liv med Arvlurstens
palats eller Malmtorgsgatans västra sida. Dessa flyglar och öppningen mel -

20

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

lan dem mitt för riksdagshusets stora trappa skulle enligt expertuppfattning
få riksdagshuset att framstå på ett — ur arkitektonisk synpunkt — fördelaktigt
sätt.

Kommittén har ansett detta uppslag värt att närmare studeras, särskilt
med hänsyn till att de lokaler, som kunde erhållas i sådana flygelbyggnader,
skulle kunna bidraga till att lösa riksdagens lokalbehov. Kommittén
hemställde därför i skrivelse den 2 april 1963 till riksgäldsfullmäktige om
medel för en närmare undersökning av projektet, avsedd att utföras av arkitekt
Lewerentz. Genom fullmäktiges beslut den 4 i samma månad ställdes
ett belopp av högst 15 000 kronor till förfogande, och enligt vad kommittén
inhämtat kan arkitekt Lewerentz beräknas ha ett modellförslag klart under
1963. I de framlagda alternativen har — där flygelbyggnaderna medtagits —
vissa utskott och partilokaler eller biblioteket inplacerats däri, vilket beräknas
kunna frigöra utrymmen motsvarande mellan 50 och 100 arbetsrum,
beroende på utformningen av dessa flyglar. I siffermaterialet i det följande
har kalkylerats med 50 rum.

De olika möjligheter, som en eventuell utflyttning av riksbanken skulle erbjuda,
har undersökts från olika aspekter, varvid bl. a. placeringen av riksdagsrestauranten
och riksdagsbiblioteket mer ingående studerats. Genom
överflyttning av dessa och andra funktioner från riksdagshuset till riksbankshuset
skulle utrymmen kunna frigöras för arbetsrum och genom vissa
omflyttningar inom riksdagshuset kan därtill vissa lokaler bättre utnyttjas.
Möjligheterna att på ett tillfredsställande sätt använda riksbankshuset genom
dylika omflyttningar är i hög grad beroende på hur kommunikationsproblemet
mellan husen kan lösas. Någon intern förbindelse dem emellan
finnes för närvarande icke. Kommunikationer kan emellertid åstadkommas
i de nuvarande båda förbindelsevalvens övre delar.

Beträffande restauranten har särskild expert anlitats. Enligt denne är den
nuvarande restaurantens kök och ekonomilokaler omoderna, mycket arbetskrävande
och hårt slitna, varför en förnyelse under alla förhållanden synes
nödvändig. Inom de nu disponerade lokalerna torde en rationell lösning ej
kunna erhållas.

Två restaurantalternativ med olika driftsformer och därmed sammanhängande
placeringar har studerats, varvid restauranten i det ena fallet
placeras i riksdagshusets huvudvåning och i det andra, mer omfattande alternativet
placeras i riksbankens hus.

I det ena alternativet är, såsom nu är fallet, restauranten uteslutande avsedd
för riksdagsmännen och deras gäster samt för tjänstemännen. Restauranten
utlämnas hyresfritt till entreprenör som därtill kostnadsfritt tillhandahålles
värme, elkraft, vatten m. m. samt vissa inventarier. Standarden
är tänkt jämförbar med den vid ämbetsverkens personalrestauranter. Dock
förutsättes att liksom för närvarande servering sker vid borden samt att Öl
och vin kan erhållas. En sådan restaurant kan placeras i riksdagshusets
huvudvåning mot Riksgatan och blir mycket lättillgänglig under riksdagsarbetet.
Kaféet kan förläggas till entresolen ovanför.

För att erhålla ett större kundunderlag och därigenom dels kunna erbjuda
mer omfattande service och dels erhålla ekonomiska fördelar har ett
andra alternativ studerats. Restauranten skulle härvid drivas som offentlig
restaurant med festvåning samt en för riksdagens ledamöter avskild matsal.
En lösning enligt detta alternativ har skisserats med den offentliga delen
i bankhusets bottenvåning och riksdagens enskilda matsal i våningen ovanför
med utsikt mot Strömmen. Den för allmänheten avsedda restauranten

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

21

kaoS förenade större inves.eringskos.na PlDé

Mgg"earestaurantalternative„ presenteras närmare i en promemoria av

in“ S''tn^nfLålde användning blir av väsemtlig betydelse
för slutresultatet. Hallen torde bäst kunna utnyttjas för biblioteket e J

h a mvcket so! tillgänglighet direkt utifrån genom entrén pa Riksgatan
Enlist reglementet för riksdagsbiblioteket har detta som huvuduppgift att

farna" TänSrt ärlreTatfförmif^blioteket till bankhusets kontorsvå -

nmgar.

Olika ombyggnadsalternativ

Vid uppgörandet av följande beräkningar har — där ej annai;

SS

%”dg4Hb?hSndVaÄEkam™''s?år det till en början klart att ett tillåstadkommas,
vilket antal beräknas oka med ca 50 till 210-225 mm om

Ä^d^^l^Ä-ÄgSnrLpoLras,

‘ÄKÄf*. c„ alternativ u^frän c.. Udi.ne
på riksgäldsfullmäktiges uppdrag av professor Sven-Ivar L
betat skissförslag.1

del IV sid. 197—203).

22

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

Detta innebär att en ny plenisal anordnas inom den del av riksdagshuset
S u^™hardra k“enS Pl-isal jämte därtill aÄS

ja “oÄgjS-aSlSrti«frs,a kanmarens p,“isal

Ett andra alternativ har utarbetats av byggnadsrådet Olro» enligt vilket
nuvarande andra kammarens plenisal ombytes som i ovan InÄS

en nvULan ^ traPPsystemct bibehållet. I stället förSatt tillskapf

nnh H kon§ress- 1och partisal skulle man ersätta första kammarens plenisal
ch de fyra smala gardarna omkring denna med nybyggda arbetsrum i sex
aningar lmng en öppen gård. I en sådan nybyggnad skulle kunna erhållas
ca 175 enmansrum om vardera ca 10 in*. Storleken av rummen kan ökas

antTl ni ’ 1 Sa fal1 erhålles §ivetvis ett proportionellt mindre

I tablån i bilaga E redovisas tio alternativ, A—K. Av dessa har vissa alter
nativ därjämte redovisats med var sitt underalternativ innebärande olika
placering och driftsform beträffande restauranten »nenarande olika

för riSdåSnfLdam?terVe\fer 1 fÖljande totaIa antal arbetsrum

„ u f, a§ens ledamöter, inklusive rum for statsråd, talmän grunnledare

och utskottsordforande (den första siffran avser det antal som erhålles om
restauranten placeras i riksbankens hus enligt det större restaurantalter
nät,vet, den andra högre siffran erhäiles om reslauranS piacerls riks
dagshusets huvudvanmg enligt det första restanrantalternativet) I samt ii
alternativ ligger de flesta arbetsrummen inom riksdagshuset. g

b“ndf aV två|<amniarsystem redovisas följande alternativ
AIt g‘ utnyttJande av nksbankshuset ger ca 160—175 arbetsrum

Alt. C. I ! * .. Saalt fly§lar §er ca 210—225 rum

* yglar men ej bankhuset ger ca 55 rum

Vid införande av enkammarsystem redovisas följande alternativ
partisa}01 nUVarande forsta kammarens plenisal bevaras som kongress- och

Alt D. utnyttjande av bankhuset ger ca 165—180 rum

Alt F ! * n, * samt flyglar ger ca 215—230 rum

* » byglar men ej bankhuset ger ca 60 rum

säL0„”dTbTsr„msb;gga„akdammare"S P''eniSal OCh ^ -

AU. G. utnyttjande av bankhuset ger ca 335—350 rum

Alt J * n i* samt flyglar ger ca 385—400 rum

Alt K u i u * /lyglar men eJ bankhuset ger ca 230 rum
Alt. K. utan bankhus och flyglar erhålles ca 180 rum.

ökisTrånT^lO raUin ca 13—U~m^ vilket"™ arbetsrummen 1 en nybyggd arbetsrumsbyggnad
arbetsrum, minskar de i dessa alter^tif aTälTsIntXn P&

<tpJHnlhr^Te alternatlv 1 avseende på lokaldispositionen har studerats och
SadskrCar oTolika pbfn “ t0la" ““ ”“d *"■“>" ‘ <>y88-

I övrigt bär kommitténs byggnadssakkunnige vid redovisningen av sin
undersökning framhilli, att Norrbro är i bebo? av ombyggnad avtekniskt

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

23

skäl och att man i samband härmed inom Stockholms stad överväger att
sänka liron, som nu dels lutar och dels ligger högt i förha ande^ijl porhken
under Leionbacken. En eliminenng av slanten mellan slottet och brotastet
skulle förutom trafiktekniska fördelar vara av stort skonhetsvarde. Ombyggnaden
av Norrbro beräknas komma att ske sedan den planerade tunne i
mellan Skeppsbron och Blasieholmen utförts och innan den provisoriska
Strömbron borttages. I det sammanhanget vore det mycket angela0
slutgiltigt ordna Riksplan. Förutsättningarna att härvid kunna infoga d
Lewerentzska flyglarna bedömes vara goda.

Även trafikföringen inom Helgeandsholmen och dess omgivning bor
enligt kommitténs byggnadssakkunnige — ägnas särskild uppmärksamhet.
Inom Stockholms staTöverväges f. n. att göra Drottninggatan til! en gang«ata
och sålunda trafikfri (utom för viss korsande trafik). Det \ore under
sådana förhållanden tänkbart att frigöra även Riksgatan för genomgående

körtrafik. Härvid skulle väsentliga fördelar kunna uppnäs för riksdags- och

riksbankshusen samt även för kanslihuset. Mahanda vore det möjligt att un
der Riksplan, eventuellt i samband med uppförande av flygelbyggnaderna
och den underjordiska förbindelse emellan dem och riksdagshuset som f -

utsättes, kunna lösa de parkeringsproblem som alRmer kommer att aktual -

seras. Det är även angeläget och naturligt att kajen runt bankhuset ställes

i ordning och hålles tillgänglig för allmänheten f;,r Hel«e Vid

undersökningen har det framkommit dels att stadsplan för Hel e
andsholmen ej finnes fastställd och dels att ägoförhallandena mellan staten

och Stockholms stad ej är utredda. .... , •

Genom kommitténs försorg har utarbetats ett stort antal ntnln|^ lltJ. ''
sande hur riksdagens olika institutioner in. nr. kan tankas placerade

01 Av dom utför da undersökningen framgår att möjligheter otvivelaktigt förefinnes
att åstadkomma väsentliga förbättringar av riksdagsledamoteras arbetsförhållanden.
Några definitiva åtgärder harvidlag kan emellertid ej v
ta«as förrän ställning tagits till de för frågans lösning mest avgörande faktorerna
nämligen antalet kammare oeh riksbankens lokalisering. N.r klarheT
vunnits hlrom oeh om övrig, frigeställningar, såsom eventne it nya
funktioner inom riksdagen, val av restaurantform samt itragasatt tillkomst
av flygelbyggnader, är det nödvändigt att en noggrann programmering utföres,
innan projekteringsarbetet igångsättes.

Då de lösningar som enligt det föregående står till buds för arbetsrumsfrågan
icke torde kunna åstadkommas inom den närmaste tiden, har kommittén
även riktat sin uppmärksamhet på möjligheterna att med smärre,
snabbt vidtagna åtgärder förbättra arbetsförhållandena i riksdagshuset. \
sa åtgärder har redan vidtagits, delvis direkt genom kommitténs medverkam

a) En ny telefonväxel kommer att installeras hosten 1963, vilket medf

ungefär fördubblad kapacitet mot tidigare. . i, s

b) EU antal nya telefonhytter i anslutning till kamrarna planeras också

^”c)1 Ätta1 låsbara garderober har ställts till ledamöternas förfogande

d) De nuvarande förvaringsfacken kommer under sommaren 1963 att ersättas
av större förvaringsskåp, ett för varje ledamot.

e) Två nya arbetsrum har inretts oeh ytterligare nagra planeras.

Det kan förutsättas alt resp. riksdagsorgan har sin uppmärksamhet mm -

24

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

tad på att åstadkomma flera dylika smärre förbättringar. Av enkätsvaren att
doma synes ett visst ytterligare behov av skrivmaskiner, bandspelare eher
dikteringsapparater, möjligheter till skrivhjälp m. m. förefinnas.

Synpunkter pa bostadsfrågans lösning

Enligt bankoutskottets direktiv borde utredningen inte vara bunden till
det motionsvis framförda förslaget om ett riksdagen! utan även andra
lösningar borde undersökas, exempelvis insprängda lägenheter Det lmeer i
sakens natur, och de lämnade enkätsvaren visar också§ atrdksdaSledfmöternas
bostadsfraga inte bör lösas efter en enda linje.

terA—olh då fförff ri''"dfSSlnän anf6r Sig bäst betJ''änta med smålägenhe!
. 1 forsta band insprängda sådana — har kommit till klart nt Ett

riksdagshotell och/eller genom riksdagens försorg ordnade möjligheter
till forhyrning på hotell är ett önskemål för ett ganska belvdande

övergå“sstaXmnföSt T? “ debdsning’ måhända mest lämpad som ett
övergångsstadium for nyblivna riksdagsmän och vidare för dem som har

, jVabba förbindelser till hemorten eller som eljest inte vill binda sig för en

■öS '' De,flf1,1 man?a hål1 framförda betänkligheterna mot »kateforihus»
tortjanar enligt kommitténs mening att beaktas. Utredningsarbetet har där

nativLToM „rk‘a,S Pä 7 I”""8 *" koXnJon av alto ativen

hotell och insprängda lagenheter. Detta behöver å andra sidan icke

indra att i begransad utsträckning vissa lösningar med drag av kategori IS

sPambandPmed d°m Sfdana sku11® kunna leda till relativt snabba resultat.

1 samband med den pågående regleringen av nedre Norrmalm föres för och^ärmed^1

311 Stockholms stad rörande vissa markfrågor

°. h oarmed sammanhangande stadsplaneändringar. För statens räkniim
fores förhandlingarna enligt Kungl. Maj :ts uppdrag av en särskild delegation0

för attnnt^a id mSatl0n-'',Kummittén har haft kontakt med markdelegationen
för utt utröna vilka mojligheter som kan stå till buds att inom av förhand linfrna

berörda områden tillgodose behovet för riksdagens del av förbättrad
tillgång till hotellrum och lägenheter för dess ledamöter Vissa lös
ningar skulle enligt vad kommittén inhämtat eventuellt kunna ifrågakomma
*°”ta har\d 1 ^ad det galler tillgången på hotellrum. Med hänsyn till att

tordeadetafådförutsätte for statens deI anhängiggjorts hos markdelegationen
d det fa forutsattas att denna i samband med redovisningen av förhand päfallas

! wldamwgorlt fram,ägg“ ^ KrS''ag

,’a^P7„el‘S,a“ering?Projekt'' nämligen det »m rör Gamla staden, kan
Lnhetshfhn1 IoSningar av riksdagsmännens hotellrums- och lä ?^al?

ot b bov- ^avaI stat„en som staden äger inom detta område visst fastighetsbestånd
och synes salunda ha vissa möjligheter att genom överenskom
melser losa med riksdagens behov i ifrågavarande avsee§nden uppl-ommande
sporsmah Därest forhandlingar kommer till stånd mellan Staten och

sätfT nfr!gf 0m dfn framtlda saneringen av Gamla staden torde få förutSättäs
att statens intresse i förut berörda avseende kommer att beaktas.

Från namnda utgångspunkter har undersökningar i fråga om möjliehe5®r.
na att hhgodose riksdagens behov i dessa hänseenden gjorts genom komkom^it/01^501^8''
Sammanfattnln§s^s bär följande typer av lösningar fram Riksdagshotell

eller abonnemang på hotellrum. Redan i mitten av 1950-

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

25

talet framkom tanken på ett riksdagshotell i Gamla staden. Såsom lämplig
tomt nämndes kv. Dsedalus vid Lilla Nygatan/Schönfelts gränd, och genom
Stockholms stads fastighetskontor uppgjordes kalkyler för ett dylikt hotell,
som då tänktes som en filial till hotell Malmen. Av ett hundratal rum beräknades
ca 40 kunna ställas till riksdagens förfogande genom abonnemang. En
av arkitekt A. von Schmalensee ritad skiss över projektet finns också utarbetad.
Ifrågavarande tomt är alltjämt icke tagen i anspråk, och enligt kontakt
med vederbörande organ i Stockholms stad synes ett dylikt projekt alltjämt
vara möjligt att realisera.

Byggandet av ett riksdagshotell kan tänkas ske så, att staten i byggnadsstyrelsens
regi på statlig eller av staten arrenderad mark uppför en hotellbyggnad,
som därefter uthyres för hotell- och ev. restaurantrörelse. Staten
kan också försälja eller utarrendera mark till lämplig intressent, som uppför
hotellbyggnaden. Även om ett fast abonnemang för riksdagsmännens
räkning skulle tecknas för ett visst antal rum, måste rumskostnaderna i ett
dylikt nybyggt och centralt beläget hotell bli förhållandevis höga, oavsett i
vilkens regi byggnaden uppföres. Om staten uppför byggnaden, skulle —- om
så anses lämpligt — avtal kunna träffas om att hotellet tillämpar speciella
lägre, i förhållande till genomsnittsnivån avvägda priser för riksdagsledamöter
och att staten som motprestation gentemot hotellarrendatorn medger
fördelaktiga upplåtelsevillkor. I det andra fallet skulle staten som motprestation
kunna försälja lämplig tomt för hotellbyggnad till en reducerad köpeskilling.

Kommittén har vidare undersökt de möjligheter som kan finnas för att pa
centralt belägna områden tillförsäkra riksdagen möjligheter att under riksdagstid
med förtur få disponera delar av ett eller flera större hotell. Härvid
har intresset närmast inriktat sig på vissa planerade hotellbyggen på nedre
Norrmalm. Abonnemang på visst antal rum i moderna, centralt belägna hotell
av normal standard skulle — i förening med vanlig privat förhyrning -kunna till väsentlig del fylla ledamöternas behov av hotellrum. De från
många håll framförda anspråken på att kunna placera kläder och handlingar
in. in., som man ej önskar eller behöver ta med sig vid ett kortare
besök på hemorten, bör därvid kunna tillgodoses på olika sätt. Exempelvis
skulle de för riksdagsabonnemang reserverade rummen kunna förses med
låsbara garderobsutrymmen med inbyggda hyllor eller möjligen låsbara
(och ev. flyttbara) skåp av lämplig storlek. Härigenom skulle rummen för
de ledamöter, som ej önskar abonnera för mer än fyra eller fem dagar per
vecka, utan nämnvärda olägenheter kunna tas i bruk vid återkomsten från
hemorten, även om rummen varit uthyrda till annan under veckohelgen.

Genom det skisserade förfarandet med abonnemang på delar av större
hotell torde riksdagen — genom att binda sig för exempelvis ett år i taget
för ett visst antal rum under de för hotellbranschen lågsäsongbetonade perioderna
10/1—31/5 och 15/10—15/12 — kunna erhålla relativt goda abonnemangsvillkor.
Uppgörelsen i fråga om rumskostnaderna skulle i så fall bli
ett mellan havande direkt mellan hotellet och riksdagen (ekonomibyrån),
som därefter debiterar vederbörande riksdagsman. Ett sådant arrangemang
skulle föra med sig alt om det för varje år bestämda antalet rum cj blir disponerat
av riksdagsledamöterna, får riksdagen i princip själv stå för kostnaderna
för de ej utnyttjade rummen.

Lägenheter. Vid kontakter som kommittén upptagit med vissa större bostadsföretag
i Stockholm bar förståelse visats för riksdagsmännens speciella
problem i fråga om anskaffning av lämpliga lägenheter. Samtidigt har un -

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

derstrukits betydelsen av en positiv medverkan från stadens bostadsförmedlande
organ.

Kontakter har även tagits med Djurgårdsnämnden för att undersöka om
möjligheter föreligger att såsom villkor för markupplåtelse stipulera att ett
visst antal lägenheter får disponeras för riksdagen. Även i detta fall förutsättes
viss medverkan från stadens bostadsförmedling. De tomter som eventuellt
skulle kunna komma i fråga torde emellertid ligga ganska långt från
centrum.

I samband med Gamla stadens sanering synes möjligheter — om överenskommelse
härom kan träffas med därav berörda — föreligga att ordna insprängda
lägenheter för ett relativt stort antal riksdagsmän. Detta får emellertid
anses vara ett mera långsiktigt projekt.

Enligt kommitténs mening skulle även kunna övervägas att nyproducera
bostäder för riksdagsmän genom att förvärva en eller flera saneringsmogna
centralt belägna fastigheter, exempelvis på Norrmalm och Östermalm, och
där låta ombygga eller nybygga bostäder för riksdagsmän och ev. vissa andra
kategorier vilkas bostadsfrågor är svårlösta, såsom studenter. En dylik byggnad
kan även tänkas på den tidigare nämnda för hotell avsedda tomten i
kv. Dsedalus, eller på annat håll i Gamla staden i samband med dess sanering.
Antalet för riksdagen avsedda lägenheter skulle för varje sådan byggnad
lämpligen kunna röra sig om ca 20, fördelade på två våningar.

Anskaffning av lägenheter enligt angivna riktlinjer skulie kunna ske i
följande former:

1. Insprängda lägenheter: Kontakt med på marknaden förekommande
lämpliga byggnadsföretag för träffande av uppgörelse om tillhandahållande
av vissa lägenheter.

Vid detta alternativ, som förutsätter medverkan från stadens och då
främst bostadsförmedlingens sida, kan — därest lägenheterna skall upplåtas
med bostadsrätt — fråga uppkomma om hur grundavgifterna (insatserna)
för lägenheterna skall finansieras. Ifall dispositionsrätten till lägenheterna
skall hänga samman med riksdagsmannaskapet, vilket synes
lämpligt, bör riksdagen genom riksgäldskontoret kunna förvärva bostadsrätten.
Även den formen kan tänkas att det för insatserna erforderliga kapitalet
av staten ställes till ledamöternas förfogande genom utlämnande av stående
lån mot normalränta och mot villkor som säkerställer det framtida
utnyttjandet för riksdagens behov. En av riksgäldskontoret meddelad lånegaranti
kan alternativt här komma i fråga. För de kapitalinsatser som erfordras
för anskaffande av bostadsrättslägenheter torde få inrättas en särskild
statlig fond, och vid utlåning bör tillskapas en särskild lånefond.1

1 Anm.: För jämförelse kan nämnas att i enlighet med bestämmelserna i Kungl. Maj:ts kungörelse
nr 522/1960 må vissa statliga anställningshavare, som i anledning av befordran eller förflyttning
erhållit ändrad tjänstgöringsort, för förvärvande av bostadsrätt inom bostadsrättsförening
erhålla lån med statlig garanti (statligt bostadsanskaffningslån). Lånebeloppet må ej
beviljas med högre belopp än som motsvarar kontantinsatsen, och får ej överstiga 10 000 kronor
Låneansökan prövas av generalpoststyrelsen och beviljat lån utbetalas utan borgensförbindelse
eller annan säkerhet genom ianspråktagande av postsparbanksmedel. Räntefoten är f. n. 5 % %
och lånen amorteras under högst 10 år. Amortering och ränta innehålles av låntagarens lön
genom resp. myndighets försorg.

Motsvarande bestämmelser gäller för anställningshavare vid riksdagens verk (bankorealementet
A: 6, § 7, mom. 4).

Till fast anställd personal vid vissa affärsdrivande verk, som icke erhållit lån enligt ovanstående
kungl. kungörelse nr 522/1960, kan lån om högst 2 000 kronor utlämnas för fullgörande av
kontantinsats vid anskaffande av bostadslägenhet genom bostadsrättsförening. Lånen utlämnas
från resp. verks driftkostnadsstat.

Bankoutskottets utlåtande nr 2t) år 1963

27

Dessutom kan en överenskommelse med enskild byggherre eller bostadsföretag
om att viss kvot av lägenhetsbeståndet i ett hus förbehålles riksdagen
tänkas komma till stånd i samband med upplåtelse av statlig mark för
bostadsändamål eller statlig medverkan vid finansieringen av byggandet av
bostadshus genom ställandet av viss garanti eller utlämnandet av speciellt
lån. Formerna härför kan tänkas anordnade på olika sätt. Av vikt är emellertid
att villkoren utformas så att riksdagens behov av lägenheter säkerställes
för viss icke alltför kort tidsrymd.

2. Mindre kollektiver: Uppförande av bostadshus genom stiftelser.

En byggnation på för ändamålet speciellt förvärvade, centralt belägna
tomter skulle — därest direkt statligt engagemang ej anses lämpligt — kunna
ske i stiftelseform. Representanter för riksdagen och andra eventuellt tänkta
medverkande skulle i så fall kunna bilda en arbetsgrupp på 3 å 4 personer
med uppdrag att studera frågorna och framkomma med principförslag
till åtgärder. Medverkan från riksdagens sida skulle därvid kunna ske på
så sätt att riksgäldskontoret erhölle i uppdrag att framtaga och studera
lämpliga projekt samt initiera intressenterna härom.

Genom att anlita stiftelseformen vid uppförandet av bostadsfastigheter
skulle icke krävas något direkt investeringsanslag från riksdagens sida för
finansiering av projektet. I stället skulle en garanti (borgen), överslagsvis
beräknad till ca 12 000 kr. per lägenhet, ställas för det lånekapital som erfordras
utöver belåningsvärdet för respektive fastighet. En dylik garanti
skulle kunna ordnas på så sätt att riksdagen ger riksgäldsfullmäktige en generell
fullmakt att till ett belopp av förslagsvis 600 000 kr. ikläda sig förbindelser
till för ändamålet bildade stiftelser. Alternativt kan det erforderliga
toppkapitalet ställas till förfogande genom utlämnande av lån från en för
ändamålet bildad statlig fond. Det får förutsättas att riksdagen (riksgäldskontoret)
säkerställer sin framtida dispositionsrätt till de lägenheter, som
ev. blir friställda genom innehavaren/riksdagsmannens utflyttning, genom
förbehåll härför vid ställandet av garanti eller utlämnandet av lån.

Hyreskostnaderna i en dylik centralt belägen fastighet beräknas kunna hållas
vid eu rimlig nivå om de lägre våningsplanen uthyres till butiker och
kontor.

3. Kollektivhus: Uppförande av ett eller flera statliga bostadshus på statens
mark eller på mark som Stockholms stad kan ställa till förfogande med
tomträtt:

En lösning genom byggandet av kollektivhus, eventuellt enligt det norska
mönstret med hybelhus (se sid. It), är enligt kommitténs tidigare uttalade
mening mindre lämplig. Skulle det emellertid anses nödvändigt att snabbt
anskaffa ett större antal smålägenheter för riksdagens behov, är troligen
denna väg mest framkomlig. En eventuellt önskad lägre hyresnivå i ett dylikt
kollektivhus skulle kunna uppnås genom att hyressättningen grundas på
beräknade fördelaktiga ränte- och avskrivningsvillkor. Fri möblering och
fri service kan dessutom tänkas.

Kostnadsfrågor m.m.

För att få en uppfattning om kostnaderna för de i det föregående behandlade
alternativa projekten har kommittén genom sin byggnadssakkunnige
låtit utföra vissa kostnadskalkyler, dock endast omfattande kostnadsuppskattningar
av vissa delobjekt, som ingår i de olika alternativen. Det har näm -

28

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

ligen inte ansetts möjligt att med någon större grad av säkerhet beräkna totalkostnaderna
för genomförandet av något av alternativen. Beräkningarna
i det följande, som är approximativt gjorda och som särskilt när det gäller
ombyggnadsarbeten måste bli osäkra inom vida marginaler, kan dock ge en
viss vägledning för ett bedömande.

Kostnaderna för vissa delar av inom kommittén studerade om- och tillbyggnader
för riksdagshuset och riksbankshuset uppskattas till följande
belopp. Beloppen avser endast byggnadskostnader. Härtill kommer i samtliga
fall kostnaderna för lös inredning.

Restaurant

Riksdagshuset

i riksdagshusets huvudvåning med fasad mot riksbanken,
förråd och personalrum i övre källarvåningen (= alt. I i

restaurantutredningen, se bil. D)...................... 1 200 000

i riksbankshusets norra del i källarvåning, bottenvåning och
vån. 1 tr. samt inbyggnad av gård i två plan (källare och
bottenvåning) ( = alt. II i restaurantutredningen)........

Riksbankshuset

Ombyggnad inom riksbankshuset inkl. två passager till riksdagshuset
(10000 in2 våningsyta—45 000 m3). Restauranten
ligger i detta fall i riksdagshuset (= restaurantalternativ I)
Ombyggnad inom riksbankshuset inkl. två passager till
riksdagshuset, men exkl. byggnadskostnader (enl. ovan)
för den del av bankhuset som enligt restaurantalternativ
II avses disponeras för restaurantlokaler...............

Arbetsrumsbyggnad inom riksdagshuset
Inbyggnad med arbetsrum kring gård i stället för nuvarande
1. kammarens plenisal (12 000 m3), inkl. rivningsarbete
och eventuella grundförstärkningar..................... 4 500 000

Riksbankshuset

2 500 000

7 500 000

6 500 000

Av sammanställningen framgår bl. a. att en ombyggnad av riksbankshuset
för riksdagens behov samt tillskapandet av nya restaurantlokaler
skulle — oberoende av vilken restaurantform som väljes — dra en kostnad
av ca 9 miljoner kronor (1 200 000 + 7 500 000 resp. 2 500 000 + 6 500 000).
En sådan ombyggnad skulle, såsom framgår av bilaga E, förutom nya restaurantlokaler
ge 160—180 arbetsrum för ledamöterna. Genom inbyggnad av
riksdagshusets norra gård skulle kunna erhållas ytterligare ca 175 rum för
en uppskattad kostnad av 4 500 000 kronor. För färdigställandet av en dylig
inbyggnad beräknas åtgå ca två år, inkl. rivningsarbete och eventuella
grundförstärkningar. Ombyggnaderna i riksbankshuset beräknas kräva en
tid av 172—2 år beroende på om restaurant ingår eller ej.

Såsom tidigare nämnts (sid. 23) uppgjordes år 1956 inom Stockholms stads
fastighetskontor en preliminär kostnadsberäkning för ett tänkt riksdagshotell
i kv. Da5dalus vid Lilla Nygatan i Gamla staden. Hotellet skulle innehålla
100 rum, varav ca 40 enmansrum beräknades kunna ställas till riksdagens
förfogande genom abonnemang. För om- och tillbyggnad av ifrågavarande
fastighet beräknades då ett belopp av 4 100 000 kronor, vilket enligt
prisläget våren 1963 skulle motsvara ca 5 300 000 kronor.

I driftskalkylen år 1956 beräknades att de för riksdagen reserverade 40
rummen skulle abonneras i sju månader men med två dagar per vecka
(weekends) fria för uthyrning till andra hotellgäster. Hyran för denna form
av riksdagsabonnemang beräknades då till 200 kr. per månad, alltså omkring

29

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

10 kr. per dygn. För reguljär uthyrning beräknades motsvarande hyreskostnad
till kr. 20: 50 per dygn. Denna kalkyl är givetvis nu föråldrad men
torde dock visa, att kostnaderna för att genom ett dylikt hotell anskaffa
bostäder för de riksdagsledamöter, som väljer denna form av boende, skulle
kunna hållas inom rimliga gränser.

Kommittén har under slutskedet av sitt arbete medverkat vid utformningen
av ett bostadsprojekt i kv. Jungfrun nr 7 på Östermalm, dar 10 a 12 enoch
tvårumslägenheter med kokvrå kan ställas till riksdagsledamöternas

disposition genom tecknande av bostadsrätt. , .,

Några exakta beräkningar angående kapitalinsatser och arshyror har vid
tiden för betänkandets avgivande ännu ej kunnat göras, men kostnaderna
har erfarenhetsmässigt uppskattats sålunda:

Kapitalinsats
Årshyra.....

Ett rum och kokvrå Två rum och kokvrå
(27,3 m2) (45 m2)

5 000—6 000 kr. 9 000—10 000 kr.

2 800—3 000 kr. 3 800— 4 000 kr.

Avsikten är att detta projekt, som alltså är av relativt liten storleksordning
och som kan betecknas som mera försöksbetonat, senare skall kunna

Vid en underhandsundersökning angående intresset att teckna bostadsrätt
i en dylik fastighet anmälde sig ett fyrtiotal riksdagsledamöter som spekulanter.

30

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

V . , Bilaga A.

Kommittén för utredning ay

riksdagsledamöternas bostadsfråga m. m. Frågeformulär

Sekr. OLOF NORELL

Förste revisor i Riksgäldskontoret
tel. 221220 ankn. 22

A.

Riksdagsledamöternas bostads- och arbetsförhållanden m. m.

Besvaras
endast av

utanför

hemmet

boende.

Nuvarande bostadsförhållanden i Stockholm under sessionstid

1 □ Hotell eller pensionat 2 □ Hyresrum 3 n Lägenllet (med k8k e, kokyrå)

□ ett rum □ två rum □ ett rum □ två rum O eu rum □ två rum □ större

Kostnader (exkl. måltider) Kostnader (exkl. måltider) under sessionstid

under sessionstid

c:a......................... kr. per månad.

c:a..........................kr. per dag.

(Faktiska kostnader c:a............... kr per ^

Bostaden disponeras: » □ bela året 3 Q c:a 4 dagar per yecka

2D hela sessionstiden «□ kortare perioder eller enstaka dagar

Olagenheter med ovanstående 1 □ Bostaden avlägset belägen i förhållande till riksdagshuset
bostadsförhållanden: 3 Q Dä]iga kommunikationer till riksdagshuset

3 □ Otillräckligt arbetsutrymme

4 □ (Ev. annan olägenhet)

B.

Arbetsmöjligheter i Stockholm

Disponeras utanför riksdagshuset arbetsrum, som kan utnyttjas för riksdagsarbetet? □ Ja □ Nej
Om ja, var. □ I bostaden (i Stockholm) Är arbetsmöjligheterna där

□ Annorstädes (i Stockholm) tillfredsställande? □ Ja □ Nej

(kontor e. dyl.)

Om ej tillfredsställande, varför?....

Anser Ni Er for egen räkning behöva tillgång till särskild arbetsplats i riksdagshuset (eller dess
omedelbara grannskap)? □ Ja □ Nej

Om ja, vilket av följande alt. anser Ni för 1 □ Eget rum

Er del nödvändigt? 2 □ Med annan ledamot delat rum (eget skriv-

bord och förvaringsutrymme)

8 □ Tillgång till arbetsplats för sporadiskt ut»
nyttjande

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

31

C.

Allmänna önskemål

a) □ Särskilda åtgärder betr. riksdagsledamöternas bostadsförhållanden är enligt min mening

obehövliga.

b) □ Riksdagsledamöternas bostadsförhållanden anser jag bör förbättras genom

Kryssa riksdagshotell/pensionat

för den 2 g annan kollektiv anordning (jfr ex.-vis Norges »hybelhus», se bil.)
eller de särskilda »insprängda» rum med kokmöjligheter i hyreshus (möblerat)

ml”?" 4D » » » » » » » (omöblerat)

förorda 6Q » » lägenheter om minst ett rum och kök i hyreshus (möblerat)

e j—j Ä yy » » » » » » » » » (omöblerat)

D.

Personliga önskemål

Om både
alt. 1 och

alt. 2 är

tänkbara

kan dessa
rutor — i
stället för
med X —
markeras

med 1—2
efter ange-lägenhets-grad.

Jag skulle själv ha intresse av att — om valmöjligheten nu vore för handen — utbyta min
nuvarande bostad mot #

alt. 1) □ abonnemang på ett riksdagshotell 10 hela sessionstiden

eller annan kollektiv anordning: 2 □ c:a 4 dagar per vecka under

□ ett rum Q två rum sessionstid

med möjligheter till: 3 □ samt dessutom under icke-ses-

1Q morgonmål 2 Q lunch 3 □ middag sionstid c:a ................... dagar

per år (utan abonnemang)

alt. 2) □ en för hela året genom riksdagens för-medling förhyrd lägenhet, omfattande 1 □ ett rum med kokmöjligheter

□ möblerat □ omöblerat 2 □ eu rum och kök

*□ två » » »

«□ större

E.

Speciella synpunkter

Stockholm den 1961............................................ ^ tt

Namn

Födelseår: ................... Resväg från hemorten: c:a mil

Hemortslän: ...........................................................................

32

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

Bilaga B.

Till Riksdagens ledamöter

Riksdagsledamöternas bostadsfråga m. m.

I anledning av riksdagens skrivelse den 12/4 1961 (nr 147) har fullmäktige
i riksgäldskontoret tillsatt en kommitté med uppdrag att _ efter av

bankoutskottet i utlåtande nr 16/1961 angivna riktlinjer — utreda riksdagsledamöternas
bostadsfråga m. m. Kommitténs ledamöter är generaldirektör
u. Kenlund, ordförande, riksdagsledamöterna Waldemar Svensson, T. G. A.
G° Ringström1118 Gustafsson och Sti§ F- Hansson samt riksgäldsdirektör

För att erhålla underlag för ett bedömande av riksdagsledamöternas behov
och önskemål i bostadsfrågan har kommittén utarbetat bifogade frågetormular,
som benäget torde ifyllas och snarast (senast den 6/12 1961) överlämnas
till kammarens vaktmästare för vidare befordran till kommitténs
sekreterare. Kuvert härtill bifogas. Dessutom bilägges en sammanställning
over bostads- och arbetsförhållandena för parlamentsledamöterna i Norge,
Danmark, Finland och Sverige. s

Vid frågeformulärets uppgörande har, i anslutning till den hittills förda
diskussionen i ämnet, utgångspunkten varit att en förbättring av riksdagsmannens
bostadsförhållanden i Stockholm kan nås efter i huvudsak två linjer.
Den ena skulle innebära att hyreslägenheter — möblerade eller omöblerade
ställdes till förfogande genom riksdagens medverkan; uthyrningen
inge avse hela året. Enligt den andra skulle genom ny- eller ombyggnad
S^aPas, et^...ceatralt belä§et hotell eller pensionat, där riksdagsledamöterna
skulle ha företrädesrätt till rum under sessionstid. Ev. lediga rum — i första
hand under veckosluten och under icke-sessionstid — skulle stå öppna för
allmänheten. Den ena lösningen utesluter givetvis inte den andra. Det förutsattes
att lagenheten resp. hotellet skulle hålla normal god standard och att
marknadsmassigt pris-(hyres-) sättning skulle tillämpas

Då frågan om riksdagsledamöternas tillgång till lämpliga arbetsutrymmen
ar trangande och nara sammanhänger med bostadsfrågan, berör frågeformuläret
aven detta amne på några punkter. Ett »riksdagshotelb skulle
eventueUt kunna innehalla särskilda arbetsrum åt riksdagsledamöter

Fragornau d ^. bor endast besvaras av ledamöter, som under sessionsDd
förhyr särskild bostad (utanför hemmet) i Stockholmsområdet. B. och C
torde besvaras av alla, och övriga punkter efter eget val.

Då formuläret ej kan täcka alla alternativ i olika hänseenden, är kommittén
tacksam for speciella synpunkter på frågan. Plats härför har lämnats.

På kommitténs vägnar:

Gösta Renlund

Bilaga: 1 frågeformulär
1 tablå
1 kuvert

Ordförande

Bankontskottets utlåtande nr 2!) år 1963

33

Bilaga C.

Redogörelse för undersökningen angående riksdagsledamöternas
bostads- och arbetsförhållanden m.m.

Syftet med den gjorda enkäten har varit att som en grundval för kommitténs
ställningstagande söka skapa en bild av riksdagsledamöternas behov
och önskemål i bostadsfrågan och den därmed nära sammanhangande
frågan om ledamöternas tillgång till lämpliga arbetsutrymmen. Undersökningen
vill först i grova drag belysa ledamöternas nuvarande bostads- och
arbetsförhållanden och utröna deras uppfattning om vari olägenheterna med
nuvarande förhållanden främst består. Därefter har ledamöterna beretts
tillfälle att meddela sina åsikter om hur förhållandena bör förbättras.

Frågeformuläret har utformats så att dess första del skall ge en bdd a%
nuläget. På blankettens andra sida har ledamöterna givits möjlighet att ge
till känna sin uppfattning om vilka generella åtgärder, som bor vidtagas i
bostadsfrågan. Här har alla kunnat ge sin röst för eu eller flera lösningar,
oavsett om vederbörande själv ansett sig vara i behov av ny bostad el ei
icke. Denna opinionsmätning har därefter kompletterats genom att de som
för egen del är intresserade av en förändring i sin bostadssituation i nasta
avsnitt kunnat framlägga personliga önskemål. Härigenom har utredningen
sökt få en uppfattning om storleksordningen av de åtgärder som erfordras.

För kommitténs ställningstagande och tolkning av de i enkäten framkomna
önskemålen är det givetvis betydelsefullt att få ett begrepp om de
faktorer, som får anses ha betydelse för riksdagsledamöternas bostadsvanor
och -önskemål. Analysen har emellertid i det hänseendet icke kunnat goras
alltför inträngande. Vid uppläggningen av undersökningen har förfarits sa
att vissa lätt tillgängliga data, vilka kunnat tänkas ha betydelse i sammanhanget,
medtagits. Sålunda har exempelvis uppdelning skett med utgångspunkt
från kammare, kön, ålder, antal riksdagsår och resväg. Härigenom
«es möilighet att dels taga hänsyn till de ändrade forhållanden som en
eventuell övergång till ett enkammarsystem skulle medföra, dels undersöka
hur eventuella förändringar i ålders- och könsfördelning i riksdagen skulle
kunna verka. Genom att ställa uppgifterna i relation till resvägen till hemorten
har utredningen velat undersöka på vad sätt möjligheterna att kunna
resa hem inverkar på boendet. Vid tabellbearbetningen har man dessutom
sökt ställa det nuvarande läget betr. bostads- och arbetsförhållanden i relation
till de uttalade önskemålen.

Till utredningen har avlämnats 355 (= 92,7 %) bearbetningsbara svar,
137 (= po,7 %) från I kammaren och 218 (=94 %) från II kammaren, a\-seende läget vid mitten av december 1961. Av de 28 ledamöter, som icke
svarat eller inlämnat blanka svar, är 12 statsråd. Flertalet av de Övriga ar
antingen stockholmare eller sådana, som skulle avgå från riksdagen vi
årsskiftet 1961/62 och som därför icke ansett sig böra svara. Efter gransknin«
och viss komplettering har blanketternas uppgifter överförts till halkort
och tabelleringen gjorts på statistiska centralbyrån efter sekretariatets
tabellskisser. Det material som framkommit bär sedan analyserats. Härvid
|lar givetvis eu del tabeller visat sig icke kunna tillföra utredningen något
av värde och därför här uteslutits.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 3 samt. Nr 21)

34

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

I. Allmän fördelning

I nedanstående tabeller har samtliga svarande uppdelats på a) ålder b)
anta riksdagsår, c) resväg från hemorten, d) kön. SamtligaPuppgifter fördelade
pa kammare (se även bilaga 1).

Åldersfördelning Fördelning på riksdagsår

Födda (ålder i år)

1900—
o. tid.
(>60)

1901—

1910

(51—60)

1911
o. sen.
«51)

Totalt

I k. antal.....

48

55

34

137

/o

II k. antal....

35

40

25

100

45

88

85

218

/o

21

40

39

100

Summa: antal

93

143

119

355

O/

/o

26

40

34

100

Antal riksdagsår

Totalt

>16

9—16

1—8

28

42

67

137

20

31

49

100

32

78

108

218

15

36

50

100

60

120

175

355

1 17

34

49

100

Fördelning på resväg Fördelning på kön

Resväg från hemort till

Sthlm (mil)

Totalt

0—10

11—70

>70

I k. antal.....

28

97

12

137

%

II k. antal____

20

71

9

100

38

168

12

218

0/

/o

17

77

6

100

Summa: antal

66

265

24

355

O/

/o

19

75

7

100

Män

Kvinnor

Totalt

Antal

O/

/o

Antal

o/

/o

126

40

11

27

137 39

92

8

100

188

60

30

73

218 61

86

14

100

314

100

41

100

355 100

88

12

100 |

II. Nuvarande förhållanden

1) Bostadsförhållanden

„nll!!!8a-2~tSä§ge(S tabeller över de nuvarande bostadsförhållandena
under sessmnshd. Harav framgar att 297 ledamöter, som icke har sin hemort

i 1 e“er d6SS närhet’ för kortare eller länSre tid förhyr bostad i
f Uu sessionstiden- Härav bor 99 st. (33 %) på hotell och 112

st. (38 %) i hyresrum, medan 86 st. (29 %) förhyr särskild lägenhet Av

4astörretTniledr 55rUm °Ch kök’ 17 st- om två mm och kök och
4 storre. 10 ledamöter har icke angmt lägenhetens storlek.

Kostnaderna för hotell/pensionat varierar mellan ytterligheterna 8 resp

sniUet^calsTr 5^“ ^ 20 ^ ^ arUmetiska ^

paldenT-äM^W hyresrun? fr ävenledes synnerligen varierande. Huvudär
148 krT/mån emellertld mellan 120-170 kr. per månad, medeltalet

Av lagenheterna drar 49 % en hyreskostnad av mindre än 170 kr per
manad. Medeltalet är 193 kr./mån. P

Mågotspedfikt samband mellan å ena sidan ålder, antal riksdagsår eller
resväg till hemorten samt å andra sidan valet av bostadssätt kan inte ut -

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963 35

läsas av tabellerna. Däremot förefinnes en tydlig tendens för kvinnorna att
föredra lägenhet eller hyresrum framför hotell.

Ca hälften (49 %) av de utanför Stor-Stockholm bosatta disponerar i
Stockholm en för hela året förhyrd bostad (bil. 3). Av förhyrda rum disponeras
56 % hela året, medan 36 % förhyres endast under sessionstid. Lägenheterna
förhyres som väntat praktiskt taget överlag för hela året.

Resvägen till hemorten synes icke ha någon avgörande inverkan på boendefrekvensen
i annan mån än att de som bor inom 10 mils avstånd från
riksdagshuset oftast disponerar sin hostad (= hotell) endast för kortare
perioder eller enstaka dagar, eftersom de ju i de flesta fallen kan åka hem.
Den procentuella fördelningen mellan kamrarna är praktiskt taget lika.

Påpekas bör kanske att tabellen ej anger hur länge vederbörande vistas i
Stockholm, utan för vilken tid bostaden står till hans förfogande (= betalas).

De påtalade olägenheterna med nuvarande bostad belyses genom nedanstående
tabell.

Avlägset

Dåliga kom-munikationer

Otillräckligt
arb.-utrymme

Andra

olägenheter

Antal

med

2 eller
flera
olägen-heter

Boende

Totalt

Inga

olägen-

heter

en-

dast

kom-

bina-

tion

med

an-

dra

oläg.

%

en-

dast

kom-

bina-

tion

med

an-

dra

oläg.

%

en-

dast

kom-

bina-

tion

med

an-

dra

oläg.

0/

Jo

en-

dast

kom-

bina-

tion

med

an-

dra

oläg.

%

Antal

%

Antal

O/

Jo

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

Antal

0/

Jo

Hotell . . .
Hyresrum
Lägen-heter . .

99

112

86

100

100

100

36

39

44

36

35

51

1

16

16

3

19

4

4

31

23

—

1

2

3

1

2

3

27

19

8

20

20

5

47

35

15

13

12

11

19

12

1

32

12

14

22

26

7

22

22

8

Summa

297

100

119

40

33

26

20

—

6

2

54

45

33

36

32

23

55

19

Av tabellen framgår att 40 % av de 297 svarande anser sig inte ha några
nämnvärda olägenheter med bostaden. 20 % anser bostaden ligga för avlägset
i förhållande till riksdagshuset; huvudsakligen gäller detta hyresrummen
och lägenheterna. Kommunikationerna däremot synes inte vara
något problem i och för sig. En tredjedel av de svarande anser sig ha otillräckligt
arbetsutrymme; för hotell-boende ända upp till hälften. Av dem som
bor på hotell och i hyresrum har 22 % angivit två eller flera kombinationer
av olägenheter.

Betr. i tabellen angivna »andra olägenheter» har särskilt framhållits
följande:

Hotell: bo i kappsäck; ingenstans att göra av handlingar vid flyttning;
nytt rum varje gång; ständiga bagagetransporter; svårt att organisera arbetet;
ingen riktig fast punkt i boendet; ankomstdagen fås ej rum förrän
på e. in.; avresedagen lämnas rummet senast kl. 17.

Hyresrum: måste hyra för hela året; betala också för icke-sessionstid för
att få behålla rummet; kostnaden för hög i förhållande till användningstiden;
ej badrum; ej telefon; ej arbetsro; ej kokmöjligheter; besvärligt att
få tag på rum; alltför dyrt och osjälvständigt.

Allmänt: kan ej utnyttja håltimmar på grund av för långa avstånd. Standardsänkning
jämfört med hemmet.

36

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

2) Arbetsmöjligheterna i Stockholm (utanför riksdagshuset) redovisas i
tabellbilaga nr 4, varav ett sammandrag här nedan.

Bostad under Stockholmsvistelsen

Övriga

(huvud-

sakligen

Sthlm-

are)

Härav

Arbetsrum i
Stockholm utanför
riksdagshuset

1

Hotell

2

Hyres-

rum

3

Lägen-

het

Summa

1—3

Summa

I k.

Hk.

st

0/

/o

st

O/

/o

st

0/

/o

st

0/

/o

st

O/

/o

st

O/

/o

st

O/

/o

st

%

Finnes ej.......

81

84

53

49

17

22

151

54

18

26

169

48

66

49

103

47

» men otill-

fredsställande ...

9

9

21

19

21

27

51

18

6

8

57

16

19

14

38

18

Summa

90

93

74

68

38

49

202

72

24

34

226

64

85

63

141

65

Tillfredsställande
arbetsrum finnes
(i bostaden eller
annorstädes)....

7

7

34

32

39

51

80

28

46

66

126

36

49

37

77

35

Totalt

97

100

108

100

77

100

282

100

70

100

352

100

134

100

218

100

Av hotellboende anser sig endast 7 % ha tillfredsställande arbetsmöjligheter;
för hyresrum och lägenheter är motsvarande siffror 32 % resp. 51 %.
Av stockholmare är ca 2/s tillfreds med arbetsmöjligheterna utanför riksdagshuset.
Totalt sett är endast ca Va av alla svarande tillfreds.

Betr. »otillfredsställande arbetsförhållanden» anges framför allt: ingen
arbetsro, svårt att organisera arbetet, ingen möjlighet att utnyttja håltimmar,
ingen arbetsplats, för litet utrymme, inga handlingar tillgängliga.

En genomgående iakttagelse är att de dåliga arbetsmöjligheterna — både
i bostaden och i riksdagshuset — av riksdagsmännen uppfattas som minst
lika väsentliga som bostadsfrågan (se sammanställningen i bil. 8).

I en särskild punkt har frågats om vederbörande riksdagsledamot ansett
sig för egen räkning behöva tillgång till särskild arbetsplats i riksdagshuset
(eller dess omedelbara närhet) och — om så är fallet — om det anses vara
nödvändigt med eget rum eller delat rum med eget skrivbord och förvaringsutrymmen,
eller om tillgång till arbetsplats för sporadiskt utnyttjande är
tillfyllest.

Ett sammandrag av svaren redovisas här:

Önskemål om arbetsrum (sammandrag)

Önskar rum

Önskar

Ej

eget

delat

tillg

ång

ej rum

angivet

b urnma

st

0/

/o

st

O/

/o

st

%

st

%

st

%

st

%

I k. kvinnor.................

3

27

_

2

19

3

27

3

27

ii

100

män....................

41

33

22

17

28

22

29

23

6

5

126

100

Summa

44

32

22

16

30

22

32

23

9

7

137

100

II k. kvinnor................

3

10

8

26

15

50

3

10

1

3

30

100

män...................

75

40

43

23

44

23

22

12

4

2

188

100

Summa

78

36

51

23

59

27

25

11

5

2

218

100

Totalt

122

34

73

21

89

25

57

16

14

4

355

100

Därav I + II kvinnor........

6

15

8

20

17

41

6

15

4

10

41

100

* män...........

116

37

65

21

72

23

51

16

10

3

314

100

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963 37

Av tabellen ovan framgår att av de 341 som besvarat frågan anser 122
eget rum vara nödvändigt för riksdagsarbetets ratta bedrivande. Om delat
rum resp. tillgång till arbetsplats räknas såsom V* resp. Vi rum motsvarar
önskemålen ett behov av ca 180 rum (= 53 % på 341 svar), fördelade pa
I kammaren 63 rum på 128 svarande (=49 %) och II kammaren 119 rum

^Eftersom ITav talmän^ och utskottsordförandena uppgivit sig ej önska
eget rum, förmodligen menande sig ej önska ytterligare rum, och 3 "Jskottsordförande
ej svarat alls, bör angivna rumsbehov (inkl. rum för talman,
utskottsordförande, gruppledare etc.) för hela nuvarande riksdag uppräknas
ytterligare något till ca 200 rum. MfrNmops 101

För närvarande är antalet arbetsrum i riksdagen ca 40. (Jfr Aor0es 10.1
mm på 150 ledamöter = 69 %; 56 enmansrum och 47 tvamansrum.)

Av de 57 (= 16 %) som ansett sig ej behöva arbetsplats i riksdagshuset, ar
18 stockholmare, som redan nu har tillfredsställande arbetsrum. \ idare
framgår att kvinnorna har betydligt mindre anspråk på egna rum an sina
manliga kolleger (15 % mot 37 %). En viss tendens for de längst bort
boende att önska eget rum kan också skönjas. En stegring av önskemålen
om eget rum allt efter ökat antal riksdagsår kan också iakttagas.

I följande tabell har ett försök gjorts att kombinera önskemålen om
arbetsrum med de personliga önskemålen att byta bostad.

önskemål om arbetsrum kombinerat med personliga önskemål om bostad

Önskar byta bostad
mot

Önskar arbetsrum

Önskar ej
arbetsrum
+ ej svarat

Summa

eget

delat

tillgång

st

O/

/o

st

O/

/o

st

0/

/o

st

%

st

0/

/o

Riksdagshotell....

0/

/o

37

41

30

22

24

30

22

24

25

10

n

14

91

100

26

Rum m. kokmöjlig-het ............

%

35

47

29

14

19

19

19

25

21

7

9

10

75

100

21

Ett rum o. kök ..

%

15

34

12

12

27

16

12

27

13

5

11

7

44

100

12

>1 rum o. kök . . .

0/

/o

Summa
o/
/o

5

36

4

3

21

4

2

14

2

4

29

5

14

100

4

92

41

75

51

23

70

55

25

62

26

12

37

224

100

63

Önskar ej byta

bostad.........

%

30

23

25

22

17

30

34

26

38

45

34

63

131

100

37

Totalt

%

122

34

100

73

21

100

89

25

100

71

20

100

355

100

100

Som synes har endast 45 ledamöter varken behov av arbetsrum eller intresse
av att byta bostad; 19 av dessa är stockholmare. Övriga har således
önskemål i det ena eller andra avseendet, ofta i bägge. III.

III. Allmänna önskemål i bostadsfrågan

På de 355 inlämnade blanketterna bär 329 ledamöter besvarat punkten
om »Allmänna önskemål» (se bilaga 5). Haray har endast 2C> st..<-6 /o)
ansett att särskilda åtgärder i bostadsfrågan ar obehövliga. Dessa 20 h

38

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

avea beträffande arbetsrum till de mera nöjda: 7 önskar ej arbetsrum 8
önskar tillgång och 0 önskar delat rum; 14 bar nu arbetsrum utanför riksdagen,
varav 10 tillfredsställande. nKS

Bland dem som önskar förbättring av bostadsförhållandena har 144 an i''

,lSdag?O!e ?0m e,U alternativ (enbart eller i kombination med
„vdrf al.ternativ). »Annan kollektiv anordning (hybelhus)» har förprickats
“I-w >>msprangda rum med kokmöjligheter» av 157 och »insprängda lägenheter
om minst ett rum och kök» av 120. Vid besvarandet av frågorna i
denna avde ning, som ju icke avsett vederbörandes personliga önskemål

e«en stimH ''”t!"“g*n tlU frågorna’ synes likväl den svarandes
°en situation ha utövat stark paverkan på svaren, som framgår av följande

''YiT -har. markeskvinnornas obenägenhet att förorda hotell (deras proeanska
haftenav mannens motsvarande), medan de däremot

ö,f , allmant forordat lagenheter. Resvägens inverkan synes bl. a. däri
att de ^armast boende (huvudsakligen Stor-Stockholmare) till mycket stor
procent (6o %) forordat hotellalternativet; nära hälften (48 %) med hotell
som enda alternativ. Den med resvägens längd stigande tendensen att föredruga
lägenheter ar pataglig. Antalet riksdagsår synes ha viss betydelse i
sa måtto att de med det minsta antalet år (1—4) och de med mer än 20 år
vp! St/nrte, procent an.de mellanliggande grupperna förordat hotellalternatiännn
nt i,. -1! i n Sln. Srund 1 att de nya riksdagsledamöterna, som ofta

som de äld n Mni u" 1 Utsk0tten’ icke blivit lika bundna i Stockholm
d® aIdle‘ De aldsta däremot kanske håller på att avveckla sina engage H

f" m!i0riLCt ,i0<1,m. riksdagen anser alltså att åtgärder bör
\idtagas

lorTmn aV åS:kterna> om på vilken väg lösningen är att finna, förde1
^ ö’ har uudersokts i vad mån ledamöterna förordat enbart en viss lös ?oT

I?atrnd ualT,Sar aV ?2 % har angett hoteI1 som enda alternativ och
30 % hoteli och/eller hyhel. (Om Stor-Stockholmare räknas bort, se ovan,

n!ed IfnT 17 % respektive 26 %.) Alternativen enbart »rum

ed kokmojhgheter» eller »lagenheter om minst ett rum och kök» har föroidats
av 20 % respektive 12 %. Något eller några av dessa bägge sist (omnstorasterTh^

men V h0b;l,/hybel har 40 % ansett vara att föredraga
.Lni iSt St k!i10 marC borträknas blir siffran 44%). Sistnämnda ståndpunkt
som med eu viss reservation kan tydas som ett votum mot hotellalternativet,
har också fått uttryck i de kommentarer som redovisas i bilaga
8, exempelvis »Ej riksdagshotell = kategorihus» eller »Tror att ett kategorihus
dar man inhyser endast riksdagsmän, är mindre tilltalande ur ohka
synpunkter» eller »Särskilt riksdagshotell inte mycket bevänt med såvida
rummen måste utrymmas under veckosluten».

icke ‘Sfs °:Lrblerat Cller °TÖblerat har nägon deciderad ståndpunkt
icke tagits, dock överväger möblerat i vad avser rum med kokmöjligheter

och omoblerat i vad avser lägenheter om minst ett rum och kök. J
kommit3 Pataghga S,ullnader melIan de bägge kamrarna har icke fram- IV.

IV. Personliga önskemål i bostadsfrågan

224 ledamöter eller 75 % av de 297 som icke är bosatta i Stor-Stoekholm

bitadsin 3nn a“ — om valmöjligheten nu vore för handen — ut byta

sm nuv arande bostad mot antingen abonnemang på ett riksdagshotell

39

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

eller annan kollektiv anordning (=91 röster) eller en för hela året genom
riksdagens förmedling förhyrd lägenhet (= 133 röster) (se bilaga 6).

Dessutom har 18 st. angivit hotell som andra alternativ och 16 st. lägenhet
som andra alternativ.

Utslaget på samtliga 355 svarande motsvarar detta, att var fjärde riksdagsledamot
(26 %) förklarat sig vilja abonnera på hotell/hybel och att var
tredje (37 %) vill förhyra lägenhet. Om endast de som bor mer an 10 mil
från riksdagen medräknas, blir motsvarande siffror 30 % respektive 44 %.
Av sistnämnda grupp har alltså endast 26 % icke något intresse att byta.

Någon markant skillnad mellan kamrarna kan icke förmärkas. Däremot
synes det förefinnas en viss förklarlig tendens för de äldsta ledamöterna
med många riksdagsår att icke vilja binda sig för en lägenhet. Den kvinnliga
obenägenheten för hotell är även här påtaglig. Av de 91 ledamöter som
önskar byta till riksdagshotell har 28 velat abonnera för hela sessionstiden,
medan 48 angivit ca 4 dagar per vecka. Något intresse för lunch och middag
på hotellet finnes icke; däremot har 45 önskemål om möjlighet till morgonmål.
24 ledamöter har dessutom angivit intresse för att disponera hotellrum
även under icke-sessionstid (i genomsnitt 17 dagar per person).

Av 133 önskade lägenheter avser mer än hälften (72 st.) ett rum med
kokmöjligheter. 42 önskar ett rum och kök och 13 två rum och kök. Fördelningen
av önskemål beträffande möblerat eller omöblerat framgår av
nedanstående:

Möblerat Omöblerat

1 rum med kokmöjligheter

1 rum och kök...........

> 1 rum och kök........

st

0/

/o

st

0/

JO

43

60

29

40

10

24

32

76

5

36

9

64

58

70

Som synes anser flertalet sig vilja möblera lägenheterna om rum och kök
själva, medan tendensen beträffande rum med kokmöjligheter är mera
jämn med övervikt för möblerat, (önskemålen om omöblerade bostäder kan
dock ha påverkats av den svarandes aktuella situation. Eu stor del av leda möterna

har ju redan anskaffat möbler.)

I bilaga 7 har nuläget beträffande bostäder kombinerats med personliga
önskemål i bostadsfrågan. Intresset för abonnemang på ett riksdagshotell
är störst bland dem som nu bor på hotell; inom denna grupp önskar 4J /c
bo på ett sådant hotell. Inom gruppen finnes dessutom en tendens, att de
som nu betalar mest är mest intresserade av hotellalternativet. Av dem som
nu bor på hotell har dessutom 36 % intresse för lägenhet, huvudsakligen
mm med kokmöjligheter. Av kategorin »inneboende» är motsvarande procentsatser
29 % respektive 52 %. liland dem som nu förhyr lägenhet ar benägenheten
att inte önska någon förändring givetvis störst (47 %), men de
bägge övriga kategorierna uppvisar mycket positivt intresse (inte mindre
än 175 av 211 hotell- och inneboende, =83 %).

Bearbetning av blanketterna

Varje blankett har genomgåtts och kompletterats och rättats enligt föl
jande;

40

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

1.

2.

3.

4.

o.

Kontroll av nr och kammare mot matrikel samt avprickning där; anteckning
av läns-code och antal riksdagsår samt K för kvinnliga ledamöter.
°

Ev. komplettering av resväg och fördelseår.

Om endast underrubriken besvarats (t. ex. ett rum) har x satts i huvudrutan
(t. ex. hyresrum), huvudsakligen för att underlätta arbetet vid
nalkortsstansningen;

Om uppgifter strider mot varandra uppenbart, har rättelse gjorts: t. ex.
om »nej» beträffande disponerande av arbetsrum och »nej» i tillfredsstallanderutan
har det sista strukits; om »nej» i rutan beträffande disponerande
av arbetsrum men dessutom angivits att arbetsrum finnes i
bostaden, har »nej» strukits och x satts i ja-rutan; om under C. alternativet
a) kryssats men det därefter framgår att vederbörande anser åtgärder
onskvarda, har ändring gjorts (= blankettens »obehövliga» har troligen
lasts som behövliga);

Om dispositionstiden angivits med både »hela sessionstiden» och »ca
4 d/vecka» har det förstnämnda alternativet strukits om det gäller hotell,
och om det gäller hyresrum eller lägenhet har det sistnämnda alternativet
strukits (= svaghet i blanketten).

«DåJU-fÖrUtsättningen för de Personliga önskemålen under punkt D är
åt allmänna åtgärder enligt punkt C. vidtages, har justeringar i uppenbara
iall

6. om det beträffande »personliga önskemål» står x för t. ex. riksdagshotell
men ej beträffande »allmänna önskemål», har x satts i motsvarande
ruta i C. etc.;

7. om beträffande »allmänna önskemål» x satts för t. ex. möblerat rum/lägenhet
(men ej för alternativet »omöblerat») samt »personliga önskemai»
framförts om lägenhet under D. 2 men motsvarande ruta för möbl.
eller omöbl. ej ifyllts, har x satts för »möblerat» under D. 2.

8. Om hyreskostnaden per år angivits men ej per månad, har månadskostnaden
utraknats med ledning av frekvensuppgiften (hel session beräknad
till ca 8 mån.). 1

1 do m Punkterna■ °Van har Justerin8ar (oftast mindre) gjorts på ca
HÖ blanketter (40 i I kam. + 100 i II kam.) och under punkt 5—7 har ca
oO andnngar vidtagits (20 + 30). I fall av tveksamhet har inga justeringar
gjorts, över de avgivna svaren har uppgjorts tablåer, där de olika kolumnerna
sedan nedraknats. Vissa uppgifter kan här genast erhållas, men de
olika kombinationerna skulle erfordra stort och tidskrävande arbete. För
analys av materialet har därför hålkortsuppläggning varit erforderlig.

BILAGA 1

Analys av samtliga svarande i avseende på:

I k. kv.

män

S:a I k.

II k. kv.

män

S:a II k.

Totalt

Födelseår

Antal riksdagsår

Resväg (mil)

Summa

svarande

Före

1891

1891—
1895

1896—

1900

1901—

1905

1906—

1910

1911—
1915

1916—

1920

Efter

1920

>24

21—

24

17—

20

13—

16

9—

12

5—

8

1—

4

0—

10

11—

25

26—

45

46—

70

>70

antal

%

3

1

19

2

23

4

22

2

27

1

17

1

9

6

1

12

6

2

7

13

3

26

1

33

4

29

5

23

1

23

1

29

4

39

12

11

126

3,1

35,5

3

20

25

26

29

18

10

6

13

6

9

13

29

34

33

28

24

30

43

12

137

38,6

1

9

4

31

9

33

7

39

5

44

3

18

2

13

8

12

1

11

9

30

6

33

6

43

8

51

8

30

5

33

6

54

9

61

2

10

30

188

8,5

53,0

1

9

35

42

46

49

21

15 | 8

12

12

39

39

49

59

38 38 | 60

70

12

218

61,4

4

29

60

68

75

67 | 31 | 21 | 21

18

21 | 52 68

83 1 92 66 | 62 90

113

24

355 100,0

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

BILAGA 2

Kön

Ålder

Antal riksdagsår

Resväg (i mil)

Nuvarande

bostadsläge

i otait

Män

Kvinnor

> 60 år

51—60år

50 och
yngre

> 16 år

9—16 år

1—8 år

0—10

11—

25

26—

45

46—

70

> 70

Antal

%

Antal

%

Anta

%

Anta''

%

Anta

%

Anta!

%

Anta

%

Anta

%

Anta

%

Anta!

%

Anta!

%

Antall %

Anta!

%

Antal

%

Hotell

I kam. antal
o/
/o

37

100

13

35

95

13

2

5

7

13

35

17

13

35

11

11

30

12

7

19

14

11

30

11

19

51

13

1

3

9

7

19

12

8

22

• 9

17

46

15

4

11

17

II kam. antal

/o

G2

100

21

59

95

22

3

5

10

14

23

18

23

37

19

25

40

26

12

19

23

19

31

19

31

50

21

5

8

46

8

13

13

27

44

30

20

32

18

2

3

8

Summa antal

%

99

100

33

94

95

35

5

5

17

27

27

34

36

36

29

36

36

38

19

19

37

30

30

30

50

51

35

6

6

55

15

15

25

35

35

39

37

37

33

6

6

25

Hyresrum

I kam. antal
0/
/o

43

100

15

41

95

15

2

5

7

15

35

19

19

44

15

9

21

10

7

16

14

12

28

12

24

56

17

1

2

9

11

26

18

10

23

11

18

42

16

3

7

13

II kam. antal
0/
/o

69

100

23

59

86

22

10

14

33

16

23

20

28

41

23

25

36

26

9

13

17

28

41

28

32

46

22

3

4

27

15

22

25

20

29

22

26

38

23

5

7

21

Summa antal

%

112

100

38

100

89

38

12

11

40

31

28

39

47

42

38

34

30

36

16

14

31

40

36

40

56

50

39

4

4

36

26

23

43

30

27

33

44

39

39

8

7

33

Lägenhet

l kam. antal

30

10

27

10

3

10

11

14

13

11

6

6

8

15

9

9

13

9

_

5

8

12

13

8

7

5

21

%

100

90

10

37

43

20

27

30

43

—

17

40

27

17

II kam. antal

56

19

46

17

10

33

10

13

27

22

19

20

9

17

21

21

26

18

1

9

14

23

13

14

23

21

5

21

%

100

82

18

18

48

34

16

37

46

2

25

23

41

9

Summa1 antal
0/

/o

86

100

29

73

85

27

13

15

43

21

24

27

40

47

33

25

29

26

17

20

33

30

35

30

39

45

27

1

1

9

19

22

32

25

29

28

31

36

28

10

12

42

Totalt antal
0/

/o

297

100

100

267

90

100

30

10

100

79

27

100

123

41

100

95

32

100

52

18

100

100

34

100

145

49

100

11

4

ioo|

60

20

100

90

30

100

112

38

100

24

8

100

1 Härav lägen-

het om

1 rum + kök

55

64

46

9

10

24

21

13

15

27

2 * + 9

17

20

14

3

4

11

2

2

7

8

>2 » + »
ej angiven stor-

4

5

4

—

2

2

—

1

1

2

lek.........

10

12

9

\

5

1

7

2

86

100

73

13 |

21 |

1

40

25 |

1

17

30

39

Bcinkoutskottels utlåtande nr 29 år 1963

BTLAGA3

Boendefrekvens

Hela året

Hela sessionstiden

Ca 4 dag/vecka

Kortare perioder

Ej uppgivet

Total

I k.

II k.

S:a

I k.

II k.

S:a

I k.

II k.

S:a

I k.

II k.

S:a

I k.

II k.

S:a

I k.

II k.

S:a

Bostad

Hotell antal

2

1

3

21

34

55

10

15

25

4

12

16

37

62

99

i % av resp. grupp

57

55

56

27

24

25

100

100

100

Hyresrum antal

25

38

63

15

25

40

1

3

4

1

1

2

1

2

3

43

69

112

i % av resp. grupp

58

55

56

35

36

36

100

100

100

Lägenhet antal

i % av resp. grupp

29

97

53

95

82

95

—

3

3

1

1

—

~

30

100

56

100

86

100

Summa

54

91

145

17

29

46

23

37

60

11

16

27

5

14

19

110

187

297

i % av resp. grupp

49

49

49

15

16

16

21

20

20

10

9

9

5

7

6

100

100

100

Resväg

0—10 mil antal

1

3

4

1

1

1

5

6

2

9

11

O/

/o

3

2

—

4

11—25 mil antal

11

20

31

2

8

10

7

3

10

2

4

6

1

2

3

23

37

60

O/

/o

21

22

17

20

26—45 mil antal

16

24

40

5

9

14

5

16

21

3

4

7

1

7

8

30

60

90

/o

28

30

35

30

46—70 mil antal

20

38

58

8

7

15

8

17

25

4

3

7

3

4

7

43

69

112

O/

/o

40

33

42

38

>70 mil antal

6

6

12

2

4

6

3

1

4

1

—

i

—

1

1

12

12

24

O/

8

13

7

8

Summa

54

91

145

17

29

46

23

37

60

11

16

27

5

14

19

no

187

297

O/

/o

100

100

100

100

CO

Bankoutskoltets utlåtande nr 29 år 1963

tf»

BILAGA 4

Nuvarande arbetsrum

Antal

sva-

rande

Totalt

Härav

Härav

Härav

Härav

Härav

Härav

Arbetsrum
både i hem
och annor-städes

Boende på hotell

Boende i hyresrum

Boende i lägenhet

Sthlm-are (ej besv.
A) i bostaden

Arb.rum en-bart annorst.

Ej

svarat

Arb.-

rum

finns

ej

Arb.-

rum

till-

freds-

ställ.

Arb.-rum ej
till-freds-ställ.

Arb.-

rum

finns

ej

Arb.-

rum

till-

freds-

ställ.

Arb.-rum
ej till-freds-ställ.

Arb.-

rum

finns

ej

Arb.-

rum-

till-

freds-

ställ.

Arb.-rum
ej till-freds-ställ.

Arb.-

rum

finns

ej

Arb.-

rum

till-

freds-

ställ.

Arb.-rum
ej till-freds-ställ.

till-

freds-

ställ.

ej till-freds-ställ.

Sthlm-

are

Övriga

I kam. kvinnor

It

2

_

_

2

2

2

1

1

1

män....

126

29

3

2

24

10

6

3

13

6

4

15

2

4

2

3

5

1

Summa

137

31

3

2

26

10

6

3

15

6

6

16

3

5

2

3

5

1

II kam. kvinnor

30

3

_

_

3

5

1

2

5

2

4

2

1

1

1

män....

188

47

4

7

24

19

14

12

19

13

8

15

—

7

—

8

1

Summa

218

50

4

7

27

24

15

14

24

15

12

17

1

8

—

1

8

1

Totalt

355

81

7

9

53

34

21

17

39

21

18

33

4

13

2

4 1

13

2

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

BILAGA 5

Allmänna önskemål i bostadsfrågan

Kammare/kön

Ej

svarat

Anser:

Åtgärder

behövs

icke

Antal röster för alternativet

Härav enbart alternative

t

Röster

för

Komb.
av hotell/
hyb. med
rum/
lägenhet

Antal

svar

hotell

hybel

rum med kokmöjl.

lägenhet

hotell

1

hotell

och/

eller

hybel

1—2

rum

3—4

lägen-

het

5—6

3—4
eller
5—6
men ej
1—2

1

2

möbl.

omöbl.

Sta

3 + 4

möbl.

omöbl.

Sta

5 + 6

3

4

5

6

I k. kvinnor
i % av svar.

män.....

i % av svar.

Sta I k.
i % av svar

II k. kvinnor .
i % av svar

män ...
i % av svar

Sta II k.
i % av svar

Totalt
i % av svar

1

10

4

3

2

20

59

51

2

20

13

11

4

40

34

29

3

30

19

16

7

70

53

47

3

30

16

14

3

30

22

19

6

60

38

33

1

10

31

27

3

30

38

33

2

20

24

21

1

10

11

9

6

60

43

37

28

24

10

100

116

100

11

4

3

61

48

15

12

38

30

22

17

60

48

19

15

25

20

44

35

32

25

41

33

26

21

12

10

49

39

28

22

126

100

_5

10

1

4

15

8

5

20

78

44

6

24

30

17

6

24

47

26

7

28

37

21

13

52

84

47

9

36

26

15

10

40

31

17

19

76

57

32

3

12

37

21

5

20

54

30

4

16

36

20

7

28

20

11

14

56

69

39

5

20

40

22

25

100

178

100

15

16

8

83

41

36

18

53

26

44

22

97

48

35

17

41

20

76

37

40

20

59

29

40

20

27

13

83

41

45

22

203

100

26

20

6

144

44

51

16

91

28

66

20

157

48

54

16

66

20

120

36

72

22

100

30

66

20

39

12

132

40

73

22

329

100

4-*-

O*

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

BILAGA 6

►fe as -

Personliga önskemål

Hotell

Lägenhet

•

Rös

ellei

.er (1
X)

Härav

Röster (1
eller x)

Härav 1 rum
+ kokmöjlh.

Härav 1 rum
4- kök

Härav 2 rum
+ kök

Härav

större

oinöbl.

Ej

st.

O/

/O

> 1
rum

hel

ses-

sion

4 d/
vecka

med

mor-

gonmål

st.

%

möbl.

0-

möbl.

S:a

möbl

0-

möbl.

S:a

möbl.

0-

möbl.

S:a

svar

S:a

I kam. kvinnor.....

2

2

i % av gruppen......

18

35

28

2

18

45

36

2

—

i

1

—

i

i

—

_

_

7

ii

100

män.........

38

8

20

19

34

18

10

10

64

i % av gruppen......

6

24

3

12

15

1

2

3

46

37

126

100

Summa

i % av gruppen......

19

12

2

37

27

41

—

8

22

20

47

34

35

18

7

25

3

13

16

1

2

3

53

39

137

100

18

12

2

II kam. kvinnor.....

i % av gruppen......

3

10

51

27

3

—

1

1

1

13

43

73

39

10

1

3

4

2

5

7

1

1

14

30

100

män.........

56

25

24

55

24

19

13

23

3

47

i % av gruppen......

43

5

14

19

4

5

9

1

64

34

188

100

Summa

i % av gruppen......

23

10

5

54

25

59

2

20

26

25

86

39

65

25

22

47

7

19

26

4

6

10

1

78

218

100

Totalt1

i % av gruppen......

22

12

5

36

91

26

100

2

28

48

245

133

37

100

43

29

72

20

10

32

42

12

5

8

13

4

1

131

37

355

Dessutom 1 18 st. med hotell som alt. 2.

16 * * lägenhet som alt. 2,

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

BILAGA 7

Nuvarande bostad komb. med personliga önskemål1

Nuvarande bostad
under

Stockholmsvistelsen

Önskar byta mot (x eller 1)

Inga

önskemål

Summa

Riksdags-

hotell

Lägenhet
alla alt.

Härav

rum med kokmöjl.

1 rum och kök

> 1 rum och kök

st.

%

st.

0/

/o

Totalt

Härav

Totalt

Härav

Totalt

Härav

st.

%

st.

%

möbl.

omöbl.

möbl.

omöbl.

möbl.

omöbl.

Hotell.............

49

49

36

36

28

13

13

7

3

4

1

_

1

14

14

99

100

Hyresrum..........

32

29

58

52

37

24

12

18

4

13

3

3

—

22

20

112

100

Lägenhet...........

8

9

38

44

9

5

4

19

3

15

10

2

8

40

47

86

100

89

30

132

44

74

42

29

44

10

22

14

5

9

76

26

297

100

D:o komb. med kost-

nader nu

Hotell

—16 kr/dag

15

32

16

44

15

1

—

6

37

17—20 »

26

55

17

47

11

6

—

G

49

>20 »

6

13

3

8

2

—

1

2

11

100

100

Hyresrum

—130 kr/mån.

10

32

20

36

10

8

2

8

38

140—190 »

18

58

28

50

22

5

1

10

56

>—190 *

3

10

8

14

5

3

—

3

14

100

100

Lägenhet

—190 kr/mån.

4

23

64

4

15

4

22

49

200—250 »

3

6

17

3

2

i

12

21

>250 »

—

7

19

2

—

5

5

12

100

4*

■<1

1 Anm. Tabellen avser endast icke-stockholmarc.

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

48

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

BILAGA 8

Enkäten ang. riksdagsledamöternas bostadsfråga m. m.

Speciella synpunkter (I kammaren)

Det egna arbetsrummet på rd bör vara försett med egen telefon, bör vara
ljudisolerat och försett med en enkel vilobänk. Naturligtvis också med tillräckliga,
låsbara förvaringsmöjligheter.

Flera skriv- och vilorum. Även om rd-männens bostadsfråga löses på ett
bättre sätt, kommer det ändå att finnas behov av skriv- och vilorum för de
ledamöter som icke är bosatta omedelbart intill rd-huset och som på ett
effektivare sätt vill använda tiden mellan sammanträden av olika slag.

önskvärt är att man har ett rum med kokvrå eller kök i centrala staden
till ett rimligt pris ungefär efter Norges system. Ett abonnemang på riksdagshotell
går för min del också bra om det blir till ett rimligt pris och
centralt. Om bostaden blir i ett s. k. riksdagshotell behövs inget särskilt arbetsrum
i rd-huset.

Om så är möjligt skulle jag önska få förhyra ovan angiven genom rds
förmedling förhyrd bostad omedelbart eller åtminstone från 15/1 1962.

Viktigt att bostaden är belägen nära rd-huset så att även håltimmar kan
utnyttjas för arbete och avkoppling. De traktamenten som nu utgår till
rd-ledamöter visar sig ej förslå för hyrande av dubblett med badrum eller
dusch och kök eller kokmöjligheter.

Har tidigare uttalat mig för riksdagshotell i Resos regi vilket är förutsättningen
rent ekonomiskt.

Den lösning jag har (alt. C 4 och 6) passar mig och förefaller passa rätt
många. Möjligt att alt. C 3 och 5 är bra för andra. Riksdagshotell tror jag
inte på för mer än ett fåtal och som övergångslösning.

Rd-arbetet kan endast med stora svårigheter bli effektivt, så länge bostadsfrågan
men i ännu högre grad arbetsmöjligheterna i rd-huset är så skandalöst
dåliga som de är. Skriv- och studiemöjligheternas förbättrande i rdhuset
är enligt min åsikt viktigare än rumsfrågan.

Om förbättrade arbetsmöjligheter anordnas inom rd-huset och om rdmännens
bostadsförhållanden förbättras anser jag att detta kommer att i
hög grad underlätta rd-arbetet.

Kostnaden per rum bör ligga i paritet med gängse hotelltaxa.

Ett riksdagshotell med olika möjligheter i fråga om enkelrum och rum
med kokmöjligheter samt bättre tillgång till arbetsplatser inom rd-huset
skulle vara vad som erfordras.

Förhyrd omöblerad bostad lämpligast,

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

49

a) medger möblering efter behov och personlig smak

b) ur kostnadssynpunkt knappast ofördelaktigare än dyra och ofta illa
möblerade uthyrningsrum.

Då jag har barn i eller snart i ålder för högskolestudier, som redan nu
kan och även senare kommer att kunna utnyttja min lägenhet (2 rum +
kök) även då rd-session ej pågår, har jag själv f. n. icke önskan att ändra
mina bostadsförhållanden nu. Om jag sålunda kanske icke kan anses ha
bostadsbehov, som är typiska för en rd-ledamot, kommer väl ändå alltid ett
visst antal rd-ledamöter att även i framtiden befinna sig i samma situation
som jag.

I 3 år har jag bott på hotell, detta gick inte om man på ett rätt sätt skall
sköta rd-arbetet. I denna månad har jag erhållit insatslägenhet i HSB i Jakobsberg.
Lägenheten bra (ett rum + kök) men för långt bort.

Jag anser angelägnast att förbättrade arbetsmöjligheter ges i eller i närheten
av rd-huset. Varje rd-man bör ha en egen arbetsplats; de hårdast
engagerade i form av egna rum. Rumsfrågan är säkerligen angelägen men
jag vill inte, som ringa berörd, förorda visst alt.

Har prickat för 3 alt. Naturligtvis kan man tänka sig andra lösningar. Ur
många synpunkter tror jag emellertid att det för frågans lösning på längre
sikt skulle vara av stort värde om ett riksdagshotell/pensionat kunde upprättas.

Önskar tillgång till bl. a. skrivmaskiner.

Restid till rd ca 35 min. Resorna tar sålunda för mycket av arbetstiden i
anspråk för att bostaden skall kunna användas som arbetsrum under dagen.

Enl. min uppfattning skulle följande arrangemang i rd-huset i all sin
enkelhet innebära avsevärda fördelar, spec. för ledamöterna från landsorten: 1.

moderna, ändamålsenliga pulpeter i kamrarna

2. avsevärt större förvaringsskåp för handlingar in. m.

3. för vardera kammaren en garderob för kostymförvaring

4. öppethållande av barserveringen för kaffe m. m. till kl. 21 tisdag—
torsdag

5. öppethållande av rd-huset till kl. 23 tisdag—torsdag (nuvarande »utkörning»
av ledamöterna kl. 22 ofta mitt i ett TV-program, är ej sympatiskt) 6.

anordnande av ett motionsrum i rd-huset — se särskild framställning
tidigare i år av hrr Allard, Torsten Bengtson, Tobé och Schött.

Antingen bostadsfrågan löses med hotell eller insprängda lägenheter, är
ett centralt läge på »gåavständ» från riksdagshuset erforderligt.

För egen del vore jag mest betjänt av möjligheten att förhyra möblerat
rum med kokvrå under tiden januari—maj och 15/10—december.

F. n. sporadiskt i behov av arbetsrum under håltimmar; tillgodoser jag
nu genom att disp. damrummet. Behov där = pers. förvaringsutrymme, kokmöjl.
, att kunna låsa dörren vid vila.

(Trots tillfredsställande arbetsplats i bostaden.) Det bör tilläggas att del
givetvis vore bättre att ha en arbetsplats varifrån bibliotek, skrivhjälp etc.
lätt kunde nås.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 8 sand. Nr 29

50

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

Lägenhet med rum och kokvrå och badrum i närheten av rd-huset tror
jag är idealet, om det kan ordnas till rimlig kostnad.

Mitt fall är naturligtvis helt otypiskt. Jag har våning i Stockholm, ehuru
jag mer än 6 månader (frånsett talrika resor) är bosatt på min egendom
nära Gränna nu på grund av annan verksamhet. Likaledes disponerar jag
arbetsrum och sekreterare i Stockholms Enskilda Bank, nära rd-huset. På
grund av min kännedom om kamraters förhållanden har jag dock besvarat
frågan C. Jag anser tillika att varje rd-ledamot i rd-huset borde disponera
minst ett delat rum.

(Betr. arbetsrum.) Bätt goda möjligheter finnes i rd-huset.

Speciella synpunkter (II kammaren)

Varje ledamot egen hylla (i klubbrum, korridor och skrivrum) för överskådlig
och lättåtkomlig förvaring av rd-tryck. Åtgärden kan vidtagas omedelbart.

Bostad om 3 eller 4 rum + kök, där 2 eller 3 ledamöter kan bo i var
sitt rum och ha köket + ett sällskapsrum gemensamt, där man kan diskutera
arbetsproblem, samtidigt som man stärker gemenskapen.

Lägenheter/rum med centralt läge; badrum önskvärt. Ett riksdagshotell
komme att bli trist och kasernbetonat.

önskedröm = som i Norge. Vid KU:s besök i Oslo 24/11 1961 väckte
norska stortingets arrangemang den svenska delegationens stora uppskattning.
rr

Bostadsfrågan har sin betydelse, men frågan om arbetsmöjligheterna är
an större. Verkar skrämmande att konstatera hur dåligt vi sörjt för våra
egna arbetsförhållanden. Rum med skrivmaskiner alldeles otillräckligt till
antal. Situationen vid vissa tider hopplös.

Otillräckligt antal skrivrum.

Utan tvekan vore omöblerade enrumslägenheter med bad och åtm. kokvrå
i fastighet så nära rd-huset som möjligt en verklig tillgång för rd-ledamöterna.

Rd-männen bor nu på samma sätt som i slutet av 1800-talet. Detta försämrar
deras arbetsmöjligheter.

Betr. riksdagshotell. Den nuvarande situationen antyder ett behov av särskilda
åtgärder. Behovet kommer troligen att starkt accentueras med tiden.
Bostadskostn. bör icke överstiga den öppna marknadens priser för medelgod
standard med högre belopp än som rimligen motsvarar den ev. spec.
service som kan förutses i ett riksdagshotell.

En dubblett i ett kollektivt »riksdagshotell» vore kanske det ideala, ett
arbetsrum och ett sovrum.

Telef°n och ordentliga skrivmaskiner bör — i väntan på mera ordentl.
förhållanden installeras i de rum, som redan finns i rd-huset. Det saknas
åtskilligt i det stycket.

Återinförande av fraktbidrag för gods mellan bostad i hemorten och
Sthlm och vice versa, avseende att möjliggöra bättre arbetsmöjl. och bostad
under rd-tiden. Gärna under förutsättn.: 1) att godset sändes på billigaste

51

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

sätt, 2) att detta blir billigare för statsverket än regelbundna veckoresor
mellan Stockholm och hemmet.

Första tiden torde hotell vara att föredra. Efter några år med uppdrag,
som kräver längre vistelse i Stockholm, behöver man egen lägenhet med
egna möbler.

Angeläget med ökat antal små arbetsrum i rd-huset för de »vanliga» ledamöterna.
Också bättre tillgång till moderna kontorsmaskiner, främst skrivmaskiner,
men också enklare dupliceringsmaskiner är önskvärd.

Har som ordf. i kanslideputerade inget eget rum. Måste dagligen ha kontakter
med olika befattningshavare.

Bättre arbetsmöjl. (rum med telefon och skrivmaskinsutrustning) i eller
i närheten av rd-huset anser jag vara nödvändigt.

Nuvarande arbetsförhållanden inom rd-huset är synnerligen otillfredsställande.
Alldeles särskilt betydelsefullt är det att rd-ledamöterna har möjligheter
att i lugn och ro kunna få disponera välbelägna mindre arbetsrum.
Nuvarande »vindsrum» är felbelägna och otillfredsställande möblerade.

Om bostad ordnas är särskild arbetsplats obehövlig utom rd-huset. Lägenhet
bör disponeras helår enär flertalet rd-män även under icke-sessionstid
har uppdrag i Stockholm. Ej riksdagshotell = kategorihus.

Tror att ett »kategorihus» där man inhyser endast rd-män är mindre tilltalande
ur olika synpunkter. Då är det bättre att krafterna inriktas på att
få fram smålägenheter i vanliga hyreshus.

Bättre förvaringsutrymmen i rd-huset bör kunna ordnas snarast.

För min del är önskemålet någonting liknande de norska hybler, d. v. s.
ett rum och kokvrå samt dusch, ev. sovalkov. Detta skulle disponeras hela
sessionstiden men kunde mycket väl användas som hotell under sommaren.
Om en sådan bostad kunde erhållas i närheten av rd-huset skulle den även
fylla mitt behov av arbetsrum.

En avskild arbetsplats är ett primärt behov för arbetsro och ett mera aktivt
rd-arbete.

Komb. bostad på hotell med otillfredsställande arbets- och förvaringslokaler
på riksdagen är ett väldigt besvär, som på ett eller annat sätt bör avhjälpas.

Det väsentligaste önskemålet är bättre arbetsmöjligheter. Snart har väl
varje kommunalnämndsordf. ett rum på kommunalkont., men rd-ledamoterna
— nej.

Möjligheter att a) själv tala in på bandspelare (minifon), b) att anlita
stenograf och att i båda alt. få utskrift gjord — mot skälig kostnad. Att
»knacka maskin» själv är orationellt; att ringa in stenogram (till eget kontor
för utskrift) likaledes.

För mig personligen räcker de skriv- och arbetsutrymmen som nu erbjuds
i rd-huset — om de bara vore flera. Ofta när man kommer i ett angeläget
ärende, så är rummet upptaget.

Tillgång till bastubad i rd-huset.

Efter 9 år i rd har jag just i dagarna fått min bostadsfråga ordnad och
4* — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 8 samt. Nr 29

52

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

hyr från 1/1 1962 en enrumslägenhet (modern). Erfarenheterna från de
gångna årens bedrövliga bostadssituation ger mig underlag för att starkt
påyrka en lösning av rd-männens bostadsfråga.

Om ett särskilt riksdagshotell anses motiverat, bör detta förläggas till
gamla stan, förslagsvis den tomt där Hotell Malmen hade för avsikt att
uppföra ett annex. Ev. annan bebyggelse så central som möjligt (Östermalm).

Skrivmaskiner och telefon bör ställas till förfogande i bostad. Likaledes
skrivmateriel. — En annan lösning på problemet skulle kunna vara att en
maskinskrivningscentral vore kostnadsfritt tillgänglig.

I jämförelse med t. ex. stortinget i Norge är de svenska rd-männens arbetsmöjligheter
(tillgång till eget eller delat arbetsrum) och bostadsförhållanden
ytterst dåligt ordnade.

Obs. den mest överlägsna lösningen i form av smålägenheter i bostadsrättsform
(HSB och Riksbyggen). — Om den mest tilltalande lösningen blir
s. k. »insprängda» smålägenheter kan dessa överlåtas till nya rd-ledamöter
under band. Här kommer fördelen av bostadsrättslägenheten in i bilden.
Det blir ett »personligt ägande», möblering och inredning efter eget val och
(under koop. garanti) full kontroll på bostadskostnaderna.

Vid förbättrade arbetsmöjligheter i rd-huset anser jag att anspråken på
arbetsutrymmen i bostaden blir mindre.

Man behöver tillgång till mer material, ex. rd-tryck från tidigare år, uppslagsverk
etc. (= olägenhet med att arbeta i bostaden).

Stor olägenhet med nuvarande förhållanden att inte spilltid kan tas till
vara. Viktigt att ledamöterna får möjlighet att ha en arbetsplats med telefon
och förvaringsutrymmen.

Rum för sporadiskt utnyttjande (i rd-huset) bör ligga omedelbart invid
kamrarnas sessionsrum, ha ordentliga skrivmaskiner, bra ljus, vara dragfria;
vidare skulle man behöva ett klipparkiv och ett bildarkiv.

I rd-huset är det alldeles för dålig tillgång på skrivrum. Vid vissa tillfällen
är det t. ex. omöjligt uppbringa en ledig skrivmaskin.

Det finnes tillräckligt många arbetsrum i riksdagen. Bostadsfrågan ordnas
på vanligt sätt.

Man skulle bättre kunna utnyttja spilltid om det vore möjligt att få ha
ett arbetsrum inom rd.

En rd-ledamot, som arbetar en stor del av året i Stockholm bör ha en
dubblett eller 2-rumslägenhet till sitt förfogande. I annat fall medför riksdagsmannauppdraget
en sänkt bostadsstandard. — Arbetsrummen i rd för
enskilda ledamöter bör utökas till ett 50-tal.

Särskilt riksdagshotell anser jag det inte vara mycket bevänt med såvida
rummen måste utrymmas under veckosluten.

December 1961.

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

53

Bilaga D.

P.M.

Utredning rörande ombyggnad av riksdagsrestauranten

Den nuvarande riksdagsrestaurantens kök och ekonomilokaler ar omoderna
och arbetskrävande samt så starkt förslitna, att de sanitara förhållandena
icke längre kan anses godtagbara. En total ombyggnad blir darfor
ofrånkomlig. De befintliga lokalernas utformning och lage i huskroppen ar
sådan, att en rationell planlösning knappast är möjlig.

Restaurantrörelsen kan drivas enligt två principiellt olika alternativ, som
avses behandlas i fortsättningen. Givetvis kan mellanformer tankas mellan
de bägge alternativen.

Alt. I. Restauranten drives på det sätt som nu sker, d. v. s. restauranten
avses uteslutande för riksdagsledamöter och deras gäster samt för riksdagens
tjänstemän. I detta fall utlämnas restauranten hyresfritt till lämplig
entreprenör. Restauranten inredes med en standard motsvarande en personalrestaurant
vid ett ämbetsverk eller industriföretag, dock förutsattes ser -

vering vid borden. , , , . „ .

Att. II. Restauranten drives såsom offentlig restaurant med matsal, testlokaler
samt en för riksdagsledamöterna särskilt avsedd matsal, som sålunda
icke är tillgänglig för allmänheten. De för allmänheten tillgängliga
lokalerna förutsättes bli av förstaklass typ med fullständiga rättigheter.
Restauranten uthyres till lämplig restauratör.

Den för riksdagsledamöterna speciellt inredda matsalen ar av enklare typ
än restaurantlokalerna med en standard förslagsvis motsvarande stadens
förstklassiga vinrestauranter av typ Sturehof, Cattelin och liknande. Avsikten
med denna matsal är att tillgodose riksdagsledamöternas behov av en
mera vardaglig mathållning under enklare former an de, som vanligen tilllämpas
i en förstaklassrestaurant och till ett överkomligt pris. I denna
matsal förutsättes, att serveringen förutom av mat- och konditorivaror endast
skall omfatta Öl, vin och alkoholfria drycker. Härigenom kan önskemålen
från de riksdagsledamöter, som av principiella skal icke anvander
spritdrycker, åtminstone i viss utsträckning tillgodoses.

För riksdagsledamöterna anordnas lämplig intern förbindelse mellan riksdagshuset
och restauranten.

Beskrivning av alt. I

Restauranten förlägges i huvudvåningen med fasad mot nksbankshuset.
Rummen mellan valvbågarna avses användas för restauranten. I ovre källarvåningen
avses ett utrymme inredas för personalrum och förråd.

Mellan kök och matsal anordnas kassa med en öppen utlämningsdisk,
där servitörerna hämtar mat och drycker. Disken inlämnas genom en lucka
i väggen och transporteras genom en bandtransportör till det bakom kok
och kallskänk belägna diskrummet.

54 Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

Varu- och personhiss anordnas från kökslokalerna i huvudvåningen till
förut nämnda förråds- och personallokaler i övre källarvåningen.

Planlösningen i övrigt framgår av skiss Nr 20l.i

Köket är dimensionerat och utrustat för servering av tre valfria rätter_

i huvudsak av standardtyp — till varje måltid samt ett begränsat sortiment
kallskuret, smörgåsar och desserter. Förutom av kaffe, te och andra alkoholfria
drycker förutsättes endast servering av Öl och vin.

Matsalen möbleras med standardmöbler av god kvalitet. På borden dukas
exempelvis endast med tabletter. Platsantalet beräknas till ca 100.

Prisläget inom restauranten beräknas med nuvarande prisläge för en
standardlunch omfattande smör, bröd, varmrätt och en valfri dryck (dock
icke Öl och vin) ligga inom 4: 50 kronor. Motsvarande middag eller supé,
varvid dock soppa eller dessert tillkommer, beräknas ligga inom 6:__kro nor.

Servisavgift är härvid inräknad.

Byggnadskostnaderna uppskattas till 1 200 000 kronor med reservation
för oförutsedda kostnader i samband med ventilation och WS-anläggnin^,
vilka, med hänsyn till byggnadens karaktär är ytterst svårbedömda. Härtill
kommer kostnaden för lös inredning.

Årskostnaderna skulle, beräknade efter 8 % av det investerade beloppet
och omfattande kapitalkostnader samt kostnader för värme, vatten och underhåll
uppgå till lägst 96 000 kronor per år. Då man vid en restaurant av
denna typ torde få räkna med att entreprenören — i likhet med vad som
sker vid ämbetsverk och andra statliga institutioner — därjämte måste tillhandahållas
fri kraft, telefon, vissa inventarier samt viss städning torde
årskostnaderna böra ökas med minst 20 000 kronor. Totala årskostnaden
skulle sålunda komma att uppgå till ca 116 000 kronor. Hyra kan icke uttagas
i detta alternativ.

I entresolen ovanför matsalen kan anordnas en avdelning uteslutande avsedd
för konditoriservering.

Beskrivning av alt. II

Restauranten förlägges till riksbankshusets norra del och omfattar dels en
offentlig förstaklass restaurant om ca 100 platser i bottenvåningen med
fasad mot riksdagshuset och med ingång från byggnadens nuvarande norra
entre, dels en festvåning mot Mälaresidan rymmande ca 100 platser. Ovanför
festvåningen inredes matsal för riksdagsledamöter även denna rymmande
ca 100 platser. Ljusgården överbygges och här anordnas kök och
ekonomilokaler.

Den offentliga matsalen och festvåningen anordnas och inredes såsom en
restaurant av vanlig förstaklass typ.

Matsalen för riksdagsledamöterna anordnas och inredes såsom en restaurant
av samma karaktär som i Alt. I. I kassan anordnas ett sekundärkök
med varmeapparater lämpliga för snabbtillredning av förberedda rätter,
som levereras av restaurantköket. Bredvid kassan anordnas särskilt disk rU^''-naSS^n

förbindes med en hiss med de underliggande kökslokalerna.
...1 källarvåning under festvåning och kök anordnas personalutrymmen och
förråd. Planlösningen i övrigt framgår av skisserna Nr 202_204 i

Festvåningen inredes på sådant sätt, att den kan avdelas i mindre avdelningar
rymmande 25—50 personer.

1 Bifogad originalpromemorian.

55

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

Den offentliga restauranten med festvåning avses tillämpa den servering
och prissättning som är vanlig vid stadens övriga restauranter av motsvarande
typ. Riksdagsledamöterna och partierna skall ha företrädesrätt till
utnyttjande av festvåningen. I riksdagsledamöternas matsal avses tillämpas
samma servering som i alt. I och med samma prissättning.

Byggnadskostnaderna uppskattas till ca 2 500 000 kronor med samma
reservation som gäller för alt. I. Härvid är dock att märka, att risken föi
överraskningar beträffande VVS- och ventilationsanläggningarna är mindre
än i alt. I, då köket till största delen blir nybyggt i ljusgården.

Årskostnaderna skulle i detta alternativ, beräknade på samma sätt som i
alt. I, uppgå till 200 000 kronor. I detta alternativ behöver man däremot
icke räkna med att restauratören skall tillhandahållas kraft, telefon, underhåll
och inventarier m. m. Härtill kommer kostnaden för lös inredning endast
för riksdagsledamöternas matsal.

För en restaurant av den storleksordning, som här förutsättes, är en hyra
av ca 160 000 kronor per år rimlig, beräknad efter en årsomsättning av
2 000 000 kronor. Då den föreslagna årshyran motsvarar ca 138 kronor/m2
skulle med ifrågavarande läge en väsentligt högre hyra sannolikt lätt kunna
erhållas. Med hänsyn till att restauranten skall hålla ett lägre pris för riksdagsledamöterna
har emellertid ovannämnda hyra ansetts rimlig. Kostnaderna
för riksdagsledamöternas matsal skulle sålunda i detta alternativ
nedbringas med ca 75 000 kronor per år. För att minska olägenheterna av
att restauranten icke är belägen i riksdagshuset föreslås, att på lämplig
plats i detta anordnas en buffé för kaffe, läskedrycker, smörgåsar och bakverk.

Det ekonomiska underlaget för en restaurant av den föreslagna typen har
endast blivit föremål för ett bedömande, då en marknadsundersökning i
egentlig mening icke kunnat ske bl. a. på grund av tidsbristen.

Bedömandet har skett dels på grundval av nedanstående teoretiska beräkning
av gästfrekvens och omsättning, dels på underhandssamtal med representanter
för Sarabolaget och Sveriges arbetsgivareförening för hotell och
restauranter.

Gästfrekvens och omsättning

Den bedömda dagliga gästfrekvensen i den offentliga delen framgår av
nedanstående sammanställning.

Medelfrekvens per dag

Måltid

Riksdags-ledamöter
Politiska
partier m. fl.

Personal

från

statliga verk
m. m.

Affärsmän

Turister och
tillfälliga
gäster

Summa

10

10

40

10

70

10

10

20

20

60

10

5

20

15

50

Festvåning..........

10

5

30

15

60

Summa

40

30

no

60

240

Med ovanstående gästfrekvens och en medelkonsumtion av:

15 kr per gäst för luncli
25 * » » * middag

25 * * » * supé

56

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

25 kr per gäst i festvåningen skulle omsättningen bli följande

70 st lunch å 15:—.....

60 » middag » 25: —.......

50 » supé » 25: —... .

60 » festvåningsgäster å 25: —.....

Övrig försäljning (tobak m. m.)........

Summa daglig omsättning
Årlig omsättning avrundat

5 500
2 000 000

Härtill kominer omsättningen i riksdagsledamöternas matsal, vilken beräknas
uppgå till 200 000 kronor per år. Omsättningen i riksdagsledamöternas
matsal har icke medräknats i det följande.

Överslagskalkyl

På grundval av en beräknad omsättning av 2 000 000 kronor och en årshyra
på 160 000 kan nedanstående överslagsmässiga kalkyl uppställas.

Fasta omkostnader..............

Rörliga omkostnader utom råvaror

Råvaror........................

Bruttovinst................

300 000: —
500 000: —
1 000 000: —
200 000: —

2 000 000: —

Under förutsättning att den beräknade omsättningen kan erhållas, torde
ett tillfredsställande ekonomiskt resultat kunna ställas i utsikt.

Vid underhandssamtal med representant för Sarabolaget har från bolaget
framhållits att en förstaklassrestaurant av nyttotyp med läge inom området
nedre Drottninggatan synes motiverad och att en omsättning av minst 2
milj. kr. per år torde vara realistiskt för en restaurant av föreslagen tvn
och storlek. °

Bolaget har även uttalat att en kombination av offentlig restaurant och
personalrestaurant ur ekonomisk synpunkt torde vara gynnsam. Bolaget
kan med föreslagna hyressumma av 160 000 kronor vara intresserat av att
driva rörelsen.

Sveriges arbetsgivareförening för hotell och restauranter har uttalat att
med en omsättning av 2 milj. kr. per år kan en årshyra av 160 000 kronor
anses såsom rimlig.

Det bör slutligen framhållas att med hänsyn till att restauranten företrädesvis
är av nyttokaraktär torde den bli relativt okänslig för konjunkturförändringar.

Jämförelse mellan alternativen

Med ovan nämnda förutsättningar kan följande jämförelser göras.

Byggnadskostnader.............

Alt. I

Alt. II

Kapitalkostnader, värme, underhåll 8 % per år ...

Kraft, telefon, inventariekostnader, städning m. m. Beräknad års-kostnad ..............

96 000

200 000

Avgår hyra...........

Summa

116 000

200 000

Netto årliga kostnader för riksdagens måltidslokaler.

116 000

40 000

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963

57

Fördelar alt. 1

Relativt lågt investeringsbehov.

Låga matkostnader för riksdagsledamöterna.
Restauranten bekvämt tillgänglig.

Nackdelar

Höga årliga lokalkostnader.

Ej tillgång till förstaklass restaurant och festvåning.

Fördelar alt. II

Låga årliga lokalkostnader.

Tillgång till representativa lokaler för konferenser, fester, m. m
Låga matkostnader för riksdagsledamöterna.

Nackdelar

Högt investeringsbehov.

Relativt utrymmeskrävande.
Restauranten belägen i bankhuset.

Sammanfattning. Fördelarna med alt. II synas
alternativ förordas.

Stockholm den 19 mars 1963

så övervägande, att detta

Kjell Laurin

Möjligheter att anskafja arbetsrum för riksdagens ledamöter

Alt.

Antal

kam-

mare

Antal
arbetsrum
(totalt ca)

i

Lokaler i riksdagshuset

Plenisalar, handbibliotek, partisalar,
post o. resebyrå, klubbrum, vissa
utskott, 1. kam. kansli

Lokaler i bankhuset
Ekonomibyrån, stats-revisorerna, nordiska
rådet, utskott, parti-lokaler, bibliotek och
upplysningstjänst
(gäler ej

Alt. C, F, J o. K)

Lokaler i flyglar

Anm.

A: 1

A: 2

B: 1

B: 2

G

2

2

2

2

2

175

160

225

210

55

restaurant i huvudvån.

2. k. kansli statsrådsrum » »

restaurant » »

2. k. kansli statsrådsrum » *

2. k. kansli restaurant » »

statsrådsrum » »

statsrådsrum, 2. k.

kansli
restaurant
statsrådsrum, 2. k.

kansli

restaurant

partirum, utskott

» *

bibliotek o. upplysn.-tjänst, partirum el.
utskott

A: 1

A: 2

= A: 1 + flyglar

= A: 2 -f flyglar
= A: 1 utan bankhu-set men med flyglar

D: 1

D: 2

E: 1

E: 2

F

1

1

1

1

1

180

165

230

215

60

huvudvån. o. restaurant » »

entre enl. Lind

* statsrådsrum » »

* restaurant * »

* statsrådsrum * *

» restaurant » »

statsrådsrum » »

statsrådsrum

restaurant

statsrådsrum

restaurant

partirum, utskott

» t

bibliotek o. upplysn.-tjänst, partirum el.
utskott

D: 1

D: 2

= D: 1 -f- flyglar
= D: 2 flyglar
= D: 1 utan bankhu-set men med

in

00

G: 1

G: 2
H: 1

H: 2
J

K

2350

2335

2400

2385

2230

2180

plenisal enl.
Lind, befintligt
trappsystem,
arbets
rum mot gård
i nuv. 1. k.
plenisal
•

restaurant

statsrådsrum

statsrådsrum » »

restaurant » »

statsrådsrum » s

statsrådsrum » *

restaurant » »

statsrådsrum » »

alla funktioner inom riksdagshuset -

Inkl. rum för statsråd, talmän, gruppledare och utskottsordförande.

restaurant

restaurant

partirum, utskott

bibliotek o. upplysn.-tjänst, partirum el.
utskott

G: 1

G: 2

1 G: 1 + flyglar

! G: 2 4- flyglar

! G: 1 utan bankhuset
men med
flyglar

G: 1 utan bankhuset -

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1963